De två läkemedelsjättarna Pfizer och Wyeth blir ett. På måndagseftermiddagen blev klart att affären som det pratades om redan i fredags är ett faktum.
Affären är den största I läkemedelsindustrin sedan Pfizer köpte Warner-Lambert för 93 miljarder år 2000. Tre år senare köpte Pfizer även Pharmacia och nu är det alltså Wyeth som står på tur. Jeffery Kindler, ordförande och vd för Pfizer sade i en presskommentar att företagen med sina kombinerade kunskapsområden kommer att bli ledande inom specialistvård liksom inom områden med stora och små molekyler.
Ungefär samtidigt som affären gått i lås har Pfizer meddelat att de planerar att skära ner sin globala arbetsstyrka med 10 procent vilket gör att omkring 8000 jobb går förlorade. De kommer också att stänga ett antal fabriker runtom i världen.
Det var i augusti som ett antal apotekare i Stockholm och Uppsala beslöt sig för att bilda ett nätverk för att mer samlat kunna driva aktuella frågor. Det som först och främst förde dem samman var frågan om deras profession.
Enligt Rejeutredningen som blev klar under våren 2008, skulle det inte krävas apotekarkompetens för att bli läkemedelsansvarig på apotek efter omregleringen. Något som gäller också i regeringens lagrådsremiss. – Nu har vi tagit ytterligare ett steg och bildat en förening för att underlätta diskussioner med bland annat politiker och myndigheter, säger Hanna Gyllensten, ordförande i det nybildade Apotekarsällskapet.
Hon är koordinator för apotekarprogrammet vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och tillsammans med åtta andra apotekare ingår hon i föreningens styrelse som hade sitt första möte för några veckor sedan. Det ursprungliga nätverket har omkring 200 medlemmar och Hanna Gyllensten tror att Apotekarsällskapet kommer att ha minst lika många. Föreningens ändamål är bland annat att verka för apotekares professionella intressen, främja kompetensen och verka för en god läkemedelsanvändning. Högt på agendan står frågan om apotekarkompetensen. – Det är lustigt att regeringen säger att det inte skulle finnas tillräckligt med apotekare för att fylla posterna när det samtidigt är många apotekare som flyttat till Norge eftersom de inte fått arbete här, säger Hanna Gyllensten.
En tillfällig brist på apotekare kan lösas med övergångslösningar menar hon, men som det är nu blir signalerna att en apotekarutbildning inte är nödvändig.
Andra frågor som Apotekarsällskapet kommer att driva är den om ersättning för tjänster som rådgivning på apoteken. Det finns ännu inget förslag om hur den ersättningen ska genomföras vilket oroar egenföretagare enligt Hanna Gyllensten. – Om det enda sättet att tjäna pengar på är att sälja läkemedel kommer det enbart att gynna de stora kedjorna, enskilda apoteksägare behöver kunna tjäna pengar på andra tjänster.
Redan i början av februari har de sitt första möte med TLV och förhoppningen är att inleda diskussioner med flera av de aktörer som kommer att verka på en omreglerad apoteksmarknad.
Om affären går igenom är det en av de största på länge i finanskrisens USA. Fem banker har gått med på att låna 22,5 miljarder dollar till Pfizer får att affären ska bli av, en ovanligt stor summa i dessa tider och enligt analytiker ett tecken på att bankerna är villiga att låna ut igen.
Pfizer lade ett bud på Wyeth redan i våras men förhandlingarna gick i stöpet på sensommaren när bankerna började få det allt tuffare. Det är New York Times som nu rapporterar om att förhandlingarna återupptagits och att en affär är nära. Uppgifter säger att priset är 68 miljarder dollar vilket innebär 50,19 dollar per andel.
Affären skulle kunna rädda en del arbetstillfällen hos Pfizer som de närmaste fem åren har fjorton patent som går ut. Ett av dem är storsäljaren Lipitor som går ut 2011.
De amerikanska forskarna från bland annat Texas och North Carolina, intresserade sig för problem som finns med att låta en patientgrupp få placebo i stället för läkemedelsbehandling vid läkemedelsstudier. För att se om det fanns någon skillnad hos patienter med depression har de titta på ett antal kontrollerade studier av deprimerade tonåringar.
Totalt studerade de 439 tonåringar mellan 12 och 17 år med diagnosen moderat till allvarlig depression. Av dessa fick samtliga träffa psykolog och andra stödpersoner under 12 veckor. Hälften av dem fick antidepressiva och hälften placebo. Efter tolv veckor hade 35 procent av placebogruppen förbättrats enbart med hjälp av den stödbehandling de fick. De som inte svarade på behandlingen fick efter 12 veckor välja om de ville ha läkemedel eller inte.
