Månads arkivering november 2009

Joakim Söderberg blev årets farmacevt

Petra Hedbom
-
0

Utmärkelsen årets farmacevt delas ut av Sveriges Farmacevtförbund, SFF, till en farmacevt som genom sina insatser bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins roll i samhället. I år går utmärkelsen till Apotekaren Joakim Söderberg som driver företagen Health Solutions och Läkemedelstjänster AB.

SFF ger Joakim Söderberg utmärkelsen för att vara en nytänkande entreprenör i frågor som gäller kvalitetssystem för att mäta utfall av behandlingar och patienternas följsamhet. Han har bland annat  utvecklat virtuella kundtjänster och flertalet läkemedelsnära tjänster som upphandlats av sjukvårdshuvudmännen där Apoteket AB inte längre varit en självklar leverantör.

Pandemrix okej samtidigt som säsongsvaccin

Petra Hedbom
-
0

Det ger ett lika bra immunsvar av båda vaccinen om Pandemrix ges samtidigt som vaccin mot säsonginfluensa som om de ges var för sig. Det visar preliminära resultat från en klinisk studie som just nu genomförs i Sverige med 168 personer över 60 år. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen står båda bakom bedömningen att det går bra att ge vaccinerna vis samma tillfälle.

Andra avdödade vacciner kan också ges samtidigt som Pandemrix vid behov men levande vacciner bör ges minst fyra veckor före eller efter Pandemrix. Om vaccinen ges samtidigt bör de enligt Läkemedelsverket ges i två olika extremiteter.

Försökspersonerna i studien ska få två doser Pandemrix och en dos säsongsinfluensavaccin samtidigt med någon av dessa doser. Hittills finns resultat från vaccination med den första dosen där hälften av deltagarna fått enbart Pandemrix och andra hälften har fått båda vaccinen. Immunsvaret var något lägre bland dem som fått båda vaccinen men skillnaden var så liten att den inte bedöms vara av klinisk betydelse skriver Läkemedelsverket.

Vacciner som ingår i barnvaccinationsprogrammet ska däremot inte ges tillsammans med Pandemrix eftersom det finns en ökad risk för biverkningar.

Bantningspreparat granskas

Petra Hedbom
-
0

Det är den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea:s rådgivande kommitté för humanläkemedel som på sitt senaste möte beslutat att ta en extra titt på bantningspreparatet. Initiativet kom från Tyskland efter att preliminära data från den så kallade SCOUT-studien visat på ett samband mellan behandling med sibutramin och allvarliga hjärt-kärlhändelser.

Studien har enligt den rådgivande kommittén, CHMP, visat att behandling med sibutramin kan innebära negativa effekter i en population med hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Kommittén inleder nu en genomgång av befintliga data för att utreda risk-nytta profilen för preparat med sibutramin. Beroende på resultatet avgörs sedan om det krävs ändringar av marknadsföringstillståndet.

Styrelsen för Vårdapoteket klar

Ingrid Helander
-
0

Vårdapoteket i Norden AB är det företag som köpt 24 expeditionsapotek av OAB. I fredags fick alla anställda på de apotek som företaget ska ta över ett brev från företagets styrelseordförande, Peter Weiderman, med en presentation av företagets tillträdande styrelseledamöter.

I styrelsen för Vårdapoteket i Norden AB kommer Lars Gunneflo, Anders Jansson, Louise Nilsson, Mats Hjerpe, Thomas Eklund, Jakob Lindberg ingå.

Lars Gunneflo har tidigare bland annat varit vd för Pfizer Sverige under åren 1998-2005. Sedan dess driver han en egen konsultverksamhet med bland annat Apoteket AB som kund. Anders Jansson har bland annat varit vd för Hemtex och Sverigechef för Lindex och i de sammanhangen också samarbetat med Priveq som äger ena halvan av Vårdapoteket.

Louise Nilsson och Mats Hjerpe är representanter från moderbolaget Priveq där de båda bland annat arbetat med Priveqs investeringar i Swedish Orphan International.

Investor Growth Capital, som äger den andra halvan av Vårdapoteket, har också två representanter i styrelsen. Dessa är Thomas Eklund och Jakob Lindberg.

Styrelseordförande är som bolaget tidigare meddelat Peter Weiderman som bland annat varit med och grundat Carema vård och omsorg, där han också tidigare arbetat som VD. Numera är han ordförande i Caremas moderbolag Ambea AB.

Genotyp tycks oviktig vid astmabehandling

Petra Hedbom
-
0

Tidigare studier har pekat på att astmatiker som har en viss genuppsättning svarar bättre på behandling med långverkande beta-2-agonister i kombination med inhalerade kortikosteroider. Men en amerikansk studie publicerad i Lancet visar att resultatet inte påverkas av den specifika genotypen.

