Den amerikanska myndighetens godkännande baseras på kliniska försök med 3 000 patienter och säkerhetsdata som involverar 4 500 personer.
Läkemedlets effekt vid behandling av schizofreni har studerats i tre korta kliniska försök, i två av dessa visade medlet signifikant effekt jämfört med placebo. Läkemedlets effekt vid behandling av bipolär sjukdom har studerats i två kortare studier.
De vanligaste biverkningarna vid behandling för schizofreni var i försöken motorisk oro, trötthet och ökade oral känslighet.
Vid behandling för bipolär sjukdom var biverkningarna detsamma, samt viktökning.
Företaget Schering-Plough har också ansökt om att få marknadsföra asenapine i Europa, då under namnet Sycrest.
Månads arkivering augusti 2009
Amerikanskt godkännande för två i ett
Dags för apotekare att ta nya roller
Branschorganisationen PGEU representerar apotekssektorn i 30 europeiska
länder. Under årsmötet i Stockholm i somras gav generalsekreteraren
John Chave sin syn på både läkemedelsinformation och den svenska
apoteksmarknaden.
Informationen till patienterna har varit omdiskuterat inom EU det senaste året. Apotekssektorn och industrin är två aktörer som båda ser sig som självklara informationsgivare. Kan dessa samarbeta för att tillgodose patienternas behov?
– Historiskt sett har det funnits ett trovärdighetsproblem med information från industrin. Läkemedelsföretagen har använt missvisande information för att öka sin försäljning vilket har satt sina spår både hos konsumenterna och inom myndigheter och sjukvård. De senaste åren har många företag framför allt i Europa visat en ändrad inställning och börjat arbeta för att ge seriös information om sina produkter. Men det faktum att företagen har ett syfte att tjäna pengar genom att sälja mer läkemedel går inte att helt bortse ifrån.
– Det finns också ett problem med att företagen i USA har andra typer av annonseringar och marknadsföring än de i Europa. Ett sätt för den europeiska industrin att vinna förtroende skulle vara att ställa sig upp och säga nej till den sortens global marknadsföring som kommer från USA. Jag tror inte att folk vill ha upplysning om Viagra rätt in i vardagsrummet på det sätt som finns i USA.
Du har ställt dig tveksam till att EU-kommissionens direktiv ?information to patient? som handlar om information direkt från industrin till patienter, kommer gå igenom. Varför då?
– Många av regeringarna inom EU ställer sig tveksamma till den typen av direktinformation. I princip alla regeringar inom EU kämpar mot sjukvårdskostnaderna som växer explosionsartat och en viktig del av detta är att hålla ner läkemedelskonsumtionen. Samtidigt lever vi i en tid där många länder genomgår stora förändringar vad gäller sjukvårdssystemen och sjukvårdsförsäkringar. Min känsla är att det råder en allmän uppfattning om att det finns risk för att missvisande information från företagen kan leda till ökad läkemedelskonsumtion.
– Det är också svårt att få till en klassisk kompromisslösning i den här frågan, antingen tillåts industrin ge mer information eller så gör de det inte. Därför tror jag ministrarna kommer att släppa den.
Vilka stora utmaningar väntar apotekssektorn framöver?
– Den stora utmaningen för farmacevterna är att de i sin yrkesroll ska kunna möta de nya krav som ställs. Dagens européer ser inte längre läkare och annan vårdpersonal som de bäst vetande. En patient är medveten, skaffar egen kunskap på internet och vill ta en aktiv del i sin behandling och vård. Vissa yrkesutövare ser detta som ett hot men jag tror man ska se det som en möjlighet inte minst för apoteksanställda. En informerad patient är i själva verket en tillgång, någon du kan ha en dialog och en diskussion med. Farmacevter kan här ta en framträdande roll och skapa bra relationer med patienterna.
Borde farmacevter ta en mer aktiv roll i hälso- och sjukvårdsarbetet?
-Jag tror det vore väldigt bra. I mitt hemland Storbritannien och i många europeiska länder minskar antalet allmänläkare stadigt. I EU har vi nästan 46 miljoner apoteksbesök varje år och en europé går till apoteket i genomsnitt tjugo gånger per år vilket är mycket oftare än de går till vårdcentralen. Farmacevter är alltså den hälsovårdspersonal som patienterna träffar oftast vilket öppnar för möjligheter att göra hälsotester och ställa vissa typer av diagnoser på apoteken.