Efter nio månader hade 82 procent av dem som valde att påbörja en läkemedelsbehandling efter studiens slut, svarat positivt på sin behandling. I gruppen som fick läkemedel från start var antalet som svarade på behandlingen 83 procent. Forskarna tittade även på antalet självmord och självskadebeteende i de båda grupparna, utan att se någon skillnad.
Resultaten har publicerats i American Journal of Psychiatry och en av huvudförfattarna, Betsy Kennard, säger att resultaten visar att det inte behöver vara ett etiskt problem med placebogrupper eftersom även de som först fick placebo uppnådde ett bra resultat efter nio månader. ?Det bygger på att patienterna närsomhelst kan byta eller avsluta sin behandling, oavsett vilken grupp de är i?.
Demenssjukdomar är ett växande folkhälsoproblem, 4,6 miljoner nya fall av Alzheimers sjukdom rapporteras årligen världen över. Forskarna bakom den aktuella studien har följt två tusen personer över 65 år och funnit att de som hade låga halter av vitamin D oftare drabbades av minnesproblem än de med höga halter av vitamin D. Äldre människor som har problem med minnet löper större risk att drabbas av demens.
Vitamin D hjälper kroppen att absorbera kalcium, stärker skelettet och kan även förbättra immunförsvaret. Vi kan bilda vitamin D efter att ha varit i solen eller få i oss det via mat, till exempel fet fisk eller mejeriprodukter.
Förmågan att bilda vitamin D sjunker med åldern, vilket gör att det kan vara svårt för äldre människor att få i sig tillräckliga mängder, särskilt för dem som bor på nordliga breddgrader. Forskarna föreslår att de äldre ska få tillskott av vitamin D. Förhoppningsvis blir detta ett sätt att förebygga demenssjukdomar.
Enligt en debattartikel från Läkemedelsindustriföreningen som publicerades i Dagens Industri den 13 januari vill regeringen press ner priserna på läkemedel för att kunna införa en vinstgaranti för de entreprenörer som vill starta nya apotek, vilket innebär att inköpspriset på läkemedel hålls nere. Detta kan drabba läkemedelsföretag och på sikt även svensk forskning inom läkemedelsområdet, skrev industrin i inlägget.
I sitt tal på Läkemedelsriksdagen igår tillbakavisade Göran Hägglund kritiken och sa bland annat att han ville bemöta missförstånd. – Sänkning av tillverkarpriset med 10 procent kommer inte från något dokument som jag har skrivit på. Mekanismer som skapar prispress hotat inte läkemedelsforskning. Men vi vill sänka trösklarna för dem som vill driva apotek, sa Göran Hägglund igår.
Det är företaget Baxter som utvecklat det cellbaserade vaccinet Celvapan mot influensaviruset H5N1. I veckan utfärdade den europeiska läkemedelskommittén CHMP ett positivt omdöme för vaccinet. Situationen är lite speciell när det gäller ett cellbaserat influensavaccin och det positiva omdömet föregår ett godkännande av ett prototypvaccin.
Prototypvaccinet, eller mock-up-vaccinet som det också kallas, har samma sammansättning och tillverkningsförfarande som ett kommande pandemivaccin. Men eftersom den verkliga pandemistammen inte är känd, och inte blir det förrän vid ett utbrott, innehåller vaccinet en annan influensastam. Om Världshälsoorganisationen officiellt meddelar att en pandemi har brutit ut kan ett vaccin med den då aktuella virusstammen snabbt att få ett godkännande.
Det positiva omdömet från CHMP grundar sig på ett kliniskt utvecklingsprogram med bland annat fas 3-prövningar som visar att vaccin mot två olika H5N1-stammar gav ett skyddande immunsvar.
Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av ADHD hos barn, de som innehåller det centralstimulerande metylfenidat (Concerta, Equasym, Medikinet och Ritalin) och sådana som innehåller atomoxetin (Strattera). Behandlingen med de narkotikaklassade preparaten har varit kontroversiell och rapporter har kommit om allvarliga biverkningar har kommit, framför allt från USA. Ett av orosmomenten har varit att metylfenidat kan ge upphov till och förvärra depressioner, självmordstankar, psykoser och manier.
CHMP har nu kommit fram till nyttan överväger riskerna vid behandling med metylfenidat men patienter som får läkemedlen ska hållas under noggrann uppsikt av läkare. Den information som CHMP vill ska stå i produktinformationen är att alla patienter ska utredas med avseende på kardiovaskulära hälsotillstånd och att dessa ska följas noga under hela behandlingen. Patientens längd och vikt ska också kontrolleras löpande.
