Månads arkivering februari 2009

Tullens ojämna kamp

Ingrid Helander
-
0
Tullens ojämna kamp

Varje år sker det fem miljoner importer till Sverige. Varje dag passerar 10 000 internationella brev postterminalen på Arlanda. I denna flod gömmer sig de förfalskade läkemedel som tullen tillsammans med polisen ska stoppa. På Tullverket jobbar man med frågan på flera nivåer. Är det narkotiska läkemedel blir det ett smugglingsärende. De andra förfalskade preparaten hamnar under avdelningen för immaterialrätt, där Per Holgersson är en av tre nationella experter.
– Vi har hand om alla misstänkta kopior av alla sorters varor som passerar gränsen. Förra året hade vi 600-700 fall där vi utredde varumärkesintrång. Av dem handlade ett tiotal om läkemedel, berättar Per Holgersson.  
Betryggande få ärenden kan man tycka, men förmodligen är mörkertalet stort eftersom förfalskade läkemedel förs in på ett sätt som i princip gör det omöjligt för Tullen att komma åt problemet. Den mesta införseln av kopierade läkemedel sker via enskilda postleveranser som privatpersoner beställt via internet.
– Varje brev innehåller då 10-15 tabletter och vi har ingen som helst möjlighet att utreda varje sådan försändelse.
Istället får tullen lita på postpersonalens tränade ögon.
– Personalen här ute på posten på Arlanda har lärt sig att känna igen ett typiskt läkemedelspaket. De ser ofta ut på ett speciellt sätt så de sorterar ut misstänkta paket. Med hjälp av personal från tullen skickar vi sedan tillbaka paketet till avsändaren.
Hur många försändelser som stoppas på det här sättet förs det ingen statisk över, men enligt Per Holgersson är det en ansenlig mängd.
– På det här sättet minskar vi åtminstone antalet förfalskade läkemedel som kommer in i landet. Det är så mycket vi kan göra i dagsläget.
Kopierade läkemedel är ett speciellt område för Tullen på många sätt. Eftersom det är förbjudet att som privatperson importera egna läkemedel från land utanför EES kan tullen stoppa införseln utan att utreda om det faktiskt är en kopia.
– Men de försändelser som vi har tagit vidare för analys har innehållit en massa konstiga saker, så jag skulle gissa den absoluta majoriteten av de brev som kommer med läkemedel i sig innehåller förfalskade preparat.

Hur går det till när ni väljer att undersöka en misstänkt förfalskning?
– Förutsättningen för att vi överhuvudtaget ska kunna gå vidare när vi upptäcker en misstänkt kopia är att företaget med rättigheten redan från början har lämnat in en ansökan till oss på vilka produkter som de tror att det kan komma in kopior på. I dagsläget är det ett fyrtiotal läkemedelsföretag som har sådana ansökningar inne.  
– Om vi upptäcker en större försändelse med vad som ser ut att vara förfalskade läkemedel så kontaktar vi det företag som har rättigheten till läkemedlet. Om de bekräftar att det är ett varumärkesintrång så skickar vi ett brev till importörer. Företagen får sedan göra upp sinsemellan. Om de kommer överens får vi en förstörelseanmälan. Om det inte händer och det inte blir ett rättsfall av det hela så släpper vi godset till importören efter tio dagar.

