Månads arkivering december 2009

Pradaxa gav samma skydd som Waran

Petra Hedbom
-
1

Forskarna, från bland annat Sverige och USA, har tittat på patienter som drabbats av venös tromboembolism, så kallade venösa blodproppar. AV 2500 patienter lottades 1274 till att behandlas med Pradaxa (dabigatran) 150 mg två gånger dagligen och 1265 till att få standardbehandling med warfarin. Warfarindosen styrdes av kontroller av blodkoagulationen. Alla patienter fick dessutom blodförtunnande heparin eller fraktionerat heparin.

Efter sex månader hade 2,4 av patienterna som fått dabigatran drabbats av återfall i venös blodpropp. I warfaringruppen var motsvarande siffra 2,1 procent. Risken att drabbas av blödning var större i warfaringruppen men förekomsten av allvarliga blödningar var lika stor oberoende av behandling.

Bakom studien, som är finansierad av Boehringer-Ingelheim som också marknadsför dabigatran, står bland annat Henry Eriksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Tillsammans med sina medförfattare drar han slutsatsen är att dabigatran är en bra behandling vid den aktuella indikationen. De menar att dabigatran är ett enklare alternativ än warfarin eftersom det patienterna inte behöver gå på kontroller för att testa koagulationsförmågan.

Med dagens priser skulle dabigatran bli betydligt dyrare än vad warfarinbehandling kostar. Ett års behandling med dabigatran skulle bli omkring fyra gånger så dyrt som med warfarin.

Apotek1 öppnar i februari

Petra Hedbom
-
0
Apotek1 öppnar i februari

Det är 26 stycken Apotek1 som blir Tamros första mål för apoteksetableringen i Sverige. Den första butiken i Stockholmsområdet ska vara igång i februari 2010 och sedan följer en expansion i södra och mellersta landet.
– I första hand blir det i Mälardalen, Västra Götaland och i Skåne, säger Ulrika Hultren, informationschef på Tamro.

Hon ingår tillsammans med bland andra vd Tony Johansson, kedjechefen Christian Wijkström, etableringschefen Dag Lyresäter, marknadschefen Johan Wiklund och farmacichefen Annika Svedberg i ledningsgruppen för Apotek1. Gruppen består dessutom av inköpschefen Katarina Gabrielson, ekonomichefen Lars Schenatz och bolagsjuristen Pontus Moberg.

Enligt Ulrika Hultgren kommer farmacin och de farmacevtiska tjänsterna vara ett av det viktigaste när Apotek1 Nu ska profilera sig.
– För oss är det viktigt att ett apotek upplevs som ett riktigt apotek. Vi kommer nu att fortsätta den rekryteringen vi redan börjat för att hitta farmacevtisk personal med entreprenörsanda som kan vara med och utveckla verksamheten.

Om de mer långsiktiga planerna vill man inte säga så mycket än men målet är fortfarande att bli en av de ledande aktörerna på den svenska apoteksmarknaden.
– Vi börjar med de 26 apoteken men vårt mål är att bli långsiktiga här och vi tittar nu också på möjliga samarbeten med andra, säger Ulrika Hultgren.

Doc Morris öppnar apotek i Kalmar

Petra Hedbom
-
0

Två Doc Morrisapotek i Kalmar och ett i Billdal utanför Göteborgs kommun kommer öppna i början av 2010. De tre kommer att öppna efter att det första planerade apoteket i Eskilstuna har startat, meddelar Doc Morris i ett pressmeddelande i dag.

Företaget avvaktar nu tillstånd från Läkemedelsverket och inom kort kommer apotekscheferna för de fyra apoteken att presenteras. Doc Morris vd Mads Paulsen säger att företaget vill finnas i hela landet. Planen är enligt företaget att på sikt ha upp till 100 apotek i Sverige.

