Beslutet, som togs igår, handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård och Läkemedelsverket fattar beslut om vilka produkter som är aktuella för försäljning i vanliga butiker.
Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Näringsidkaren ansvarar för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska butiksägaren vara skyldig att ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning.
De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.
Beslutet, som togs igår, handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård och Läkemedelsverket fattar beslut om vilka produkter som är aktuella för försäljning i vanliga butiker.
Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Näringsidkaren ansvarar för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska butiksägaren vara skyldig att ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning.
De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.
Läkemedelsindustriföreningens ?apotekskommitté? ska företräda branschen i dialog med myndigheter och departement och etablera kontakter med apoteksaktörerna.
Ordförande är Ulf Janzon, MSD och ansvarig på Lif:s kansli är apotekaren Inger Näsman.
Läkemedelsindustriföreningens ?apotekskommitté? ska företräda branschen i dialog med myndigheter och departement och etablera kontakter med apoteksaktörerna.
Ordförande är Ulf Janzon, MSD och ansvarig på Lif:s kansli är apotekaren Inger Näsman.
Forskare vid det danska sjukhuset Aalborg har följt upp data på drygt 13 000 danskar som exponerats för bakterierna och drygt 26 000 danskar som inte haft en salmonella- eller campylobacterinfektion.
Risken att senare insjukna i tarmsjukdomarna Crohns sjukdom eller Colitis Ulcerosa var betydligt högre bland de som tidigare haft salmonella eller campylobacterinfektion, 107 jämfört med 73 i den icke exponerade populationsgruppen.
En så tydlig koppling mellan bakterieinfektionerna och insjuknande i kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar understryker vikten av livsmedelssäkerhet, menar forskarna.
Forskare vid det danska sjukhuset Aalborg har följt upp data på drygt 13 000 danskar som exponerats för bakterierna och drygt 26 000 danskar som inte haft en salmonella- eller campylobacterinfektion.
Risken att senare insjukna i tarmsjukdomarna Crohns sjukdom eller Colitis Ulcerosa var betydligt högre bland de som tidigare haft salmonella eller campylobacterinfektion, 107 jämfört med 73 i den icke exponerade populationsgruppen.
En så tydlig koppling mellan bakterieinfektionerna och insjuknande i kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar understryker vikten av livsmedelssäkerhet, menar forskarna.
Stelara med den aktiva substansen ustekinumab är ett läkemedel mot plackpsoriasis. Det godkändes tidigare i år centralt av EMEA för behandling av vuxna som inte svarat på annan behandling med till exempel ciklosporin eller metotrexat.
I mitten av maj besökte representanter från Jansen-Cilag, som marknadsför preparatet, en hudklinik på ett sjukhus i Stockholm. De informerade personalen om att patienter som inledde behandling före ett visst datum i juni skulle få läkemedlet kostnadsfritt. Efter en tid skulle patienten själv ta över kostnaden.
Idag ingår inte Stelara i högkostnadsskyddet viket innebär att patienten inte har rätt till någon subvention för produkten. Enligt Fass är en vanlig startdos en injektion med 45 milligram som kosta 33010 kronor. Efter startdosen är rekommendationen ytterligare en dos efter 4 veckor och därefter en dos var 12:e vecka.
Läkemedelsverket har reagerat på att klinikens patienter erbjudits att prova läkemedlet kostnadsfritt eftersom de anser att den typen av marknadsföring strider mot branschens etiska regelverk. Regelverket tillåter inte att gratisprover delas ut som ett incitament till att förskriva, köpa eller sälja specifika läkemedel. Läkemedelsverket därför vänt sig till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som nu ska behandla frågan.
Stelara med den aktiva substansen ustekinumab är ett läkemedel mot plackpsoriasis. Det godkändes tidigare i år centralt av EMEA för behandling av vuxna som inte svarat på annan behandling med till exempel ciklosporin eller metotrexat.
I mitten av maj besökte representanter från Jansen-Cilag, som marknadsför preparatet, en hudklinik på ett sjukhus i Stockholm. De informerade personalen om att patienter som inledde behandling före ett visst datum i juni skulle få läkemedlet kostnadsfritt. Efter en tid skulle patienten själv ta över kostnaden.
