Förra året avslutade Läkemedelsverket 1 150 ansökningar om läkemedel, vilket var fem procent fler än 2007. Men inkomna ärenden ökade betydligt mer, med 16 procent, 2008. Det framgår myndighetens årsredovisning.
Det finns idag centrala, ömsesidiga, decentrala, och nationella godkännanden, förutom godkännanden för parallellimport som Läkemedelsverket handhar.
Det var den nationella och decentrala proceduren som ökade, medan ansökningar om parallellimport minskat något, liksom också de centrala och ömsesidiga jämfört med 2007.
Ansökningarna i den nationella proceduren ökade förra året med 66 procent (totalt 283 ärenden). Ökningen beror bland annat på fler ansökningar om receptfrihet som kanske är ett resultat av den kommande omregleringen på apoteksmarknaden och möjligheterna att sälja OTC-medel i detaljhandeln. En annan del av ökningen beror på att statistiken också innehåller växtbaserade läkemedel som nu godkänns som läkemedel.
Den decentrala proceduren som främst används av generikaföretag ökade med 41 procent jämfört med 2007. Totalt har Sverige idag mer än dubbelt så många godkända läkemedel som för tio år sedan, närmare 10 000 produkter.
Samtidigt som ärendemängden ökat något har myndighetens intäkter minskat med åtta procent från 423 miljoner kronor till 390 miljoner jämfört med 2007. Den främsta förklaringen, är enligt årsredovisningen ett regeringsbeslut att minska läkemedelsföretagens avgifter till myndigheten med 20 procent.
Månads arkivering februari 2009
Många ansökningar om receptfritt
Danska apotekskunder gillar sms-påminnelse
Danska apotekskunder kan sedan ett par år tillbaka få gratis ?kom ihåg din medicin-sms?. Men det är sedan kunderna via hemsidan, apoteket.dk, kan beställa påminnelserna som servicen tagit riktig fart, berättar Hanne Thybo, på Danmarks Apotekarforening i facktidningen Farmaci.
Sedan våren 2008 kan brukarna också anmäla flera sms på samma mobilnummer, ett för vart läkemedel, vilket gör det möjligt att få flera sms samma dag om läkemedlen ska tas vi olika tidpunkter samma dag eller veckan.
Den som beställer tjänsten formulerar själv påminnelsetexten, vilket speciellt glatt föräldrar, som beställer påminnelse-sms för sina barn, enligt Hanne Thybo.
? Vi hör ofta av föräldrar som berättar att deras barn nu kommer ihåg att ta sina mediciner.
Apotekarnas sms-service har nominerats till World Summit Award priset i kategorin e-health.
Konkurrensverket tveksamma till läkemedelsköp
Astrazeneca vill sälja sin läkemedelsportfölj med receptfria läkemedel som Alvedon, Nezeril, Nasin och Reliv till GSK för cirka 1,7 miljarder kronor. Astrazeneca har sina receptfria produkter samlade i det helägda bolaget Tika som då byter ägare.
Men köpet kan gå i stöpet om Konkurrensverket anser att konkurrensen blir allt för lidande av koncentrationen.
? Vi tycker att vi behöver titta lite mer på det här, säger Camilla Nyroos på myndigheten.
Om köpet går igenom kommer GSK att ha en mycket stor marknadsandel när det gäller receptfria medel mot värk. Astrazenecas Alvedon är det i särklass största receptfria läkemedlet, förra året sålde Apoteket Alvedon för 262 miljoner kronor, mer än dubbelt så mycket som McNeils försäljning av Ipren som ?är det näst största receptfria medlet i kronor. GSK säljer även Panodil. Och McNeil säljer förutom Ipren också Treo.
Blir det affär kommer den svenska OTC-marknaden att ha två starka aktörer istället för tre, vilket väcker farhågor om hur höga inträdeshindren blir för nya aktörer, speciellt efter en omreglering av apoteksmarknaden, menar Konkurrensverket.
Till sista april ska myndigheten vara färdig med sitt beslut. Om Konkurrensverket säger nej till affären kan företagen överklaga till Marknadsdomstolen. Under Konkurrensverkets utredning kan de två företagen också komma med förslag, så kallade frivilliga åtaganden, för att mildra effekten av koncentrationen.