Hur ser ert samarbete med andra myndigheter ut?
– Vi ska precis påbörja diskussioner med Läkemedelsverket och Polisen för att se på vilket sätt vi kan samarbeta bättre. Men de diskussionerna har precis börjat så jag vet ännu inte vad det kan leda till.
– Men vi skulle vara hjälpta av att få mer tips från både Läkemedelsverket och Polisen. Läkemedelsverket har ju egna spaningar på internet och kan antagligen upplysa oss om vilka företag som de misstänker levererar falska läkemedel. Och Polisen hittar ju förfalskade läkemedel vid olika tillslag, så om vi kan få del av deras kunskap om vilka importörer som varit inblandade så kan vi naturligtvis upptäcka deras nästa försändelse. Problemet är många gånger att de som håller på med det här har ett tiotal olika företagsnamn som de importerar under, men ju mer vi vet om dessa desto bättre.
I höstas genomförde EU-kommissionen en stor gemensam tullaktion för att stoppa just förfalskade läkemedel. Under två månader beslagtog de 34 miljoner förfalskade tabletter.
– Den sortens internationella aktioner är oerhört viktiga av flera anledningar. Dels så lär vi oss via vilka vägar och metoder som de här firmorna arbetar. Dels så är jag övertygad om att det har en preventiv inverkan eftersom många leveranser på det här sättet blev stoppade.

Kommer ni någonsin kunna stoppa alla förfalskade läkemedel?
– Vi i tullen kommer aldrig kunna stoppa hundra procent av de läkemedel som kommer in, så det är avgörande att man får folk att förstå riskerna. Det borde vara lättare att få folk att förstå varför de inte ska köpa förfalskade läkemedel än varför de inte ska köpa förfalskade t-shirtar. Jag tror att den sortens insatser som Läkemedelsverket gör nu med att öka människors medvetande är mycket viktiga.
– Även om läkemedel är en liten del av vår verksamhet så är det prioriterat. Vi ska ju framförallt stoppa de varor som kan vara skadliga, och där hamnar läkemedel i en prioriterad grupp tillsammans med leksaker och livsmedel.
 

EU ändrar definition på biverkan

Ingert Nilsson
-
0
EU ändrar definition på biverkan

Säkerhet, information och illegal handel. Det är tre stora områden där EU-kommissionen anser att läkemedelslagarna behöver förändras för att patienterna ska få ökad tillgång till läkemedel samtidigt som användningen behöver blir säkrare. Det så kallade pharmapaketet, som till sist presenterades strax innan jul, ska nu diskuteras och manglas i EU-parlamentet och ministerrådet innan några ändringar blir aktuella.
– Det var först oklart om parlamentet skulle ta sig an frågan i vår, eftersom vi ska få ett nytt parlament i höst. Men nu har man utsett en rapportör. Om allt rullar på är det tänkt att det ska ros i land under 2010, säger Johan Lindberg, departementssekreterare på socialdepartementet. En vidgning av definitionen på adverse reactions, i Sverige ofta översatt som biverkningar, ingår i förslagen på farmakovigilansområdet. Idag räknas bara skadliga och oavsiktliga reaktioner på en godkänd dosering som biverkan. Kommissionen vill att också oönskade reaktioner som sker när ett läkemedel använts i fel dos eller utanför indikation ska räknas som en biverkan.
 
I det nya lagförslaget ska medlemsländerna försäkra sig om att också sådana medicinska avvikelser rapporteras till EMEA:s databas Eudravigilance
– Vad det betyder har vi på departementet ännu inte någon klar bild över. Men jag vet att man har den här vidare definitionen på andra sidan Atlanten, säger Johan Lindberg.
– För oss innebär det att vi behöver bli bättre på att samordna den här informationen som idag handhas av flera olika myndigheter, säger Gunilla Sjölin Forsberg, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket. EU-kommissionen vill också att alla stater utarbetar system för patientrapportering av biverkningar. Något Sverige har sedan ett drygt år tillbaka. I det första utkastet var kommissionens förslag att patienter skulle rapportera till företagen, vilket kritiserades av bland annat Läkemedelsverket men också av flera konsumentorganisationer. På EU-nivå föreslår kommissionen att det inrättas en ny vetenskaplig kommitté med fokus på läkemedelssäkerhet, Pharmacovigilance Risk Assessment Advisory Committee. Det är en kommitté med ett eget mandat som ersätter den arbetsgrupp för säkerhetsfrågor som nu finns under CHMP. Säkerhetsövervakningen har aldrig varit uppe för någon egentlig översyn sedan 1960-talet.
– Så det var väl dags nu, säger Johan Lindberg på socialdepartementet.