Inom ramen för den så kallade LARGE-studien jämfördes personer med aminosyrauppsättningen arginin-arginin (B16 Arg/Arg) på en viss position av receptorn med de som har glycin-glycin (B16 Gly/Gly). Tidigare har det funnits misstankar om att personer med Arg/Arg skulle bli mindre hjälpta av kombinationsbehandlingen.

Patienterna i de båda grupperna fick den långverkande beta-2-agonisten salmeterol 50 mg två gånger om dagen eller placebo, under två 18-veckors perioder. Alla deltagare fick tillägg av inhalerade kortikosteroider i form av hydroflouralkan beklometason 240µg två gånger om dagen.

Slutsatsen av studien var att patienter i båda grupper nådde samma effekt av behandlingen med avseende på maximalt utandningsflöde, PEF. I en kommenterande artikel skriver William Kelly från New Mexico Health Science Center i USA att studier av singel-nukleotids polymorfism är begränsade eftersom hur någon svarar på en behandling beror på många olika faktorer.

Karolinska Development mot börsen

Petra Hedbom
-
0

Forskningsbolaget Karolinska Development bildades 2003 för att ta tillvara akademisk utveckling inom läkemedelsområdet och medicinteknik. Syftet är att hjälpa till med finansiering och vidareutveckling av innovationer till att bil mer färdiga produkter som kan ge upphov till ett eget bildad bolag.

Nästa vecka startar bolaget en nyemission som pågår till den 11 december. Meningen är att den ska bredda ägandet inför en börsnotering nästa år rapporterar Dagens Industri. Målet är att få ytterligare en eller två institutioner som storägare och sammanlagt omkring 75 nya ägare. I dag har Karolinska Development 300 aktieägare där de största ägarna är bland andra Karolinska Institutet, 3:e AP-fonden och Östersjöstiftelsen.

Omkring 40 projekt har bolagiserats genom Karolinska Development fram tills idag och sedan starten har de tagit in en miljard kronor i riskkapital. Den senaste nyemissionen 2008 på 147 miljarder blev fulltecknad.

Stort tillslag mot illegala nätapotek

Petra Hedbom
-
0

Det är en internationell satsning lett av Interpol som lett fram till de tillslag som ägt rum i veckan. Totalt har polisen gripit 22 personer hittills varav fem i Sverige för illegal handel av läkemedel. Sammanlagt har varor för minst en miljon kronor beslagtagits.

Bakgrunden är det ökade antalet webbplatser som säljer olagliga läkemedel vilket gjort att Interpol, WHO och den internationella organisationen mot illegala läkemedel, Impact, gemensamt genomfört den så kallade operation Pangea som omfattar 26 länder. Nationella läkemedelsmyndigheter som svenska Läkemedelsverket har varit med och samordnat arbetet.

Cecilia Fant, kriminalinspektör vid Rikskriminalens underrättelsetjänst, berättar att verksamheten pågått i flera år.
– Preparaten är ofta tillverkade i Asien. De köps in i stora mängder och säljs med stor vinst, säger hon.

Totalt har över 700 illegala webbsidor identifierats under operationen och av dessa har 72 hittills stängts ner. I Sverige har den illegala apoteksverksamheten har bedrivits i Stockholmsområdet, och polisen ska nu analysera hur många som har blivit lurade. Vid tillslaget beslagtog polisen varor värda minst en miljon kronor.

Behandling av orsaken till typ 2-diabetes i sikte

Petra Hedbom
-
0

Arbetet bakom upptäckten bygger på ett samarbete mellan flera olika forskningsdiscipliner som tillsammans lokaliserat en riskgen för typ 2-diabetes. Genetiker, djurmodellsexperter och experter på mekanismer i enskilda insulinceller har upptäckt en genvariant som är placerad på adrenalinreceptorn på betaceller. Varianten är vanlig och finns hos omkring en tredjedel av befolkningen. Den ökar risken att drabbas av diabetes med 30-40 procent.

Det forskarna har upptäckt är att de som har den specifika genetiska varianten får en omkring 80-procentig ökning av en receptor för stresshormonet adrenalin på de insulinproducerande betacellernas yta. Detta gör betacellerna mer stresskänsliga vilket försämrar deras frisättning av insulin och blodsockret stiger. Detta tyder enligt forskarna att stress ökar risken för att utveckla diabetes.

Studierna har utförts på GK-råttan, en råttstam som spontant får en sjukdom som liknar människans diabetes typ-2. De gick sedan vidare och jämförde förekomsten av genvarianten hos flera tusen diabetespatienter med friska kontroller och såg att risken att utveckla typ 2-diabetes för de med riskgenen var kraftigt förhöjd.

