Månads arkivering maj 2009

Apotekare får erinran efter misstag

Petra Hedbom
-
4

Den anmälande patienten uppger att det vid flera tillfällen under 2006 uppstått fel när läkemedel hämtades ut på apoteket. Vid fyra tillfällen var det samma apotekare som skötte expedieringen som bland annat resulterade i felaktiga preparat och fel dosering på etiketten.

Första tillfället skulle ett recept på hormonpreparatet Progynon (estradiol) hämtas ut men kunden fick istället en förpackning med sömnmedlet Propavan (propiomazin). Felet upptäcktes innan kunden börjat ta läkemedlet. När kunden gick tillbaka för att byta förpackningen sade apotekaren som expedierat att det i alla fall inte handlade om några starka sömntabletter och därför inte var så farligt.

Vid ett senare tillfälle uppger anmälaren att samma apotekare angett fel dos på förpackningen. På receptet stod Prednisolon (prednisolon) fem gånger en i fem dagar men på förpackningen stod felaktigt fem tabletter fem gånger dagligen. Även denna gång upptäckte patienten misstaget innan behandlingen påbörjats.

Apotekaren ska också vid två andra tillfällen ha glömt fästa etiketten på förpackningen och angett på dosetiketten att patienten skulle ta en tablett dagligen när det handlade om ett astmapreparat som ska inhaleras. Apotekaren svarar med att det saknas dokumentation för att fel skulle begåtts och eftersom inget av dem lett till felaktig dos emotsätter denne sig alla anklagelser. I fallet med fel dos Prednisolon anger apotekaren ett slarvigt skrivet recept som orsak till felet.

HSAN gör bedömningen att apotekaren varit oaktsam och inte fullgjort sina skyldigheter. De bedömer felen som ringa och ger apotekaren en erinran.

Metastudie ger belägg för blodtrycksmedel till fler

Petra Hedbom
-
0

De tre brittiska forskarna har analyserat resultat från 147 randomiserade studier med sammanlagt 464 000 patienter. I studierna ingick behandling med olika typer av blodtryckssänkande medel med fokus på betablockerare, ACE-hämmare, angiotensinreceptor-blockerare, kalciumkanal-blockerare och tiazider.

Personerna var mellan 60 och 69 år och delades in i tre grupper ? de utan tidigare kardiovaskulära sjukdomar, de som haft kranskärlssjukdom och de som haft stroke. Resultaten som publicerats i British Medical Journal, visar att behandling med blodtryckssänkande preparat i hög grad reducerade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Alla fem klasser av blodtrycksmedel visade sig ha en liknande effekt och risken att drabbas av hjärtattack minskade med en tredjedel för dem som behandlades med något eller fler av dessa. Riskminskningen var lika stor oavsett vilket blodtryck personerna haft vid studiens början. EN skillnad forskarna såg var att kalciumkanal-blockerare i något högre utsträckning än de andra preparaten gav en skyddande effekt mot stroke.

Författarna bakom studien menar att riktlinjerna för när blodtrycksmedel ska ges bör förenklas så att fler personer över en viss ålder får behandlingen. De får inte medhåll av Joanne Murphy på brittiska Stroke Association, som säger till nyhetstjänsten First Word, att även om blodtrycksmedel har relativt få biverkningar så finns de, och bör bara ges till personer som löper en ökas risk att drabbas av stroke.

Ok låta lotten avgöra vaccinval

Petra Hedbom
-
0

När Region Skåne och landstingen i Kalmar och Blekinge tidigare i våras gjorde en genensam upphandling av influensavaccin hamnade två preparat på delad förstaplats. Två läkemedelsföretag, Solvay Pharmaceuticals och Sanofi Pasteur MSD lämnade precis lika stora prisförslag.

Enligt lagen om offentlig upphandling får inte köparen ta med andra uppgifter i beräkningen än de som framgår av upphandlingsunderlaget när de gör sitt val. Eftersom anbuden var lika valde landstingen att lotta viken av företagen de skulle bli. Lotten föll på Solvay Pharmaceuticals.

