Skälet till demonstrationen är regeringens förslag att det ska räcka med farmacevtkompetens för att vara läkemedelsansvarig på apotek.
Det är det nybildade nätverket, Apotekarsällskapet som nu ställt sig utanför Riksdagshuset för att uttrycka kritiken mot förslaget. Nätverket anser att den ansvariga på apotek bör vara apotekare. Manifestationen pågår till klockan 13.
Skälet till beslutet är att zinkoxid inte finns på den lista över UV-filter som är godkända för användning enligt EU-lagstiftningen. Den vetenskapliga kommitté inom EU som bedömer vilka ämnen som kan användas har ännu inte gjort någon slutlig bedömning av om zinkoxid är oskadligt som skydd mot UV-strålning.
Läkemedelsverket har i sin granskning funnit tio företag som idag säljer solkrämer med den otillåtna oxiden.
Vaccinerna har i det närmaste eliminerat sjuklighet och dödlighet av många tidigare vanliga sjukdomar, slår expertgruppen fast i den rapport som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering låtit göra. Att smittkoppor utrotats och polio nu bara finns i ett fåtal länder är resultatet av ett omfattande globalt vaccinationsprogram.
Men det har på senare år funnits såväl oro som kritik mot vaccinationer. I Sverige sjönk till exempel vaccinationsgraden bland små barn under några år, vilket varit ett skäl till att Socialstyrelsen avvaktat beslutet att bygga ut programmet. Om det finns en oro för allvarliga biverkningar sjunker täckningsgraden. För att allmänna vaccinationsprogram ska ge ett gott skydd bör cirka 95 procent av alla barn vaccineras enligt WHO.
SBU:s experter har utvärderat fem barnvacciner där det funnits farhågor både när det gäller nytta och biverkningar. Dessa är vaccinerna mot hjärnhinneinflammation, kikhosta, hepatit B och tuberkulos, samt kombinationsvacciner mot mässling-påssjuka-röda hund.
När det gäller MPR-vaccinet konstaterar experterna att det inte ökar risken för vare sig autism, epilepsi, diabetes eller allvarliga infektioner. Kikhostevaccinet som skyddar mot hostan i minst fem år har enligt den samlade forskningen inga allvarliga biverkningar, inte heller vaccinet mot hjärnhinneinflammation, eller tuberkulos. När det gäller hepatit B anser SBU-experterna att det inte finns några data som talar för ett samband mellan vaccinet och MS.
Vacciner mot difteri, stelkramp, polio och pneumokockvaccin ingår inte i granskningen.
Varierad kost som innehåller mycket frukt och grönsaker förebygger cancer och andra sjukdomar. Vitaminpiller har däremot varit omdebatterade och vissa studier har till och med visat att vitamintillskott kan vara farliga. För några år sedan visade en amerikansk studie att vitamin C och E kan öka risken för hjärtattack. Förra året kom en dansk metaanalys som visade att höga mängder antioxidanter kan öka risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
Studien som publiceras idag i Archives of Internal Medicine pågick i 15 år och är den största någonsin i sitt slag. Mer än160 000 kvinnor mellan 50 och 79 år ingick i det analyserade materialet. Av dessa tog drygt 42 procent multivitaminer regelbundet och resten åt inte några kosttillskott.
Forskarna jämförde förekomsten av bland annat bröst-, tarm-, njur- och lungcancer mellan dessa två grupper. Multivitaminer varken ökade eller minskade risken att drabbas av cancer.
Det fanns inte heller något samband mellan de flesta vitamintillskott och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Men de multivitaminer som innehöll extra höga doser av B- och C-vitamin samt selen och zink gav ett visst skydd, enligt studien.
– Det är inte lätt att ersätta bra kost med piller, säger Alicja Wolk som forskar i näringsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
Alicja Wolk och hennes forskarlag har inte heller hittat något samband mellan vitaminintag och minskad dödlighet i till exempel cancer.
– Det finns ett par tusen olika substanser i frukt och grönsaker vars funktioner vi inte känner till. Om man tar en vitamintablett är det 10 substanser man får i sig. Det bästa rådet är att ha varierad kost, då är det garanterat att man får i sig allt man behöver.
Kvinnorna som ingick i den aktuella studien var relativt högutbildade och hade bra kostvanor. Därför vill forskarna i dagsläget inte tala om några generella rekommendationer när det gäller kosttillskott. Fler studier behövs innan säkra slutsatser kan dras.