Forskarna såg också hur substanser som blockerar receptorerna gör att betacellerna producerar normala mängder insulin. För detta använde de yohimbin, en substans som funnits i ett tidigare registrerat läkemedel. Yohimbin användes tidigare för behandling av erektionsproblem men men är nu avregistrerat. Studier av betaceller från avlidna bärare av riskvarianten bekräftade riskökningen. Vid höga sockervärden var insulinutsöndringen försämrad med 40 procent.
– När vi tillsatte yohimbin återfick cellerna sin fulla kapacitet, säger Anders Rosengren, forskare på Lunds universitets diabetescenter och huvudförfattare till artikeln.

Problemet med just yohimbin är att det är oselektiv och leder till många biverkningar. Men Anders Rosengren menar att med ett medel med en mer specifik blockering av receptorn på betacellerna skulle kunna ge ett framtida läkemedel mot typ 2-diabetes.
– Dagens diabetesläkemedel behandlar bara symptomen men på det här viset kan man behandla mekanismen som orsakar sjukdomen, säger han.

Folsyra ökade cancerrisk

Petra Hedbom
-
2

De norska forskarna har analyserat data från två randomiserade placebokontrollerade studie med totalt 6 837 patienter. Studierna genomfördes från början för att undersöka om tillskott av folsyra och B12 kunde ha en positiv effekt på patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Tanken var att B-vitaminerna skulle sänka nivåerna av aminosyran homocystein som har kopplats samman med hjärtattack och stroke.

Patienterna i studien slumpades till att få antingen folsyra (0,8 mg/dag), B12 (0,4 mg/dag) och B6 (40 mg/dag) eller folsyra (0,8 mg/dag) och B12 (0,4mg/dag) eller enbart B6 (40mg/dag) eller placebo.

Efter tre år kunde forskarna inte se någon positiv effekt av vitamintillskottet men bestämde sig för att följa patienterna i ytterligare tre år med avseende på cancer. Uppföljningen visar att de patienter som fått folsyra eller B12 i högre utsträckning insjuknade i eller avled av cancer. Tydligast var sambandet mellan lungcancer och B-vitaminer där risken att drabbas var 25 procent högre för dem som tog folsyra och B12 än de som inte gjorde det. Forskarna såg inga samband mellan vitamin B6 och cancer.

Tillskott av folsyra har visat sig minska risken för gravida kvinnor att få barn med ryggmärgsbråck. Tillskott av folsyra i livsmedel som mjöl har diskuterats under många år i Sverige men liksom i Norge är livsmedel inte berikade med folsyra i dagsläge. Däremot rekommenderas gravida kvinnor att ta tillskott.

Relenza slut på apoteken

Petra Hedbom
-
0

Det gapar sedan en tid tomt på hyllplatserna där det virushämmande läkemedlet Relenza (zanamivir) vanligen står. På grund av rådande influensautbrott har Glaxosmithkline som marknadsför preparatet inte kunnat leverera till alla som vill ha. De har i nuläget valt att säkerställa leveranser till de regeringar som har särskilda avtal med företaget.

Relenza ingår i det nationella beredskapslagret av läkemedel och enligt Anders Tegnell avdelningschef på Socialstyrelsen, kan smittskyddsläkare ordna tillgång till det vid behov.
 – Landstingen kan tag i det via distansapotek. Det är en möjlighet som de har utnyttjat ganska lite, säger Anders Tegnell till TT.

Misstanke om prishöjning inför amerikansk sjukvårdsreform

Petra Hedbom
-
0

Det var efter att prishöjningar på några av de bäst säljande receptbelagda läkemedlen uppmärksammats av en lobbygrupp för äldre amerikaner som krav på utredning kom. Lobbygruppen påpekar att priserna på vissa preparat har höjts med omkring nio procent på ett år.

Frågan har fått de demokratiska politikerna Henry Waxman och Charles Rangel som båda sitter i representanthuset att vända sig till den utredande instansen GAO. GAO, eller Government Accountability Office ansvarar för att utreda ärenden som har med utbetalningar av publika medel att göra.

Waxman och Rangel vill att GAO tittar noggrannare på prisfrågan och jämför de aktuella höjningarna med konsumentprisindex och ger besked om vilka specifika läkemedel som svarar för de största prishöjningarna. De ber också GAO om att förbereda ett förslag som gör det möjligt att följa prisutvecklingen av läkemedel fortlöpande.

Frågan om läkemedelspriser är högaktuell i USA eftersom industrin förväntas bidra med omkring 80 miljarder dollar i besparingar över en tioårsperiod om sjukvårdsreformen går igenom. Analytiker har under en tid varnat för att flera av de stora företagen kommer att höja priserna inför reformen.