– Förebyggande vård är också ett stort område där farmacevterna kan göra mycket. Många upplever att det finns en atmosfär på apotek som är trevligare än en på en akut- eller läkarmottagning och det är något vi borde ta tillvara på.
Vad anser du om att allt fler länder, som Sverige, privatiserar hela eller delar av apoteksmarknaden?
– PGEU:s hållning är att alla länder bör ha det system som passar dem bäst. Ingen vet heller hur den svenska privatiseringen kommer att bli i slutändan, om den kommer att likna den i Norge där ett par stora kedjor dominerar marknaden eller om det kommer att finnas flera mindre företagare.
– Det som är synd med den svenska modellen är att den riskerar att urholka apotekarens roll. Att läkemedelsansvarig inte behöver ha en apotekarutbildning går emot grundpelaren i den europeiska lagstiftningen och kan bidra till att professionen inte bevaras. Lagstiftningen inom EU säger att om du går in på ett apotek någonstans i unionen så ska du vara säker på att mötas av samma kompetens. Om den kvalificerade apotekaren förlorar den rollen i ett land så får det negativa konsekvenser för hela yrkeskåren. Det tycker jag är en negativ utveckling och jag hoppas att en eventuell framtida regering kommer att ompröva beslutet.
Även apotekare vill ha apotekskedjor
Apotekskedjor är inte bara stora företag som ?monopoliserar? marknaden. Det kan också vara en frivillig samverkansform för att utveckla det egna företaget. Det visar Camilla Steinby vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
I sin doktorsavhandling har hon undersökt apotekarnas roll i strukturomvandlingen och de sociala nätverkens betydelse för framväxande apotekskedjor i Finland.
? Här har apotekarna, trots att marknaden inte är avreglerad, självmant grundat sådana samverkanskedjor för att kunna agera som privata apotekare som själv bestämmer över sin verksamhet samtidigt som man har nytta av gemenskapen man får i ett nätverk, säger Camilla Steinby.
I sin analys har hon har hon studerat två framväxande apoteksnätverk i Finland, Universitetsapoteket som påbörjade kedjeutvecklingen och Hyvän Mielen Apteekit, som är en frivillig samverkanskedja mellan privata apotekare.
Camilla Steinby menar att uppkomsten av apotekskedjor inte enbart beror på förändringar i lagstiftning utan också är ett sätt för apotekarna att hantera förändring och påverka branschens utveckling.
I Finland är apotekslicensen en personlig licens, förutom undantaget Universitets apoteket som ägs av en organisation.
? Det intressanta är att samverkanskedjan Hyvän Mielen Apteekit började med att några apotekare började kontakta andra apotekare för att utveckla ett frivilligt kedjesystem.
? Nu när statsmonopolet försvinner i Sverige och apotekarna inte längre är statstjänstemän som arbetar i det gemensamma företaget tror jag att det svenska apotekssystemet kan komma att få flera likheter med det finländska, säger Camilla Steinby.
? En del av de svenska apoteken ska ju säljas till apotekare. Det blir en möjlighet för apotekarna att återta sin position som en stark yrkeskår, tror hon.
Avhandlingen Multidimensionality of actors in business networks: The influence of social action in pharmacy networks in Finland
Luckor i OTC-listan enligt handeln
Trots en övergripande tillfredsställelse över listan av receptfria läkemedel som ska få säljas i dagligvaruhandeln finns det viss kritik mot urvalet. Risken finns att kunderna blir besvikna och inte anser att butikernas urval håller måttet menar representanter från handeln.
En av dem som gärna hade sett en längre lista är Christina Grenabo från Coop som är representant i Svensk Dagligvaruhandels apoteksgrupp.
– Det är vissa artiklar som jag tycker fattas och som kan bli svåra att förklara för kunderna varför de inte finns hos oss. Ett exempel är vagitorier för behandling av svampinfektion, säger Christina Grenabo.
Från ICA är reaktionen att listan är mer omfattande än de förväntat sig men Johan Brehmer, som jobbar med apoteksfrågor på ICA, är förvånad över att preparat mot diarré inte finns med.
– Det är något vi gärna hade sett att vi kunde sälja. Vi har inte heller fått någon bra förklaring på varför det saknas, säger han.
