Den 5 maj presenterade Apoteket omstrukturering AB vilka av landets apotek som ska bjudas ut till försäljning. I samband med detta fick personalen på de berörda apoteken en möjlighet att säga nej till en ny arbetsgivare. Senast den 22 maj skulle de anställda som inte vill följa med skicka in ett brev till Apoteket AB med information om detta.
Nu har svaren sammanställts och antalet räknats.
– Det är ett mycket litet antal, endast omkring 30 personer som tackat nej till att följa med till en ny ägare. Vi är nöjda med att nästan alla valt att gå med till den nya arbetsgivaren, det visar att de är trygga med omställningen, säger Monica Höglind, HR-direktör på Apoteket.
Vid försäljningen kommer de nya ägarna tar över hela den befintliga verksamheten inklusive personalen. Totalt handlar det om cirka 5 500 anställda som får en ny arbetsgivare inom det närmsta halvåret.
Månads arkivering maj 2009
Ett 30-tal apoteksanställda tackar nej till ny arbetsgivare
Ett 30-tal apoteksanställda tackar nej till ny arbetsgivare
Den 5 maj presenterade Apoteket omstrukturering AB vilka av landets apotek som ska bjudas ut till försäljning. I samband med detta fick personalen på de berörda apoteken en möjlighet att säga nej till en ny arbetsgivare. Senast den 22 maj skulle de anställda som inte vill följa med skicka in ett brev till Apoteket AB med information om detta.
Nu har svaren sammanställts och antalet räknats.
– Det är ett mycket litet antal, endast omkring 30 personer som tackat nej till att följa med till en ny ägare. Vi är nöjda med att nästan alla valt att gå med till den nya arbetsgivaren, det visar att de är trygga med omställningen, säger Monica Höglind, HR-direktör på Apoteket.
Vid försäljningen kommer de nya ägarna tar över hela den befintliga verksamheten inklusive personalen. Totalt handlar det om cirka 5 500 anställda som får en ny arbetsgivare inom det närmsta halvåret.
Letrozol gav mindre kognitiv påverkan än tamoxifen
Inom ramen för den internationella forskningsstudien Breast International Group, BIG 1-98, har kvinnor med hormonberoende bröstcancer studerats med avseende på kognitiva förmåga. Det har tidigare visats att östrogenhämmande preparat har haft en negativ påverkan på kognitiva funktioner hos patienterna, utan att mekanismerna för det varit kända.
I den aktuella studien har 120 kvinnor som passerat klimakteriet och som diagnostiserats med tidigt stadium av hormonkänslig bröstcancer ingått. En grupp behandlades med enbart tamoxifen en grupp med enbart letrozol. Ytterligare en grupp fick tamoxifen i två år följt av letrozol i två och den sista gruppen fick letrozol i två år och tamoxifen i tre. Under det femte behandlingsåret undersöktes testpersonernas kognitiva funktioner genom att man mätte arbetsminne, inlärningsförmåga, psykomotoriska funktioner och förmåga till visuell uppmärksamhet.
Resultaten, som presenteras under lördagen vid den pågående konferensen ASCO i Orlando, visade att de som behandlats med letrozol det femte året uppvisade bättre kognitiva förmågor än de som behandlats med tamoxifen. Resultaten publiceras också i kommande nummer av Journal of Clinical Oncology.
Tidigare studier har visat att tamoxifen inte har negativ inverkan på kognitiva funktioner. I början av maj inleddes ytterligare en fas III studie på initiativ av National Cancer Institute i Frankrike, som jämför letrozol, anastrozol eller exemestan med tamoxifen för att se hur de olika behandlingarna påverkar kognitiva funktioner.
BIG 1-98 är en internationell oberoende bröstcancerstudie. Studien genomförs med stöd från Novartis. Sedan studien startade 1998 har över 11 000 kvinnor från 27 olika länder som har passerat klimakteriet med tidigt upptäckt hormonkänslig bröstcancer deltagit, varav 54 patienter från Sverige.
