Månads arkivering oktober 2009

Statiner kan hjälpa kroppen hantera influensa

0

Resultaten presenterades på torsdagen vid ett möte med Infectious Diseases Society of America rapporterar Reuters. Forskare från bland annat den amerikanska Smittskyddsmyndigheten, CDC, har tittat på data från 2 800 patienter som låg inlagda på sjukhus till följd av säsongsbunden influensa 2007-2008.

Av dessa behandlades 800 med statiner när de skrevs in och fortsatte att ta dem under sjukhusvistelsen. Av de som fick statiner avled 2,1 procent av influensan jämfört med 3,2 procent av dem som inte behandlades med statiner. En av studieledarna Meredith Vandermeer från Oregon Public Health Division sade vid mötet att resultaten är tillräckligt bra för att motivera fortsatta studier om statiners effekt på influensa.

Tidigare studier har indikerat att de kolesterolsänkande preparaten kan hjälpa patienter med influensa genom att dämpa inflammationen i kroppen. Studien gjorde ingen åtskillnad av olika typer av statiner.

75 miljoner till forskarskolor

0

Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet får tillsammans 75 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Pengarna ska gå till uppbyggnaden fem nationella kliniska forskarskolor.

Två av dem ska ligga vid Karolinska institutet. En av dem liksom en vid Linköpings universitet ska ha inriktning mot generell klinisk forskning. Den tredje som ska ligga vid Umeå universitet ska ha inriktning mot allmänmedicinsk forskning medan utbildningen vid  Göteborgs universitet och Karolinska institutets andra ska ha psykiatrisk inriktning.

Totalt får forskarskolorna 15 miljoner kronor vardera, fördelat över fem år. Som en del i satsningen på kliniska forskarskolor kommer Vetenskapsrådet att utlysa ytterligare forskarskolor inom klinisk medicinsk forskning år 2011.

Astrid Lindgrens på gång med varningssystem

0

Efter flera uppmärksammade fall där felaktiga doser av läkemedel fått allvarliga konsekvenser har krismötena avlöst varandra på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Senast i början av oktober 2009 var en tre månader gammal flicka nära att få en tio gånger för hög dos av paracetamol. Enligt en rapport från Socialstyrelsen har nio av fjorton lex Maria-anmälningar som sjukhuset fått haft en koppling till läkemedelshantering.

Nu har sjukhusledningen agerat och enligt Svenska Dagbladet kommer det under fredagen tas ett beslut om ett nytt datasystem som tar hänsyn till vikt och varnar vid doser som verkar orimligt höga. Svante Baehrendtz säger till tidningen att systemet kan vara igång om några månader.

Enligt Per Nydert, apotekare på neonatalkliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, är ett sådant system efterfrågat bland personalen sedan länge.
– Det finns ju liknande larmsystem i de flesta andar länder, det handlar inte om någon rocket-science. Vi är glada att det nu verkar vara på gång.

Från sjukhuset har man sagt att det är just svårigheten att ta fram ett larmsystem som är skälet till att det inte redan finns. Men de senaste veckornas uppmärksamhet har fått saker att hända. Ansvariga för datajournalsystemet, läkare och apotekare har tillsammans gjort en snabbutredning om vad som krävs för att bygga systemet.

Ett problem är att det inte finns färdiga förteckningar över vad som är för höga doser. Enligt Svenska Dagbladet ingår i förslaget att personalen bygger upp en databas och värderar nivåerna av de olika läkemedlen.

Allergi vanligast bland allvarlig vaccinbiverkan

2

Hittills har omkring 1,4 miljoner doser av vaccinet mor influensa A(H1N1) levererats till Sverige och totalt har ett par hundra rapporter om misstänkt biverkan kommit från allmänheten. Från sjukvården har omkring 500 rapporter kommit visar en sammanställning som Läkemedelsverket har gjort.