I Sverige är läkemedel med metylfenidat försedda med varningstexter och i höstas kom Läkemedelsverket med uppdaterade riktlinjer för farmakologisk behandling av ADHD. Enligt dem ligger dessa i linje med vad CHMP nu kommit fram till.
Vaccination anses vara den mest effektiva metoden för att förebygga influensa. Om man däremot redan har symtom eller varit i kontakt med sjuka, kan behandling med Tamiflu (oseltamivir) vara nödvändig.
Det är ett influensavirus av stam A (H3N2) som dominerar i Europa just nu, enligt ECDC:s rapport. Tillsammans med influensavirus av stam B utgör H3N2 94 procent av de influensavirus som finns runtom i Europa just nu. Det har bekräftats att Tamiflu är effektiv mot båda dessa influensavirus.
I januari i fjol rapporterades det att en del av influensavirus typ A (H1N1) var resistent mot Tamiflu. Däremot var H1N1 fortfarande känsligt mot läkemedlet Relenza (zanamivir). Till skillnad från till exempel USA har H1N1 en mycket liten spridning i Europa i år.
I dagsläget räknar alltså Europas läkare inte med några överraskningar under årets influensasäsong.
Nu finns det ett dokument som landstingen kan använda som hjälp när de planerar för hur läkemedel ska distribueras om en pandemisk influensa bryter ut.
Det är Socialstyrelsen som ansvarar för beredskapslagren av de antivirala läkemedlen och de är också de som nu tagit fram handlingsplanen. – Det är viktigt att landstingen kommer igång med sin planering av hur de ska lägga upp den regionala distributionen vid en pandemi och det kan ta tid att hitta det mest effektiva sättet. Vi hoppas dokumentet ska kunna vara till stöd för dem, säger Anita Lundin som ansvarar för projektet på Socialstyrelsen.
Modellen som beskrivs i dokumentet har testats i en övning i två landsting och fungerade enligt Socialstyrelsen på det stora hela bra men att landstingen behöver förbättra informationshantering, återrapportering och säkerhet.
Det nyligen godkända läkemedlet marknadsförs av Roche och verkar genom att blockera interleukin-6 som är ett av immunförsvarets signalämnen. Studier har visat att en minskning av interleukin-6 minskar den inflammation i lederna som drabbar patienter med reumatoid artrit. Den aktiva substansen i Roactemra heter tocilizumab och är en humaniserad monoklonal antikropp riktad mot receptorn för IL-6.
Roactemra är godkänt av EU-kommissionen att ges i kombination med metotrexat på vuxna med måttlig till svår reumatiod artrit som inte svarat bra på behandling med traditionella antireumatiska läkemedel eller TNF-alfahämmare. De patienter som inte tål metotrexat kan behandlas enbart med tocilizumab.
Till grund för godkännandet ligger fem internationella fas 3-studer på omkring 4 000 patienter med reumatoid artrit. I dessa såg man att 30 procent av patienterna som fått tocilizumab var symtomfria efter sex månaders behandling. Preparatet gav också en viss ökad risk för infektioner. Tillverkaren Roche tror att läkemedlet kan finnas i Sverige i slutet av mars.
Läs mer om nya läkemedel mot reumatiod artrit i Kunskapsakuten Lmv. 6/08.
Fram till årsskiftet fanns det fem läkemedelskommittéer i Västa Götalandsregionen. Dessa har nu gått samman till en. De fem kommittéerna härstammade från den tid då regionen bestod av fyra separata landsting. Då hade Göteborgs stad, Södra Älvsborg, Skaraborg, Mellersta Bohuslän och Nordvästra Götaland sina egna kommittéer. Sedan landstingen för tio år sedan bildade en gemensam region har de fem grupperna samarbetet allt mer.
Den 1 januari i år var det dags att även låta kommittéerna bli en. Karin Lendenius är läkemedelschef i regionen och säger att sammanslagningen blivit ett naturligt steg. Redan sedan tidigare har regionen en gemensam rekommendationslista för läkemedel. – Tidigare hade vi fem olika listor och expertgrupper. Dessutom fanns ett regionalt läkemedelsråd som samordnade dessa och sammanslagningen kommer att innebära en klar effektivisering av arbetet.
I den nybildade kommittén sitter elva läkare, en apotekare och en läkemedelschef. I och med sammanslagningen är det många av de gamla medlemmarna som inte får plats. – Kommittéerna har befolkats av en rad kompetenta och engagerade människor men jag är säker på att det kommer finnas möjlighet för dem att arbeta med läkemedelsfrågor även i framtiden, säger Karin Lendenius.