Letrozol gav mindre kognitiv påverkan än tamoxifen
Inom ramen för den internationella forskningsstudien Breast International Group, BIG 1-98, har kvinnor med hormonberoende bröstcancer studerats med avseende på kognitiva förmåga. Det har tidigare visats att östrogenhämmande preparat har haft en negativ påverkan på kognitiva funktioner hos patienterna, utan att mekanismerna för det varit kända.
I den aktuella studien har 120 kvinnor som passerat klimakteriet och som diagnostiserats med tidigt stadium av hormonkänslig bröstcancer ingått. En grupp behandlades med enbart tamoxifen en grupp med enbart letrozol. Ytterligare en grupp fick tamoxifen i två år följt av letrozol i två och den sista gruppen fick letrozol i två år och tamoxifen i tre. Under det femte behandlingsåret undersöktes testpersonernas kognitiva funktioner genom att man mätte arbetsminne, inlärningsförmåga, psykomotoriska funktioner och förmåga till visuell uppmärksamhet.
Resultaten, som presenteras under lördagen vid den pågående konferensen ASCO i Orlando, visade att de som behandlats med letrozol det femte året uppvisade bättre kognitiva förmågor än de som behandlats med tamoxifen. Resultaten publiceras också i kommande nummer av Journal of Clinical Oncology.
Tidigare studier har visat att tamoxifen inte har negativ inverkan på kognitiva funktioner. I början av maj inleddes ytterligare en fas III studie på initiativ av National Cancer Institute i Frankrike, som jämför letrozol, anastrozol eller exemestan med tamoxifen för att se hur de olika behandlingarna påverkar kognitiva funktioner.
BIG 1-98 är en internationell oberoende bröstcancerstudie. Studien genomförs med stöd från Novartis. Sedan studien startade 1998 har över 11 000 kvinnor från 27 olika länder som har passerat klimakteriet med tidigt upptäckt hormonkänslig bröstcancer deltagit, varav 54 patienter från Sverige.
Tveksamt med acetylsalicylsyra till friska
Att ge acetylsalicylsyra, ASA, i lågdos till personer för att förebygga blodproppar är en vanlig behandling som används bland annat i Sverige. Här säger riktlinjerna att det i första hand ska ges till dem som redan drabbats av sjukdomar i kranskärlen eller stroke. Men frågan om det skulle vara bra att ge det även till personer utan sådan sjukdomshistoria har diskuterats på f lera håll. Tidigare studier har visat att det kan ha en skyddande effekt.
De brittiska forskarna inom organisationen Antithrombotic Trialists Collaboration, har gjort en metaanalys av sex studier där ASA i låg dos använts i primärprevention. Totalt ingick 95 000 personer, alla med låg risk för kardiovaskulära sjukdomar. Personerna följdes i genomsnitt sju år.
Resultatet, som publicerats i tidsskriften Lancet, visar att nyttan med den primärpreventiva behandlingen är tveksam jämfört med risken. Totalt fann de att i gruppen som fått acetylsalicylsyra inträffade 0,0051 allvarliga kardiovaskulära händelser person och år. Samma siffra i kontrollgruppen var 0,0057 vilket motsvarar en relativ risksänkning med 12 procent.
Risken att drabbas av allvarliga blödningar var högre i gruppen som behandlats med acetylsalicylsyra. Den relativa riskökningen för behandlade personer var 43 procent. Antalet allvarliga blödningar per person och år var 0,001 i acetylsalicylsyra jämfört med 0,0007 i kontrollgruppen.
Forskarnas slutsats är att även om det kan betraktas som mer allvarligt att drabbas av en icke-dödlig hjärtattack än av en icke-dödlig inre blödning, är nyttan med acetylsalicylsyra som primärprevention tveksam.
Tamro satsar på renodlade apotek
I slutet av maj väntas Tamros styrelse ta beslut om de ska ge sig in på den svenska apoteksmarknaden. Men redan nu arbetar en projektgrupp med sex personer för fullt med att förbereda sig inför ett ja. Liksom flera av aktörerna kommer Tamro att försöka profilera sina apotek.