TNF-alfahämmare säljer mest
Den största kostnadsökningen under 2008 har skett i gruppen läkemedel som används vid ledgångsreumatism, cancer och transplantation, de stod för 41 procent av den totala kostnadsökningen förra året. Det framgår när Apoteket AB idag presenterar sin försäljningsstatistik.
Läkemedel från dessa grupper toppar den totala försäljningslistan av receptbelagda läkemedlen. Leder gör Enbrel (etanercept) och Humira (adalimumab) mot rumatoid artrit. Trea på listan ligger det blodfettssänkande medlet Lipitor (atrovastatin) som i förra veckan förlorade sin subvention efter beslut från TLV. Därefter kommer Efexor Depot (venlafaxin) mot depression och Symbicort Turbohaler (budesonid, formoterol) mot astma och KOL. Totalt uppgick försäljningsvärdet för 2008 till 34,6 miljarder kronor.
Apotekets statistik visar också att det finns stora skillnader mellan landstingen vad gäller användningen av nya dyrare läkemedel. Kalmar län, liksom Gotland och Skåne använder till exempel TNF-alfahämmare i hög utsträckning, där förskrivs dubbelt så många doser per innevånare ut av preparaten ut som i Södermanland och Jämtland.
Kostnadsökningen för den totala läkemedelsförsäljningen skiljer sig också åt inom landet. På Gotland som toppar den ligan har den ökat med 8 procent, i Stockholm med 6,5 procent, i Skåne med 4,5 och i Värmland med 3 procent. En förklaring till det kan, enligt Peter Persson, chef för enheten för läkemedelsstatistik på apoteket AB, vara att befolkningen ökar mer i Stockholm än andra delar av landet.
Läkemedel för nervsystemet som antidepressiva och smärtstillande preparat, är den läkemedelsgrupp som är störst kostnadsmässigt. Gruppen står för en femtedel av den totala läkemedelskostnaden. En av de få läkemedelsgrupper som det säljs mindre av är antibiotika, den sjönk under 2008. Mest sjönk den i Halland där den minskade med nästan 9 procent.
Blodtrycksläkemedel gör oss mindre rädda
Förra året publicerades en studie som undersökte effekterna av propranolol på en mindre grupp patienter med posttraumatiskt stressyndrom. Propranolol är en så kallad betablockerare som används för behandling av högt blodtryck. Resultaten tydde på att propranolol minskade fysiska symtom hos patienterna när de påmindes om de traumatiska händelserna. Men det var oklart om propranolol kunde ge en bestående effekt.
Holländska forskare har nu gått vidare och testat teorin på 60 friska försökspersoner. Under studiens gång fick försökspersonerna se en bild på en spindel samtidigt som de fick en elektrisk chock. På det sättet började deltagarna uppleva stress enbart av att se bilden. Forskarna mätte de fysiska symtom på stress och rädsla när bilden visades.
Hälften av deltagarna fick sedan propranolol och hälften fick placebo. De som fick propranolol upplevde mindre stress och rädsla när de fick se spindelbilden igen.
Personer i placebogruppen blev av med sin rädsla när de fick se spindelbilden många gånger i en lugn miljö, men efter att ha fått flera elektriska chocker kom rädslan för spindlar tillbaka. Personerna i propranololgruppen däremot verkade ha tappat kopplingen mellan obehagliga elchocker och spindlar.
När människor upplever stress frigörs ett antal hormoner i kroppen. En av dessa är noradrenalin som binder till betareceptorer i amygdala, hjärnområdet som ansvarar för kopplingen mellan minnen av olika händelser och känslor. Forskarna bakom studien tror att propranolol, som blockerar betareceptorer, kan bryta den här kopplingen.
Forskarna hoppas att det i framtiden blir möjligt att behandla patienter med emotionella besvär med betablockerare.
Gsk sänker priset för världens fattigaste
Läkemedelsjätten Glaxosmithkline, Gsk, ska införa prislättnader i ett stort antal av världens fattigaste länder. Det meddelade företagets vd Andrew Witty i ett tal på Harvard Medical School i fredags. Andrew Witty berättade också att 20 procent av den försäljning som företaget har i dessa länder kommer att investeras i sjukvård på plats. Gsk har en årlig försäljning på omkring 30 miljoner pund i de fattigaste delarna av världen.