Enligt Läkemedelsverket följer det här det förväntade mönstret och biverkningarna ligger i linje med vad man sett i de kliniska prövningar som utförts. De flesta rapporter gäller reaktioner som ömhet, rodnad och smärta vid injektionsstället. Andra vanligt förekommande är influensasymptom som feber, frossa, trötthet och huvudvärk.

Totalt sett rör det sig främst om rapporter om allergiska reaktioner. Några fall har rapporterats där personer drabbats av illamående, kräkningar, yrsel, utslag och sömnlöshet. Av de rapporter om biverkningar som misstänks bero på Pandemrix som nått Läkemedelsverket bedöms omkring 20 vara allvarliga. Dessa fall har man också ansett att det finns ett troligt samband mellan vaccinet och reaktionen.

Fem rapporter om dödsfall i samband med vaccination har rapporterats men hittills finns inget som visar att vaccinet var den direkta orsaken. Tiden mellan vaccinationen och dödsfallet har varit mellan 12 timmar och 4 dagar. Samtliga fem rapporter handlar om personer som led av kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, diabetes, dystrofisk muskelsjukdom eller senildemens. Enligt Läkemedelsverket finns obduktionsresultat hittills bara från ett av fallen och denne led av generell åderförkalkning och hade tidigare haft hjärtinfarkter

Epilepsimedel kan vara effektivt mot Alzheimers

0

Preparat som reglerar nivåerna av kalcium i nervceller används för behandling av epilepsi. Nu har forskare vid Washington University i Missouri i USA sett att dessa kalciumkanalantagonister också kan få nervceller i hjärnan att överleva längre.

Testerna är än så länge bara utföra i laboratoriemiljö men resultaten visar att om nervcellerna utsätts för läkemedel mot epilepsi så lever de längre. Resultaten som publicerats i tidskriften Molecular Neurodegeneration väcker enligt författarna hopp om att redan befintliga läkemedel kan ligga till grund för behandlingar mot sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers.

Antipsykotiska ger viktökning hos unga

0

Det är en amerikansk forskargrupp som följt 272 barn och tonåringar mellan 4 och 19 år med bipolär sjukdom, schizofreni eller ADHD. Dessa behandlades med något av de vanligaste antipsykostiska medlen, risperidon, olanzapin, aripiprazol eller quetiapin.

Efter 11 veckor konstaterade forskarna att många av studiedeltagarna hade ökat i vikt. De som tog olanzapin hade gått upp i snitt 8,5 kg i vikt, de som tog quetiapin i snitt 6,1 kg, personerna som tog aripiprazol 4,4 kg och de som tog risperidon 3,5 kg. Totalt hade 10 procent av barnen och ungdomarna blivit överviktiga eller feta inom 11 veckor.

Störst inverkan hade enligt studien olanzapin som förutom en kraftig viktuppgång i högre grad än övriga läkemedel påverkade blodsocker, kolesterol- och triglyceridvärden.  Forskarna menar att detta är särskilt oroande detta är riskfaktorer för att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Aripiprazol ledde inte till förhöjda värden av blodsocker och kolesterol enligt studien.
– Viktuppgången är snabb och bestående, sade studieledare Christoph Correll vid Zucker Hillside Hospital till Reuters.

Han och hans kollegor
uppmanar nu förskrivande läkare att noga följa de barn som behandlas med preparaten för att hålla koll på förändringar i vikt och blodvärden.

Resultaten finns
publicerade i Journal of the American Medical Association. Christoph Correll och hans kollegor vill nu gå vidare och ta reda på om genetiska variationer har betydelse för viktuppgången.

De nya apotekskedjorna – vårdföretag eller butik?


Under kvällen kommer representanter från flera av apoteksföretagen intervjuas på scenen, bland andra:
* Inger Näsman, kvalitetsdirektör, Kronans Droghandel
* Annika Svedberg, farmacichef, Tamro
* Leif Nilsson, chefsapotekare, Medstop
* Monica Hagman, chef hälsa och farmaci, Apoteket AB.
* Bengt Åstrand, vice vd Vårdapoteket
Fler medverkande kommer att spikas under hösten.

