Månads arkivering maj 2009

Andreas Rosenlund till Kronans Droghandel

Petra Hedbom
-
0

Kronans Droghandel har annonserat att de är en av de som vill satsa på att bli en av de större aktörerna på den svenska apoteksmarknaden. De har nu rekryterat Andreas Rosenlund till ny informationsdirektör.

Andreas Rosenlund arbetar i dag på pr-byrån Gullers Grupp men har tidigare drygt sex års erfarenhet från apoteksbranschen som pressekreterare och presschef på Apoteket AB.
? Kronans Droghandel är ett företag med en lång historia och satsningen på att etablera sig på apoteksmarknaden är både seriös och engagerad. Därför känns det extra roligt att få vara just här nu när apoteksmarknaden helt stöps om, säger han i en presskommentar.

Nya data i kampen mellan HPV-vaccin

Petra Hedbom
-
0

De båda vaccinerna mot humant papillomavirus, HPV, Gardasil och Cervarix kom ut på marknaden med ett års mellanrum och kampen om marknaden har varit intensiv och handlat mycket om detaljer i skydd. Båda skyddar mot HPV typ 16 och 18, de typer som är inblandade i 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Gardasil som marknadsförs av Sanofi Pasteur MSD, skyddar även mot kondylom som orsakas av HPV 6 och 11.

Vid en internationell HPV-konferens i Malmö presenterade Glaxosmithkline i fredags, resultatet från en jämförande studie mellan de båda vaccinen. Företaget har finansierat en studie av 1100 kvinnor mellan 18 och 45 som fått antingen Cervarix eller Gardasil i tre doser under en sexmånadersperiod. En månad efter den sista dosen mättes induktionen av immunsvar hos försökspersonerna. Det som undersöktes var halterna av minnes B-celler och neutraliserande antikroppar.

Resultaten visade att Cervarix inducerade nivåer av neutraliserande antikroppar mot HPV 16 som var dubbelt så höga som med Gardasil. Motsvarande siffra för HPV 18 var sex gånger högre. Kvinnorna som vaccinerats med Cervarix hade också 2,7 gånger så höga nivåer av minnes B-celler. Men vad immunsvarets aktivitet innebär för skyddet av livmoderhalscancer är osäkert.

Enligt Joakim Dillner, professor i virologi vid Lunds Universitet, är det inte självklart. Steget mellan antikroppsnivåer och effektivitetsmått är ganska långt. Det som preparaten skyddar mot är också vad de är godkända för och induktion av antikroppar är inte en indikation, säger han.

På Glaxosmithkline menar man ändå att immunsvaret är en av flera viktiga pusselbitar.
– Även om kopplingen mellan immunsvaret efter vaccination och skydd mot livmoderhalscancer fortfarande är oklar så tyder mycket på att neutraliserande antikroppar och B-celler spelar en avgörande roll. Att de båda vaccinerna skiljer sig åt är en viktig faktor för förskrivarna, sade Gary Dubin, vice vd för global clinical development på Glaxosmithkline i en kommentar.

Som ett svar på resultaten gick den medicinska chefen på Sanofi Pasteur, Bennett Lee, ut och sade att de inte såg någon klinisk relevans i studien eftersom den inte tittade på den kliniska effekten.

Fler miljöstudier borde göras på fiskar

Petra Hedbom
-
0
Fler miljöstudier borde göras på fiskar

När miljöriskbedömningar på nya läkemedel görs används ofta vattenloppor eller alger i studierna. I testerna studeras hur de molekyler som blir kvar när ett läkemedel har omvandlats i kroppen påverkar arterna. Men en studie gjord vid Sahlgrenska Akademin har visat att just vattenloppor och alger inte är särskilt lämpade för att undersöka detta.

Lina Gunnarsson är doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin. Inom ramen för sin avhandling har hon arbetet för att få fram data som kan förbättra miljöriskbedömningen av läkemedelsrester som hamnar i miljön.

I sina studier har hon sett att vattenloppor och alger inte är speciellt representativa som försöksdjur när man ska bedöma miljörisker.
-Om man använder okänsliga arter får man inte en sanningsenlig bild av hur miljön påverkas. Fiskar och grodor har betydligt fler målmolekyler som liknar människans och vi föreslår att de borde användas i större utsträckning, säger Lina Gunnarsson i ett pressmeddelande.

