Månads arkivering november 2009

Kvinnor underbehandlas mot benskörhet

Läkemedel

Petra Hedbom

3 november, 2009

En studie utförd av forskare vid Cambridge University har följt 1 600 kvinnor som vårdats vid en specialistklinik. Av dessa hade 31 procent haft frakturer vid tidigare tillfällen men av dessa hade inte alla blivit rekommenderade behandling för att skydda benen.

Kvinnor som passerat klimakteriet löper en ökad risk att drabbas av frakturer eftersom en minskad nivå av östrogen leder till benskörhet. Riktlinjer i Storbritannien säger att kvinnor över 75 som drabbas av en fraktur ska per automatik erbjudas preventiv behandling med till exempel bisfosfonater eller kalcium och D-vitamin. Men en studie som nyligen publicerades i tidskriften QJM visar att behandlingen inte når alla.

Av de kvinnor som redan haft en fraktur var det bara 28 procent som var under behandling mot benskörhet. Av kvinnor över 75 var behandlades 45 procent mot benskörhet. Julie Compston som ledde studien säger till BBC att underbehandlingen beror både på dålig registrering över patienternas sjukdomshistoria och på att allmänläkarna saknar både information och incitament att sätta in förebyggande behandling. Andra menar att biverkningarna gör att patienterna inte vill ta sina läkemedel.

Även i Sverige finns ett problem med underbehandling av äldre med frakturer. Ulrika Bergström vid Umeå universitet har i en avhandling från i somras visat att gruppen med mycket gamla där antalet frakturer ökar dramatiskt växer. Dålig kommunikation mellan vårdformer är ett av skälen som tros ligga bakom den dåliga behandlingsfrekvensen.

Läs mer om hur läkare missar att förebygga äldres frakturer i pappersutgåvan av Läkemedelsvärlden nr 6.

Vaccinering av allmänheten börjar

Läkemedel

3 november, 2009

Riskgrupper och gravida har tidigare erbjudits vaccinering och en dryg miljon svenskar har fått den första vaccindosen. Från och med måndag vecka 45 är det allmänhetens tur men tidsplan och genomförandet kan skilja sig åt mellan olika landsting.

Vaccinering av allmänheten börjar vecka 45 och inte vecka 46 som tidigare stod i artikeln.

Nystartat företag ska stödja apoteksaktörer

Läkemedel

Lisa Reimegård

3 november, 2009

Grundarna av Health Solutions och Pharmademic samt entreprenören Per Manell startade för någon månad sedan företaget Läkemedelstjänster och har redan ett antal kunder i form av läkemedelsbolag och blivande apoteksaktörer.
– För nya aktörer inom receptfri handel och apoteksverksamhet kan vi fungera som en stabil partner som kan läkemedel, säger Martin Svensson, vd för Läkemedelstjänster.

En av de tjänster som företaget erbjuder, utöver bland annat internutbildning och beslutsstöd, handlar om så kallade lojalitetsprogram.
? På den nya apoteksmarknaden räcker det inte att förse kunderna med läkemedel utan apoteksaktörerna måste göra något mer för att få kunderna att välja att komma tillbaka. Ett exempel är att erbjuda kunderna uppföljning, det vill säga att man kontaktar kunden och frågar om behandlingen fungerar bra och diskuterar livsstilsförändringar, med mera. Detta kan vi hjälpa till med, säger Martin Svensson.

Företaget arbetar även med farmacevtisk rådgivning.
– Funderingarna kring ett läkemedel kommer oftast inte i samband med inköpet utan när kunden har kommit hem. Och då är det bra att ha ett nummer att ringa. Via Läkemedelstjänster kan en apoteksaktör få ett sådant nummer att dela ut till sina kunder. När kunderna sedan ringer kommer de till Läkemedelstjänster, där de får svar på sina frågor, säger Martin Svensson.

Och han tror att detta är en utveckling som kommer att fortsätta, att läkemedel och läkemedelsinformation kommer att nå kunderna mer och mer separat framöver.
– Burken får du via en väg ? kanske på posten. Rådgivningen kommer via mejl, telefon eller andra vägar, säger han.

Martin Svensson kommer imorgon eftermiddag att medverka i en så kallad expertchatt på netdoktor.se, där man bland annat kan ställa frågor om vilka nya regler som gäller på den nya apoteksmarknaden och vad de innebär för apotekskunderna.