Några av de frågor som kommer att ställas är:
* Ska farmacevterna bli vårdpersonal eller säljare?
* Hur ska ni samarbeta med vårdcentralerna och andra delar av vården?
* Vilka yrkeskategorier kommer ni att ha på era apotek?
* Hur ska ni säkerställa personalens kompetens?
* Vad ska ni göra för att förbättra läkemedelsanvändingen?

Välkomna till en spännande kväll, där även du kan ställa dina frågor!

TID: Onsdagen den 9 december, smörgås serveras från 18.30,
start 19.00

PLATS: Läkemedelsvärlden, Wallingatan 26A, Stockholm
ENTRÉ: Prenumeranter fri entré
              Medlemmar i Apotekarsocieteten 50 kr
              Övriga 150 kr

ANMÄL DIG VIA MEJL TILL pulsen@lakemedelsvarlden.se

EU säger ja till sammanslagning

0

Det var i mars i år som läkemedelsjätten Merck meddelade att de köper Schering-Plough för totalt 41,1 miljarder dollar. Affären har nu granskats av EU:s konkurrensmyndighet och de ger tummen upp.  Den kommer inte att på ett signifikant vis påverka konkurrensen i Europa.

Företaget kommer att gå under namnet Merck och bolaget kommer att ledas av Merck:s nuvarande vd Richard T. Clark.  Affären väntas avslutas innan årsskiftet.

IGM granskar fler

0

Under hösten har fler företag anslutit sig till att följa läkemedelsbranschens etiska regelverk. Sedan den 1 oktober är Föreningen för generiska läkemedel, FGL med vilket innebär att de förbinder sig att följa de regler som branschen själva har satt upp. Om de inte sköter sig riskerar de böter.

Även branschorganisationen Svensk Egenvård, som bland annat samlar företag som säljer naturläkemedel och växtbaserade läkemedel, är anslutna. Sedan i somras finns sådana läkemedel med i Fass och för att få finnas där är det ett villkor att också vara ansluten till det etiska regelverket. Det är upp till det marknadsförande företaget att ansöka om att ansluta sig och hittills har 16 företag gjort det.

Enligt Pär Tellner, compliance officer på Lif verkar de nya medlemmarna sköta sig bra.
– Det som kan saknas i deras annonser är en tydlig avsändare och information om vad som är den godkända indikationen och vilken verksam substans det handlar om. Men det är nya regler för dem så det är inte konstigt om det tar lite tid att ställa sig, säger Pär Tellner.

Han berättar att Informationsgranskningsmannen, IGM, har varit i kontakt med några av företagen och påpekat vissa brister men än är inget ärende avslutat. Kanske kommer det i ett första skede räcka med att det lovar att skärpa sig.

Bland generikaföretagen har han inte heller sett några konstigheter.
– De har ju varit anslutna bara en kort period men vi har allmänt väldigt lite problem med generikaföretagen eftersom de helt enkelt inte ägnar sig så mycket åt reklam. Kanske blir det annorlunda på den omreglerade apoteksmarknaden, säger Pär Tellner.

Farmacevter missar patientfokus vid rådgivning

1

Apotekskunder som använder sig av möjligheten att få så kallad “Bokad rådgivning” är generellt oroligare för sin läkemedelsanvändning än kunder som inte utnyttjat tjänsten.
Det visar Anna Montgomery i sin doktorsavhandling Counselling in Swedish community pharmacies som hon disputerar på den 16 november.
? Efter rådgivning kände de sig något tryggare med sin läkemedelsanvändning än tidigare. Men som grupp var det fortfarande en oroligare grupp än de som inte använt sig av rådgivningen, säger Anna Montgomery.