Alicja Wolk påpekar även att alltför höga doser av vitamintillskott kan vara farliga.
– Vissa tar för mycket och då kommer kroppen ur balans. Under evolutionens gång har människan inte ätit så mycket vitaminer. Vi är inte anpassade att hantera så pass stora mängder. Det svenska ordet ”lagom” passar bäst här.
Amerikanska forskare har gått igenom data från 18 randomiserade och kontrollerade studier av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, som behandlats med inhalationssteroider.
Totalt ingick 16 969 patienter som behandlats i 24 veckor eller mer. Forskarna jämförde patienter som tog enbart inhalationssteroider med de som tog placebo. De jämförde också patienter som tog inhalationssteroider i kombination med långverkande beta-agonister med dem som enbart tog långverkande beta-agonsiter.
Slutsatsen forskarna kom fram till var att behandling med inhalationssteroider var kopplad till en 60 procents ökad risk att drabbas av lunginflammation och en 70 procents ökad risk att få svår lunginflammation. De såg däremot inte någon koppling mellan inhalationssteroiderna och en ökad dödsrisk.
Redan i november förra året publicerades en metaanalys i tidskriften JAMA som pekade på en 34-procentig ökad risk att drabbas av lunginflammation för personer med KOL som behandlas med dessa läkemedel och behandlingen har varit uppe för debatt tidigare. Forskarna bakom den senaste studien som bland annat är verksamma vid Wake Forest University School of Medicine, skriver i en kommentar till artikeln att resultaten ger behandlande läkare anledning att omvärdera sina risk-nytta bedömningar när de sätter in inhalationssteroier på just KOL-patienter.
Läs mer om diskussionen om KOL-läkemedel i nummer 1/2009 av Läkemedelsvärlden.
Som ett led i att förbättra förtroendet från allmänheten meddelade läkemedelstillverkaren Pfizer på måndagen, att de öppet ska redovisa sina utbetalningar till anställda inom den amerikanska sjukvården. Från och med början av nästa år ska uppgifter finnas tillgängliga på företagets hemsida om vilka personer och institutioner som får betalt av dem för att bedriva kliniska prövningar, utföra konsultuppdrag och hålla föredrag. Alla summor på 500 dollar per år eller mer kommer att offentliggöras.
Den republikanske Iowa-senatorn Charles Grassley som varit med och lagt fram det så kallade Physician Payments Sunshine Act, som föreslår ett nationellt register över läkemedelsindustrins betalningar till läkare, var mycket positiv till beskedet. I ett öppet mejl skriver han att medborgarna ha rätt att veta vilka ekonomiska relationer som finns och detta är ett steg i rätt riktning.
Både den amerikanska läkemedelsindustrin och sjukvården har fått hård kritik för att i för hög utsträckning ha ekonomiska affärer som inte redovisas. Enligt en artikel i New England Journal of Medicine från 2007 tar nio av tio allmänläkare emot gratisluncher av företag och 28 procent får ersättning för att hålla utbildning och föredrag om specifika läkemedel.
Det är den brittiska oberoende organisationen Arthritis campaign som gjort en genomgång av vetenskapliga studier av 40 alternativa preparat mot reumatoid artrit eller artros. Eftersom många av dessa patienter använder någon form av alternativmedicin, omkring 60 procent i Storbritannien, ville de ta reda på hur effektiva de egentligen är.
Forskarna tittade på ätbara behandlingar som tabletter och oljor och på sådana som appliceras på huden. Effekten mättes genom att patienterna fick bedöma sitt välbefinnande och hur mycket smärta de upplevde efter behandling. För behandlingar mor reumatoid artrit visade sig 13 av 21 behandlingar ha ingen eller liten positiv effekt. Bland dessa fanns kollagen, selen, grönläppad mussla, reumalex örtblandning, vitamin A, C och E och linfröolja. Däremot visade sig fiskolja ha god effekt på stelhet och smärta i lederna.
För artros hade alternativbehandlingarna en bättre effekt, där hade 21 av 27 behandlingar en viss positiv effekt. Mest effektiv var capsaingel från chilipeppar som lindrade smärta och ömhet i leder. Glukosamin, en väldigt omdebatterad behandling mot artros, visade sig inte ha någon tydlig effekt i de aktuella studierna.