Det mest kontroversiella området är hur och vem som i framtiden ska få informera allmänheten om receptbelagda läkemedel. I det första utkast som kommissionen släppte skulle läkemedelsföretag få använda sig av såväl radio som TV. I det slutgiltiga förslaget ska företagen få informera i alla situationer där allmänheten aktivt efterfrågar. Till exempel blir internetsidor om de receptbelagda produkterna tillåtna. Enligt förslaget ska det också bli tillåtet att marknadsföra receptbelagda läkemedel i så kallade »hälsorelaterade publikationer«. Vad det är ska varje medlemsland själv bestämma.
– Det är väldigt vagt formulerat så vi får se vad det kan innebära för Sveriges del. Till exempel måste vi i så fall fundera över om en hälsobilaga i en dagstidning kan definieras som en sådan, säger Lennart Fors-lund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket. Liberaliseringen av marknadsföringen ska övervakas av de nationella myndigheterna, däremot har man slopat kravet på att de också ska godkänna företagens reklam innan publicering. Det kravet stötte på patrull i Sverige och några andra medlemsländer eftersom förhandsgranskning inte är förenligt med tryckfrihetsförordningen.

För att komma åt försäljningen av falska mediciner vill EU-kommissionen införa ett nytt märkningssystem. Vissa grupper av mediciner ska plomberas och förses med en särskild individuell produktkod som gör det möjligt för apoteken att vid expedieringen kontrollera att en förpackning med samma nummer inte lämnats ut vid något annat apotek. Förslaget om att helt förbjuda ompackning av läkemedel, vilket diskuterades i ett första utkast, slopades eftersom det skulle omintetgöra parallellhandeln.
– Förslagen som rör det här området är nog de politiskt minst kontroversiella, säger Johan Lindberg.

Läkemedelsverket ska ta fram ny apotekssymbol

Petra Hedbom
-
0

I och med att många aktörer kommer att kunna driva apotek på den omreglerade marknaden vill regeringen att det införs en standardiserad symbol som ska finnas på apoteken. Symbolen ska vara ett kvalitetsmärke som visar att ett apotek har tillstånd att sälja läkemedel.

Det blir Läkemedelsverket som ska ta fram den nya symbolen men än så länge finns ingen tidsplan för när den blir klar.
– Vi har precis fått uppdraget och ska börja titta på det, säger Ursula Forner, kommunikationsdirektör på myndigheten.

 Det är också Läkemedelsverket som kommer att ha i uppdrag att ge tillstånd till de som vill driva apotek på den nya marknaden. Att ett apotek får tillgång till den nationella symbolen blir ett kvitto på att de fått ett godkännande.

Apotekarsällskapet besvikna på kompetenskravet

Petra Hedbom
-
0

In i det sista hoppades medlemmarna i nätverket Apotekarsällskapet att regeringen skulle kräva apotekarkompetens för läkemedelsansvariga på den omreglerade marknaden. Men när propositionen i dag överlämnades till riksdagen fanns inget sådant krav med. Formuleringen att ansvarig kan vara apotekare eller farmacevt gäller fortfarande och ordförande Hanna Gyllensten är besviken.
– Det är tragiskt att de inte lyssnat på oss och ändrat formuleringen, säger hon.

Så sent som i måndags hade företrädare för Apotekarsällskapet ett möte med Sofia Wallström på socialdepartementet som är samordnare för regeringens förslag till ny apoteksmarknad. De framförde då kritik mot formuleringen att ?apotekare eller annan farmaceut med tillräcklig kompetens och erfarenhet? ska kunna utses till läkemedelsansvarig på ett apotek.  I deras önskemål ska ordet ?tillräcklig? bytas ut mot ?motsvarande?.
Enligt de som var med på mötet var det positivt och utmynnade bland annat i att apotekarsällskapet ska ta fram förslag på en ersättningsmodell för farmaceutiska tjänster.