Inom ICA kommer det till största delen vara upp till de enskilda handlarna vilka receptfria läkemedel de vill ta in och det är inte klart än om det kommer att finnas krav på ett minimiutbud från ledningen. Avgörande är dels hur varorna får exponeras men också vilken typ av information som butikspersonalen får ge till kunderna, enligt Johan Brehmer.
Christina Grenabo håller med om att listan som Läkemedelsverket presenterat i stort sett är bra men att det blir svårt för kunderna när vissa produktkategorier saknas.
– Även om inte alla typer av märken inom en viss kategori kan finnas i en Coop-butik vore det önskvärt att vi skulle kunna erbjuda kunderna lösningar inom olika typer av problem, jag tror kunderna förväntar sig det.
Kommer det att bli olika sortiment av läkemedel i olika typer av Coopbutiker?
– Troligen kommer det att skilja sig men det är ingenting som är beslutat än. Vi måste också invänta Läkemedelsverkets instruktioner för hur olika produkter får exponeras.
Svenskar använder minst antibiotika i Norden
Det är en rapport från de nordiska ländernas läkemedelsmyndigheter som presenterar siffror för en minskad antibiotikaanvändning i Sverige. 15 definierad dygnsdos (DDD) per 1000 innevånare och dag under 2008. Högst har Island som ligger på 23 DDD per 1000 innevånare och dag. I Sverige används mest penicilliner följt av tetracykliner. Näst högst ligger Danmark på 20 DDD per 1000 innevånare och dag.
Jämfört med de andra nordiska länderna är förbrukningen av kinoloner högre i Sverige och Finland än i de övriga nordiska länderna. Kinoloner används ofta för att behandla urinvägsinfektion. I de flesta nordiska länder har den kraftiga ökningen av antibiotikaanvändningen i mitten av 90-talet nu planats ut.
GSK påbörjar studier med H1N1-vaccin
Prototypen till GSK:s vaccin mot den nya influensan, H1N1, är redan godkänd under namnet Prepandix. Studierna som ligger till grund för det godkännandet är gjorda med antigen mot fågelinfluensan, H5N1. För att försäkra sig om att det inte sker några förändringar i säkerheten när man byter ut virusstammen H5N1 till H1N1 måste GSK snabbt göra nya kliniska prövningar.
Företaget meddelar nu att de samlat in personer till den första kliniska prövningen. I den kommer 128 vuxna personer i Tyskland få två doser av vaccinet med 21 dagars mellanrum. Data från denna första studie kommer att kunna lämnas in till myndigheter i början av september.
Samtidigt håller GSK på att samla in personer till totalt 16 kliniska prövningar med sammanlagt 9000 personer som ska påbörjas under hösten. Bland annat ska de kontrollera säkerheten på nyfödda, barn och äldre personer.
EMEA prioriterar biverkningar
Det står nu klart vilka forskningsområden som kommer att vara i fokus för EMEA vad gäller läkemedelsanvändning under 2010. Sex områden har identifierats av myndighetens kommitté för humanläkemedel, CHMP.
Ett av de områden som kommer att prioriteras är kartläggningen av långtidsbiverkningar på barn som behandlas med metylfenidat mot ADHD. Tidigare i år konstaterade CHMP att fördelarna med behandlingen övervägde nackdelarna men att det fortfarande saknas studier på långtidseffekterna. Framförallt finns en oro för ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykiatriska störningar hos användarna.
Ett annat område som kommer att undersökas är sambandet mellan självmord och förbrukning av antidepressiva hos unga där ett antal studier kommit under året som tyder på en ökad självmordsrisk hos unga som behandlas med vissa typer av antidepressiva. Unga står också i fokus för ett projekt som ska ta reda på långtidseffekterna av immunhämmande medel, framför allt TNF-alfahämmare. Användningen av monoklonala antikroppar ökar stadigt bland patienter med sjukdomar som reumatoid artrit och ms och är enligt EMEA ett extra angeläget område.
EMEA kommer också under nästa år att kartlägga läkemedelsanvändning hos gravida, antipsykotiska medel hos dementa och effekter på skelettet efter långtidsanvändning av bisfosfonater.
Forskningen kommer att bedrivas under Europakommissionens sjunde ramverksprogram.