Forskarna tittade också på hur pass säkra produkterna var. Av de 40 studerade behandlingarna fick tio en mildare varning på grund av biverkningar. Allvarligaste biverkningar fick den kinesiska örten lei gong teng eller thunder god vine som kan leda till håravfall, magproblem och menstruationsrubbningar.
Forskarna från Arthritis campaign påpekar att för vissa patienter fungerar en del av behandlingarna bra och resultaten betyder inte att de vill bannlysa alternativmedicin. Däremot är det viktigt att patienterna informeras om de vetenskapliga studier som finns, menar de.
I sin kamp om kunderna när ekonomin svajar har amerikanska matvarukedjor tagit till nya metoder, rapporterar nyhetstjänsten Pharma adhoc. På flera håll kan kunderna sedan årsskiftet hämta en gratiskur med antibiotika i samband med att de köper mjölk och tvättmedel.
En representant för en av kedjorna, ?Stop & Shop? säger att för ett företag som förser sina kunder med hälsosam mat som hjälper dem att hålla sig friska är det lika viktigt att hjälpa dem att bekämpa bakterieinfektioner. Just deras erbjudande marknadsförs med en omfattande reklamkampanj som pågår till mars.
Vilka typer av antibiotika som delas ut i de olika affärerna varierar men bland de vanliga är tetracyclin, ciprofloxacin, erytromycin och fenoximetylpenicillin. Vanligen är det en kur på två veckor som delas ut. Redan tidigare har andra grupper av generiska läkemedel sålts för några tior, som ett sätt att locka kunderna till sig och nu har turen kommit till antibiotika.
Kritiker menar att detta är förödande eftersom antibiotikakonsumtionen snarare borde gå ner än upp med tanke på resistensutvecklingen.
Studien har letts av amerikanska forskare vid National Cancer Institute of America och är en metaanalys där forskare analyserat data på 3 11 115 personer i sju år. Studiedelatagarnas förbrukning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) ett år innan studien började kartlades. Syftet var att undersöka sambandet mellan NSAID och en minskad cancerrisk, något som visats i tidigare studier.
Av deltagarna uppgav 73 procent att de tagit acetylsalicylsyra och 56 procent andra NSAID-preparat minst en gång tolv månader innan studiens början. En fjärdedel uppgav att de tog acetylsalicylsyra dagligen och tio procent att de tog andra NSAID dagligen. Efter sju år såg forskarna att risken att drabbas av magcancer bland dem som tagit acetylsalicylsyra var sju per 100 000 personår och elva per 100 000 personår för de som inte gjort det. Även andra typer av NSAID minskade risken attd rabbas av magcancer med 32 procent.
Christian Abnet, en av forskarna som lett studien, skriver i en kommentar att resultaten är vikiga eftersom dödligheten i magcancer är hög och det behövs sätt att förebygga sjukdomen. Samtidigt menar Lesley Walker, på Cancer Research i Storbritannien till BBC att biverkningarna med NSAID inte ska bortses från och att det är alldeles för tidigt att rekommendera någon att ta sådana läkemedel i syfte att skydda sig från cancer.
Farmaciförbundet medlemmar tillhöra alla yrkesgrupper inom Apoteket AB. De lämnade på fredagen över sina krav som innebär ett ettårigt löneavtal med en minimihöjning på 300 kronor. Inför förhandlingarna som börjar den 18 mars kräver förbundet dessutom en lägstalön på 16 800 kronor som efter två yrkesverksamma år ska höjas till 18 000 kronor.
Almega vill ha ett flerårigt branschavtal som är anpassat till den nya privatiserade apoteksmarknaden, något som Farmaciförbundet inte anser vara aktuellt.
? Vi ser inga behov av ett nytt branschavtal i nuläget. Det är bättre att avvakta och låta eventuella framtida aktörer vara med och forma ett nytt branschavtal, säger förbundets förhandlingschef Monika Gustafsson i ett pressmeddelande.
I Sverige drabbas cirka 800 kvinnor av äggstockscancer varje år, oftast kvinnor i 60-70-årsåldern. Äggstockscancer har inga uttalade symtom i början av sjukdomsförloppet och upptäcks ofta sent, vilken leder till hög dödlighet.