 Förloraren Sanofi Pasteur MSD överklagade beslutet till Länsrätten och menade att det var ett felaktigt sätt att välja på, skriver Västerviks Tidningen. Länsrätten gick på landstingens linje och nu har Kammarrätten också lämnat besked om att lottning var okej. Domstolarnas motivering är att ingen av parterna har haft sämre chans än den andra att lämna ett konkurrenskraftigt bud.

Receptfritt Alli inte på nätet

Petra Hedbom
-
1

Det var den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA som hösten 2008 beslutade om att bantingsmedlet orlistat skulle gå från att vara receptbelagt till att vara receptfritt. Beslutet är centralt och gäller i hela EU. Orlistat, som marknadsförs av Glaxosmithkline, fanns först receptbelagt i dosen 120 mg under namnet Xenical. Den receptfria varianten heter Alli och säljs i en lägre dos på 60 mg. I Sverige har det funnits på Apoteket sedan den 4 maj.

Men till skillnad från andra receptfria läkemedel kan man inte beställa Alli på Apotekets näthandel. Produkten anses kräva mer information än flera andra egenvårdsprodukter.
– Vi vill avvakta och se vilka typer av frågor kunderna har och vad det är för information som kan behöva ges innan Alli börjar säljas på nätet, säger Christina Ekedahl, kategorichef på Apoteket AB.

Den som inleder en behandling med Alli ska vara över 18 år och ha ett BMI på 28 eller högre. Behandlingen ska också kombineras med en kalori ? och fettreducerad diet. Dessa uppgifter kan vara svåra att kontrollera i samband med nätförsäljningen och på Apoteket har man valt att enbart ha produkten i butik till en början.
– Tanken är att vi ska utvärdera efter en tid och beslutet är inte på något vis definitivt. När ett läkemedel är receptfritt är det meningen att kunden själv ska ansvara för inköp men just i det här fallet vill vi se vilka frågor som dyker upp för att kunna anpassa informationen på nätet, säger Christina Ekedahl.

Att receptfria produkter inte finns i Apotekets nätbutik hör till ovanligheterna. Tidigare har det handlat om väldigt stora förpackningar av en produkt eller  varor som enbart finns bakom disk i butikerna. Men övergången från receptbelagt till receptfritt med orlistat har väckt flertalet frågor i flera länder än Sverige. EU-kommissionen har med anledning av det gett publicerat en samling frågor och svar.

Kommissionen klargör bland annat att ett preparat kan finnas både som receptfritt och receptbelagt om det rör sig om olika styrkor, som i fallet med Xenical och Alli, eller om det gäller olika indikationer. De skriver också att ett centralt beslut från kommissionen står över nationella myndigheters beslut.

Förberedelser inför snabb vaccintillverkning

Jessica Westerlund
-
0

Det blev resultatet av ett möte på WHOs huvudkvarter där generaldirektören träffade ett trettiotal läkemedelsföretag och en expertpanel.

Samtidigt behöver den normala tillverkningen av säsongsbetingat influensavaccin fortgå. Experter kommer under de kommande veckorna kontrollera spridningen och allvaret av det nya influensautbrottet. Först sedan kan ett beslut om övergång till H1N1-vaccinproduktion komma till skott.

Om en pandemi bryter ut kommer fem miljarder doser vaccin tillverkas. Processen beräknas ta upp till tolv månader och WHO är oroliga för att utvecklingsländernas invånare inte ska få tillgång till antivirala läkemedel. Därför uppmanar WHO läkemedelstillverkare att donera minst tio procent av deras H1N1-vaccinproduktion eller erbjuda lägre priser till utvecklingsländerna. Med undantag från Glaxosmithklines erbjudande om en donation på 50 miljoner doser vaccin kom få konkreta erbjudanden om lösningar från de samlade företagen.

KBT bäst i längden mot sömnsvårigheter

Jessica Westerlund
-
0
KBT bäst i längden mot sömnsvårigheter

Behandling av patienter med insomni inkluderar KBT och sömnmedicin. Dock har det varit oklart om en kombinerad behandling av KBT och sömnmedel skulle förbättra effekterna och reducera problemen ytterligare. Nu har forskare utvärderat korta- och långsiktiga effekter av behandling enbart med KBT eller i kombination med sömnmedlet zolpidem (t.ex Stilnoct).