I sitt forskningsprojekt utvärderar och beskriver Anna Montgomery rådgivningstjänsten som då den startade i liten skala i början av 2000-talet hette “Läkemedelsprofiler” och sedan döptes om till “Bokad rådgivning” med uppföljning. Idag finns den på cirka 250 apotek. Den för kunden kostnadsfria tjänsten utgår från kundens läkemedelsrelaterade behov av stöd och hjälp. Farmacevter som vidareutbildats inom kommunikation och farmacevtisk omsorg ansvarar för tjänsten.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att studera tjänsten för att bidra med kunskap om hur den kan utvecklas. I avhandlingen ingår bland annat en observationsstudie då observatörer spelat in rådgivningssamtal och tittat på hur farmacevterna agerar. En mängd viktiga aspekter på kundernas läkemedelsanvändning avhandlas under rådgivningen.
? Men jag såg också att farmacevterna ägnar mycket tid åt att dokumentera, det vill säga man fokuserar på datorn och blev något begränsade i sin patientcentrering.
? Där behöver man stärka upp och utbilda farmacevterna i att fokusera bättre på patienterna.

De kunder som använder sig av tjänsten karakteriseras i avhandlingen dels via en analys av den dokumentation som finns i den nationella läkemedelsprofildatabasen, dels i en beskrivande tvärsnittstudie med enkäter till 258 kunder som fått Bokad rådgivning. Den visar att kunderna som anlitar tjänsten är äldre, i snitt 71 år gamla och i medeltal använder 10,5 receptbelagda läkemedel.
? När jag i en tvärsnittsstudie jämför de kunderna med de som inte använt rådgivningen är det tydligt att det är en grupp som är mer otrygga i sin medicinering än de som fått standardservice, säger Anna Montgomery.
? När man nu vet vilka kunder man främst rekryterar till tjänsten är det viktigt att man funderar över hur man möter oron.

Anna Montgomery jämförde också följsamheten mellan de två grupper som fått rådgivning med en grupp som inte fått det.
? Vi såg ingen skillnad. Den var relativt hög i båda grupperna. Men eftersom vi inte gjort någon mätning före rådgivningen kan vi inte säga om den eventuellt blev bättre i den gruppen efter rådgivningen.

Kolesterolsänkning med oklart värde

0

Ett tillägg av ezetimib (Ezetrol) till behandling med atorvastatin (Lipitor mfl) sänker kolesterolvärdet mer effektivt än en fyrdubbling av atorvastatindosen hos hjärtsjuka patienter över 65 år. Det visar en kanadensisk studie av över 2000 patienter som presenteras idag på den pågående kanadensiska kardiovaskulärkongressen i Edmonton i Kanada, enligt ett pressmeddelande.

Patienterna lottades till att antingen få 10 mg ezetimib under tolv veckor som tillägg till 10 mg atorvastatin eller först en fördubbling under sex veckor och sedan en fyrdubbling av atorvastatindosen. Andelen som nådde målvärdet för LDL-kolesterol efter tolv veckor var strax över 60 procent i ezetimib-gruppen jämfört med strax under 50 procent atorvastatingruppen.

Men sänkning av kolesterolvärdet är en så kallad surrogatparameter för den önskade effekten av en blodfettsänkande behandling ? en minskad risk för hjärt-kärlhändelser och död. Och historien lär att studier som visar god effekt på surrogatparametrar bör tolkas med försiktighet.
Liknande resultat vad gäller sänkningen av LDL-kolesterol uppnåddes för ett antal år sedan med en kombination av ezetimib och simvastatin (Zocord mfl). När den goda effekten senare skulle verifieras i en studie av uppbyggnaden av arteriella plack (även det en surrogatparameter) visade det sig att tillägg av ezetimib inte gjorde någon nytta.

Ännu saknas studier som visar att tillägg av ezetimib till statinbehandling minskar risken för hjärtkärl-händelser eller död för någon patientgrupp.