Priserna på läkemedel i dessa länder kommer att bli så mycket som 75 procent lägre än i industriländerna. Dessutom sade Witty att Gsk kommer att skänka patent på tekniker till dessa länder för att möjliggöra forskning och utveckling av nya läkemedel mot sjukdomar som malaria och kolera. Utvecklingen ska ske på plats i de drabbade länderna.
Andrew Witty sade att exakt hur detta ska gå till vet man inte än och han uppmanade också andra företag att göra detsamma så att underlaget för att driva forskningen framåt blir större.
Efter att Gsk meddelat sin nya satsning sade analytiker vid bland annat Matrix Corporate Capital att det är ett av de bredaste och största initiativen i fattiga länder som ett läkemedelsföretag annonserat.
Göran Hägglund dementerar konflikt
Det var många som blev förvånade när Ann-Christine Tauberman med kort varsel tvingades lämna sitt uppdrag som generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, TLV, den 5 februari. Att regeringen valde att byta ut henne mitt under det viktiga arbetet med att ta fram en modell för handelsmarginalen på den omreglerade apoteksmarknaden har fått spekulationerna om en konflikt mellan Ann-Christine Tauberman och regeringen att gro. Dessutom fick hon så sent som i oktober sitt förordnade förlängt av regeringen.
Men för Läkemedelsvärlden dementerar Göran Hägglund att ledarbytet handlar om någon oenighet i att ta fram en ny prismodell.
– Det är viktigt att påpeka att TLV ännu inte har lämnat något förslag så att det skulle vara orsaken kan jag dementera. Det är snarare myndighetens förmåga att ta sig an det nya uppdraget som lett till slutsatsen att ny kompetens behöver tillföras. Regeringen har inte haft någonting att anmärka på hur myndigheten styrts fram till nu, svarar han.
Regeringen handplockade den före detta chefen för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen, Gunilla Hulth-Backlund att leda myndigheten i fortsättningen.
Varför skedde inte tillsättandet med ett offentligt ansökningsförfarande?
– TLV står inför några viktiga leveranser i närtid. Vi bedömde det viktigt för personalen och för att inte tappa tempo att undvika en lång period av osäkerhet, därför valde vi en snabb process, svarar Göran Hägglund.
Flera socialdemokrater har upprörts över hur ledarbytet gått till och Ylva Johansson (s) har sagt att de överväger att KU-anmäla förfarandet. Det är ingenting som oroar Göran Hägglund.
– En av riksdagens uppgifter är att granska regeringen och det är vi inte oroliga för. Vi har ingenting att dölja.
Astrazeneca och Cellartis förlänger samarbete
Läkemedelsjätten Astrazeneca genomför liksom flera andra stora bolag i branschen just nu omfattande nerdragningar. Sedan 2007 när företaget började sitt omstruktureringsprogram har närmare 15 000 jobb försvunnit. I samband med bokslutet för 2008 annonserades att ytterligare omkring 6000 tjänster ska bort de kommande fyra åren, för att som det sägs, göra företaget mer kostnadseffektivt.
Vid ett Sverigebesök på fredagen sade företagets vd David Brennan, att besparingarna inte har att göra med finansläget i världen utan är en del av en strategi där Astrazeneca ska omstrukturera och fokusera mer på forskning och utveckling.
På frågan om Astrazeneca, i likhet med bland annat Pfizer som köpt konkurrenten Wyeth, planerar några stora nyförvärv, svarade David Brennan nej.
– Jag tror inte att sammanslagningar och köp gynnar oss och våra aktieägare. Ledningen i ett företag måste kunna styra verksamheten till bättre lönsamhet på andra sätt än att bli större, sade han.
Däremot satsas mycket på samarbete med andra, framför allt just vad gäller forskning och utveckling. Att företaget förlänger det tvååriga forskningsprojekt de haft med Göteborgsbaserade Cellartis är ett sådant exempel. Cellartis utvecklar testsystem och produkter baserade på humana embryonala stamceller och förhoppningen är att dessa ska kunna användas för att studera metabolism och säkerhet hos läkemedelssubstanser.
Två nya produkter på marknaden per år och en utvecklingstid på åtta år för varje ny produkt, menar David Brennan ska få Astrazeneca att klara sig förbi en tid av patentutgångar och ett tufft finansläge.
Satsning på biologiska läkemedel och att fortsätta expandera på nya marknader är också avgörande faktorer, där Kina, Mexiko och Turkiet nämns som exempel.