Det har funnits en oro för att hormonella fertilitetsbehandlingar skulle öka risken för äggstockcancer men resultat av studier som har gjorts har varit otydliga. I den nya omfattande studien har danska forskare följt mer än 54000 kvinnor som fått behandling mellan 1963 och 1998. Vid uppföljningens slut var den yngsta patienten 18 och den äldsta 81 år. Det är den största patientgruppen någonsin för en sådan studie. Patienterna fick gonadotropiner, klomifencitrat, gonadotropin-frigörande hormon och humant korioniskt gonadotropin.
Av 54 000 kvinnor som deltog i studien drabbades endast 156 av äggstockscancer. Forskarna fann heller ingen koppling mellan upprepade fertilitetsbehandlingar och cancerrisk.
I en kommentar skriver forskarna att de här nya resultaten visar att fertilitetsbehandlingar inte ökar risken att få äggstockscancer. Eftersom de flesta kvinnor som deltog i studien är nu i 40-årsåldern kommer de att följas även i fortsättningen.
De kommande nedskärningarna uppges vara en del i GSK:s omstrukturering och inte en effekt av finanskrisen. I samband med att företaget presenterade sin kvartalsrapport på torsdagen meddelade ledningen att besparingar på 2,5 miljarder dollar fram till 2011 är att vänta. Tidigare i veckan rapporterade brittiska medier om att upp till 6000 jobb skulle bort men några siffror eller var i den globala verksamheten besparingarna ska ske ville inte vd Andrew Witty säga.
Enligt nyhetstjänsten First Word har företagets försäljningssiffror dalat med 3 procent senaste kvartalet och receptbelagda läkemedel med 4 procent. Storsäljaren diabetesläkemedlet Avandia (rosiglitazon), har sjunkit med hela 17 procent vilket beror på rapporter om allvarliga biverkningar. Totalt minskade nettoinkomsten från 7,6 till 6,7 miljarder dollar.
Enligt en lag som trädde i kraft 2007 är amerikanska FDA skyldig att låta allmänheten få reda på alla läkemedel som myndigheten fått in rapporter om allvarliga biverkningar för. Nu har myndigheten publicerat sin tredje lista som finns att ta del av på deras hemsida.
Bland preparaten som FDA nu ska hålla ett extra öga på finns flera storsäljare. Bantningspreparatet Xenical (orlistat) har rapporterats ge en ökad risk för rektal blödning och Abilify (aripiprazol) för behandling av schizofreni har rapporterats vara levertoxiskt. Andra produkter som tas upp är Lamisil (terbinafin) mot nagelsvamp och malariamedlet Lariam (meflokin), båda för risken för psykiska biverkningar. Risken för skador på nyfödda vars mammor tagit SSRI- eller SNRI-preparat under graviditeten finns med, liksom att blodtrycksmedel Diovan (valsartan) kopplats till risk för hemolytisk anemi.
Att ett läkemedel hamnar på listan betyder inte att de angivna biverkningarna kommer att läggas till produktinformationen utan att FDA har identifierat ett visst samband och ska se över detta mer noggrant. Vissa av preparaten som dyker upp på listan har FDA redan tidigare gått ut med varningar om.
Information om vilka läkemedel en patient har hämtat ut tidigare bara kunnat nås av förskrivare och farmacevter. I den lagrådsremiss som regeringen antog på torsdagens regeringssammanträde föreslås att även sjuksköterskor som saknar förskrivningsrätt ska få tillgång till läkemedelsförteckningen.
Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund är positiv till beskedet men kräver samtidigt att regeringen går vidare i frågan, och slopar begränsningen med akuta nödsituationer
– Säkerheten i vården kommer att förbättras genom att personalen som faktiskt ska hantera patientens läkemedel får kunskap om vilka läkemedel patienten tagit, säger Anna-Karin Eklund i en presskommentar.
Lagen förväntas börja gälla den 1 juni i år.
12 december
KRAFTIGARE TAG MOT NARKOTIKA
Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket ska få bevaka och köpa
substanser på nätet. Detta för att kunna påskynda klassificeringen av
nya ämnen. Dessutom vill narkotikautredningen göra det möjligt att
omhänderta farliga varor redan innan klassningen blivit färdig.
15 december
TYDLIGARE REGLER FÖR PRÖVNINGAR
Ett nytt avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och
läkemedelsindustrin ska göra det enklare att veta vilka regler som
gäller för läkare vid kliniska prövningar. Det nya avtalet reglerar
också fler typer av studier.