Medan vissa, som Foxfarmaci, gått ut med att de ska satsa på hälsa ut ett bredare perspektiv med blodtrycksmätningar och kostråd, väljer Tamro en annan linje.
-Vi kommer att satsa på läkemedel och rådgivning kring läkemedelsanvändning och inte på fettmätningar och bantningsråd, sade Annika Svedberg på Tamro Retail, vid en temadag om producentobunden läkemedelsinformation på torsdagen.
Enligt lagen ska varje apotek på den nya marknaden tillhandahålla individuell och producentoberoende information till kunderna. Under temadagendagen, som anordnades av Läkemedelsakademien och Apotekarsocietetens Förening för läkemedelsinformation, sade representanter från både Tamro och Apoteket AB att de ser informationen som ett självklart konkurrensmedel.
– Det är avgörande för oss nya aktörer att vi kan ge oberoende information till kunderna, annars väljer de någon annan, sade Annika Svedberg.
Hon berättade också att de ser mötet mellan patient och farmacevt som centralt och om aktören ger sig in på den svenska marknaden är tanken med en personlig farmacevt för intresserade kunder inte främmande.
De vill också gärna ha apotekare på posten som läkemedelsansvarig, något som skiljer dem från Apoteket AB.
– Jag vågar inte svara hur vi kommer att ställa oss i den frågan men vi har en etablerad stuktur för vad det innebär att vara läkemedelsansvarig farmacevt, sade Kristina Niemi från Apoteket AB:s kundcentrum.
Johan Carlson ny gd för Smittskyddsinstitutet
Det blir Johan Carlson som tar över rodret på Smittskyddsinstitutet efter nuvarande chefen Ragnar Norrby. Infektionsläkaren Johan Carlson arbetar för närvarande som avdelningschef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning, en tjänst han haft sedan 2005. Innan dess har han varit enhetschef vid myndighetens smittskyddsenhet.
Johan Carlson arbetade i slutet av 90-talet på just Smittskyddsinstitutet där han var överläkare vid den epidemiologiska enheten. Det är ännu inte klart vem som kommer att efterträda honom på Socialstyrelsen.
Ragnar Norrby har varit generaldirektör på Smittskyddsinstitutet sedan januari 2001.
WHO uppmanar till HPV-vaccinering
HPV-vaccinet Gardasil som marknadsförs internationellt av Merck & Co (Sanofi Pasteur i Sverige) är det första som får ett så kallat pre-qualification status av WHO. Det innebär att Världshälsoorganisationen anser att Gardasil uppfyller de krav på säkerhet och effektivitet som krävs för att användas i globala vaccinationsprogram. Informationen kom från WHO igår och samtidigt meddelar de att det andra HPV-vaccinet på marknaden, Cervarix, förväntas få samma status senare under 2009.
Gardasil, som skyddar mot humant papilloma virus typ 6, 11, 16 och 18 är godkänt i 111 länder. HPV av typen 16 och 18 anses ansvara för omkring 70 procent av fallen av livmoderhalscancer i världen medans HPV 6 och 11 ger upphov till kondylom. Cervarix från Glaxosmithkline ger skydd mot HPV 16 och 18.
I många länder, däribland Sverige har vaccinering mot HPV införts i de allmänna vaccinationsprogrammen och de båda företagen kämpar för att bli de utvalda. Nyligen valde Norge Gardasil liksom Danmark och Portugal. Storbitannien, Nederländerna och Spanien har valt att satsa på Cervarix.
I Sverige blir det en nationell upphandling som sköts av Stockholm Läns landsting. Beslut om vilket det blir klart under hösten.
Tre jättar får amerikanskt vaccinuppdrag
Världens länder gör sitt bästa för att stå beredda att möta ett eventuellt pandemiutbrott av den så kallade svininfluensan. Viruset, H1N1, har än så länge inte förklarats vara ett pandemiskt virus av Världshälsoorganisationen, WHO, men eftersom det enligt tillverkarna kommer att ta omkring tre månader att få ett färdigt vaccin vill många börja arbeta redan.