Bristfällig redovisning av biverkningar i studier

0

Franska forskare har granskat samtliga randomiserade, placebokontrollerad och dubbelblinda kliniska studier som jämför två behandlingar och publicerats i någon av världens sex mest inflytelserika vetenskapliga tidskrifter mellan 1 januari 2006 och 1 januari 2007. Resultatet publiceras i veckan nummer av Archives of internal medicine.

Visserligen nämndes biverkningar i närmare nio av tio artiklar. Men rapporteringen är allt annat än tillfredsställande, menar forskarna.
I hälften av artiklarna framgick det inte om patienter avbrutit behandlingen på grund av biverkningar och i tre av tio artiklar saknades information om allvarliga biverkningar.

Men även när biverkningar redovisades så fanns det begränsningar i rapporteringen i närmare en tredjedel av artiklarna, enligt forskarna. Det handlar då om att endast de vanligaste biverkningarna rapporterades, eller bara de allvarligaste, eller endast de statistiskt signifikanta.
I en ledarkommentar i samma nummer av tidskriften poängteras att de flesta nya behandlingar endast har en liten, om ens någon, fördel i effekt jämfört med redan befintliga behandlingar. Därför är skillnader i biverkningar självklart en viktig faktor vid valet av behandling.

Invandrargrupper avstår vaccinering

0

Trots brist på vaccin mot svininfluensan under förra veckan har två vårdcentraler i stadsdelen Rosengård i Malmö lämnat tillbaka nästan hälften av sina tilldelade doser, enligt tidningen Sydsvenskan. Intresset för vaccineringen var mindre än beräknat. Orsaken tros vara en obefogad oro för biverkningar.
? Många lyssnar på radio och tittar på tv från sina hemländer, och där sprids rykten om att man till exempel kan få cancer eller bli steril av vaccinet, eller om andra allvarliga biverkningar, säger Claudia Varga, samordnare för Region Skånes internationella hälsokommunikatörer i Malmö till Sydsvenskan.

Hon menar att många av stadsdelens invånare har dåliga kunskaper i svenska och därför inte har läst eller hört information i svenska medier. Men någon särskild informationskampanj är inte planerad för Rosengård, enligt Hans-Bertil Hansson vid Smittskydd Skåne.
? Vi lägger in vår kraft där vi tror att vi når störst resultat. Och lyckas vi vaccinera så många som möjligt av dem som vill ha vaccinet nu, då kan det också gynna dem som inte vill, säger han till tidningen.

Individerna måste ta sitt ansvar

1

Att som förskrivande läkare befinna sig mitt i det skyfall av information, åsikter, krav och restriktioner som omger läkemedel gör att varje välmotiverat beslut kräver en hög kunskapsnivå och en stor integritet. Men för att uppnå ett samhälle där läkemedel används på ett optimalt och rationellt sätt utan en ökande multimedicinering av äldre, är det nödvändigt att individerna i form av förskrivare, vårdpersonal, patienter och anhöriga tar sitt ansvar.

Det budskapet är centralt i boken Läkemedelsanvändningen och patientnytta från Studentlitteratur. Huvudförfattare och redaktörer är Arne Melander och J. Lars G. Nilsson, båda professorer inom farmakologi och före detta chef respektive ordförande i stiftelsen NEPI, Nätverket för läkemedels-epidemiologi. 

De tar sikte på läkare, i första hand de som befinner sig i början av karriären då de som författarna uttrycker det »ännu inte stelnat i sina behandlingsrutiner utan är mottagliga för nya kunskaper och beredda till omprövningar«. Ut-gångspunkten är att det inte är själva läkemedlen som är problemet utan hur de används.

Genom att beskriva de processer som leder fram till en ordination och vilka faktorer som ligger bakom framkommer en komplex bild av till synes enkla beslut. I boken beskrivs hur läkarnas läkemedelsanvändning i form av förskrivningar styrs av ett antal parametrar som erfarenhet, marknadsföring, patientens önskemål och det egna omdömet . Patientens användning styrs i sin tur av det egna omdömet, uppfattningen om läkemedlet och den egna sjukdomen.