Norrmännen mest nöjda med Apotek 1

Ingert Nilsson
-
1

Den Tamro-ägda apotekskedjan Apotek 1 ligger bra till hos norrmännen. Efter tre bilföretag, BMW, Toyota, Skoda, och på samma plats som Skandiabanken kommer Apotek 1 som det företag norrmännen skattar bäst vad gäller lojalitet och kundnöjdhet.

Totalt fick norrmännen skatta 180 olika företag.
Vitusapoteket hamnar just efter Apotek 1.Alliance apotek ligger också bra till, enligt den norska kundbarometern. Den hamnade på 10 plats tillsammans med Mercedes.

Merck gav ut falsk tidskrift

Ingert Nilsson
-
0

Den liknande på alla sätt en klassisk traditionell vetenskaplig tidskrift, The Australasian Journal of Bone and Joint Medicine.

Men har det nu visat sig, det var en reklamprodukt som läkemedelsföretaget Merck finansierade. Företaget har betalat ett av världens största förlag, Elsevir, ett okänt belopp för att ge ut reklamprodukten.

Tidskriften utgav sig för att ha en redaktion och peer-review system, det vill säga att oberoende experter läser artiklarna innan de publiceras. Inget av det visade sig stämma.
Artiklarna var istället hopklipp av gamla artiklar som ofta beskriver Mercks produkter i positiva ordalag.
? Jag har sett mycken kreativitet i läkemedelsföretagens marknadsföring, men detta var ett nytt grepp också för mig, kommenterar Peter Lurie på Public Citizen i reklamprodukten i Scientist.

Tidningen har enligt the Scientist lurat också rutinerade forskare och läkare att tro att de läst en traditionell vetenskaplig tidskrift.
Genom att ge ut tidningen har Merck, sedan den började komma ut 2003, kunnat referera till artiklar i den när företaget marknadsfört sina läkemedel.
?Som en artikel i The Australasian Journal of Bone and Joint Medicine skriver? och så vidare.

Förlaget Elsevir säger till the Scientist att man önskat att man tydligare talat om att tidskriften var sponsrad.
The Australasian Journal of Bone and Joint Medicine är nu nedlagd.

Mer pengar till FDA

Ingert Nilsson
-
0

USA Ökningen innebär att FDA under året får motsvarande 25 miljarder kronor i anslag. Pengarna ska bland annat användas för att stärka inspektionerna och öka antalet generika på den amerikanska marknaden.

I den hearing som senaten hölls med den föreslagna nya chefen tycks också ha gått presidentens väg.
Bland senatorerna har funnits kritik inte mot valet av henne, däremot mot utnämningen av Joshua Sharfstein som anses vara en industrikritiker.

Nya riktlinjer men gamla läkemedel mot diabetes

Ingert Nilsson
-
0

En patient med typ 2-diabetes bör i första hand få metformin och om målen
för glukosnivån inte uppnås med enbart det läkemedlet bör patienten få tillägg antingen av sulfonureider eller insulin, eller båda.
Nya och dyrare läkemedel som inkretinläkemedel, glitazoner, akarbos och
meglitinider bör diabetesvården ge först i tredje hand eller vid intolerans för
något av de ovan nämnda.
Långverkande insulinanaloger bör diabetesvården ge först sedan NPHinsulin eller tvåfasinsulin (snabb- och medellångverkande) har prövats och patienten drabbats av hypoglykemier.
Det är rekommendation i de nya riktlinjer för diabetesvården som Socialstyrelsen presenterat idag.

Riktlinjer för diabetesvården har funnits i tio år, men det är första gången som de också innehåller prioriteringar.
Flera nya och dyra läkemedel har tillkommit sedan de förra riktlinjerna, men Socialstyrelsen ser inte att de skulle vara effektivare än de äldre. Inte heller medför de nya långverkande insulinsorterna några fördelar för de flesta patienter med typ 2-diabetes är Socialstyrelsens slutsats.

Beräkningarna, som den grupp som arbetat med att ta fram riktlinjerna gjort, visar att om tablettförskrivningen av metformin för patienter med typ 2-diabetes ökar som gruppen föreslagit kan man på nationell nivå spara ungefär 45 miljoner kronor. Om också insulinbehandling förändras enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan ytterligare minst 16 miljoner frigöras.