Idag ingår inte Stelara i högkostnadsskyddet viket innebär att patienten inte har rätt till någon subvention för produkten. Enligt Fass är en vanlig startdos en injektion med 45 milligram som kosta 33010 kronor. Efter startdosen är rekommendationen ytterligare en dos efter 4 veckor och därefter en dos var 12:e vecka.
Läkemedelsverket har reagerat på att klinikens patienter erbjudits att prova läkemedlet kostnadsfritt eftersom de anser att den typen av marknadsföring strider mot branschens etiska regelverk. Regelverket tillåter inte att gratisprover delas ut som ett incitament till att förskriva, köpa eller sälja specifika läkemedel. Läkemedelsverket därför vänt sig till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som nu ska behandla frågan.
Det är den amerikanska läkemedelsmyndighetens, FDA:s, rådgivande kommitté som i veckan röstade för att Seroquel (quetiapin), Zyprexa (olanzapin) och Zeldox (ziprasidon) får ges till barn och ungdomar för behandling av schizofreni eller bipolär sjukdom. Alla tre anses ha en acceptabel säkerhetsnivå enligt de utvärderingar som kommittén har gjort.
Astrazenca har just nu en ansökan på gång hos FDA om att utöka indikationen på Seroquel att gälla behandling av schizofreni hos ungdomar mellan 13 till 17 år och för bipolär sjukdom i åldrarna 10 till 17 år. Eli Lilly ansöker samtidigt om att få Zyprexa godkänt som andra linjens behandling för de båda diagnoserna från 13 år.
FDA är inte skyldiga att följa den rådgivande kommittén, men det är vanligast att de gör så. Frågan är om de i detta fall påverkas av de omfattande rättsliga processer som pågår i USA där patienter anklagar Astrazeneca och Eli Lilly för att ha undanhållit information om biverkningar. För Seroquel handlar det om patienter som hävdar att de drabbats av metabola biverkningar som diabetes efter att ha behandlats med preparatet. Totalt har omkring 15 000 stämningar kommit om biverkningar till följd av Seroquel.
I Sverige är Seroquel och Zyprexa inte godkända för personer under 18 år.
Det är den amerikanska läkemedelsmyndighetens, FDA:s, rådgivande kommitté som i veckan röstade för att Seroquel (quetiapin), Zyprexa (olanzapin) och Zeldox (ziprasidon) får ges till barn och ungdomar för behandling av schizofreni eller bipolär sjukdom. Alla tre anses ha en acceptabel säkerhetsnivå enligt de utvärderingar som kommittén har gjort.
Astrazenca har just nu en ansökan på gång hos FDA om att utöka indikationen på Seroquel att gälla behandling av schizofreni hos ungdomar mellan 13 till 17 år och för bipolär sjukdom i åldrarna 10 till 17 år. Eli Lilly ansöker samtidigt om att få Zyprexa godkänt som andra linjens behandling för de båda diagnoserna från 13 år.
FDA är inte skyldiga att följa den rådgivande kommittén, men det är vanligast att de gör så. Frågan är om de i detta fall påverkas av de omfattande rättsliga processer som pågår i USA där patienter anklagar Astrazeneca och Eli Lilly för att ha undanhållit information om biverkningar. För Seroquel handlar det om patienter som hävdar att de drabbats av metabola biverkningar som diabetes efter att ha behandlats med preparatet. Totalt har omkring 15 000 stämningar kommit om biverkningar till följd av Seroquel.
I Sverige är Seroquel och Zyprexa inte godkända för personer under 18 år.
När regeringens utredare Carl-Anders Ifarsson igår presenterade sina förslag på hur smittskyddsarbetet ska organiseras i Sverige stod ett flertal förändringar på agendan. För att få ordning på ansvarsfördelningen föreslår han att en helt ny smittskyddsmyndighet ska bildas men nationellt ansvar för det samlade smittskyddsarbetet.
Ett av förslagen är att Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama, ska uppgår i den nya myndigheten. Något som ordförande Otto Cars ställer sig positiv till.
– Att Strama inordnas i en ny myndighet kan ge fördelar, önskvärda förstärkningar och en stabilitet på långt sikt. Men det är viktigt att vårt uppdrag förblir tydligt och att vi också i fortsättningen har uppgiften att samverka mellan landstingens lokala Stramagrupper, säger han.