I debattinlägget skriver Katarina Johansson, som är grundare av Nätverket mot livmoderhalscancer, tillsammans med bland annat riksdagsledamoten Anne Ludvidsson (s) att Sveriges myndigheter borde informera allmänheten mer om möjligheten att vaccinera sig mot HPV.
De hänvisar till en Sifo-undersökning som visar att 78 procent av svenskarna har liten eller ingen kunskap om HPV-vaccination. ?Svenska myndigheter har både godkänt och rekommenderat HPV-vaccination – men i princip inte gått ut med någon saklig och oberoende information direkt till allmänheten? skriver de.
Vad som inte nämns i debattartikeln i DN är att Sifo-undersökningen är betald av Sanofi-Pasteur som marknadsför HPV-vaccinet Gardasil. Enligt Läkemedelsindustrins samarbetsdatabas sponsrar Sanofi-Pasteur Nätverket mot livmoderhalscancer med 35 000 kronor för att de under vecka 4 år 2009 genom en Sifo-undersökning ska lyfta informationsbehovet kring HPV och HPV-relaterade sjukdomar.
För några år sedan kom forskare fram till att det kvinnliga könshormonet östrogen som finns i till exempel p-piller, kan påverka fiskarnas fortplantning. Östrogen hamnar i sjöar och floder via avloppssystem och gör att fiskhanar blir mer ?feminina? eller till och med byter kön. Hittills har man inte kunnat koppla östrogenresterna till fertilitetsproblemen hos människor. Manlig infertilitet orsakas nämligen av ämnen som kallas för antiandrogener som motverkar det manliga könshormonet testosteron.
I den aktuella studien har forskarna hittat nu antiandrogener i avloppsvattnet. Med hjälp av statistiska modeller har de visat att de negativa effekterna på fiskarnas fortplantningsorgan blir störst om fiskar utsätts för både östrogen och antiandrogener, eller enbart antiandrogener. När laboratorieråttor utsätts för just kombinationen av östrogen och antiandrogener får råttorna nedsatt fertilitet, enligt studier som har utförts tidigare. Så kanske kan antiandrogener och östrogen påverka fertilitet även hos människor, resonerar de brittiska forskarna.
I dagsläget är de inte helt säkra på varför antiandrogener finns i avloppsvattnet. En möjlighet är att antiandrogener som används i behandling av bland annat prostatacancer hamnar i vattnet tillsammans med andra läkemedelsrester.
Nästa steg blir att kartlägga varifrån antiandrogener kommer och närmare undersöka deras effekter på miljö och människors hälsa.
Forskarna bakom Cochrane-rapporten har granskat fem studier som i sin tur undersökt om det finns en publikations-bias inom läkemedelsområdet. Slutsatsen av denna metastudie är att positiva resultat om läkemedel publiceras betydligt oftare än negativa.
Enligt rapporten publiceras 41 procent av alla läkemedelsstudier med negativa resultat. Bland de studier som har positiva resultat publiceras istället 73 procent. Därmed finns det en tydlig snedvridning åt det positiva hållet i medicinska databaser konstaterar rapportförfattarna med Sally Hopewell i spetsen.
De skriver också att det är viktigt för de forskare som gör översiktsartiklar eller metaanalyser att vara medvetna om snedvridningen. För att få korrekta resultat i en metaanlys av läkemedel rekommenderar författarna att man också tar med resultat från icke-publicerade studier.
Marianne Dicander Alexandersson blir vice vd samtidigt som hon behåller sitt nuvarande jobb som chef över affärsområde privatkund, där hon ansvarar för driften av alla öppenvårdsapotek. ? Apoteket går nu in i ett viktigt förändringsskede. Det känns då tryggt att vår största verksamhetsgren är representerad av Marianne Dicander Alexandersson i rollen som vice vd, säger Apotekets vd Stefan Carlsson i ett pressmeddelande.
Posten som vice vd innehades fram till för två år sedan av Birgitta Landin, men sedan hon slutade har rollen inte funnits. Men nu har alltså styrelsen för Apoteket AB beslutat att återinföra den. För Marianne Dicander Alexandersson innebär rollen att hon får ett mer övergripande ansvar. ? Jag kommer fortsätta vara operativt ansvarig men också vara mer delaktig i de övergripande frågorna. Den givna utmaningen nu är hålla flaggan i topp genom hela omregleringen och försäljningen så att inte kunderna kommer i kläm, säger hon.