Den amerikanska hälsoministern Kathleen Sebelius gick i början av veckan ut med att amerikanska staten nu satsar en miljard dollar på tre vaccinproducenter. Pengarna, som tas från andra forskningsprojekt, kommer fördelas mellan Sanofi-Aventis, Novartis och Glaxosmithkline (Gsk) så att de under de kommande månaderna kan börja tillverkning av vaccin. ?Vårt mål är att ligga steget före H1N1?, sade Kathleen Sibelius i ett uttalande.
Novartis, som har fått en order på omkring 290 miljoner dollar och Gsk som har fått en på 180 miljoner, ska producera antigen och adjuvant medan Sanofi-Aventis har ett kontrakt på 190 miljarder för att tillverka enbart antigen. Företagen väntar nu på att få viruspartiklar från det landets smittskyddsmyndighet, CDC, uppger nyhetstjänsten Pharmatimes.
Pengarna kommer också att användas till att tillverka så kallade pilotdoser av vaccinet som ska testas i kliniska försök. I detta arbete engageras ytterligare två läkemedelsjättar. Astrazeneca:s Medimmune och australiensiska CSL ska utföra tester för att bestämma vilka doser som är de mest effektiva.
Aktörerna bör profilera it-systemen
Du har liknat flytten vid en hjärt-lungtransplantation. Vilken del är det som är hjärtat?
– Det är receptregistret som hjärtat i så fall, det är så oerhört centralt. Men de andra två delarna högkostnadsdatabasen och läkemedelsförteckningen är också viktiga och alla tre delar måste fungera.
Hur långt har ni kommit i arbetet?
– Vi flyttade över de sista stora delarna till vårt system för tio dagar sedan, en stor del av statistiken och vissa kringfunktioner. Arbetet har pågått sedan årsskiftet förra året så nästan allting finns redan i drift på Servicebolaget.
Det har spekulerats i att ni inte kommer att hinna klart och att det kommer att bli kaotiskt på apoteken efter den 1 juli, finns det risk för det?
– Apoteket AB använder våra system redan nu och vi har haft en period där vi parallelltkört våra system så jag är inte orolig. De flesta barnsjukdomarna har vi redan stött på. Hela juni är dessutom meningen att vi ska ha som en extra testmånad, när vi inte för in några nyheter utan använder systemet på samma sätt som vid skarpt läge.
I apotek som överlåts kommer expeditionssystemen i lokalerna att ingå. Är det samma system som Apoteket AB har haft?
– Ja det är en övergångslösning som finns för att inte patientsäkerheten ska äventyras. Det ska inte kunna uppstå något glapp när en ny aktör tar över ett apotek. Den finns under en begränsad period då det är meningen att alla aktörer, inklusive Apoteket AB, ska gå över till egna expeditionssystem.
– Dessa system, som anropar Servicebolagets databaser för att få information, måste vara godkända av oss som säkra och är också ett krav för att få tillstånd av Läkemedelsverket att driva apotek.
Hur ska en egenföretagare som inte köper ett apotek komma igång så snabbt?
– De har också möjlighet att använda övergångslösningen, men jag har rått alla som kan att vänta till de nya expeditionssystemen är klara. Övergångslösningen är just vad namnet antyder och det är bättre att satsa på sitt egna nya system och använda det från början.
Ni har fått kritik från mindre aktörer som menar att ni gynnar de större kedjorna på det här sättet. Håller du med?
– Nej, det gör jag inte. Övergångslösningen gör att alla samtidigt kan få tillgång till expeditionssystemet liksom de viktiga grundfunktioner som behövs. Leverantörerna av nya lösningar arbetar nu hårt för att bli klara med nya system som under hösten.
Har du några fler tips till nya aktörer?
– Att tänka igenom vilken it-lösning man väljer och inte bara kopiera Apotekets. Den blir ju också en del av profilen på ett nytt apotek och ska vara något som medarbetarna trivs med.
Kommer du kunna sova gott natten till den 1 juli?
-Absolut. Det mesta är ju redan på banan och det känns som att vi kommer ha full kontroll.
Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef, Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg
Exporten av läkemedel ökade med 14 procent
Totalt sett minskade den svenska exporten av varor med 19 procent jämfört med samma period förra året. Det visar siffror som statistiska Centralbyrån, SCB, presenterar idag. En av de få kategorier som det exporterats mer av är läkemedel som ökade med 14 procent. Importen av läkemedel ökade också, den steg med 13 procent jämfört med första kvartalet 2008.
Totalt exporterade Sverige läkemedel för ett värde av 17 715 miljoner kronor och importerade för 7 837 miljoner kronor under perioden januari till mars.
Regeringsrätten gillar inte lottning
Regeringsrätten anser att det krävs ytterligare utredning om det är korrekt att låta lotten avgöra en upphandlingsförfarande. I avvaktan på besked stoppas köpet av influensavaccin till de tre inblandade landstingen, rapporterar nyhetsbrevet Pharma Online.
Det var när Region Skåne tillsammans med landstingen i Kalmar och Blekinge län gemensamt gjorde en upphandling av influensavaccin som problemen började. Två företag, Sanofi Pasteur MSD och Solvay Pharma, erbjöd samma pris och landstingen lottade då en vinnare. Solvay Pharma fick orden vilket Sanofi Pasteur MSD emotsatte sig. De tog ärandet först till länsrätten och sedan till kammarrätten men båda instanser gick på landstingens linje.
Sanofi Pasteur MSD gick vidare till Regeringsrätten som alltså stoppar köpet av influensavaccin i väntan på en utredning.
Astrazeneca trycker på om miljön
Astrazeneca har de senaste åren lagt en allt större del av sin produktion av läkemedel i Kina och Indien. Samtidigt som regionen är populär för tillverkning har det också under de senaste åren kommit allvarliga rapporter om säkerhetsrisker och miljöutsläpp. Även om inte detta inte rör någon av Astrazenecas befintliga underleverantörer vill företaget visa vilka krav de ställer på sina framtida samarbetspartner. I förra veckan ordnades en konferens om hur man gör sin produktion säker även för miljön.
? Syftet var dels att sprida den kunskap vi inom Astrazeneca har om hur man tar fram en miljövänlig produktion, men också att ta del av den kunskap som finns i Kina inom det här området, säger Alan Horowitz, global miljöchef på Astrazeneca.
De första allvarliga rapporterna om att viss läkemedelsproduktion i Asien är miljövidrig kom för snart två år sedan i och med Joakim Larsson studie från ett reningsverk som renar vatten från 90 olika läkemedelsfabriker i Indien. Det renade vattnet visade sig innehålla mycket stora mängder av bland annat antibiotikumet ciprofloxacin.
? Vi diskuterade inte de fynden direkt, men indirekt var det en del av konferensen. Jag höll bland annat ett föredrag om miljötester av just avloppsvatten och det mesta under konferensen kretsade kring hur man bygger in en säker miljö i produktionen och i reningen av vattnet, säger Alan Horowitz.
Sen de stora utsläppen från produktionsanläggningar i Indien uppmärksammats har bland annat Läkemedelsverket fått i uppdrag att undersöka hur problemet kan lösas. Ett förslag som nämnts tidigare är att man ska bygga in miljökontrollen i GMP-protokollet, det system som man idag använder för att garantera att läkemedelsproduktionen sker säkert. Men det tror inte Alan Horowitz på.
? Personligen tycker jag inte att det är en bra idé. Det är redan ett komplicerat protokoll och jag tycker inte man ska krångla till det ytterligare. GMP bör även fortsättningsvis handla om produktens säkerhet, hittills har jag inte hört några övertygande argument om att miljön kring produktionsanläggningarna ska in där.
Istället tror han just på den sortens initiativ som Astrazeneca driver i Kina nu.
? Varje företag måste ta ansvar för sina produkter och se till att de produceras på ett bra sätt. Under en sådan här konferens märker man att intresset finns från underleverantörerna och de blir medvetna om hur vi tänker kring det här.