– Flera av våra storsäljare i Kina till exempel är äldre läkemedel. Just nu väntar vi på att få Crestor och Nexium godkända för subvention där, sade David Brennan.
Vaccinationskampanj mot polio startar i Västafrika
Poliomyelit eller polio är en paralyserade virussjukdom drabbar många barn i bland annat Västafrika. United Nations Children?s Fund kämpar för att utrota polio i Afrika. Volontärer från åtta länder ska nu delta i en stor vaccinationskampanj som under tre dagar ska förse miljontals barn med poliovaccin.
Den hittills framgångsrika kampen mot polio drabbades av ett bakslag 2003. I Nigeria fick vaccinationskampanjen stoppas efter protester från religiösa ledare. Poliovaccin var ett påhitt från västvärlden som skulle både sterilisera och infektera muslimer med HIV, enligt ryktena som spreds då.
Sedan 2003 har polioviruset spridit sig från Nigeria till 23 andra länder där polio tidigare hade utrotats. 791 nya fall av polio rapporterades i Nigeria under 2008, enligt Global Polio Eradication Initiative.
Den senaste vaccinationskampanjen som utförs i samarbete med Nigerias och andra afrikanska regeringar kan vara ett steg framåt.
Warfarin förhindrar inte trombos hos cancerpatienter
Bildning av blodproppar som avlägsnar sig från kärlväggen och kan blockera blodkärl i livsviktiga organ kallas för tromboembolism. Tumörer orsakar tromboembolism genom att utsöndra substanser som främjar blodkoagulering. Cytostatika som förs in med hjälp av central ven kateter eller hormonbehandlingar kan också orsaka blodproppar. Tromboembolism drabbar kring hälften av alla cancerpatienter. Men både diagnostik och behandling kan förbättras, enligt artikelförfattarna.
Studien stöddes av Cancer Research UK och brittiska Medical Research Council och undersökte 1590 patienter vid olika cancerkliniker i Storbritannien. Alla patienter fick behandling med cytostatika via central ven kateter. Deltagarna delades i tre grupper, en grupp utan warfarinbehandling, en grupp som fick en viss dos warfarin varje dag, samt de patienter som fick olika mängder warfarin.
Uppföljning visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna, warfarin minskade varken förekomsten av tromboembolism eller dödsrisken. Forskarna skriver i sina slutsatser att det kan vara dags att börja fundera på alternativ till warfarin som profylax mot tromboembolism.
Apotekets vinst ökar
Apotekets rörelseresultat för 2008 blev 950 miljoner kronor, vilket är 362 miljoner kronor mer än år 2007. Detta trots kostnader på 242 miljoner kronor för bildandet av Apoteket Service AB och nedläggningarna av distansapoteken och Kundcentrum.
Den ökade vinsten beror på att Apoteket ökat sin försäljning utan att öka kostnaderna. Procentuellt ökade egenvårdsförsäljningen mest: från en försäljning på 5,8 miljarder kronor 2007 till 6,5 miljarder 2008, en ökning med 10 procent.
Men räknat i kronor ökade försäljningen av de förskrivna läkemedlen mest, från 26,4 miljarder till 27,3 miljarder. Enligt Apotekets bokslutskommuniké beror den ökningen dels på att priserna för de receptbelagda läkemedlen ökade med 1,2 procent och dels att försäljningsvolymen ökade med 2,2 procent. Av de förskrivna läkemedlen omfattades 25,5 miljarder av läkemedelsförmånen vilket är en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Den avtalsbaserade försäljningen, det vill säga försäljning av läkemedel och tjänster till sjukhus, ökade med 10 procent.
Om framtiden skriver Apoteket AB att de räknar med en fortsatt positiv marknadstillväxt under 2009 och en ökad produktivitet. Men de skriver också att de inte kan lägga någon prognos för 2009 eftersom de ännu inte vet vilken prismodell som kommer att gälla efter omregleringen och inte heller hur många och vilka av Apoteket AB:s apotek som kommer att säljas under våren.
Av vinsten ger Apoteket 237 miljoner kronor till ägarna, det vill säga staten.
Kommissionen publicerar aktörers svar
Under 2008 inledde EU-komissionen en granskning av europeiska företag som tillverkar originalläkemedel. Anledningen var misstankar om otillåtna uppgörelser och tvivelaktiga strategier som försenar den generiska konkurrensen på marknaden. Vid två tillfällen genomförde inspektörer från kommissionen oannonserade räder på flera av de stora originalföretagen för att leta efter bevis. Arbetet ska leda till en rapport som förväntas bli klar innan sommaren.