 Men enligt Hanna Gyllensten nu kommer de också att jobba vidare för att påverka politiker och allmänhet i frågan om professionen.
–  Vi kommer att arbeta för att informera och påverka allmänheten och de som ska rösta om lagförslaget, säger Hanna Gyllensten.

Få nyheter i Apoteksproppen

Ingrid Helander
-
0
Få nyheter i Apoteksproppen

Den omstridda prismodellen står kvar som i lagrådsremissen, och regeringen uttrycker återigen att TLV ska ta fram en prismodell som gör det lönsamt för apoteksägare. Samtidigt ska de behålla en prispress på läkemedel.

Frågan om hur apoteken ska bli ersatta för farmacevtiska tjänster beskrivs i propositionen som ?angelägen?. Men regeringen anser inte att det går att svara på den frågan enskilt, utan att det måste utredas tillsammans med hela ersättningsmodellen. De ändrar inte heller de omdebatterade kompetenskraven på den läkemedelsansvariga, kravet är fortfarande farmacevt, och inte apotekare.

Flera andra frågor som många väntar besked om förblir obesvarade. Om Giftinformationscentralen skriver regeringen att dess fortsatta drift är viktig och att den inte ska ligga kvar under Apoteket AB. Men vem som ska bli ny huvudman för verksamheten kan de inte ge besked om, utan räknar med att återkomma om det ?inom kort?.

När det gäller studenters praktikplatser på apotek får Apoteket AB fortsatt ansvar för det under det första året. Sen ska de tillsammans med nya aktörer ta fram en plan för hur praktikplatserna ska fördelas.

En annan omstridd fråga har varit Apoteket AB:s forskningsverksamhet, men inte heller här ger regeringen några tydliga besked om framtiden. Apoteket AB får i uppgift att under ett övergångsår fortsätta med verksamheten, och under den tiden ska behovet av forskningen och dess eventuella placering utredas vidare.

Riksdagen får nu ta del av propositionen som ska beredas i utskotten. Därefter blir det debatt och omröstning i kammaren. Efter det kan Apoteket Omstruktureringsbolag sätta igång med försäljningen av upp till hälften av statens apotek. När det gäller de 200 apotek som ska säljas till enskilda entreprenörer tydliggör regeringen att de inte bör ha någon ägarmässig koppling till Apoteket AB, och att de snarast möjligt ska bli helt fristående.  

Inget samband mellan Gardasil och krampanfall

Petra Hedbom
-
0

De två spanska flickorna hade vaccinerats med vaccin ur samma tillverkningssats vilket riktade misstankar mot någon form av fel på just den. Efter att ha tittat på all tillängliga data anser EMEA att det är osannolikt att det var vaccinet som orsakade krampanfallen.  EMEA har ändå begärt att det marknadsförande företaget Sanofi Pasteur MSD gör en fullständig analys av den aktuella tillverkningssatsen. Den aktuella satsen har inte distribuerats i Sverige.   

Gardasil godkändes inom EU 2006 som vaccin mot humant papillomvirus och är indicerat som skydd mot uppkomst av livmoderhalscancer. Hittills har ungefär 3 miljoner flickor i EU vaccinerats med Gardasil. Vid sitt möte på torsdagen beslöt EMEA:s rågivande kommitté CHMP att fortsätta rekommendationerna för vaccinering med Gardasil som tidigare.

Vid mötet bestämde CHMP också att ändra rekommendationerna för blodtrycksmedlet Rasilez (aliskiren). Biverkningsinformationen ska förstärkas med ett tillägg om att det inte bör användas av patienter med angioödem, svullnad i vävnaden under huden.

Åldersgräns för att köpa receptfritt

Ingrid Helander
-
0

Tidsplanen att receptfria läkemedel ska få säljas i handeln från och med den 1 november i år ligger fast och lagförslaget kring exakt hur är på gång, det skriver Göran Hägglund på DN debatt idag.

