Medan jag cyklar till biodlaren Thomas Rafstedt känner jag hur värmen är på väg. Redan i trapphuset hörs hundskall och i dörröppningen står Thomas och hans glada Golden retriever Leo. Thomas är precis tillbaka efter att ha besökt sina bin i Fågelsångens bigårdar på Sörmlandskusten.
– Nu är det spännande för bina har vaknat och runt omkring kuporna fi nns spår av årets första rensningsfl ygning.
Under vintern sitter bina tätt tillsammans i kuporna för att hålla värmen, men när temperaturen ökar tar de en kort fl ygtur för att tömma magen- en rensningsflygning. Här i vardagsrummet är bordet uppdukat med burkar och flaskor i olika former med olika innehåll. En av burkarna är välkänd från matvarubutiken.
– Det är min huvudprodukt, vanlig standardhonung.
De flesta biodlare har en eller ett par bikupor i trädgården och endast ett hundratal har så många samhällen att de kan leva på sin biodling, Tjomas Rafstedt är en av dem.
– Jag började med biodling på 1970-talet, jag sveptes med av den tidens gröna våg då alla skulle odla grönsaker och även ha egna bin. I början var den en hobby, men sedan femton år är jag yrkesbiodlare och säljer mina produkter till aff ärer och på Bondens Marknad.
Honung består till största delen av olika sockerarter, främst druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). Det är därför honung har en söt smak. Honung kan ha mer av en sockerart och mindre av en annan beroende på var bina hämtar sin nektar. Det påverkar både smaken och färgen.
– När bina främst hämtat nektar från maskros blir honungen gul och om nektarn kommer från raps blir honungen nästan vit.
En del biodlare nyttjar det faktum att honungen kan få olika smaker och egenskaper. De blommor eller växter som bin under en viss tid tycker speciellt mycket om kallas dragväxter. Till exempel maskrosor, när den blommar hämtar bina nästan bara nektar från maskrosor.
– Om skattlådorna, där honungen finns i bikuporna, är tomma innan maskrosen blommar och sen töms när blomningen är över får jag en honung som bara kommer från maskrosnektar. Den honungen är en
typ av sorthonung, berättar Thomas Rafstedt och visar små burkar märkta maskroshonung, ljunghonung och lindhonung.
Sorthonung blir mer och mer populär i Sverige, det märker han framförallt på Bondens marknad. Men eftersom den svenska sommaren är kort innehåller Thomas Rafstedts sortiment endast ett par typer av sorthonung.
– Jag kan få fram fyra till fem olika sorter, till exempel ljung-, lind-, maskros-, hallonoch vitklöverhonung.
Det finns regler för vad som får kallas sorthonung, minst hälften av det pollen som finns i honungen ska komma från den växt som honungen är uppkallad efter. För ljung är procentsatsen lägre, endast 30 procent.
För att ta reda på detta kan pollenanalyser göras, men det är något som Thomas Rafstedt sällan gör. Han förlitar sig på sin långa erfarenhet som biodlare.
– I Sverige blir det så få sorter att jag inte har några svårigheter att skilja mellan exempelvis ljung- och maskroshonung genom att
smaka och titta på honungen.
En annan produkt på bordet är mörk till färgen och tappad på en fl aska. Den har en stark oljig smak som påminner om granar och tallar.
– Det här är vad vi kallar skogshonung och den kommer inte från nektar utan från bladlöss som sitter på träden och suger växtsaft.
Bina i sin tur suger växtsaften från bladlössen.
Skogshonung är populär eftersom den anses vara nyttig, mer nyttig än vanlig honung som även den är intressant ur medicinsk synvinkel. I en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften Journal of the American College of Nutrition sammanfattas vilka läkande egenskaper som forskare har hittat hos honung. Till exempel minskar honung infl ammationer och kan döda eller åtminstone minska tillväxten av bakterier, virus och parasiter. Det fi nns också forskning som visar att honung är antioxiderande, den kan alltså skydda oss mot fria radikaler, och därmed kanske minska risken för cancer. I artikeln presenteras dessutom teorier om varför honung är nyttigt, en är att honung innehåller mer än bara socker och vatten. I honung fi nns enzymer, proteiner, aminosyror, vitaminer, mineraler, spårämnen och mycket annat som vi människor behöver.