Läkemedelsstent gör stor skillnad för högriskpatienter

Ingert Nilsson
-
0

Forskarna vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum har gjort en femårig uppföljning av alla patienter i Sverige, cirka 50 000 personer, som behandlats med PCI, antingen metallstent eller stent beklädda med cellhämmande läkemedel. Det är första gången säkerheten bedömts på en så stor patientgrupp under en så lång tidsperiod.

Uppföljningen visade en signifikant lägre återfallsrisk, upp till 70 procent för diabetiker och andra högriskpatienter som behandlats med läkemedelsstent jämfört med behandling med metallstent. Och det var oavsett om patienten hade diagnosen akut hjärtinfarkt eller kärlkramp.
I tidigare studier har forskarna sett en ökad risk vid behandling med läkemedelsstent jämfört med metallstent. Men när nu fler patienter följts upp under längre tid fann forskarna att de som drabbats hade behandlats under första delen av 2003, innan läkarna hunnit få tillräcklig erfarenhet av tekniken.

Resultaten av den nya studien publiceras i senaste numret av New England Journal of Medicine och bygger på data från det svenska nationella kvalitetsregistret, SCAAR.

Upprört mellan facken

Ingert Nilsson
-
0

Sveriges Farmacevtförbund har gått med på att öka arbetstiden till 40 timmars och OB-ersättning i pengar istället för tid.

Genom att gå med på dessa försämringar anser Farmaciförbundet att SFF försvårat för de två andra fackförbunden, förutom Farmaciförbundet också Unionen i deras förhandlingar. Farmaciförbundet säger i sitt uttalande att försämringarna inte varit möjliga att genomföra om facken varit eniga och inte splittrats av framtida arbetsgivarintressen.

Farmaciförbundet kritiserar också arbetsgivarparten Almega för att man starkt driver dessa krav, med argumentet att nya arbetsgivare kräver detta. I dagsläget är det enbart Apoteket AB som sitter i Almegas delegation för bransch Apotek.

Sveriges Farmacevtförbund har uppmärksammat kritiken på sin hemsida och skriver att man beklagar att farmaciförbundet gått ut i polemik, men kommenterar inte vidare kritiken.

Konkurrensverket har koll på Apoteket

Ingert Nilsson
-
0

I samband med tidigare remissyttrande har Konkurrensverket uppskattat att Apoteket AB:s marknadsandel efter en omreglering inte bör överstiga 40 procent. Högre tycks den inte heller bli efter Omstruktureringsbolagets utförsäljning.

Totalt kommer Apoteket AB att få behålla 315 av sina öppenvårdsapotek och shoppar. Detta ger företaget en marknadsandel på omkring 35 procent i utgångsläget.
?Vi konstaterar att det är under den gräns vi gett uttryck för tidigare, säger Thomas Ringbom som leder det projekt på Konkurrensverket som ska följa och analysera omregleringen ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.
? Men i dagsläget vet vi inte vad de 35 procenten i antal motsvarar i omsättning.

Däremot är det klart att Apoteket AB kommer att vara en stor aktör och sannolikt också under överskådlig tid den största. Thomas Ringbom betonar att detta konstaterande inte innebär att KKV tagit ställning till eller bedömt huruvida Apoteket AB har eller inte har en dominerande ställning på marknaden i en konkurrensrättslig mening.
Om andelen som säljs ut är lagom eller inte, uttalar sig inte Thomas Ringbom.
? Hur stor marknadsandel som Apoteket AB initialt ska ha och hur stor andel som säljs ut är ju ytterst en fråga för ägaren.

Enligt konkurrenslagen får en aktör som har en dominerande ställning på marknaden inte missbruka detta.
Vid tidigare omregleringar har det varit vanligt att tidigare monopolister oförskyllt eller inte anklagats för att ha missbrukat sin dominerande ställning.
? Vår uppgift nu är ju att följa utvecklingen, naturligtvis med speciellt fokus på den före detta monopolisten, säger Thomas Ringbom.

100 procent rättvisa inte möjlig

Petra Hedbom
-
0

Hur kom ni fram till just den här lösningen?
– Målet har varit att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens i hela landet och en spridning av aktörer av olika storlek. Urvalskriterierna bygger på att de ekonomiska förutsättningarna för varje kluster ska vara lika så att till exempel inte en aktör får alla lönsamma apotek. Vi har också tittat på lokal och regional spridning så att inte en köpare får alla apotek i en region.