Han ger där också ett antal besked kring den nya OTC-marknaden. Många av de förslag som presenterades av utredaren Lars Reje förra våren ligger kvar. Det blir en åldersgräns på 18 år för att få köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln, en fråga som splittrat remissinstanserna.

Det blir Läkemedelsverket som ska bestämma vilka läkemedel som blir aktuella, men regeringen tänker sätta ramarna i sitt lagförslag. I princip, skriver Göran Hägglund, är det de läkemedel som idag säljs av apoteksombuden som kommer att bli aktuella för dagligvaruhandeln.

Precis som Reje föreslog ska också läkemedlen förvaras åtskild från övriga varor i butiken och under uppsikt av personal. Regeringen kommer inte heller ställa något krav på handlarna att ha något särskilt bassortiment av läkemedel, utan det blir upp till den enskilda handlaren vilka läkemedel som ska säljas i butiken. Precis som för nikontinläkemedlen kommer handlaren inte behöva något särskilt tillstånd, det räcker att de anmäler sin försäljning till Läkemedelsverket.

I debattinlägget kommenterar också Göran Hägglund ytterligare en gång uppgifterna om den schablonmässiga sänkningen på de receptbelagda läkemedlen. ?Var uppgiften om en generell prissänkning kommer ifrån är oklart. Men det är inte från något dokument, uppdrag eller förslag som regeringen tagit fram eller diskuterat.?

EMEA återkallar Raptiva

Petra Hedbom
-
0

I går, torsdag, beslutade EMEA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, att rekommendera att försäljningstillståndet för Raptiva (efalizumab) återkallas tills vidare. Anledningen är att risken att utveckla progressiv multifokal leukoencefalopati, PML, anses för stor för dem som tar läkemedlet.

Raptiva godkändes i Europa 2004 för behandling av patienter med måttlig till svår kronisk plack-psoriasis som inte tål eller inte har effekt av annan systemisk behandling såsom ciklosporin, metotrexate och PUVA (psoralen-behandling). Det framförallt  risken för att utveckla progressiv multifokal leukoencefalopati, PML, men även andra allvarliga biverkningar som encefalit och svår infektion som lett till beslutet.

Läkemedelsverket uppmanar på sin hemsida nu förskrivare att inte förskriva ytterligare recept på Raptiva, utan att överväga annan behandling för patienter som står på läkemedlet. Patienter som står på läkemedlet bör kontrolleras med avseende på neurologiska symtom och tecken på infektion. Förskrivare kommer också att kontaktas direkt via brev med ytterligare information.

I Sverige behandlades under 2008 knappt 200 patienter med Raptiva.

Propositionen om nya apoteksmarknaden antagen

Petra Hedbom
-
0

Strategin för den nya omreglerade apoteksmarknaden börjar närma sig målet. På dagens regeringssammanträde antogs propositionen om den nya marknaden, eller som det heter, lag om ändring i lagen om handel med läkemedel.

Enligt regeringen kommer den att överlämnas till riksdagen på tisdag i nästa vecka och då blir den också offentlig. Innan dess vill inte regeringen kommentera innehållet i propositionen. Men enligt Petra Kjellarson, pressekreterare åt Göran Hägglund, innehåller den inga stora skillnader från lagrådsremissen som kom i december.
–  Lagrådsremissen var så genomarbetad att det inte är några stora förändringar att vänta, säger hon.

Italiensk ö inte lämplig för konferens

Petra Hedbom
-
0

I september i år arrangeras European Robotic Urology Symposium på ön Lido utanför Venedig. Läkemedelsindustriföreningen, Lif, konstaterar att det inte är lämpligt att låta företag sponsra deltagare på konferensen. Enligt beslut från Pär Tellner, Compliance Officer på Lif, är Venedig en av världens mest kända turistorter och det inte finns logistiska skäl till att förlägga konferensen dit. Läkemedelsföretag får därmed inte sponsra arrangemanget eller enskilda läkares deltagande

Som argument för att konferensen förläggs just på Lido anges att en av huvudorganisatörerna bor i närheten. Detta anser inte Lif:s CO vara en tillräcklig anledning.