17 december
INFORMATIONSDATABAS OM LÄKEMEDEL FLYTTAR
Svensk informationsdatabas för Läkemedel, SIL, som hittills drivits i
projektform blir en del av Sjukvårdsrådgivningen AB. SIL kommer att
ingå i bolaget från och med den 1 januari 2009.
17 december
LÄKEMEDEL MOT DEPRESSION FÖRLORAR SUBVENTION
Fyra av läkemedlen mot depression kommer att förlora sin subvention.
Preparatet Fevarin kommer dessutom att tas ut ur högkostnadsskyddet i
april nästa år. Det står klart efter att TLV gått igenom samtliga
subventionerade läkemedel i klassen.
18 december
APOTEKET AB ETABLERAR SIG I NORGE
Apoteket AB har etablerat ett dotterbolag i Norge som ska sälja och
distribuera dosförpackade läkemedel till vårdhem. Dotterbolaget är ett
första steg mot Apotekets planerade etablering utanför den svenska
marknaden.
12 januari
HD FASTSTÄLLDE NÄTAPOTEKSDOM
Högsta domstolen har fastställt domarna för de sex personer som sålt läkemedel för åtminstone 19 miljoner kronor på internet.
13 januari
TAMIFLU KAN HÅLLA LÄNGRE
I beredskapslager runt om i landet ligger förpackningar av det
antivirala läkemedlet Tamiflu. I händelse av en pandemi ska det räcka
till 20 procent av befolkningen men redan 2010 går de första
förpackningarna ut. Nu har Socialstyrelsen fått uppgifter om att
läkemedlet håller ytterligare två år.
14 januari
INTERNATIONELLT SAMARBETE KRING INSPEKTIONER
De amerikanska, europeiska och australienska läkemedelsmyndigheterna
har inlett ett samarbete kring sina inspektioner av läkemedelsfabriker.
Inspektionerna gäller framförallt fabriker i Asien där
läkemedelsföretag producerar sina aktiva substanser.
15 januari
OPPOSITIONEN TÄNKER RIVA UPP OMREGLERINGEN
Den röd-gröna oppositionen tänker inte låta omregleringen av
apoteksmarknaden vara kvar om det blir maktskifte vid nästa val. Det
meddelade företrädare för socialdemokraterna, vänsterpartiet och
miljöpartiet idag.
19 januari
NATURLÄKEMEDEL I FASS
I vår kommer läkemedelskatalogen Fass att innehålla information både om
naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Anledningen är att kraven på
i dessa klasser har skärpts.
19 januari
STOPP FÖR UPPHANDLING
Länsrätten i Örebro har tillfälligt stoppat ett kontrakt för
upphandling av läkemedel i Örebro län, Landstingen i Värmland och
Landstinget i Sörmland.
20 januari
FRANK TORTI TAR ÖVER FDA
När Andrew von Eschenbach idag lämnar sin tjänst som chef på
amerikanska Food and Drug Administration blir det Frank Torti som tar
över ledarskapet. Torti kommer att leda myndigheten under en
övergångsperiod till dess att senaten valt en ny chef.
21 januari
BO JONSSON SKA UTREDA BARNVACCIN
Regeringen har utsett Bo Jonsson till utredare av de nationella
vaccinationsprogrammen. Han ska bland annat se över förhållandet mellan
vaccinationsprogrammen och läkemedelsförmånssystemet.
1. Ge exempel på utlösande faktorer som kan orsaka ett migränanfall.
SVAR: stress, spänningshuvudvärk, sömnbrist, menstruation, hunger, väderomslag, starkt ljus och starka dofter, mat som innehåller tyramin (exempelvis ost och rödvin), alkohol, socker, sorbitol, xylitol, choklad, ansträningning, smärta, bältros.
2. Vad heter de epilepsiläkemedel som kan användas för att förebygga migrän?
SVAR: valproat och topiramat.
3. Vilket/vilka läkemedel hör ihop med vilken förklaring?
Metoklopramid
Triptan
Ergotamin, dihydroergotamin
Mjöldrygealkaoid
Binder till dopamin D2-receptorer
Binder till 5H-receptorer
SVAR:
Metoklopramid binder till dopamin D2-receptorer.
Triptan binder till 5H-receptorer.
Ergotamin, dihydroergotamin är en mjöldrygealkaoid.
4. Vilket tillstånd är mest vanlig förekommande?
a. Migrän med aura?
b. Migrän utan aura?
SVAR: Migrän utan aura (obs, står fel i Kunskapsakuten).