– Men självklart måste det också bädda för en rationell drift, den fungerar inte med en aktör som har ett apotek i Ystad och ett i Haparanda. Sen går det inte att få en 100 procentig millimeterrättvisa, det handlar ju om ett begränsat antal apotek.

Direkt efter beskedet igår kom kritik om att Apoteket AB får behålla för många apotek. Är den befogad?
– Vi har utgått från riksdagens proposition och arbetet utifrån de förutsättningarna.

För de 150 apotek som ska övergå till en småföretagarlösning ska ett statligt bolag bildas. Kan du berätta om den processen?
– Det är meningen att entreprenörer ska kunna bli delägare och till och med majoritetsägare i enskilda apotek som ingår i bolaget. Tanken är att statens ägande ska kunna upphöra helt så småningom. Det kommer också att finnas möjlighet att bli delägare i det stora övergripande bolaget men det är inget krav. Vi inleder nu arbetet med att tillsätta en chef som ska leda bolaget som just nu drivs som ett projekt med OAB som huvudman.

Hur många kluster får en aktör köpa?
– Den som köper det största klustret, det vi kallar A, får köpa ytterligare ett av de mindre. Den som köper det näst största får köpa max två av de mindre. Köper man enbart mindre kluster går det att köpa fler men inte alla. Vi kommer gå ut med vilka restriktioner som gäller i samband med att försäljningsprocessen påbörjas. OAB har prövningsrätt för köparna och det är för att skapa bra förutsättningar för konkurrens. Men alla är välkomna att bjuda på alla de vill.

Hur statiska är de kluster ni presenterat?
-Det  vi har presenterat är det som gäller. Men det handlar om att det ska överlåtas en mängd egendom och avtal och det finns teoretiska risker som att en hyresvärd inte går med på ett ägarbyte. I sådana fall kan förändringar ske men det handlar inte om att någon kan komma och tycka.

Vad blir nästa steg?
– Styrelserna i Apoteket AB och OAB styrelse kommer nu ta beslut om detaljer om försäljningsprocessen. I mitten av maj kommer vi att gå ut med en inbjudan till intresserade köpare. I slutet av maj presenterar vi detaljerna för småföretagarlösningen.

Hur länge kommer OAB att finnas?
Inte länge än det behövs, preliminärt till 31 december i år.

Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090429 Apotekets HR-chef Monica Höglind
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef, Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg

Behov av forskning om äldre

Ingert Nilsson
-
0

Ungefär 140 000 patienter i Sverige får sina läkemedel via ApoDos, det vill säga dispensering av flera läkemedel i samma förpackning. Men trots att dosdispenseringen infördes för tjugo år sedan finns det inte något vetenskapligt underlag, det vill säga några studier som visar om det förbättrar läkemedelsbehandlingen.
Det konstateras i SBU-rapporten, Äldres läkemedelsanvändning- hur kan den bli bättre?

Överhuvudtaget finns det få vetenskapliga studier som kan visa på att några specifika interventioner, som till exempel att läkemedelsgenomgångar förbättrar behandlingen på något avgörande sätt.
? Nej summan av kardemumman av vår genomgång är att det finns få studier som visar på att just ett angreppssätt gör skillnad, konstaterar Christer von Bahr, adjungerad professor i klinisk farmakologi som ingått i projektgruppen.
Ett skäl till det är, menar han, bland annat att det är svårt att göra randomiserade studier när det gäller just förbättrad läkemedelsbehandling på ett generellt plan.
? Det är betydligt enklare att jämföra läkemedel A med läkemedel B.
? Men när det gäller till exempel ApoDos har jag efterlyst studier eftersom det verkligen finns polariserade åsikter om det.

I SBU-rapporten beräknar man att närmare hälften av de biverkningar som äldre får av sin läkemedelsbehandling skulle kunna förbättras om patienterna fick bättre vård.
Även om det inte finns evidens för några enskilda insatser så har utbildning och fortbildning förstås betydelse för att förbättra behandlingen.
De insatser som behövs är bland annat:
Bättre kommunikation mellan olika vårdgivare.
Grundligare medicinsk utredning och bättre diagnostik av sköra, äldre patienter även i det akuta skedet.
Undvikande av ?riskläkemedel? som till exempel benzodiazepiner och NSAID.