Genotypbestämning kan ge säkrare warfarindosering

Alexandra Selivanova
-
0

Den effektiva dosen av warfarin kan variera kraftigt mellan individer. Överdosering av warfarin kan leda till bland annat kraftiga blödningar, leverskador och kärlinflammation. En alltför låg dos av warfarin ökar risken för trombos, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Patienter som riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar börjar oftast med ganska låga doser av warfarin. Sedan ökar läkarna dosen gradvis tills det visar sig att läkemedlet har en bra effekt. Det kan vara både tidskrävande och kostsamt att bestämma hur mycket warfarin den enskilde patienten ska ta.

Den aktuella studien, utförd av forskare från International Warfarin Pharmocogenetics Consortium, är en av de mest omfattande hittills vad gäller kopplingen gener och läkemedelsomsättning i kroppen. Forskarna har samlat information om mer än 5000 patienter i nio länder. Alla patienter fick warfarinbehandling och doseringen hade bestämts i förväg med konventionella metoder. Information om patienternas genotyp, etnisk bakgrund och sjukdomshistoria sammanställdes och analyserades.

Forskarna undersökte vilken version av genen CYP2C9 som patienterna hade. Genen kodar för enzymet cytokrom p450 2C9 som omsätter warfarin och andra läkemedel i levern. Analysen omfattade även genvariationer i VKORC1, som kodar för enzymet som aktiverar vitamin K och främjar blodkoagulation.

Med hjälp av information från drygt 4000 av patienterna för att skapa en matematisk modell som kunde förutspå hur mycket warfarin resten av patienterna som ingick i studien borde få. Dosen som togs fram med modellens hjälp jämfördes med den optimala warfarindosen patienterna faktiskt tog. Forskarna fann att modellen kunde komma fram till doseringen som låg väldigt nära idealdosering för den enskilde patienten.

I dagsläget är det inte aktuellt att rutinmässigt bestämma patienternas genotyp vid förskrivning av läkemedel. Forskarna bakom studien kommer att vidareutveckla sin modell och hoppas kunna hjälpa fler patienter i framtiden.

Kliniska prövningar i utvecklingsländer ifrågasätts

Alexandra Selivanova
-
0

Amerikanska forskare har gått igenom trehundra vetenskapliga rapporter som publicerats i New England Journal of Medicine, Journal of American Medical Association och Lancet mellan 1995 och 2005. Antal kliniska prövningar som gjordes i Västeuropa och USA minskade under perioden, medan antalet kliniska prövningar utförda i utvecklingsländer ökade. 157 av 509 industrisponsrade kliniska prövningar som registrerades på ClinicalTrials.gov under 2007 gjordes i tredje länder, rapporterar studien.

Att driva kliniska prövningar i Asien eller Östeuropa är billigt, kostnaden per patient kan vara tio gånger mindre i Indien jämfört med västvärlden. Patientgrupperna är dessutom större. Artikelförfattarna påpekar att kliniska prövningar i tredjevärlden faktiskt kan vara ett sätt för lokalbefolkningen att få tillgång till bättre sjukvård och utbildning. Däremot ifrågasätter de om det är befogat att testa ett visst läkemedel i ett land där det inte kommer att marknadsföras. Det kan om att testa ett läkemedel mot välfärdssjukdomar som diabetes eller hjärtsvikt i ett malariahärjat land.

Det finns skillnader mellan olika etniska grupper när det gäller genotyp eller levnadssätt och detta kan påverka hur människor reagerar på läkemedel. Därför kan det ibland vara svårt att tolka resultaten av kliniska prövningar som gjordes i utvecklingsländer. Det är inte självklart att samma läkemedel har samma effekt på patienter i olika länder, skriver artikelförfattarna i en kommentar.