I försöksstudien jämfördes förändringar med avseende på insomningstid, vaken tid efter att ha somnat, effektiv sömn och total sovtid. Forskarna fann att de två behandlingarna initialt var likvärdiga. De kortsiktiga effekterna av både KBT som ensam behandlingsmetod och KBT i kombination med zolpidem var efter 6 veckor förbättrad sömn med avseende på alla parametrar för drygt hälften av de 160 studiedeltagarna.

Däremot upptäcktes skillnader efter ett halvår. Då noterade studieledarna att de patienter som fått kombinerad behandling initialt, följt av enbart KBT, erhöll bäst resultat och nästan sju av tio personer uppgav att deras sömn nu var normal.

I KBT-behandlingen ingår rekommendationer om hur man själv kan förbättra sin sömn och information om missuppfattningar som rör sömnen.

Stopp för kommersiella apotekskedjor

Ingrid Helander
-
1

Det är två olika fall som nu har avgjorts av EG-domstolen. Det första handlade om det holländska apoteksföretaget DocMorris som fick tillstånd att driva apotek i Tyskland trots att det enligt tysk lag är förbjudet för personer utan farmacevtisk kompetens att driva apotek. Samma regelverk gäller i Italien och det andra ärendet har varit en prövning av Italiens regelverk.

Frågan har gällt om det är tillåtet för de här länderna att i sina regelverk begränsa etableringsfriheten på det sätt som de gör när de förbjuder alla som inte är farmacevter att äga apotek. I båda domarna konstaterar EG-domstolen att det är en rimlig begränsning i etableringsfriheten. De skriver bland annat att farmacevter som äger och driver apotek troligtvis inte enbart drivs av kommersiella intressen utan även har ett yrkesmässigt perspektiv. Det här kan göra att säkerheten vid försäljningen av läkemedel blir högre och det kan därför anses vara motiverat att enbart farmacevter får äga apotek.

För de stora internationella apotekskedjorna är beslutet ett bakslag eftersom det hindrar dem från att etablera sig i flera europeiska länder som har liknande regelverk.

Farmacevtföretagarna jagar kapital

Ingrid Helander
-
0

Ni är intresserade av att köpa ett av de två största apoteksklustren, har ni några pengar ännu?
?  Nej, det finns inga påskrivna papper. Vi har pratat med över 100 möjliga investerare och det är nu fem till tio kvar som fortfarande är intresserade av att investera kapital i vårt affärskoncept.
Men de vill ha mer fakta innan de bestämmer sig och i och med att vi nu fått siffrorna på hur mycket varje apotek omsätter så kan vi börja diskussionerna med de som är intresserade på allvar. Det handlar ju om investeringar i miljarder.

Kommer ni hinna få besked så att ni verkligen har pengar att buda med?
? Tiden är ett problem. Det är helt avgörande för oss hur lång deadline det blir till dess att budet måste vara inne.

Hur tänker ni er att organisationen i Farmacevtföretagarna ska se ut?
?  De som investerar pengar kommer bli delägare i Farmacevtföretagarna som då budar på ett eller flera apotekskluster. Enskilda entreprenörer köper sedan in sig på ett eller flera apotek. Som modellen ser ut nu går halva summan som entreprenörerna betalar till en övergripande organisation där de får ett ägarinflytande i Farmacevtföretagarna.

Vad kommer det kosta för en entreprenör att köpa ett av Farmacevtföretagarnas apotek?
? Priset kommer att variera beroende på apotekets beräknade lönsamhet. Vissa apotek kommer inte bli dyrare än ett par miljoner men de flesta apotek kommer förmodligen att kosta väsentligt mer. I vårt affärskoncept har vi utgått från en egeninsats på ca 9 % av köpeskillingen. Så det kommer gå att få ett apotek för någon miljon.

Hur ser Farmacevtföretagarnas affärskoncept ut?
? Det pågår ett arbete med att ta fram ett varumärke och det kommer bli någon form av enhetlighet mellan de olika apoteken. Man kommer känna igen sig om man går in i ett apotek som hör till Farmacevtföretagarna. Men det ska inte bli någon likriktning, själva tanken är ju att entreprenörerna själva ska få testa sina koncept.