I november förra året kom kommissionen med en delrapport som har varit ute för överseende hos aktörer på området. I söndags var sista dagen att lämna in ett yttrande och över 40 stycken har kommit. Enligt kommissionens talesman Jonathan Todd, ska alla yttranden publiceras på deras hemsida inom de närmsta veckorna och kommer sedan att vara underlag för diskussion när den slutgiltiga rapporten tas fram.
I delrapporten anklagar EU-kommissionen företagen för att använda flera trick för att försena och hindra konkurrensen. Bland annat genom att stämma generikatillverkare och göra otillåtna uppgörelser med dem förhindras nyare kopior att nå marknaden. Att ansöka om flera patent på en och samma produkt, upp till 1000 stycken enligt rapporten, är ett annat sätt att försvårar läget för generikaföretagen. Företag som brutit mot konkurrensreglerna kan få böta upp till tio procent av sin årsförsäljning.
Rapporten har mött hård kritik från industrin och deras europeiska branschorganisation, EFPIA, menar att EU-kommissionen misskrediterar en bransch som behöver långa patent med tanke på de investeringar som läggs ner för att utveckla nya läkemedel.
Pfizer överklagar
Pfizer ska låta Länsrätten bedöma TLV:s beslut att dra in subventionen för Lipitor 10 mg.
– Vi tycker att det här är både ett olyckligt och felaktigt beslut, säger Petra Eurenius, informationschef på företaget.
Enligt företaget är det idag drygt 10 000 patienter som behandlas med den lägsta dosen Lipitor som redan provat simvastatin. Att de nu ska byta behandling kommer enligt företagets beräkningar att bli en dyr historia på kanske 100 miljoner.
? Då är alternativet en högre dos Lipitor eller Crestor som är dyrare.
Martin Forsberg på TLV avvisar kritiken.
? Man kan också pröva pravastatin. Vi såg inte något skäl att subventionera en behandling som är 16 gånger dyrare. Att 30 procent, drygt 10 000, av patienterna som idag behandlas med Lipitors lägsta dos inte kan använda simvastatin finns det enligt honom inte belägg för.
När företaget överklagar till Länsrätten kan den besluta om inhibition av TLV:s beslut, då gäller subventionen tills den juridiska kraftmätningen är klar.
De tre utomstående experterna i den arbetsgrupp som gjort genomgången av statinerna, läkarna Jan Håkansson, Peter Nilsson och Annika Rosengren reserverade sig mot beslutet att dra in subventionen för den lägsta dosen Lipitor.
Subventionen för statiner begränsas
Flera av de blodfettssänkande läkemedlen förlorar sin subvention efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets genomgång av gruppen nu är klar.
Lipitor 10 mg och Crestor 5 mg ska inte längre ingå i högkostnadsskyddet. Inte heller Lescol, Lescol Depot eller Pravachol ska längre subventioneras och Zocord förlorar subvention för alla förpackningar utom en.
Generika som innehåller substanserna pravastain och simvastatin som är den aktiva substansen i Pravachol och Zocord behåller subventionen.
Lipitor och Crestor behåller subventionen för högre styrkor, men ska bara användas om generiskt simvastatin först prövats, samma regler gäller för Ezetrol.
Produkterna Questran och Questran Loc förlorar också subventionen för behandling av blodfettrubbningar.
De nya reglerna börjar gälla från 1 juni.
Om besluten går igenom, det vill säga eventuella överklaganden går inte företagens väg, räknar TLV med att 170 miljoner kronor per år frigörs för andra ändamål.
Samtidigt med TLV:s beslut kommer därför Socialstyrelsen med nya riktlinjer för strokesjukvården, bland annat bör alla patienter som behöver det få propplösande behandling inom fyra timmar. Sådana förbättringar av vården skulle kosta cirka 60 miljoner om året.
Läkemedelsverket sågar EU:s förslag om patientinformation
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL tycker det vore en fördel om läkemedelsindustrins information till patienter förhandsgranskas antingen på nationell nivå eller på EU-nivå för centralt godkända läkemedel. Det framgår av organisationens remissvar till regeringen på de förslag till ny lagstiftning inom läkemedelsområdet som EU-kommissionen presenterat, det så kallade pharmapaketet. Det är en åsikt som vare sig Läkemedelsindustrin, Lif eller Läkemedelsverket delar.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att förhandsgranskning av en myndighet kan strida mot censurförbudet och Lif hänvisar till det svenska systemet där branschen själv håller i granskningen.