Svanströms satsar på receptfritt

Petra Hedbom
-
0

Tidigare i veckan meddelade företagsgruppen Mellby Gård att de lägger sina planer på att starta apotek på hyllan. Konkurrensen kommer att blir för hård anser styrelseordförande Rune Andersson. Däremot satsar den del i organisationen som handlar med kontorsvaror, Svanströmsgruppen där Svanströms, Wettergrens kontorscenter och Killbergs kontorsvaruhus ingår, på receptfria läkemedel. Från och den 1 december finns ett antal av apotekets bästsäljare att köpa i
                                               deras butiker och på hemsidan.

Enligt Christian Romero-Hamrin, marknadschef på Svanströms, är läkemedel ett naturligt inslag bland pennor och pärmar.
-Vi har ett helhetskoncept för alla behov för kontoret  och de flesta av våra kunder har idag receptfria läkemedel tillhands för sina anställda. Men istället för att någon på arbetsplatsen ska springa iväg till apoteket och köpa värktabletter kan de beställa det från oss, säger han.

Företaget har analyserat vilka receptfria produkter som deras kontorskunder vanligen har och tagit fram ett sortiment som ska motsvara önskemålen. Förutom bland annat nässprayjoch antihistaminer finns också rökavvänjningsprodukter.
–  Många företag inför rökfria arbetsplatser och då kan de hända att de vill erbjuda sina anställda nikotinersättning, säger Christian Romero-Hamrin.

Läkemedlen finns också på plats ute i butikerna. Fågan med att ha preparaten under uppsyn har företaget löst genom att placera dem i anslutning till kassorna. Där finns också informationsmaterial som kunderna kan titta i. Personalen har fått utbildning om att de inte får komma med rådgivning till kunderna och det finns en 18-årsgräns för försäljning.

Enligt Christian Romero-Hamrin ser man inga svårigheter med att personalen som vanligen säljer kontorsmaterial ska hantera den nya typen av varor.
– Vår leverantör har hållit i utbildning och jag tror de flesta i personalen tycker att det ska bli spännande, säger han.

Sexlust och resistens belönas

Petra Hedbom
-
0

Det är nätverket Uppsala BIO som delar ut utmärkelsen Uppsala BIO-X för femte året i rad. Priset är ett utvecklingsstöd som går till medicinska forskningsprojekt som anses ha stor potential att nå marknaden. Det ena projektet som får pengar denna gång är en forskargrupp vid Uppsala universitet som identifierat att substansen libiguin har betydelse för sexlusten.

I studier har en forskargrupp ledd av Jarl Wixberg, professor i farmakologi, tillsammans med utländska samarbetspartner visat att patienter med minskad sexlust fick en ökad lust när de fått kapslar med libiguin. Enligt forskarna ger preparatet en mer långvarig effekt än de som finns på marknaden idag.

Den andra forskargruppen arbetar med att ta fram nya antibiotikaformer för att bekämpa ESBL-resistenta bakterier i tarmen. Anders Larsson, professor i klinisk kemi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala leder gruppen som tagit fram IgY-antikroppar som visat sig ge bra effekt på de resistenta bakterierna. ESBL-, eller Extended-Spectrum Beta-Lactamase-producerande bakterier är ett utbrett problem inom sjukvården som ökade med 30 procent under 2009 enligt Smittskyddsinstitutet.

De två projekten får tre miljoner kronor vardera fördelade på två år.

Cervarix visar på skydd i sex år

Petra Hedbom
-
0

En studie som gjorts av Glaxosmithkline, företaget bakom HPV-vaccinet Cervarix, visar att det ger ett skydd i sex år efter vaccinationstillfället. I studien ingick omkring 900 kvinnor i USA, Kanada och Brasilien mellan 15 och 25 år som inte var infekterade vid studiens början. Studien är en dubbelblind randomiserad studie där omkring hälften av deltagarna fick Cervarix och hälften placebo år 2003. Cervarix skyddar mot humant papillomavirus 16 och 18.

Deltagarna har testats för infektion av HPV var sjätte månad under lite mer än 6 år. De senaste analyserna visar att kvinnorna som vaccinerats hade ett skydd mot infektion 6,4 år efter vaccinationstillfället. Vaccingruppen hade efter i median 5,9 år ett skydd på 100 procent mot att drabbas av förstadier till livmoderhalscancer orsakat av HPV 16 och 18.