Hur många entreprenörer är det som hittills skrivit på papper att de vill ingå i Farmacevtföretagarna?
? Vi har nu över 230 påskrifter. Det kom 30 stycken på en vecka när det visade sig att Omstruktureringsbolaget bara tänkte sälja 150 apotek till entreprenörer.

Vad är ert nästa steg?
? Förutom att få in pengar jobbar vi på med rekryteringsplaner och ansökningsarbetet till Läkemedelsverket.

Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef, Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg

Nödrop om stöd för bekämpning av sjukdom

Jessica Westerlund
-
0

I uttalandet kräver the International Diabetes Federation, IDF, International Union Against Cancer, UICC, och World Health Federation, WHF, tillsammans en betydande ökning av medlen för icke smittsamma sjukdomar som dödar 35 miljoner människor årligen. De påpekar att hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en underskattad orsak till länders fattigdom som utgör en barriär som hindrar ländernas ekonomiska utveckling.

Professor Pekka Puska, ordförande i WHF, vill att de finansieringsmodeller som tillämpas på HIV/AIDS, tuberkulos och malaria ska bli större för att stoppa de ökande dödstalen från icke smittsamma sjukdomar. Han menar att belastningen då skulle minska på de mest utsatta som nu pressas ytterligare ner i fattigdom.

Av fem dödsfall på grund av cancer, hjärt- kärlsjukdom, diabetes eller KOL inträffar fyra i fattigare länder. Icke smittsamma sjukdomar beräknas minska medel- och låginkomst länders bruttonationalprodukt med fem procent.

Forskningsprojekt får dela på 246 miljoner euro

Petra Hedbom
-
0

Pengarna som delas ut kommer ifrån Innovative Medicines Initiative, IMI, ett industrinära forskningsprogram som drivs av Efpia och EU-kommissionen tillammans. Totalt handlar det om femton forskningsprojekt som får dela på 246 miljoner euro. Tanken är att öka takten på utvecklingen av nya läkemedel så att de snabbare når patienterna och inte fastna i flaskhalsar.

Av pengarna kommer 136 miljoner euro kommer från läkemedelsföretagen i form av laboratorieutrustning, personal och klinisk forskning. 110 miljoner kommer från kommissionen och ska fördelas mellan patientgrupper, småföretag och akademiska institutioner. Bland 150 ansökningar har nu femton projekt valts ut av IMI inom områden som astma, diabetes och smärta.

Under hösten kommer ett liknande pengatillskott att gå till områden som onkologi och inflammationssjukdomar.

Samarbete ska ge bättre cancerterapi

Jessica Westerlund
-
0

Vid användandet av tekniken Tarmogen (Targeted Molecular Immunogens) riktas insatsen mot proteiner vars gener blivit muterade. Tekniken tros ha fördelar mot dagens cancerterapi genom att den ger ett kraftfullt immunsvar mot de specifika celler som uttrycker de förändrade proteinerna.

Det nya samarbetet innebär att Celgene investerar 40 miljoner amerikanska dollar och därmed som ensamt företag får rättigheter till de möjliga målproteiner som GlobeImmune upptäcker. Hittills har GlobeImmunes mest framstående program känt igen proteiner som blivit förändrade på grund av mutationer på onkogenen Ras. Programmet går under benämningen GI-4000 och testas nu i kliniska prövningar för behandling av pancreascancer. Affären beräknas generera över 500 miljoner amerikanska dollar och dra in royalities till företagen.

Även GlaxoSmithKline och Oxford Bio Therapeutics meddelade i veckan att de skrivit ett samarbetsavtal för behandling av cancer.

Sverige rustar för vaccinköp

Petra Hedbom
-
0

Det avtal som hittills har gällt mellan Sverige och Glaxosmithkline, GSK, som tillverkar det prepandemiska vaccinet tillåter bara att vaccinet köps om pandemin är ett faktum. Den situation som nu gäller har gjort att regeringen vill ha ett nytt avtal där det räcker med att det finns en risk för pandemi för att köpa vaccin.