Apoteket redovisar ökad försäljning
I delårsrapporten för perioden januari till juni 2009 redovisar Apoteket AB en nettoomsättning på 21 600 miljoner kronor. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med samma period förra året. Rörelseresultatet uppgick till 397 miljoner kronor.
Enligt rapporten beror ökningen till största delen en ökad försäljning av egenvårdsprodukter inom företagets rörelsegren Egendrivna apotek men också avtalsbaserad försäljning inom Apoteket farmaci.
Apotekets vd Stefan Carlsson säger i en presskommentar att företaget under en längre tid har befunnit sig i en förändringsperiod med stora inslag av osäkerhet och därför är glad att de trots det redovisar goda resultat.
– Vi har stora utmaningar framför oss men jag har en stark övertygelse om att vi kommer att lyckas, säger Stefan Carlsson.
Den största förändringen under rapportperioden är att Apoteket AB sedan den 1 juli i år inte längre monopol på att bedriva detaljhandel med läkemedel. Apoteket kommer också att förlora flera av sina tidigare samhällsfunktioner som att driva Giftinformationscentralen och bedriva forskning och utveckling om läkemedelsanvändning och apotek.
Forskare efterlyser jämförande data på förpackningar
De amerikanska forskarna som framför sina åsikter i en artikel i senaste numret av New England Journal of Medicine riktar en uppmaning till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
De vill att regelverket ändras så att fler studier görs där läkemedel inom samma terapiområde jämförs med varandra istället för placebo. Informationen ska sedan finnas på läkemedelsförpackningen så att läkare och användare lätt kan se resultatet.
I artikeln tar författarna upp problemen som uppstår när ett nytt läkemedel testas mot placebo istället för att undersöka hur effektivt det är jämfört med ett redan befintligt som samma sjukdom. De menar att många, både patienter och läkare, har uppfattningen att ett nytt läkemedel alltid är bättre än ett redan etablerat. Detta gör dem villiga att betala för nya dyrare produkter trots att det saknas bevis för att verkligen är bättre.
– Dagens system leder till ett informationsglapp som gynnar läkemedelsindustrin, säger Randall Stafford vid Stanford Prevention Center och en av författarna till artikeln.
Det vore mer effektivt och ekonomiskt att låta testa nya läkemedel mot liknande som redan finns, skriver de. Nya läkemedel är ofta dyrare än befintliga, särskilt om det finns generiska varianter av de äldre. Den informationen borde dessutom finnas på förpackningen eller i bipacksedeln så att användaren enkelt kan avgöra om de är villiga att prova ett nytt preparat.
WHO ändrar råd om antivirala
Personer som smittats av den så kallade svininfluensan orsakad av H1N1-virus bör inte behandlas med antivirala preparat om de inte är mycket sjuka. Så lyder det nya budet från Världshälsoorganisationen WHO som kom på onsdagen.
I de riktlinjer som organisationen presenterade i maj löd uppmaningen att alla som smittats med H1N1 skulle få Tamiflu (oseltamivir) eller Relenza (zanamivir). Nu meddelar WHO att de inte ser det som nödvändigt att annars friska personer med influensa-liknande symptom börjar ta preparaten.
Svårt sjuka eller människor som tillhör riskgrupper, till exempel gravida, uppmanas fortfarande att ta antivirala medel.
Apoteket AB satsar på kosttillskott
Produkterna heter Apoteket Man, Apoteket Kvinna och Apoteket B-Active och består av vitaminer, mineraler och antioxidanter.
? Produkterna skiljer sig inte nämnvärt från andra liknande produkter på marknaden, men vi ligger lite lägre i pris, säger Elisabet Linge Bergman, presschef på Apoteket AB.
Apoteket AB håller på att ta fram flera olika produkter inom egenvårdssortimentet i sitt eget namn.
? Vi har valt att satsa på kosttillskotten eftersom det är stor efterfrågan på de produkterna, säger Elisabet Linge Bergman.
Under hösten kommer Apoteket AB också att lansera en satsning riktad mot barnfamiljer.
Celesio börjar rekrytera till sina apotek
Länge var Celesio ett av de företag som det spekulerades i skulle köpa ett av de större klustren av de statliga apoteken. Men i juli meddelade företaget att de istället väljer att storsatsa på nyetablering.
Apotekssatsningen i Sverige
kommer att hanteras av Celesios norska dotterbolag Norsk Medisinaldepo.