Forskarna anser att det är viktigt att läkemedel testas under olika förhållanden, men efterlyser ett bättre regelverk och nya riktlinjer från bland annat World Health Organisation.

Oenighet om förfalskningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Oenighet om vad som ska definieras som falska (counterfeit) läkemedel har blossat upp inom WHO. Flera utvecklingsländer har kritiserat den definition som WHO:s direktion presenterade på ett möte i slutet av januari.

Kritikerna, bland annat Indien och Brasilien, hävdar att WHO är på väg att vidga sin definition till att också omfatta intrång i de immateriella rättigheterna. De menar att WHO med en sådan definition går de multinationella företagens ärende, genom att frågan om säkra läkemedel kan utnyttjas av dem i konkurrensen med generikaföretag.

Flera delegationer på mötet i januari hävdade också att WHO genom att använda termen counterfeit, som är en term som används i diskussioner om patent och immateriella rättigheter, förvirrar en diskussion som främst bör handla om falska och undermåliga produkter.

Oenigheten om utkastet till en definition av caunterfeit och WHO:s mandat att bekämpa förfalskningar resulterade i att en ny rapport och resolution kommer att presenteras vid World Health Assembly i Genève i maj.

Vaccin mot denguefeber testas

Ingert Nilsson
-
0

Det första vaccinet mot denguefeber är nu på väg att närma sig klinisk användning. Företaget Sanofi Pasteur planerar nu tillsammans med thailändska myndigheter att göra en barnstudie.

Denguefeber är efter malaria den globalt mest spridda tropiska sjukdomen och drabbar främst barn.
Sanofi Pasteur har sedan 1990-talet arbetat med utvecklingen av ett vaccin och kliniska försök startade i USA i början av 2000-talet på vuxna.
I Mexico, Peru och Filipinerna pågår också studier på vuxna och barn.

Cirka 230 miljoner människor infekteras varje år, två miljoner, ofta barn, drabbas av hemorragisk feber som är en allvarligare form av sjukdomen.

Nätupprop för monopolet

Ingert Nilsson
-
1

PRO, Farmaciförbundet och den rödgröna alliansen har nu fått draghjälp av en projektledare på Telia i Sandviken, Daniel Persson. Han liksom dem anser att apoteksmonopolet är den bästa garanten för bra och säkra läkemedel.
? Jag har en sjukdom som kräver ständig medicinering och har en hel del kontakt med apotek här i området, förklarar han sitt engagemang kring omregleringen.

Daniel Persson har nu startat en hemsida, raddaapoteket.nu, där de som är av samma åsikt som honom kan skriva på en protestlista. Hittills har han fått närmare 900 underskrifter.
Tryggheten är ett av Daniel Persson argument för ett fortsatt detaljhandelsmonopol.


Storvik där han bor är en typisk glesbygdsort som ,befarar han, riskerar att bli av med sitt apotek om verksamheten blir styrd av vinstintressen.
? Idag kan jag gå till apoteket och få professionella råd och lita på att personalen inte bara är ute efter att tjäna pengar på mig, säger han i en intervju i Arbetarbladet.
Och han inte något emot att bli kallad apotekskramare.
? Det var ett roligt uttryck, så det får folk gärna kalla mig.

MSD drar tillbaka läkemedelsansökan

Ingert Nilsson
-
0

MSD lämnade hösten 2007 in sin ansökan om att få Vorinostat MSD godkänt i Europa. Men företaget har nu medan den vetenskapliga kommittén CHMP förbereder ärendet beslutat att dra tillbaka sin ansökan.

Enligt ett pressmeddelande från EMEA är skälet att CHMP inte anser sig kunna förorda ett godkännande på de data som finns idag.
Vorinostat är en substans för att behandla patienter med T-cell lymfom med progressiv, bestående eller återkommande former av sjukdomen.
I USA godkände FDA vorinostat hösten 2006 med produktnamnet Zolinza.

1234...6Sida 3 av 6