Ingen subvention för Asmanex

Petra Hedbom
-
0

När Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden i maj 2007 presenterad sin genomgång av läkemedel mot astma, KOL och hosta var det fyra astmaläkemedel som plockades bort ur förmånen. Ett av dessa var Asmanex (mometasonfuroat) som då var cirka 70 procent dyrare än det billigaste alternativet.

Företaget Schering-Plough som marknadsför Asmanex har sedan ansökt om subvention på nytt med ett lägre pris. TLV anser dock att även det nya priset är för dyrt i förhållande till nyttan och beviljar inte subvention för läkemedlet.

Arbetsfria dagar på apotek hotade

Petra Hedbom
-
0

Både Sveriges Farmacevtförbund och Farmaciförbundet flaggar nu om att en tvist är under uppsegling om de arbetsfria dagarna. Detta efter att Apoteket AB informerat om att tidigare dagar då apotekspersonal  är lediga från och med påsken nästa år ska dras in.

Men fackförbunden anser att  de gällande avtalet ligger fast.
– Det gäller vissa så kallade röda dagar och helgaftnar där personalen nu är ledig. Om de arbetar är det efter särskild schemaläggning och de som jobbar får då ersättning för obekväm arbetstid något som Apoteket nu vill ta bort, säger Martin Lindeblad, förhandlingschef på Sveriges Farmacevtförbund.

Han tycker det är märkligt att Apoteket vill ändra det som står i gällande avtal.
– Vi har suttit i överläggningar med Apoteket AB och talat om att de inte kan ändra avtal hur som helst. De arbetsfria dagarna finns med i kollektivavtalet.

På Apoteket menar man att det handlar om hur begreppet arbetsfria dagar tolkas, eftersom många apotek har öppet helger och kvällar.
– Apotekspersonal kommer att få andra arbetsgivare än Apoteket och det är den centrala arbetsgivarorganisationen Almega som förfogar över tolkningen av avtalet och vi har lämnat över frågan till dem, säger Mats Grundén på Apoteket AB.

Om förändringarna genomförs kommer det att bli till påskhelgen 2010. Fram till dess är läget oförändrat vilket innebär att kommande jul- och nyårshelger inte påverkas. Facken ska nu förhandla med Almega och enligt Martin Lindeblad är målet att frågan ska lösas i god tid innan påsken.
– Vi hoppas på att det blir på den här sidan årsskiftet, säger han.

Strama vill halvera antibiotikaförskrivningen

Ingert Nilsson
-
0

I dag är de regionala skillnaderna stora när det gäller antibiotikaanvändningen. Stockholm ligger i topp med 473 recept per 1000 invånare och år, Västerbotten har lägst användning med 338 recept.

Strama föreslår nu ett nationellt mål för att behålla det relativt gynnsamma resistensläge som Sverige har. 250 recept per 1000 invånare och år menar organisationen är den nivå som behövs om förskrivningen skulle följa behandlingsrekommendationerna.
För att nå det målet behöver län med hög förskrivning, som Stockholm, Västra Götaland och Skåne, minska förskrivningen med 40-50 procent.

Gsk köper rättigheter till nikotinvaccin

Ingert Nilsson
-
0

Glaxosmithkline har ingått ett avtal med Nabi Biopharmaceuticals, Nabi, om att utveckla ett vaccin för behandling av nikotinberoende. Avtalet ger GSK licensrättigheterna till vaccinet som nu testas i fas III-studie.

Enligt uppgörelsen beräknas värdet på överenskommelsen vara värt cirka 500 miljoner dollar. Nabi får ett förskott på 40 miljoner dollar från GSK.
Om resultaten från pågående studier utfaller positivt kommer GSK att ansvara för att vaccinet godkänns och marknadsföring av vaccinet.
I nästa nummer av Läkemedelsvärlden som utkommer 18 december handlar Kunskapsakuten om rökavvänjning.

Parkinsonmedicin lindrar myrkrypningar

Ingert Nilsson
-
0

Nästan var tionde vuxen lider av RLS, dubbelt så många kvinnor som män drabbas. De allra flesta som har krypningarna i benen klarar sig utan behandling. Men några procent har så svåra besvär att de behöver behandling.

SBU:s rapport visar att patienter som har det får mindre problem om de medicinerar med dopamin-agonister. Men rapporten visar också att läkemedelsbehandlingen för en del innebär så pass svåra biverkningar att den måste avbrytas. Nyttan eller riskerna med medicineringen på längre sikt är inte heller kartlagda, få av de studier som SBU granskat har varat längre än tre månader.

Även levodopa, förbättrade RLS-patienternas sömn och livskvalitet, enligt rapporten. Men risken för biverkningar är än mindre kända än de för dopamin-agonister.

123...6Sida 2 av 6