Under hösten ska de starta sju apotek i Stockholm, Göteborg, Småland,
Blekinge och Sörmland. På sikt räknar företaget med att ha drygt 100
apotek utspridda över hela landet.
Rekryteringen till den
nya kedjan påbörjas nu av bemanningsföretaget Upool. I den första
omgången ska de rekrytera 30 apotekschefer, farmacevter och
apotekstekniker.
Mads Paulsen vill i dagsläget inte säga vad kedjan kommer att heta och inte heller så mycket om företagets profil.
?
Men jag kan säga så mycket att vi ska satsa mycket på bra
kundbemötande, bra service, hög kompetens hos medarbetarna och kortare
väntetider, säger han.
Anledningen till att Celesio väljer att göra nyetableringar i stället för att köpa befintliga apotek är ekonomiska.
? Vi har följt omregleringsprocessen mycket noga, men tyckte tillslut att förutsättningarna för att köpa befintliga apotek är för dåliga. Det blir stora investeringskostnader som man måste ta lån till, kostnader som Apoteket AB slipper på de apotek som de behåller. Vi väljer därför att etablera egna apotek eftersom investeringskostnaderna för varje apotek på så sätt blir lägre, säger Mads Paulsen som är den som ansvarar för Celesios etablering i Sverige.
? Vi har också stor erfarenhet av att etablera nya apotek från andra länder, då särskilt Norge, säger han.
Den nya apotekskedjan kommer att ha sitt huvudkontor i Stockholmsområdet.
Astrazeneca i samarbete om nytt antibiotikum
Ceftarolin är ett injicerbart antibiotikum som tillhör klassen cefalosporin. Forest Laboratories har haft rättigheterna till preparatet sedan 2007 och har utfört fyra stycken fas III-studier för behandling av komplicerade hudstrukturinfektioner, cSSSI, och bakteriell lunginflammation, CABP. Studierna har visat att ceftarolin har effekt mot både grampositiva bakterier, inklusive MRSA, och gramnegativa.
I en gemensam presskommentar meddelade Astrazenea och Forest Laboratories på onsdagen att de slutit ett avtal för att tillsammans fortsätta att utveckla och marknadsföra ceftarolin på alla marknader utanför USA, Kanada och Japan.
Forest uppger att de planerar att lämna in en registreringsansökan för ceftarolin i USA i slutet av det här året och Astrazeneca, som kommer att ha hand om utveckling, registrering och marknadsföring, att de väntar sig kunna lämna in en ansökan om marknadsgodkännande i slutet av 2010. Enligt avtalet kommer Astrazeneca att betala Forest en avgift men vilka summor det handlar om är inte känt.
FDA ökar tillgången på experimentella läkemedel
De nya reglerna som FDA nu börjar arbeta efter ska göra det lättare för patienter att använda läkemedel som inte är godkända utan befinner sig under utveckling. Regelverket klargör också på vilket sätt som läkemedelsföretag får ta betalt för läkemedel som ännu inte blivit godkända.
Samtidigt som det nya regelverket börjar gälla lanserar FDA en ny webbplats där patienter och vårdpersonal ska kunna läsa mer om vad som gäller för dessa läkemedel. Enligt myndigheten kommer den informationen i sig öka tillgängligheten till dessa läkemedel.
Förändringarna i regelverket är ett resultat av en flera år gammal amerikansk debatt. Förespråkare för ett mer tillåtande regelverk, som till exempel The Abigail Alliance, anser att det är fel att en myndighet kan stoppa dödssjuka patienter från att testa ett läkemedel som är under utveckling. Argumentet är att det borde vara individens beslut att värdera risken att testa ett läkemedel även om det inte blivit godkänt ännu.
För patienterna är den enklaste vägen att få tillgång till dessa läkemedel att ingå i den kliniska prövning där läkemedlet utvärderas. Från forskar- och industrihåll finns därför oron att det nya regelverket ska ta bort incitamenten för patienter att vara med i kliniska prövningar.
Men enligt FDA:s chef Janet Woodcock är riskerna små med det nya regelverket.
? De nya reglerna balanserar patienternas tillgång till nya lovande läkemedel och patienternas säkerhet samtidigt som det inte kommer avskräcka patienter från att medverka i kliniska prövningar, säger hon i ett uttalande.
