Månads arkivering december 2008

Melatoninanalog kan hjälpa skiftarbetare

Petra Hedbom
-
0

Det är företaget Vanda Pharmaceuticals som utvecklat ett preparat med den melatoninliknande substansen tasimelteon (VEC-162) mot sömnstörningar. I en artikel som publicerats på Lancets hemsida presenteras lyckade fas 2 och 3-studier med preparatet.  

I fas 3-studien ingick 411 personer som fick 20, 50 eller 100 mg tasimelteon eller placebo en halvtimma innan sänggående. Samtliga fick sin dygnsrytm förskjuten genom stanna uppe fem timmar längre än normalt. I fas 2-studien deltog 39 personer som under sex dygn slumpades till att få tasimelteon 20, 50 eller 100 mg eller placebo. De första tre nätterna fick deltagarna sova mellan klockan 23.00 och 07.00. De följande nätterna försköts sovtiden till mellan klockan 18.00 och 02.00.

I båda studierna mättes deltagarnas sömnkvalitet med vad som kallas polysomnografi, där bland annat EEG, EKG, ögonrörelser och andningsfrekvens ingår.  Deltagarnas melatoninnivåer kontrollerades också.

Forskarna såg att de personer som fått tasimelteon sov bättre och snabbare kunde ställa om sin dygnsrytm än de som fått placebo. De fick mellan 30 minuter och två timmars längre sömn än de i kontrollgruppen. Forskarna drar slutsatsen att substansen kan vara till stor nytta för personer med övergående sömnproblem till följd av förändrad dygnsrytm. Tanken är att det kan hjälpa människor som arbetar i skift eller som reser mellan olika tidszoner.

Fördelarna med melatoninanalogen, skriver forskarna, är att det inte ger upphov till samma beroende som sömnmedel i gruppen bensodiazepiner gör. Däremot gör inte tasimelteon att insomningen går snabbare vilket är fallet med bensodiazepiner .

I en kommenterande artikel i the Lancet skriver doktor Daniel P Cardinali vid University of Buenos Aires, Argentina att skiftarbetare och fotbollslag kommer att välkomna det nya läkemedlet. Men han skriver också att farmakokinetiken för melatononanaloger är komplicerad och behövs studeras mer innan de börjar användas i stor skala.

Patient fick stroke efter miss

Ingrid Helander
-
0

En man 40-årsåldern hade ett blodtryck på 200/120 vid en hälsokontroll. Hans läkare skrev då en remiss för en så kallad 24-timmarsmätning av blodtrycket. Under de två veckor som gick mellan första hälsokontrollen och 24-timmarsmätningen gjordes ingen kontroll av mannen. Resultatet av den andra mätningen visade också på mycket högt blodtryck, men inte heller då vidtog läkaren några åtgärder.

En annan läkare skrev ut en behandling med Enalapril 10 mg dagligen. Den behandlande läkare vidtog inga åtgärden utan bokade in en återbesökstid några veckor senare. Men innan dess hann mannen få en stroke. Läkarna som behandlade stroken kopplar den helt till det förhöjda blodtrycket.

Läkaren skriver i sitt yttrande att han gjort vad som kan förväntas av honom. Men HSAN är av en annan åsikt och anser att läkaren redan vid den första hälsokontrollen borde ha reagerat och sett till att en ny kontroll av blodtrycket gjordes någon dag senare. Utifrån det skulle läkaren sedan tagit ställning till medicinering eller vidare remiss till sjukhus. HSAN anser att felet är allvarligt och ger läkaren en erinran. 

Narkotikaklassade läkemedel till vuxna med ADHD

Petra Hedbom
-
1

Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av ADHD hos barn, de som innehåller det centralstimulerande metylfenidat (Concerta, Equasym, Medikinet och Ritalin) och de som innehåller atomoxetin (Strattera). Amfetamin och dexamfetamin kan dessutom förskrivas på licens. Varken metylfenidat eller atomoxetin är godkänt för behandling av vuxna inom EU, men däremot i USA. Men allt eftersom diagnosen blivit vanligare hos vuxna har läkemedlen i praktiken förskrivits också till dem.

När Läkemedelsverket nu kommer med nya rekommendationer för läkmedelsbehandling av ADHD är en av anledningarna just att ligga i fas med den verklighet som råder. Samtidigt som de nya riktlinjerna kommer, börjar också nya regler om vilka läkare som får förskriva narkotikaklassade läkemedel för ADHD att gälla.

Tidigare var det bara läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri som hade rätt att förskriva dessa preparat men den 1 december i år har specialister inom psykiatri och rättspsykiatri också den behörigheten.
– Svårigheterna med rekommendationer för behandling av vuxna är att vi har mycket sämre data för den patientgruppen. Det finns studier om bra effekt av centralstimulerande medel i ett par månader, men vid långtidsbehandling vet vi inte vad effekten och vilka biverkningarna är, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.

 I behandlingsrekommendationerna skriver verket att narkotikaklassade läkemedel inte ska vara ett förstahandsalternativ utan ska sättas in först när annan stödbehandling prövats.  Det är också viktigt att patienterna utreds ordentligt innan läkemedel sätts in och att man undersöker patientens status vad gäller bland annat tidigare missbruk och hjärt-kärlsjukdom. I rekommendationerna avråds förskrivare från att kombinera olika preparat mot ADHD.

Myndigheten slår också fast att omega-3-fettsyror inte kan anses ha någon säker positiv effekt på barn med ADHD.