Med fokus på patientmötet tar boken upp en rad frågor som hur man rapporterar in biverkningar, patienträttigheter, hur generikautbyte fungerar eller hur man bemöter en person som vägrar ta sitt läkemedel. För även om aspekter som marknadsföring och tolkning av forskningsresultat från kliniska prövningar diskuteras så står det tydligt att det viktigaste ögonblicket för en bra läkemedelsanvändning är mötet mellan förskrivaren och patienten. Det är där det avgörs hur ett preparat kommer att användas. Det räcker inte med att ge information, den måste tas emot på rätt sätt också. Som exempel ger Melander och Nilsson en formel med de tre variablerna information, motivation och hinder. För att patientens önskade beteende ska bli bra krävs att hindrena är få och de övriga två högre.

Mycket av det som skrivs känns som självklarheter men mellan raderna framgår att många i praktiken handlar annorlunda. Invanda mönster och tidsbrist gör det svårt att engagera sig så mycket i insättning och utsättning av varje enskilt preparat som skulle önskas. Genom att bli medveten om de olika krafter som styr valen blir det lättare att på ett sunt sett ifrågasätta sitt beteende. Behöver verkligen Asta 93 en ny blodtrycksmedicin?  

Stundtals känns boken väldigt teoretisk men när teorin varvas med konkreta tips, som i kapitlet skrivit av distriktsläkaren Bengt Järhult, på hur ett patientsamtal kan förberedas blir helheten intressant. Bra faktarutor och indexering gör boken till något som fler än AT-läkarna borde ha i byrålådan.  
 

Ingen ändring av vaccindosering

0

Det europeiska läkemedelsverket EMEA:s läkemedelskommitté, CHMP, håller fast vid sin tidigare rekommendation att vaccinet mot svininfluensa ska ges i två doser. Detta trots att vissa data tyder på att en dos av vaccinet kan räcka för vuxna.

Anledningen till att CHMP inte vill ändra sin rekommendation är att det fortfarande är oklart hur länge skyddet varar från vaccinet givet i enbart en dos.

Däremot meddelar det svenska Läkemedelsverket att det är möjligt att avvakta med den andra dosen upp till sex månader efter den första.
Eftersom barn under 12 år och riskgrupper får ett sämre immunsvar av vaccinet ska de alltid vaccineras med två doser för att få ett fullgott skydd, enligt Läkemedelsverket.

Scheelepriset för forskning om Herceptin

0

Dennis Slamon är professor i medicin vid University of California, Los Angeles (UCLA), USA. Han har i sin forskning om bröstcancer visat att tillväxtfaktorreceptorn HER2 kan användas både för att bedöma sjukdomsförlopp och för att behandla den aggressiva så kallade HER2-positiva formen av bröstcancer. HER2 är överuttryckt hos 15-20 procent av kvinnor med bröstcancer.

Dennis Slamon och hans medarbetare tog fram en monoklonal antikropp mot HER2, trastuzumab. Antikroppen hämmar tillväxten av HER2-positiv bröstcancer och har vidareutvecklats till ett läkemedel, Herceptin, som godkändes i USA 1998 och i Sverige 2000.
?Ett signifikant steg på vägen mot individuell behandling? lyder Apotekarsocietetens motivering.
– Jag är väldigt glad och vill uttrycka min uppriktiga tacksamhet till Apotekarsocieteten för att ha valt mig som mottagare av 2009 års Scheelepris. Jag är djupt hedrad att bli utsedd till Scheelepristagare och är mycket tacksam för detta erkännande av vårt arbete med HER2 och trastuzumab, säger professor Dennis J Slamon, enligt ett pressmeddelande.

Scheelepriset delas ut av Apotekarsocieteten och omfattar en medalj, ett diplom och en prissumma om 200 000 kronor. Priset kommer att delas ut vid Scheelesymposiet i Stockholm den 11 november 2009.