Studien visade också att de vaccinerade kvinnorna hade ett ökat skydd mot HPV 31 och 45.

Finanskrisen slår hårt mot bioteknologi

Petra Hedbom
-
0

Det är EU-kommissionens direktorat för företag och industri som tillsammans med Danish Technological Institute i en ny rapport ger en bekymrad bild av framtiden för biotechföretagen. De har tittat särskilt på små och medelstora företag, så kallade SME:s som utvecklar biologiska läkemedel.

Rapportens slutsats är att i ekonomiskt osäkra tider är det svår för mindre experimentella företag att locka till sig kapital eftersom finansiärerna hellre satsar på mindre riskbenägna företag. Detta kan leda till att många av de innovativa företagen inte har råd att fortsätta. För att rädda dem behövs mer statliga pengar och nya former av finansieringsprojekt inom EU är slutsatsen.

Samtidigt konstaterar rapportförfattarna att en viss gallring av företagen måste ske. Kanske resonerar de, ska inte skattepengar gå till att bekosta företag som riskkapitalister har övergivit. För mycket pengar in i de bioteknologiska läkemedelsföretagen riskerar att leda till satsningar på för många läkemedelskandidater utan tillräckligt marknadsunderlag.

Ett förslag från rapportförfattarna är att inrätta en European Biopharmaceutical Innovation Fund för att säkerställa att forskning och utveckling på området inte dör ut.

Vd för Apoteksgruppen utsedd

Petra Hedbom
-
0

Det blir ekonomen och Jens Sandström som blir vd för Apoteksgruppen Sverige AB. Apoteksgruppen är den organisation med 150 apotek som ska tas över av småföretagare och som ska hjälpa dem med inköp, logistik och it-frågor.

Jens Sandström har en bakgrund inom läkemedelsindustrin och har bland annat arbetat på Johnson & Johnson, McNeil, Nutripharma och AstraZeneca. Närmast kommer han från egen konsultverksamhet inom apoteksområdet.
– Det är inte ofta man får chansen att vara med i en så omfattande förändring på den svenska marknaden.  Med min bakgrund var det här en utmaning jag inte kunde motstå, säger Jens Sandström i en presskommentar.

Astrazeneca i miljardavtal

Ingrid Helander
-
0

Substansen, TC-5214, är en nikotinkanalblockerare och har nyligen genomgått en fas II-studie. Enligt avtalet ska Astrazeneca först betala 200 miljoner dollar och sen upp till 540 miljoner dollar om utvecklingen av produkten lyckas.

Målet är att få fram ett läkemedel som ska användas som andra linjens behandling vid egentlig depression hos de patienter som inte svarar på första linjens antidepressiva behandling.

Företagen ska nu gemensamt bygga upp en global fas III-studie som Astrazeneca betalar 80 procent av och Targacept betalar 20 procent av. Företagen hoppas kunna lämna in en ansökan om godkännande till amerikanska läkemedelsverket FDA under 2012.

Låg examensfrekvens på apotekarutbildning

Lisa Reimegård
-
1

Bland de utbildningsprogram som leder till legitimationsyrken har Högskoleverket upptäckt fyra utbildningar med en examensfrekvens på under 80 procent, varav apotekarutbildningen är en med sina 73 procent. Detta presenteras i rapporten ?Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå?, där Högskoleverket har summerat antalet nybörjare per program under höstterminerna 1994, 1996, 1998 och 2000 samt antalet av dessa som avlagt examen till och med läsåret 2007/2008.

Högskoleverkets rapport visar också att examensfrekvensen är lägre för män än för kvinnor och att apotekarprogrammet är en av de utbildningar där skillnaden är som störst; 64 procent av männen avlägger apotekarexamen att jämföra med 78 procent av kvinnorna.