Diabetespreparat klassat som särläkemedel

Läkemedel

Lisa Reimegård

3 november, 2009

Den europeiska
läkemedelsmyndighetens kommitté för särläkemedel, COMP, har i dagarna
tilldelat Ibsolvmir särläkemedelsstatus för att förhindra avstötning
vid ö-cellstransplantation, enligt ett pressmeddelande från företaget Tikomed.

Beslutet innebär att läkemedlet har kommit ett steg närmare
kommersialisering.
? När man transplanterar insulinproducerande ö-celler till en patient uppstår vanligtvis en omedelbar och kraftig immunologisk reaktion som gör att flertalet av de transplanerade cellerna dör. Ibsolvmir hämmar denna reaktion och främjar även cellernas tillväxt och kan därmed bidra till att bota patienter med svår typ 1-diabetes, en sjukdom som inte kan kontrolleras med nuvarande behandlingsalternativ, säger Anders Waas, vd för Tikomed.

Ibsolvmir utvecklas i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. En nordisk fas 2-studie av Ibsolvmir pågår just nu och en tidigare fas 1-studie på friska frivilliga har visat att läkemedlet är säkert att använda, enligt företaget. Tikomed planerar att påbörja patientstudier i USA och en ansökan om särläkemedelstatus även där har skickats in till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
? Längre fram skulle det också kunna bli möjligt att använda Ibsolvmir för att förbättra resultaten vid exempelvis benmärgs- och levertransplantation, säger Anders Waas.

För att ett läkemedel ska kunna tilldelas särläkemedelsstatus och därmed bli berättigad olika former av utvecklings- och kommersialiseringsstöd måste det finnas ett stort medicinskt behov och högst 5 000 personer per 10 miljoner invånare inom EU ska vara i behov av behandlingen.

Antibiotika kan eventuellt ge fosterskador

Läkemedel

Lisa Reimegård

3 november, 2009

En bakterieinfektion kan innebära en stor risk för en gravid kvinna och hennes foster och antibiotika är ett av de läkemedel som är vanligast förekommande under en graviditet. Nu har amerikanska forskare studerat eventuella risker för fostret då antibiotikabehandlingen inträffar någon gång under månaden innan befruktning och fram till tredje graviditetsmånadens slut.

Studien har utförts genom att i
efterhand intervjua kvinnor om deras antibiotikanvändning under
graviditeten och jämföra svaren från 13 155 kvinnor vars barn hade
fosterskador med dem från 4 941 kvinnor vars barn var friska. Ungefär
14 respektive 13 procent av kvinnorna i de båda grupperna hade tagit
antibiotika någon gång under den aktuella perioden.

Resultaten visar på ett möjligt samband mellan antibiotikaanvändning och fosterskador för sulfonamider och nitrofurantoinpreparat, läkemedel som bland annat används för att behandla urinvägsinfektioner. Användningen av dessa preparat var associerad med sex respektive fyra typer av fosterskador, bland annat hjärtfel.

Däremot tycks penicilliner, cefalosporiner och erytromycinpreparat, den typ av antibiotika som vanligtvis förskrivs till gravida kvinnor enligt forskarna, vara säkra att använda. Men en eller två typer av fosterskador återfanns även bland barn vars mödrar behandlats med preparat från dessa antibiotikaklasser.

Krista S. Crider vid Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta, USA, är en av forskarna bakom studien. Hon påpekar i ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters att många av fosterskadorna var mycket ovanliga och att det är viktigt att komma ihåg att det för varje graviditet finns en treprocentig risk för fosterskador, oavsett om kvinnan står under läkemedelsbehandling eller ej.
– Mer forskning behövs innan specifika rekommendationer kan ges för vilka antibiotikapreparat som är säkra och inte säkra att ta vid graviditet, säger hon till Reuters.

En brist med studien, som artikelförfattarna själva nämner, är att det inte är möjligt att avgöra om fosterskadorna är kopplade till antibiotikaanvändningen eller själva infektionen.

Studien är publicerad i Archives of Pediatrics & Adolescent Medidicine.

Giftinformation hos Läkemedelsverket

Läkemedel

Petra Hedbom

2 november, 2009

Giftinformationscentralen , GIC, startades 1960 vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och har sedan 1988 drivits som en självständig enhet inom Apoteket AB. I samband med omregleringen har regeringen beslutat att Läkemedelsverket ska ta över huvudmannaskapet för verksamheten.

Vid GIC arbetar drygt 40 personer och via deras telefonrådgivning, som bemannas av apotekare, får man informerar om risker, symtom och behandling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är öppen dygnet runt alla dagar både för allmänhet och sjukvård. Chef för verksamheten är Mark Personne.