Lojala apotekskunder

Ingert Nilsson
-
0

SKI har intervjuat totalt 3 500 personer om deras erfarenhet att handla på bland annat Apoteket.

Det är fram för allt tillgängligheten och den personliga servicen som i år får gott betyg av kunderna. Just tillgängligheten är ju annars ett av regeringens argument för att släppa in fler aktörer på marknaden.
Lojaliteten till företaget tycks också ha ökat jämför med tidigare. Flertalet tillfrågade påstår att de kommer att fortsätta att välja Apoteket också när det finns andra leverantörer.

Det är ganska få som säger sig ha klagat, tre procent, jämfört med sju procent förra året. Dock säger sju procent att de haft anledning att göra det, men inte ansett det mödan värt. Den andelen är betydligt högre jämfört med andra branscher, som också ingått i undersökningen.

Nio av tio hivsmittade barn får ingen behandling

Ingert Nilsson
-
0

Internationella världsaidsdagen som idag fyller 20 år instiftades för att uppmärksamma ett av världens största problem, hiv och aids.
I år är temat ?Stop aids, Keep the Promise? med undertemat ?Empower, Lead and Deliver?.

Men världens länder kommer ha svårt att uppfylla sina löften och mål att ha stoppat utbredningen av aids senast 2015, visar den globala statistik som presenteras idag.
Idag beräknas ungefär 33 miljoner människor leva med hiv. 
Ett av världssamfundets stora misslyckanden är att man inte lyckats hindra smittspridning från mamma till barn, säger Lars-Olof Kallings ordförande i Aids Accountability i en intervju till Rapport.

Läkare utan gränser uppskattar att 1,9 miljoner barn är i behov av antiretrovial behandling, men bara 200 000 barn får de mediciner de behöver.
Organisationen uppmanar regeringar och givare att i snabbare takt öka användningen av såväl redan existerande hiv-tester som av specialanpassade kombinationsbehandlingar.
?Det är möjligt att behandla barn idag, men vi behöver också fler barnvänliga läkemedel och diagnostikverktyg? säger organisationen i ett uttalande.
I rika länder förekommer idag knappt några fall av hiv bland barn längre, genom att man kunnat förhindra att viruset överförs från mor till barn.

Norge stramar upp rekommendationer för nästäppa

Ingert Nilsson
-
0

I våras kom rapporter om allvarliga biverkningar från receptfria förkylningsmediciner till små barn. I USA och Storbritannien är numer läkemedelsmyndigheternas rekommendationer att de här läkemedlen inte ska användas av barn under två år, i alla fall inte utan ordination av läkare.

I Norge liksom Sverige är det relativt få av substanserna som säljs receptfritt, men avsmällande sprayer och droppar, innehållande xylometazolin (Otrivin) och oximetazolin (Nezeril) säljs i båda länderna med doseringar för små barn.
Det svenska Läkemedelsverket har en rapport, från 1988, om allvarlig biverkan, nedsatt andning, på ett litet barn, av behandling med oximetazolin. I Norge har man inte fått in några rapporter om allvarliga biverkningar på barn under tolv år. Men det finns enstaka sådan från andra länder.

Enligt en artikel i den norska läkartidningen, Tidskrift for Den norske legeforening, finns det inga studier som visar att de avsvällande medlen har bättre effekt än saltvatten på barn. De rekommenderade doserna för små barn är alltså inte en produkt av kliniska studier som påvisat effekt, utan är extrapoleringar av data på vuxna, påpekar artikelförfattarna.

Det norska Läkemedelsverket har nu beslutat att inte längre rekommendera preparaten för behandling av små barn. Man ska också göra om bipacksedlarna och titta över doseringsrekommendationerna. Enligt Hilde Samdal vid myndigheten, ska preparaten också fortsatt finnas tillgängliga för behandling av små barn efter att läkare tillfrågats.

På det svenska läkemedelsverket finns i dagsläget inga planer på ändringar.
? Vi gjorde en genomgång av nationella data i våras, men fann inga starka biverkningssignaler, förutom rapporten från 1988, men där var också sambandet med läkemedelsbehandling oklar, säger Gunilla Sjölin Forsberg, chef för biverkningsenheten.
? Den översyn vi gjorde i våras gäller tills vidare, men det kan finnas skäl att ta upp frågan på nytt med barnprofessionen.
I Sverige finns bland annat barndoseringar för Nezeril, Otrivin och Nasoferm.
? Jag tycker det norska läkemedelsverkets nya rekommendationer är kloka och väl avvägda, säger barnläkaren Göran Wennergren.
-I första hand ska man använda koksalt, och först i andra hand om det inte fungerar pröva med något avsvällande, men då i barndoser.

 

Danmark börjar med legalt heroin

Ingert Nilsson
-
0

I Danmark har man nu bestämt sig för att missbrukare som är svårt beroende av heroin ska kunna få preparatet legalt. Politikerna har bestämt sig för att satsa 87 miljoner kronor på det nya projektet, som startar i januari.

Heroin på recept blir ett alternativ för missbrukare som utan framgång först behandlats med Subutex och metadon. Totalt räknar man med att cirka 600 personer kan vara aktuella. Behandlingen blir gratis för missbrukarna, men politikerna räknar med att samhällets kostnader för kriminalitet istället ska minska.

Behandlingen ska finnas vid några kliniker, som under våren upprättas i anslutning till behandlingskliniker för missbrukare. Missbrukarna ska själva, två gånger om dagen, få injicera heroinet under övervakning av sjukvårdspersonal

1234Sida 4 av 4