De apotekarstudenter som lämnar utbildningen väljer vanligtvis att läsa en annan högskoleutbildning istället och här ser Carin Svensson, ordförande för Sveriges Farmacevtförbund, en förklaring till den låga examensfrekvensen på programmet.
– Apotekarprogrammet har förmodligen inte varit förstahandsvalet för vissa av studenterna och när dessa sedan kommer in på exempelvis läkarprogrammet så väljer de att lämna apotekarutbildningen, säger hon.

Men hon tror också att andra har valt att byta inriktning för att få tillgång till en bredare arbetsmarknad.
– Många arbetstillfällen inom läkemedelsindustrin har försvunnit eller flyttat utomlands i samband med att flera läkemedelsföretag har fusionerat under de senaste åren. Detta kan mycket väl ha lett till att vissa har tänkt om under utbildningens gång, säger hon.

Men i och med omregleringen av apoteksmarknaden och möjligheten till egenföretagande inom apoteksbranschen tror Carin Svensson att examensfrekvensen på apotekarutbildningen kommer att öka.

Missförstånd kring ordination kan ligga bakom dödsfall

Lisa Reimegård
-
0

En patient i 70-årsåldern med långt framskriden cancer behandlades med injektioner av det blodförtunnande läkemedlet Fragmin (dalteparinnatrium) vid Akademiska sjukhuset sedan han fått en blodpropp i ett ben. När patienten flyttades till hospiceavdelningen i augusti uteblev behandlingen under tre dagar eftersom man där använde papperssystem istället för den elektroniska patientjournalen Cosmic för ordination av injektioner, och därför missade att patienten behövde blodförtunnande läkemedel. Senare avled mannen och uppvisade då symptom på lunginfarkt.

Akademiska sjukhuset har nu Lex Maria-anmält händelsen och uppmärksammat riskerna med att använda olika system för läkemedelsordination. På hospiceavdelningen används hädanefter det elektroniska journalsystemet för att registrera injektion av blodförtunnande läkemedel.
– Inom Uppsala läns landsting kommer man att övergå helt till det elektroniska journalsystemet Cosmic för läkemedelsordination inom kort, förmodligen från och med någon gång i början av nästa år, säger Ulf Hanson, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset.

Även Landstinget Gävleborg har i dagarna lämnat in en Lex Maria-anmälan med koppling till användning av blodförtunnande läkemedel. I detta fall handlar det om en man i 70-årsåldern som i augusti fick en skallskada i samband med en trafikolycka. Blodproverna som togs då patienten kom till Gävle sjukhus visade att han behandlats med det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) men uppgiften observerades inte förrän senare och mannen avled på grund av utbredd hjärnblödning. Vid kirurgkliniken ser man nu bland annat över möjligheterna att uppmärksamma avvikande akuta laboratorieprover.

Andra vaccindosen ger feber hos små barn

Lisa Reimegård
-
0

Preliminära data från en pågående spansk studie av 104 barn under tre år som fått en halv vuxendos Pandemrix samt 51 barn som fått två halva vuxendoser visar att feber är en vanligare biverkan i samband med andra dosen jämfört med den första. Detta meddelar Läkemedelsverket och tillägger att två svenska vaccinationsuppföljningar av 125 barn under tre år samt 170 barn i åldern 3-12 år visar att feber över 38 grader efter den andra vaccinationsdosen förekommer tämligen ofta hos barn upp till sex års ålder men att barnen sällan är allmänpåverkade.

Läkemedelsverket bedömer fortfarande att barn behöver två halva vuxendoser för att få ett tillräckligt skydd mot H1N1-influensan. Om de får hög feber och samtidigt uppvisar exempelvis trötthet eller svårighet att äta och dricka rekommenderas febernedsättande läkemedel.

EU-framgång i antibiotikafrågan

Petra Hedbom
-
0

Det var en nöjd socialminister Göran Hägglund som efter det avslutade ministermötet i Bryssel kunde konstatera att antibiotikafrågan har fått prioritet under Sveriges ordförandeskap. Medlemsländerna enades om att det behövs gemensamma insatser för att bromsa utvecklingen av resistenta antibiotika. Att den så kallade rådsslutsatsen gick igenom innebär att länderna ställt sig bakom många av de förslag som togs fram under det expertmöte som hölls i Stockholm i september.