Trots att ungefär en femtedel av alla äldre som söker sjukhusvård har biverkningar av sin medicin saknas äldre i läkemedelsstudier. Det anser expertgruppen att de som gör studierna har ett ansvar att ändra på

Universitetsapoteket siktar på de stora apoteken

Ingrid Helander
-
0

När det igår visade sig att det finns två stora kluster av apotek att köpa drog spekulationerna igång vilka de två nya stora kedjorna blir. Phoenixkoncernen/Tamro och Celesio nämndes som troliga köpare. Och på Tamro bekräftar man den bilden.
? Vi har hela tiden sagt att om vi ska in på den svenska marknaden så vill vi ha en större del, så vi är helt klart intresserade av ett av de två större klustren, säger Ulrika Hultgren, informationschef på Tamro.  
Men något beslut är inte fattat, företagets styrelse träffas någon gång i slutet av maj eller början av juni och först då kommer det formella beslutet tas om de ska ge sig in i någon budgivning.
? Nu ska vi sätta oss med listorna och räkna på det här.
På Celesio är man helt förtegen med sina planer.
? Nu går vi in i en fas när vi måste räkna och fatta svåra beslut, så vi kommenterar inte i det här skedet. Om det finns spekulationer om att vi ska köpa ett av de stora klustren så kommer de inte från oss, säger företagets informationschef Rainer Berghausen.

Desto tydligare med sina planer är finska Universitetsapoteket.
? Vi är intresserade av att köpa de apotek som finns i grupp 8, det vill säga tio stora apotek utspridda över hela landet, säger Göran van den Brink, chef för företagets Sverigeetablering.
? I Finland driver vi 17 stora apotek och det är det vi är bra på. Vi blev därför väldigt nöjda när vi såg att det fanns en sådan grupp så att vi slapp köpa flera hundra apotek för att få tillgång till de stora.
Enligt Göran vad den Brink har företaget under processens gång uttryckt det här önskemålet till OAB.
? Det verkar som om de tagit fram kluster så att det ska finnas något för alla. Vi ville gärna ha några få stora apotek och andra är ju mer intresserade av många mindre apotek.

I förra veckan meddelade Kronans Droghandel att de planerar att starta en apotekskedja. Men ännu så länge kan de inte svara på vilket kluster som är mest intressant för dem.
– Det får vi se när vi har analyserat det här vidare och fått ytterligare information, säger företagets vd Cecilia Marlow.

Ni sa i förra veckan att ni vill bli en ledande aktör på den nya marknaden. Hur tänker du kring det när du ser vilka kluster som finns?
– Vi ska analysera dem vidare, men att köpa befintliga apotek är ju bara en väg att gå, man kan ju också öppna nya apotek.

Tamro, Kronans Droghandel och Universitetsapoteket blev alla förvånade över att Apoteket AB får behålla så många apotek.
?  Vi hade trott att de skulle få behålla cirka 25 procent av apoteken, nu blev det ju istället 35 procent och det ser vi som lite bekymmersamt, säger Cecilia Marlow på Kronans Droghandel.
?  Vi blev förvånade och tycker det är problematiskt, säger Ulrika Hultgren på Tamro.
?  Det är något fler kvar i Apotekets ägo än vad vi hade trott, men det är inte något som hindrar oss. Det kommer att bli tuff konkurrens hursomhelst, säger Göran van den Brink på Universitetsapoteket.

När väl aktörerna bestämt sig för vilket kluster de är intresserade av får de skriva på ett konfidentialitetsavtal som ger dem ytterligare information om de berörda apoteken. Utifrån den informationen får de sedan lämna ett indikativt bud. Om OAB bedömer budet som seriöst får företaget tillgång till all data som finns om de berörda apoteken. Först därefter börjar den slutgiltiga budgivningen.
? Sen gäller det ju att få tillstånden från Läkemedelsverket också, den processen försöker vi köra parallellt nu, säger Göran van den Brink.

Listan över apotek som ska säljas finns på OAB:s hemsida.

Utredare föreslår samkörning av universitetssjukhus

Ingert Nilsson
-
0

Den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka den kliniska forskningen i Sverige är att ombilda universitetssjukhusen till sex universitetsmedicinska centra, UMC. Det är huvudförslaget i den utredning, Klinisk forskning ? ett lyft för sjukvården, som utredaren Olle Stendahl nu lämnat till regeringen. Dessa centra ska enligt förslaget få en gemensam ledning. Utredaren tror att ett av stat och landsting gemensamägt aktiebolag är den bästa organisationsformen.