Thomas Rafstedt är själv mycket intresserad av apiterapi, det vill säga att ta vara på de produkter som bina producerar för behandling av krämpor och sjukdomar.
– Det var under en studieresa till Nya Zeeland som mitt intresse för apiterapi
väcktes.
Nya Zeeland är ett av de länder där apiterapi har fått fotfäste hos såväl allmänheten som inom vården. Till exempel har bandage med manukahonung klassats som läkemedel och används för att behandla brännskador.
I Sverige används också honung
för att torka ut och underlätta läkningen av brännskador, men här är honung inte klassat som läkemedel. Att honung är eff ektivt för att behandla brännskador har bekräftats av forskare vid Cochrane-institutet. Cochrane- studier har hög trovärdighet eftersom de väger samman resultat från många forskningsstudier.
Till apiterapi hör också bipollen, propolis samt bivax och dessa produkter
fi nns numera också i Thomas Rafstedts sortiment.
– Jag började med att ta vara på bipollen.
Bipollen är små kulor som bina gör av pollen och nektar. Bina transporterar bipollen i fickor på benen till bikupan där det blir till mat för larver och bin. Biodlaren kan sätta upp små fällor vid ingången till bikupan som bina måste passera genom för att ta sig in. På så sätt skrapas bipollen av och ramlar ner i behållare som sitter under fällorna.
– Det här är bipollen. Multipollen kallar jag det, eftersom det är bipollen från många olika växter.
Thomas Rafstedt visar mig en burk med gula, orangeröda och gröna kulor som inte är större än knappnålshuvuden. Smaken är svagt beskt och konsisten påminner om müsli. Många elitidrottare äter bipollen eftersom det är proteinrikt. En burk med 200 mg bipollen innehåller lika mycket protein som 2 kg nötkött. Men bipollen är kanske också nyttigt på andra sätt.
– Jag äter bipollen tillsammans med fi l för prostatan. Många äldre män har prostatabesvär, och mina besvär lindras av bipollen.
Bipollen används också som naturmedel mot PMS- och klimakteriebesvär. Det fi nns forskningsstudier som antyder att komponenter i bipollen är effektivt för att behandla kvinnor i klimakteriet, men större och bättre studier behövs för att ge pålitliga resultat.
Bipollen och allergi har undersökts av en forskningsgrupp i Brasilien. De gav bipollen till möss som var allergiska och resultaten från den studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnopharmacology.
Det visade sig att mössen fi ck minskade allergiska besvär när de behandlades med extrakt från bipollen. Men om detta fungerar på människor vet inte forskarna. Därför kan pollenallergiker inte rekommenderas att äta bipollen eftersom det fi nns en risk att de får en allergisk reaktion mot bipollen. Det hindrar dock inte vissa kunder som experimenterar på egen hand och tycker att de får effekt.
Nästa preparat i bisortimentet är propolis eller kittvax som det också kallas. Bina använder propolis för att täta springor och öppningar i bikupan, och det fi nns att köpa i hälsokostaff ärer och på bondens marknad i små fl askor.
– Propolis dödar mikroorganismer och därför är det alltid rent och snyggt i bikuporna. Där fi nns varken mögel eller bakterieangrepp.
Traditionellt används propolis som naturmedel för att behandla infektioner och tvätta sår. Det sägs att propolis också är bra för att behandla och förebygga förkylningar.
En annan biprodukt som många köper och frågar efter är bivaxprodukter.
– Av bivax och olja gör jag salvor och cerat som är läkande och mjukgörande. Dessa använder jag mot eksem och torr hud, säger Thomas Rafstedt.
Ett alternativ är förstås att använda sig av en kur med vanlig honung som stryks på, får verka en stund och sedan tvättas bort. På så vis kan man njuta av honung både invärtes och utvärtes från topp till tå och samtidigt mjuka upp allt från munsår till skavsår, hårda fötter och trötta muskler.
Artikeln är tidigare publicerad i Allt om Läkemedel nr 2, 2009.
