I den ena studien, gjord av svenska och amerikanska forskare, jämförs Pradaxa (dabigatran) med warfarin. I studien som heter Re-Ly, ingick totalt 18 113 personer i 44 länder med kroniskt eller paroxysmalt förmaksflimmer. Dessa slumpades till en av tre typer av behandling med blodförtunnande medel; warfarin (individampassad) eller dabigatran antingen 110 eller 150 mg två gånger per dag.
Patienterna följdes i median i två år och resultatet visade att de som behandlades med dabigatran fick ett bättre skydd mot stroke än de som stod på warfarin. I warfaringruppen drabbades 1,69 procent per år av stroke eller blodpropp jämfört med 1,53 (låg dos) respektive 1,11 (hög dos) procent i dabigatrangrupperna. I relativa tal motsvarar den höga dosen dabigatran 34 procent mindre risk att drabbas av stroke.
Ett problem med warfarin är risken för blödningar vilket gör att patienterna måste följas noggrant under behandlingen. I den högre dosen dabigatran var risken för blödning densamma som med warfarin men i den lägre dosen drabbades färre patienter av blödning. I nu läge är dabigatran betydligt dyrare än Waran, en årsförbrukning kostar omkring 15 000 kronor.
Studien har finansierats av läkemedelsföretaget Boehringer-Ingelheim, som marknadsför Pradaxa.
I en annan studie, som även den presenterades på kongressen i Barcelona, jämfördes blodproppsmedlet tricagrelor med klopidogrel (Plavix) hos patienter som redan haft hjärtinfarkt. I studien, som är finansierad av Astrazeneca som utvecklar tricagrelor under namnet Brilinta, lottades 18 624 försökspersoner till att få antingen ticagrelor (180 mg uppstartsdos följt av 90 mg två gånger per dag) eller klopidogrel (300-600 mg i uppstartsdos följt av 75 mg dagligen).
Resultatet visade att ticagrelor kan vara mer effektivt i patientgruppen. I gruppen som behandlats med klopidogrel hade 11,7 procent drabbats av hjärt-kärlrelaterad död, hjärtinfarkt eller stroke inom ett år. I gruppen som fått tricagrelor var samma siffra 9,8 procent. Skillnaden mellan grupperna var statistisk signifikant.
Det bättre skyddet i ticagrelorgruppen mot nya kardiovaskulära händelser gällde både patienter som fått eller inte fått invasiv behandling med antingen bypasskirurgi eller ballongvidgning. När det gäller blödningar fanns ingen skillnad mellan de båda grupperna, omkring 11,5 procent drabbades i båda grupperna. Av patineter som inte genomgått bypasskirurgi var dock risken för allvarligare blödnignar högre för dem som behandlats med ticagrelor.
Astrazeneca, som utvecklat ticagrelor uppger att de räknar med att lämna in ansökan om godkännande för läkemedlet under fjärde kvartalet 2009 både i EU och i USA.
Båda studierna finns publicerade på New England journal of Medicines hemsida.