Rådslutsatsen innebär att ministerrådet uppmanar medlemsländerna och EU-myndigheter att samarbeta på högsta politiska nivå för att bromsa resistensutvecklingen. Dessutom vill de att EU-kommissionen inom två år ska ta fram ett förslag med incitament som ska underlätta utvecklingen av nya antibakteriella läkemedel.

Rickard Bergström på Lif ser rådsmötet som ett stort framsteg.
– Jag är glad att kommissionen nu får det här uppdraget. Som det ser ut idag fungerar inte utvecklingen av nya antibiotika eftersom det handlar om produkter som helst inte ska användas. Det behövs incitament för att driva forskningen framåt.

I och med antibiotikafrågan tar EU täten och kan komma att bli föregångare för bland annat USA.
– Efter en tids pajkastning om vems fel resistensutvecklingen är börjar det nu hända saker. Processen liknar den vi haft med särläkemedel och barnläkemedel, där har vi till stor del kopierat USA men nu ligger EU först. Inom två år hoppas jag att vi har ett förslag till lagstiftning och om tio år kan vi se tillbaka och säga att Svenska ordförandeskapet gav resultat, säger Richard Bergström.

En fråga där det inte gick lika smärtfritt är patientrörlighetsdirektivet. Där lyckades ministrarna inte komma överens och frågan skjuts nu på framtiden ytterligare.
– Det är nu upp till Spanien att föra upp den på agendan och de är inte för förslaget. Risken är att den hamnar i byrålådan och sedan rinner ut i sanden, säger Richard Bergström.

Begränsad subvention för många diabetesmedel

Petra Hedbom
-
0

En av slutsatserna som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kommit fram till i sin genomgång av diabetesläkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, är att diabetespatienter ofta måste byta preparat under sjukdomstiden eftersom sjukdomen förändras. Många patienter måste också byta på grund av biverkningar och därför anser TLV att det måste finnas ett brett sortiment att tillgå inom förmånen.

Men i genomgången är det trots det flera preparat som får sin subvention begränsad. Lantus och Levemir subventioneras bara vid typ 1-diabetes eller vid typ 2 för patienter där annan behandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet.

Janumet och Eucreas är exempel på preparat som bara kommer att subventioneras för patienter som redan provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga. Avandia (rosiglitazon), Actos (pioglitazon) och Januvia (sitagliptin) får också begränsad subvention. Några preparat förlorar sin subvention helt. Bland dessa finns Starlix (nateglinid) och Daonil (glibenklamid).

TLV som har gjort genomgången i samråd med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU, konstaterar att det 2008 såldes diabetsläkemedel för cirka 1,2 miljarder kronor i Sverige. Av dessa stod insulinerna för 925 miljoner. Besluten från genomgången kommer att gälla den 1 mars 2010.

Industrin blir hälsofråga

Petra Hedbom
-
0

Det är en hel del förändringar att vänta inom EU i samband med att Jose Manuel Barroso formar sin nya kommission. En av de större omgörningarna är att frågor som rör läkemedelsindustrin flyttar från generaldirektoratet med ansvar för företag och finans, DG Enteprise, till det som har hand om hälso- och konsumentfrågor, DG Sanco. Ansvaret för läkemedelsmyndigheten Emea hamnar då under den blivande hälsokommissionären John Dalli. Maltesen John Dalli blir också ansvarig för boiteknologi, ett område som flyttar från miljödirektoratet till DG Sanco.

Att flytta ansvaret för läkemedelsfrågor har varit en het potatis inom EU. Beskedet välkomnas bland annat av patientföreträdargrupper som länge argumenterat för att läkemedel och läkemedelsutveckling är en hälsofråga snarare än en industrifråga. I många av EU:s länder ligger dessa frågor under hälso- och sociala myndigheter.