På tisdagen fick Socialstyrelsen ett bemyndigande av regeringen och har nu förhandlingar med GSK.
–    Företaget har meddelat att tillverkningen kan börjas vilken dag som helst. För att Sverige verkligen ska köpa vaccinet krävs att regeringen tar ytterligare ett beslut, men den avsiktsförklaring som finns nu är hyfsat bindande, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Det avtal som nu görs med GSK garanterar också att Sverige inte hamnar för långt bak i kön för ett inköp eftersom företaget har avtal med flera länder som ska förses med vaccinet.

Betyder inköpet att alla svenskar kommer att få en dos av prepandemiskt vaccin?
– Vilka som ska vaccineras får vi ta beslut om då, det finns flera möjliga upplägg för det. Vi måste också föra diskussioner med landstingen om upplägget, säger Anders Tegnell.

Hittills har tre fall av H1N1 bekräftats i Sverige men ingen av de drabbade är allvarligt sjuk. Smittspridningen i Mexiko har minskat och Smittskyddsinstitutet har upphävt resevarningen dit. Samtidigt meddelade WHO på tisdagen att den globala spridningen fortsätter och att faran inte kan anses vara över.

2D-kodade förpackningar testas i Sverige

Petra Hedbom
-
1
2D-kodade förpackningar testas i Sverige

De forskande läkemedelsföretagens organisation i Europa, Efpia, har beslutat att inleda ett pilotprojekt med en ny typ av kodade förpackningar i Sverige. Genom att förse varje förpackning med en individuell tvådimensionell kod ska den kunna följas genom hela distributionskedjan. Koden kan lagra mycket mer information än dagens streckkoder och syftet är att undvika förfalskningar.

Projektet som börjar i september, ska pågå tills 100 000 förpackningar är expedierade, vilket beräknas ta tre till fyra månader. Arbetet är ett samarbete mellan Efpia,Apoteket AB, och de två läkemedelsdistributörerna Tamro och Kronans Droghandel. Läkemedelsindustrin står för kostnaderna.
– Det handlar om ett trettiotal receptbelagda produkter som ska testas och vi har just nu diskussioner med Apoteket AB om vilka apotek som kommer att ingå i projektet, säger Inger Näsman på Lif.

Koden kommer att läsas av när en förpackning expedieras på ett apotek. Personalen får då information om någonting inte står rätt till. Den nya streckkoden innehåller förutom det unika serienumret, information om batchnummer och utgångsdatum. Bland annat ska det göra det lättare att dra tillbaka läkemedel av en viss batch om ett fel skulle upptäckas med produktetn. Om det faller väl ut är tanken att systemet med de nya koderna ska användas inom hela EU i framtiden.

De apotek det rör sig om är sådana som blir kvar i Apoteket AB:s ägo eftersom de nya aktörerna inte är kända än. Flera av apoteken som kommer att ingå i pilotprojektet ligger i stockholmområdet.
– Det är för att underlätta distribution av de speciella förpackningarna, säger Inger Näsman.

Stora brister i kontroll av nikotinläkemedel

Petra Hedbom
-
0

Sedan den 1 mars 2008 får receptfria nikotinläkemedel säljas på andra ställen än på Apoteket. Varje handlare som säljer nikotinläkemedel och som inte är ett Apotek eller apoteksombud, måste uppfylla vissa krav. Bland dess är att köparen måste vara 18 år, att varorna måste finnas under uppsyn och att tydliga skyltar ska finnas om att det rör sig om läkemedel. Handlarna är också skyldiga att ha ett program för egenkontroll som ska finnas nedtecknat.

Men omkring 80 procent av handlarna saknar ett sådant kontrollprogram visar en undersökning som Läkemedelsverket gjort. De har utfört kontroller på 31 försäljningsställen i Göteborg, Uppsala och Skellefteå. I kontrollen ingick både apotek, apoteksombud, livsmedelsbutiker, bensinstationer och hälsokostbutiker.
– De flesta hade skyltar med information om 18-årsgräns och de hade produkterna under uppsikt, men de slarvar uppenbarligen med sina kontrollprogram, säger Johanna Lindholm på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Den främsta förklaringen som inspektörerna fick till varför kontrollprogram saknades var att de inte visste om att det krävdes. Detta trots att det är lagstadgat.
– Handlarna har koll på 18-årsgränsen för de är de vana vid från tobak och alkohol, men många var väldigt frågande till att det krävdes mer för nikotinläkedel, säger Johanna Lindholm.