Läkemedelspaketet som lämnades till medlemsstaternas regeringar strax för årsskiftet innehåller förslag till lagändringar på tre olika områden; patientinformation, säkerhetsövervakning och förfalskade läkemedel.
Det förslag som mött mest kritik är det som gäller information till patienter. Men det slutliga förslaget tycks nu i stort sett välkomnas av Lif, medan Läkemedelsverket är kritiskt. Förslaget bör i sin nuvarande utformning inte införas, anser myndigheten.
Enligt förslaget ska företagen få ge information om sina receptbelagda läkemedel i alla situation där en patient själv efterfrågar den.
Läkemedelsverket anser att förslaget inte gör någon tydlig skillnad mellan information och marknadsföring.
?Med en sådan suddig gräns finns en stor risk att läkemedel uppfattas som vilken kommersiell produkt som helst med de nackdelar ur trovärdighetssynpunkt som detta skulle innebära?, skriver verket i sitt remissvar.
? Den här otydligheten innebär också att vi riskerar en överkonsumtion av läkemedel. Vi vet ju att om patienter vill ha ett läkemedel och det inte är medicinskt fel att förskriva det så får ofta patienten som han eller hon vill, säger Jane Ahlqvist-Rastad på Läkemedelsverket.
EU-kommissionen förslår bland annat att det ska bli tillåtet för industrin att ha kampanjer till förmån för folkhälsan, som först ska godkännas av de nationella myndigheterna.
? För det första är det svårt för oss att godkänna kampanjer i förväg eftersom det strider mot vår lagstiftning om yttrande frihet. För det andra var går gränsen mellan marknadsföring och information i sådana fall, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Även när det gäller förslagen på hur säkerhetsövervakningen ska ändras är Läkemedelsverket betydligt mer kritiskt än Lif, även om båda är positiva till de förenklingar som föreslås.
Enligt förslaget ska databasen (Eudravigilance) som innehåller de europeiskt godkända produkternas biverkningar bli den enda plats dit biverkningar behöver rapporteras. Såväl industrin som Läkemedelsverket tycker det är bra att företagen inte längre ska behöva skicka rapporter till de nationella myndigheterna. Men Läkemedelsverket anser att biverkningsrapportering från sjukvård och allmänhet bör ske via nationella system om dessa, som i Sverige, finns.
Skälet är att man befarar att rapporteringen kommer att minska.
Läkemedelsverket applåderar inte heller förslaget att skapa en ny rådgivande kommitté för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel. Enligt förslaget ska kommittén ersätta den arbetsgrupp med representanter från alla medlemsstater som finns idag och som Läkemedelsverket anser är viktig bland annat för att implementera beslut. Om förslaget går igenom bör alla medlemsstater finnas med i den rådgivande kommittén, anser myndigheten.
Läkemedelskostnaden ökade men inte i Jämtland
Fördelat på landsting har kostnaderna ökat mest i Gotlands kommun. För alla landsting utom Jönköping och Jämtland har läkemedlen blivit dyrare. Jämtland är det enda landsting där kostnaden minskat något medan Jönköping använt lika mycket pengar som 2007, 719 miljoner kronor, på läkemedelsbehandling.
-Förklaringen är att vi nog är det sista landsting som lagt över kostnaderna för cytostatika på rekvisition, det vill säga på slutenvården, säger Ingela Jönsson, på enheten för läkemedelsekonomi i Jämtland.
Totalt är det kostnaderna för behandling mot reumatism och diabetes som ökat mest. Enligt den statistik som TLV, Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket redovisar har kostnaden för dessa ökat med 21 procent till 1,6 miljarder kronor (reumatism) och med åtta procent till drygt 1,1 miljarder för diabetesmedlen.
För den största kostnadsminskningen står magsyremedlen. Subventionens omfattning för dessa minskade med 90 miljoner kronor under 2008. Det är delvis ett resultat av TLV:s granskaning av blodtrycksmedlen som blev klar i februari förra året, menar myndigheten. Då begränsades bland annat subventionen för betablockerare och kalciumantagonister