Enligt FDA:s egna beräkningar kommer de nya reglerna leda till att mellan 160 och 3000 fler patienter per år kan testa läkemedel som är under utveckling.
FDA ökar tillgången på experimentella läkemedel
De nya reglerna som FDA nu börjar arbeta efter ska göra det lättare för patienter att använda läkemedel som inte är godkända utan befinner sig under utveckling. Regelverket klargör också på vilket sätt som läkemedelsföretag får ta betalt för läkemedel som ännu inte blivit godkända.
Samtidigt som det nya regelverket börjar gälla lanserar FDA en ny webbplats där patienter och vårdpersonal ska kunna läsa mer om vad som gäller för dessa läkemedel. Enligt myndigheten kommer den informationen i sig öka tillgängligheten till dessa läkemedel.
Förändringarna i regelverket är ett resultat av en flera år gammal amerikansk debatt. Förespråkare för ett mer tillåtande regelverk, som till exempel The Abigail Alliance, anser att det är fel att en myndighet kan stoppa dödssjuka patienter från att testa ett läkemedel som är under utveckling. Argumentet är att det borde vara individens beslut att värdera risken att testa ett läkemedel även om det inte blivit godkänt ännu.
För patienterna är den enklaste vägen att få tillgång till dessa läkemedel att ingå i den kliniska prövning där läkemedlet utvärderas. Från forskar- och industrihåll finns därför oron att det nya regelverket ska ta bort incitamenten för patienter att vara med i kliniska prövningar.
Men enligt FDA:s chef Janet Woodcock är riskerna små med det nya regelverket.
? De nya reglerna balanserar patienternas tillgång till nya lovande läkemedel och patienternas säkerhet samtidigt som det inte kommer avskräcka patienter från att medverka i kliniska prövningar, säger hon i ett uttalande.
Enligt FDA:s egna beräkningar kommer de nya reglerna leda till att mellan 160 och 3000 fler patienter per år kan testa läkemedel som är under utveckling.
Exponering av receptfritt avgörande
En viktig fråga för regeringen i arbetet med omregleringen av apoteksmarknaden är en ökad tillgänglighet till läkemedel. Att dagligvarubutiker får möjlighet att sälja receptfria preparat från den 1 november i år blir en viktig bock i protokollet.
Vilka läkemedel som får exponeras fritt på butikshyllorna och vilka som eventuellt måste förvaras under uppsikt av personal har Läkemedelsverket ännu inte meddelat. Men frågan kan vara avgörande för hur försäljningen går.
Handeln vill inte ha för omfattande krav men att låta preparat som paracetamol stå fritt kan vara riskabelt menar experter.
– Jag tycker att de flesta smärtstillande preparaten bör stå inlåsta. Framför allt gäller det paracetamol där gränser mellan effektiv och toxisk dos är så liten, säger Chris Bingefors, universitetslektor vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.
Chris Bingefors har bland annat studerat effekterna av läkemedelsanvändning och hur svenskarna använder receptfria läkemedel. Hon är positiv till att receptfria preparat ska börja säljas utanför apotek och tycker att Läkemedelsverket har gjort ett bra urval.
Enligt henne är svenskarna som folk i allmänhet försiktiga vad gäller läkemedelskonsumtion.
– Vi har en restriktiv hållning till läkemedel. Men i intervjuer vi gjort framgår att man uppfattar receptfritt som mindre farligt än receptbelagt. Därför tror jag att det är viktigt att kunden får signaler om vilka produkter som det finns mer risker med genom att placera dessa inlåsta eller bakom disk, säger Chris Bingefors.
Cecilia Bernsten, docent i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet och tidigare ordförande i Sveriges farmacevt¬förbund är inne på samma linje.
– Människor är ofta klokare nog att tänka sig för innan de köper ett läkemedel oavsett var det säljs. Jag litar på Läkemedelsverkets urval men hävdar att diskussionen kring säkerheten måste föras aktivt med både handlare, kunder och myndigheter, säger hon.
Att placera vissa läkemedel mer svåråtkomligt ser också Cecilia Bernsten som en nödvändig signal till kunden.
– Självklart kan den som vill köpa på sig massor av förpackningar men så är det redan nu. Den vanliga människan tror jag har uppfattningen att ju mer synligt en vara står på hyllan desto ofarligare är den. Sen hoppas jag att den som har frågor vänder sig till kompetent och utbildad personal på ett apotek.