Strama har funnits sedan 1995 och är ett samverkansorgan med syfte att samordna frågor som rör antibiotikaanvändningen i Sverige. Nationellt leds gruppen av en styrelse och en ledningsgrupp och ute i landstingen finns lokala Stramagrupper.
I smittskyddsutredningen får gruppens arbete mycket beröm och att införliva den i en ny myndighet blir ett sätt att permanenta den.
– Vi är självklart väldigt glada för det erkännande som utredningen ger åt vårt arbetssätt, säger Otto Cars.
När regeringens utredare Carl-Anders Ifarsson igår presenterade sina förslag på hur smittskyddsarbetet ska organiseras i Sverige stod ett flertal förändringar på agendan. För att få ordning på ansvarsfördelningen föreslår han att en helt ny smittskyddsmyndighet ska bildas men nationellt ansvar för det samlade smittskyddsarbetet.
Ett av förslagen är att Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama, ska uppgår i den nya myndigheten. Något som ordförande Otto Cars ställer sig positiv till.
– Att Strama inordnas i en ny myndighet kan ge fördelar, önskvärda förstärkningar och en stabilitet på långt sikt. Men det är viktigt att vårt uppdrag förblir tydligt och att vi också i fortsättningen har uppgiften att samverka mellan landstingens lokala Stramagrupper, säger han.
Strama har funnits sedan 1995 och är ett samverkansorgan med syfte att samordna frågor som rör antibiotikaanvändningen i Sverige. Nationellt leds gruppen av en styrelse och en ledningsgrupp och ute i landstingen finns lokala Stramagrupper.
I smittskyddsutredningen får gruppens arbete mycket beröm och att införliva den i en ny myndighet blir ett sätt att permanenta den.
– Vi är självklart väldigt glada för det erkännande som utredningen ger åt vårt arbetssätt, säger Otto Cars.
I januari i år presenterades data vid Asco Gastrointestinal Cancers Symposium i San Fransisco, som visade på bra resultat för patienter med metastaserande neuroendokrina tumörer i tarmen som behandlades med oktreotid. Den så kallade PROMID-studien är en prospektiv, randomiserad, fas III-studie där läkemedlet Sandostatin (okreotid) jämfördes med placebo.
Resultaten visade att i gruppen som fick aktiv behandling var mediantiden fram till dess att sjukdomen blev förvärrad 14 månader jämfört med 6 månader i kontrollgruppen. Vid den nyligen avslutade Asco-kongressen i Orlando, meddelade det amerikanska cancernätverket National Comprehensive Cancer Network, NCCN, att de ändrar sina riktlinjer med anledning av resultaten. De rekommenderar nu Sandostatin LAR som en möjlig skyddande behandlings vid metastaserande tunntarmscarcinoid.
Vid Ascokongressen presenterade också ytterligare data från PROMID som visar att patienter som behandlas med okreotid klarade sig från tumörtillväxt mer än dubbelt så länge som de i placebogruppen. Medianen var 15,6 månader, jämfört med 5,9 månader. Effekten var densamma oavsett om tumören var hormonberoende eller inte. Fördelen sågs hos patienterna oavsett om tumören var hormonutsöndrande eller inte.
Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är en av grundarna till European Neuroendocrine Tumor Society, ENETS som är NCCN:s europeiska motsvarighet. Han tror att behandlingsriktlinjerna kan ändras även här.
– Troligen kommer frågan om ändade riktlinjer tas upp på ENETS-mötet i Rom i november. Skillnaderna i Sverige blir inte så stora eftersom okreotid redan idag används vid icke-hormonutsöndande tumörer i tunntamen, säger Kjell Öberg.
Okreotid marknadsförs i Sverige under namnet Sandostatin LAR av Novartis som också har finansierat studien. Läkemedlet är godkänt för att lindra symtom som orsakas av hormon- och peptidproducerande tumörer i mag-tarmregionen. Det är upp till företaget att ansöka om att få det godkänt för ytterligare indikationer.
Idag är det en otydlig uppdelning av uppgifter mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen fastslår utredaren Carl-Anders Ifarsson som idag överlämnar sitt arbete till regeringen. För att få en bättre fungerande organisation med tydlig ansvarsfördelning föreslår utredaren att en ny myndighet bildas. Den nya myndigheten ska ha ett samlat ansvar för smittskyddet i Sverige.