? Vi presenterade vilka krav vi ställer, men vi stänger inte dörren för dem som inte direkt uppfyller kraven. Om de är beredda att förbättra sina system så är vi öppna för framtida samarbeten.
Egenvårdsföretag blir läkemedelsgrossist
Malmöföretaget HKC Egenvård är ett dotterbolag till börsnoterade Medelfart Sonesson som utvecklar och marknadsför egenvårdsprodukter. Idag levererar HKC Egenvård varor till hälsofackhandeln. Nu tänker de ge sig in på nya områden och bli grossist av alla typer av läkemedel.
Enligt Bo Sandkvist, vd på HKC Egenvård ser man stora möjligheter i att kunna ingå samarbeten med de nya apoteksaktörerna. Företaget har också knutit till sig Lars Reje, tidigare enmansutredare av apotekmarknadens omreglering, som rådgivare.
Gräddfil för medel mot sällsynta sjukdomar
Det amerikanska National Institutes for Health, NHI, har tagit nya tag i kampen mot ovanliga och negligerade sjukdomar. De beslutade nyligen att satsa 24 miljoner amerikanska dollar i ett särskilt program kallat TRND inriktat på sådan forskning. Planen är att de ska finansiera utvecklingen av läkemedelskandidater fram till den punkt då det inte längre är så riskfyllt för företagen att ta över.
I USA klassas en sjukdom som ovanlig om den drabbar färre än 200 000 amerikaner så totalt sett handlar det om ett stort antal drabbade människor. Totalt handlar det om nära 7000 diagnoser och i dagsläge finns farmakologisk behandling för enbart 200 av dessa. Genom satsningen hoppas NIH att utvecklingen av läkemedel mot dessa sjukdomar ska gå framåt trots att det saknas ekonomiska incitament för företagen.
Också inom EU finns en särskild särläkemedelförordning (EG 141/2000) som ska stimulera forskning av utveckling av behandlingar ovanliga sjukdomar. I EU är en sjukdom ovanlig om den har en prevalens på högst fem av tiotusen personer. I Sverige är siffran en på tiotusen personer. I dag, den 26 maj anordnar Lif en temadag där olika aktörer diskuterar just frågan om särläkemedel och ovanliga sjukdomar.
Hemliga dokument om Seroquel släpps
Seroquel (quetiapin) är godkänt i USA för behandling av schizofreni, bipolär depression och de maniska episoderna vid bipolär sjukdom. I USA pågår sedan en tid juridiska processer där privatpersoner stämt Astrazeneca för att medvetet ha undanhållit negativa effekter av läkemedlet.
I förra veckan gick ett antal advokatbyråer som representerar patienterna ut med ytterligare anklagelser om att företaget medvetet ska ha fört en felaktig marknadsföring för preparatet under tidigt 2000-tal. De anklagande advokaterna hävdar att företaget uppmanat läkare att förskriva Seroquel mot sjukdomar som preparatet inte var godkänt för.
Enligt amerikanska medier har dokument i form av bland annat e-post hittats där högt uppsatta personer haft för avsikt att marknadsföra Seroquel till barn och äldre, trots att det inte är godkänt i dessa åldergrupper. Flera av dessa dokument släpptes i samband med förundersökningen.
En talesperson för Astrazeneca i USA, Tony Jewell, säger till Washington post att företaget emotsätter sig anklagelserna och att dokumenten var en del i arbetet med att få Seroquel godkänt för ytterligare indikationer.
Det har stormat en hel del runt Seroquel den senaste tiden. Astrazeneca har dragit påsig omkring 15 000 stämningar från amerikaner som säger sig ha drabbats av biverkningar som viktuppgång och diabetes efter att ha använt läkemedlet. Den första rättegången inleds den 29 juni i Delaware.
I Sverige är Seroquel (quetiapin) godkänt för behandling av schizofreni och maniska perioder vid bipolär skujdom. Seroquel depot (quetiapin fumarat) är godkänt för behandling av schizofreni, bipolär depression och de maniska episoderna vid bipolär sjukdom.