Motståndare till beslutet menar att de som enbart kan hälsofrågor kommer att ha svårt att sätta sig in i de mer företagstypiska delarna av läkemedelsindustrin som patentfrågor

Ytterligare en förändring är att spanjoren Joaquin Almunia föreslås ta over uppdraget som kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor. Hans föregångare Neelie Kroes var en av de drivande bakom de räder mot läkemedelsindustrin som gjorts senaste året i jakt på företag som medveten förhalar patentutgångar.

Innan den nya kommissionen kan börja sitt arbete måste de godkännas av EU-parlamentet vilket förväntas ske i slutet av februari. Kommissionen kommer sedan att sitta till sista oktober 2014.

“Tobaksavvänjning prioriteras inte”

Läkemedelsvärlden
-
0
“Tobaksavvänjning prioriteras inte”

Kan det bero på att de enorma vinsterna syns först i nästa valperiod? När de allvarliga tobaksrelaterade sjukdomarna som KOL, hjärt-kärlsjukdom och cancer minskar i takt med att fler slutat med tobak. Måste inte det vara en av våra största utmaningar idag, att minska lidande och död? I synnerhet när vi vet hur, till skillnad från många andra områden inom vården.

Närmare 8 av 10 rökare vill inte vara rökare och nästan hälften av snusarna vill inte snusa. Av alla dem vill var tredje ha professionell hjälp. När rökaren får stödjande samtal av en tobaksavvänjare i vården kombinerat med rätt läkemedel kan möjligheterna att lyckas tiodubblas jämfört med att sluta utan stöd.

Det är långt ifrån alla rökare som har tillgång till tobaksavvänjning i sitt landsting. Enligt en undersökning är det bara sex landsting som bedömer att resurserna är helt tillräckliga för patienternas behov av avvänjningsstöd.

3 av 10 vårdcentraler har inte tillgång till tobaksavvänjare, enligt en rapport från Statens Folkhälsoinstitut. Och i en opinionsundersökning från i år svarade endast 65 procent av både rökare och icke-rökare att de vet var man kan få hjälp med att sluta röka. Sammantaget anser fyra av tio läkare och distriktssköterskor att behovet av tobaksavvänjning är större än tillgången.

Att arbeta förebyggande med tobaksavvänjning är det mest kostnadseffektiva vi kan göra inom vården. Idag finns det inga tvivel om att tobak är den enskilt största orsaken till ohälsa och död. Vi vet också att rökstopp, även efter decennier av rökning, leder till förbättrad hälsa och möjlighet till ett värdigare och förlängt liv.

Hälsovinsterna för den som fimpar är enorma, inte minst när det gäller livshotande sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, KOL och femton olika former av cancer. För den som redan har en tobaksrelaterad sjukdom kan ett rökstopp vara helt avgörande för att en behandling och rehabilitering ska fungera. Risken för komplikationer vid en operation kan vara dubbelt så stor för en rökare jämfört med en icke-rökare, och nu kräver Socialstyrelsen att all kirurgi bör föregås av rökstopp.

Men idag beror det på var du bor om du ska få tillgång till tobaksavvänjning. Inte ens för dig där ett rökstopp är enda vägen tillbaka till ett värdigt liv finns det självklara stödet att tillgå.

När politiker och beslutsfattare förstår och agerar mot målet att ha så hög marginalnytta som möjligt på varje satsad vårdkrona har vi mycket att vinna, både ekonomiskt och mänskligt. Ett envetet, tålmodigt och lågteknologiskt rökslutarstöd är den billiga vägen till ett minskat lidande för dem som drabbats eller riskerar att drabbas av flera av våra tobaksrelaterade folksjukdomar.

HANS GILLJAM

Ordförande Läkare mot Tobak, professor och överläkare, Stockholm.

MONA WAHLGREN
Ordförande Sjuksköterskor mot Tobak, folkhälsoutvecklare/specialistsjuksköterska, Visby lasarett.

1...345Sida 4 av 5