Carl-Anders Ifarssons uppdrag har varit att ta fram ett förslag för att effektivisera det statliga smittskyddet och utvärdera den forskning som bedrivs vid Smittskyddsinstitutet, SMI. Enligt utredningen “Ett effektivare smittskydd” fungerar det svenska smittskyddet på många sätt bra men på ett flertal områden görs idag ett dubbelarbete, när både SMI och Socialstyrelsen ägnar sig år samma frågor. Detta, menar Carl-Anders Ifarssons, skulle kunna undvikas om en ny fristående smittskyddsmyndighet bildades.
Den nya myndigheten föreslås ansvara för alla smittskyddsfrågor utom tillsyn och normering, alltså till exempel framtagande av föreskrifter, som blir kvar hos Socialstyrelsen. Ett antal områden som föreslås hamna i den nya myndigheten är epidemiologisk övervakning, rådgivning till ansvariga inom landstingen och nationellt ansvar för laboratorier på smittskyddsområdet.
Dessutom föreslås att Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama, permanentas och blir en del av myndigheten. Strama får mycket beröm av utredaren för sitt arbete.
Utredaren föreslår också att det nära organisatoriska samarbetet som SMI idag har med Karolinska institutet, KI, upphör och att viss forskning och de så kallade donationsprofessurerna överförs till KI i sin helhet. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Idag är det en otydlig uppdelning av uppgifter mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen fastslår utredaren Carl-Anders Ifarsson som idag överlämnar sitt arbete till regeringen. För att få en bättre fungerande organisation med tydlig ansvarsfördelning föreslår utredaren att en ny myndighet bildas. Den nya myndigheten ska ha ett samlat ansvar för smittskyddet i Sverige.
Carl-Anders Ifarssons uppdrag har varit att ta fram ett förslag för att effektivisera det statliga smittskyddet och utvärdera den forskning som bedrivs vid Smittskyddsinstitutet, SMI. Enligt utredningen “Ett effektivare smittskydd” fungerar det svenska smittskyddet på många sätt bra men på ett flertal områden görs idag ett dubbelarbete, när både SMI och Socialstyrelsen ägnar sig år samma frågor. Detta, menar Carl-Anders Ifarssons, skulle kunna undvikas om en ny fristående smittskyddsmyndighet bildades.
Den nya myndigheten föreslås ansvara för alla smittskyddsfrågor utom tillsyn och normering, alltså till exempel framtagande av föreskrifter, som blir kvar hos Socialstyrelsen. Ett antal områden som föreslås hamna i den nya myndigheten är epidemiologisk övervakning, rådgivning till ansvariga inom landstingen och nationellt ansvar för laboratorier på smittskyddsområdet.
Dessutom föreslås att Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama, permanentas och blir en del av myndigheten. Strama får mycket beröm av utredaren för sitt arbete.
Utredaren föreslår också att det nära organisatoriska samarbetet som SMI idag har med Karolinska institutet, KI, upphör och att viss forskning och de så kallade donationsprofessurerna överförs till KI i sin helhet. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
I förra veckan skickade Apoteket omstrukturering AB, OAB, ut mejl till de omkring 1000 personer som anmält intresse av att köpa apotek i småföretagarklustret. Omkring midsommar kommer OAB att publicera en informationsbroschyr på sin hemsida med information om vad som krävs av den som är intresserad av att köpa och de olika stegen i försäljningsprocessen som väntas. I samband med det kommer OAB att öppna en ny webbplats för småföretagare.
Processen för småföretagare kommer att vara uppdelad i sex steg. Först kräv en intresseanmälan, sedan en affärsplan, finansiering och förvärvsanmälan. Därefter väntar en urvalsprocess och sedan övertagande för de som gått igenom hela processen. Enligt OAB kommer anmälan gå att skicka in runt midsommar och de beräknar att försäljningen av småföretagarapoteken kan vara avslutat vid årsskiftet.
OAB har också lagt ut en broschyr på hemsidan med samlad information om utförsäljningen. Där finns bland annat finansiella uppgifter om de olika klustren liksom översiktliga beskrivningar av prismodeller och vilken typ av yrkeskompetens som finns på apotek idag.
Senast den 30 juni ska spekulanter lämna sitt bud på de kluster de är intresserade av att köpa.