GIC får cirka 80 000 samtal per år, varav cirka 60 000 avser akuta förgiftningar eller förgiftningstillbud hos människor. En mindre del av samtalen är allmänna förfrågningar om risker och förebyggande åtgärder. Drygt 20 procent av samtalen kommer från sjukvården och resten främst från allmänheten. Omkring 40 procent handlar om läkemedel.

Biverkningar även utan vaccin

Läkemedel

Petra Hedbom

2 november, 2009

Allvarliga händelser som plötslig död, insjuknande i Guillain Barré-syndromet och missfall förekommer även under tider då det inte är massvaccinering på gång. Det är viktigt att ta hänsyn till detta normala bakgrundsbrus av händelser så att det inte uppstår en onödig vaccinskräck. Den manar ett antal forskare i en artikel i tidsskriften Lancet.

I samband med att massvaccinering mot den nya influensan A(H1N1) sätter i gång sprider sig också en oro för allvarliga biverkningar till följd av dessa. Rapporter om plötsliga dödsfall och missfall har kopplats samman med de olika nya vacciner som finns på marknaden. Men forskarna från bland annat Cincinnati Children?s hospital i USA och National Institute for Health and Welfare i Helsingfors påpekar att man inte ska glömma att sådant händer i alla fall.

I artikeln ger de exempel på hur många fall av bland annat plötslig död som inträffar även då det inte genomförs massvaccineringar. Om en kohort med 10 miljoner människor skulle vaccineras i Storbritannien skulle sjukdomen Guillain Barré-syndromet, där immunförsvaret angriper det egna nervsystemet, drabba cirka 22 personer. Detta oberoende om de får vaccinet. I samma kohort skulle sex fall av plötslig död inträffa inom samma tidsperiod.

Som ett andra exempel beskriver de att av en miljon gravida kvinnor som vaccineras kan man förvänta sig att 397 får missfall inträffar en dag efter vaccination, något som också skulle inträffa även utan vaccination.

Författarna skriver att bakgrundsfall av olika händelser måste tas med i beräkningen vid rapportering om biverkan av vaccinet. Annars finns det stor risk att det uppstår onödig rädsla i samhället med anledning av vaccinering.

Pilotprojekt för makulering av e-recept i vår

Läkemedel

Petra Hedbom

2 november, 2009

På bara några år har e-recepten fått stor genomslagskraft bland landets förskrivare. En brist som uppmärksammats vid flera tillfällen är svårigheten att korrigera eller återkalla ett felaktigt recept.

Idag finns det ingen möjlighet att på elektronisk väg makulera eller ändra ett redan utfärdat e-recept. Förskrivaren är hänvisad till att ringa Apoteket AB:s kundtjänst vilket av många uppfattats som tidskrävande och osmidigt.

Projektet ingår sedan årsskiftet i den nationella it-strategin för vården som är ett samarbete mellan vårdsidan och apotekssidan. Sedan i somras ligger ansvaret hos Apotekens Service AB, ASAB. Till våren startar de en pilot för att makulera e-recept på elektronisk väg.
– Vi har precis skickat ut förfrågningar till landsting, apotek och systemleverantörer för att delta i projektet. Förhoppningen är att de kan starta konstruktionen i mars-april nästa år säger Gunnel Bridell, chef för receptenheten på Apotekens Service AB.

För att projektet ska fungera är det avgörande att förskrivare och den som expedierar få samma status på informationen. Det kräver att både journalsystem, landstingens, apotekens och ASAB:s system implementerar förändringen. Bland apoteksaktörerna är det än så länge är det bara Apoteket AB som berörs men Gunnel Bridell välkomnar även nya aktörer att delta.

Vilken information som ska ingå när en förskrivare makulerar ett e-recept är ännu inte klart. Men ett recept som makulerats kommer inte att försvinna ur systemet utan ligga kvar som spärrat. På så sätt finns en spårbarhet i vem som makulerat vilka recept.

Till en början rör det sig om ett par landsting som kommer att ingå i piloterna under 2010 och om allt faller väl ut implementeras det sedan löpande i hela landet. Fram till dess är det telefonsamtal till Apotekets kundtjänst som gäller för den som vill ångra ett e-recept.
– Vi har hand om alla data men har ingen egen kundtjänst för detta. Fram till den elektroniska makuleringen är på plats köper vi den tjänsten av Apoteket AB.

Andra förslag på förändringar i systemet som varit uppe är att apoteken ska kunna rapportera generikabyte elektroniskt. Enligt Gunnel Bridell är det något som kan komma framöver.
– Men först ska vi få makuleringen att fungera.