Med en gemensam organisation skiljs inte forskning och utbildning ut från sjukvården och den kliniska forskningen får en tydligare plats vid universitetssjukhusen, menar utredaren.
En samkörning av universitetssjukhusen är något bland annat rektorn för Karolinska institutet, Harriet Wallberg Henriksson tidigare efterlyst.

Förutom den gemensamma ledningen för universitetssjukhusen är det tre åtgärder till som utredaren anser viktiga för att den kliniska forskningen ska hämta tillbaka det den förlorat i kvalitet under senaste decenniet:
Forskningsanknytningen i utbildningen behöver förstärkas och det behövs fler tjänster där forskning och kliniskt arbete tydligare kan kombineras.
Idag är själva implementeringen av forskningsresultaten en flaskhals konstaterar utredaren. Följden blir att nya läkemedel, behandlingar och diagnostiska metoder inte kommer patienterna till del. Olle Stendahl föreslår därför att det inrättas en fond för behandlingsforskning och en nationell samverkansgrupp för nyttiggörande av forskningsresultaten.
Detta tillsammans med särskilda satsningar till biobanker och kvalitets- och patientregister behöver förverkligas så snart som möjligt om inte kvalitén i hälso- och sjukvården ska försämras, menar Olle Stendahl.

För att det ska förverkligas behövs också nya pengar. Ett årligt tillskott från staten på 750 miljoner är utredarens beräkning.

Apoteket AB nöjda med listan

Petra Hedbom
-
0

Beslutet om att apoteksmonopolet sak avskaffas har några dygn på nacken och i dag blev det svart på vitt vilka av Apoteket AB:s apotek som kommer at fortsätta vara deras och vilka som ska bort. Totalt kommer företaget att behålla omkring 315 apotek i olika delar av landet.

Enligt Eva Fernvall, varumärkes- och kommunikationschef på Apoteket är ledningen nöjd med listan som de fått.
– Det är en lagom stor mängd apotek som vi kommer ha kvar och vi känner oss nöjda. Men självklart finns det apotek som vi gärna skulle velat ha kvar som nu ska säljas, säger hon.

Att fördelningen skulle ge Apoteket en för stark ställning på den omreglerade marknaden, kritik som bland andra Sveriges Farmacevtförbund framfört,  håller hon inte med om.
– Vi kommer att ha omkring 35 procent och det är vad Konkurrensverket säger är okej, säger Eva Fernvall.

Hon beskriver den närmaste framtiden som väldigt tuff med många stora förändringar. Innan de olika klustren säljs ska de övergå till bolag som kommer att ägas av ett dotterbolag till Apoteket AB.
– Under övergångstiden ska läkemedelsförsörjningen fungera som vanligt så att inte någon kund blir utan läkemedel, säger Eva Fernvall.

Facket upprörda över fördelningen

Petra Hedbom
-
0

Att bara 150 apotek ska föras över till ett statligt bolag för att sedan drivas av småföretagare är dåligt och en alldeles för låg siffra. Det tycker Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund och vd för Farmacevtföretagarna.
–  Det är en stor besvikelse att OAB inte utnyttjade riksdagens mandat att låta 200 apotek ingå i gruppen med småföretagare. Vi har träffat 300 intresserade i bara 9 orter runt om i Sverige så 150 är för få, säger han.

Liksom flera intresserade hade Lennart Axelsson vid lunchtid på tisdagen inte tagit del av listan över hur de olika klustren är uppbyggda eftersom OAB:s hemsida havererade strax efter att listan offentliggjordes.
– Det är ju det första man vill kritisera att den inte går att komma åt. Men av det jag har sett reagerar jag på att Apoteket kommer att få en så fortsatt stor dominans på marknaden. Det känns besynnerligt att de ska fortsätta ha en så stark ställning. De planerar dessutom att utöka sin verksamhet dominansen kommer att leda till en osäkerhet från andra nya aktörer. Det blir ingen bra konkurrenssituation, säger Lennart Axelsson.
 
Farmacevtföretagarnas plan att förvärva ett antal av apotek kvarstår och Lennart Axelsson säger att planerna blivit stärkta efter att försäljningslistan blivit klar.
– Med Apoteket AB som en kvarstående stor aktör behövs alternativ i form av småföretagande.

1...345Sida 4 av 5