Frågan om hur kontrollen av försäljningen sker är aktuell inför den stundande lagändringen som tillåter fler att sälja receptfritt. Som propositionen ser ut idag är det samma system som ska gälla för övriga receptfria läkemedel som för nikotinläkemedel. Kommunerna ska ha tillsynsansvar och se till att handlarna sköter sin egenkontroll.  Om inte systemen med egenkontroll fungerar kan det få allvarliga konsekvenser för konsumenterna.

Även kommunerna har misslyckats i sitt uppdrag eftersom Läkemedelsverket hittills bara har fått in sex anmälningar om brister hos handlarna. För att kunna dra några slutsatser om hur systemet fungerar gjorde därför Läkemedelsverket sin egen inspektion.
– Kommunerna haft en lång startsträcka och har inte kommit igång med kontrollarbetet.  Vi kommer nu att fråga alla kommuner vad de behöver för stöd och utbildning så att de kan göra ett bra jobb. Det är viktigt att systemet fungerar när försäljningen av receptfritt börjar omfatta fler läkemedel, säger Johanna Lindholm.

Apoteksanställda riskerar lägre pension

Petra Hedbom
-
0

De anställda på de apotek som säljs ut kan drabbas av lägre pensioner än de skulle fått om de var kvar i Apoteket AB. Det menar Tero Huhta, förhandlingschef på Farmaciförbundet som anklagar Apoteket AB för att ha undanhållit information från de anställda.

Orsaken till de försämrade pensionsvillkoren är att anställda inom Apoteket AB idag tillhör IPT2, en förmånsbestämd pensionsplan. Den bygger på att pensionen bestäms på förhand och beräknas utifrån en andel av en förmodad lön vid pensionsåldern.

De nybildade bolag som bildas i och med utförsäljningen kommer att använda sig av ITP1, en premiebaserad pension viken kan göra det sämre, framförallt för personer mellan 45 och 55 enligt Tero Huhta.
– Det är komplicerade system som bygger på hur mycket arbetsgivaren betalar in till pensionen och när. Kortfattat kan man säga att ITP1 missgynnar anställda som är tidigare än 1979 och som får sina största löneökningar efter 40-årsåldern, säger han.

Enligt uppgifter till Dagens Industri bekräftar OAB:s vd Eva-Britt Gustafsson att det är ITP1 som kommer att gälla för de nybildade bolagen.

Tero Huhta tycker att Apoteket inte varit tydliga mot sina anställda om hur de olika pensionssystemen påverkar dem.
– För unga människor kanske en premiebaserad pension lönar sig men för dem som fyllt 35 är det bättre med en förmånsbaserad, säger Tero Huhta.

I veckan hoppas han kunna träffa ansvariga på Apoteket AB för att förhandla om pensionsvillkoren och reda ut vad som kommer att gälla.

Nya mekanismer för kortikosteroider kartlagda

Petra Hedbom
-
0

Allergiska reaktioner triggas ofta igång genom att en viss typ av T-celler aktiveras, de så kallade Th2. Th2 producerar tre typer av cytokiner som leder till de typiska inflammationer som uppstår vid en allergisk reaktion. Kortikosteroider är en vanlig behandlingsform för att hämma reaktionerna men verkningsmekanismen bakom är inte helt klarlagd.

En brittisk forskargrupp ledd av Peter Barnes vid Imperial Collage i London tror sig ha kommit förklaringen på spåren. Genom laboratorieförsök med blodprover från sju patienter med mild astma har de studerat verkningsmekanismer för kortikosteroiden flutikason.

Det såg att flutikason påverkar halten av cytokiner via två signalvägar. Båda hämmar translokation av GATA-3, ett nyckelprotein som reglerar bildning av cytokin. Enligt forskarna bakom studien kan dessa mekanismer förklara för den märkbara effekt som kortikosteroider har för att hämma allergiska reaktioner.

Studien finns publicerad i PLoS Medicine.

123...5Sida 2 av 5