Månads arkivering november 2008

Äldre kvinnor får fler läkemedel är män

Petra Hedbom
-
0

I rapporten från Sveriges kommuner och landsting, SKL, har landets kommuner jämförts med fokus på kvalité. Det är andra gången som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gör en sådan jämförelse. I topp bland kommunerna ligger Kungsör, Smedjebacken och Skinnskatteberg. Bland de kommuner som har bäst resultat har de flesta också låga kostnader.

När det gäller läkemedelsanvändning använde i genomsnitt 14 procent av personerna som var 80 år och äldre tio läkemedel eller fler.  Flest läkemedel använde kvinnorna vilket oroar Håkan Sörman vd på SKL. Han menar att det är för många äldre som får för mycket läkemedel, framförallt psykofarmaka.

Rapporten visar också att fler kvinnor än män läggs in på sjukhus. I genomsnitt lades 57 personer per 1 000 invånare som var 80 år och äldre, in på sjukhus på grund av fallskada. Äldre som har daglig hemtjänst kan få möta många nya ansikten. Som mest är det 20 personer som under två veckor kommer hem till en och samma person, i bästa fall sju.

Vad skillnaderna beror på vet man inte enligt Håkan Sörman. Han menar att det nu är upp till kommunerna att gå igenom och analysera sin verksamhet.
? En generell slutsats som vi återigen kan dra är att det är svårt att se någon koppling mellan goda resultat och höga kostnader, skriver Håkan Sörman, vd på SKL i ett pressmeddelande.

Högt förtroende men låg förväntan på apotekspersonal

Läkemedelsvärlden
-
0

Vid den pågående Läkemedelskongressen i Stockholm ägnades en del av måndagen åt temat läkemedelsinformation. Diskussionerna handlade om hur det ska bli med den oberoende informationen på en omreglerad marknad.  Olika framtidsscenarior målades upp där information till patienter pekades ut som ett viktigt framtida konkurrensverktyg.

Svenskarnas förtroende för Apoteket AB är stort, det visar årligen siffror från varumärkesundersökningar vilket gynnar apoteket i en sådan situation. Men samtidigt visar siffror att kunderna har väldigt låga förväntningar på att de ska få information på apoteket.

På Läkemedelskongressen presenterade Nina Viberg från Karolinska Institutet siffror på att vi svenskar litar på apotekspersonalen och deras kompetens. I en studie bland apotekskunder som utfördes mellan 2004 och 2005 framkom att 80 procent av de tillfrågade tror att de kan få information om läkemedel på apoteket och 72 procent att personalen kan ge annan information om hälsa som kost, rökavvänjning och motion.

Kunderna hade en stark tro på att apotekspersonal kommer att kunna påverka folkhälsan i framtiden. Men bara 30 procent förväntade sig att få sådan information på ett apotek.
– Det här glappet mellan kundernas positiva inställning och låga förväntningar pekar på att just information skulle kunna bli ett bra konkurrensverktyg på en omreglerad apoteksmarknad, sade Nina Viberg.

Hon presenterade också resultat från en ny undersökning om apotekarnas syn på sig själva som hälsoinformatörer. Studien, som ännu inte är publicerad, visar genom gruppintervjuer med apotekspersonal att dessa i stor utsträckning vill delta i arbete med hälsoinformation. Problemen som framkommer är att de inte tycker satt apoteksmiljön inbjuder till privata samtal och att det är svårt att på ett naturligt sätt komma in på allmänna hälsofrågor med kunderna.

Nina Vibergs studie om apotekskunder finns publicerad i tidskriften Practical Pharmacology.

Tillväxthormon hjälper även korta barn utan hormonbrist

Petra Hedbom
-
1

Kortväxta barn som ha brist på tillväxthormon (genotropin) kan behandlas effektivt med tillskott av hormonet. Men nu visar försök att även om det inte är en hormonbrist som ligger bakom så kan behandlingen ge bra resultat. I studien studerades 150 kortväxta barn som inte kommit i puberteten. De behandlades antingen med 33 eller 67µg genotropin per kilo kroppsvikt. I studien fanns också en kontrollgrupp som inte fick någon behandling.

Längden mättes med ett poängsystem som bygger på en skala som kallas SDS som inkluderar den finala längden på personen Efter sex år hade de som behandlats med den högre dosen växt i snitt 8 centimeter vilket gav 1,3 SDS. I den obehandlade gruppen var siffran i genomsnitt 0,2 SDS.
– Det är många faktorer som spelar in i hur mycket patienterna påverkas av tillvästhormon som födelselängd. Vår studie visar att barn vars föräldrar är normallånga svarade bättre på behandlingen än andra, säger Kerstin Albertsson-Wikland som lett studien.

Säkerhetsråd för Champix uppmärksammas i Storbritannien

Petra Hedbom
-
0

Två år har gått sedan rökavvänjningsmedlet Champix (vareniklin) blev godkänt inom EU och ända sedan starten har rapporter om allvarliga psykiska biverkningar nått myndigheterna. Både i USA och i EU har produktresuméerna av Pfizers storsäljare uppgraderats med nya varningstexter det senaste året.

Nu har MHRA släppt siffror på hur många rapporter som kommit till myndigheten i år. Fram till oktober har 1 730 biverkningar rapporterats, vilket visar att de fortsätter att öka. Den brittiska myndigheten vill nu göra förskrivare och användare uppmärksamma på den uppdaterade produktinformationen som EMEA gjorde i somras angående rapporter om psykiska biverkningar bland användare som inkommit.

De biverkningsrapporter som kommit handlar främst om depression, självmordstankar, minnesluckor liksom illamående och sömnstörningar. Tio rapporter om självmord bland Champixanvändare har också inkommit men något samband är inte bevisat.

MHRA skriver i sin test att det inte är säkert att alla rapporterade biverkningar kommer av just vareniklin utan att själva rökstoppet kan leda till nedstämdhet och flera andra symptom, liksom andra läkemedel som patienten står på.

Pfizer står fast vid att Champix är effektivt och säkert och pekar på att med det stora antalet användare, 50 000 bara i Sverige, är det ofrånkomligt att biverkningar uppstår. Petra Eurenius
informationschef på Pfizer i Sverige säger att företaget samarbetar med läkemedelsmyndigheter i Europa och tar rapporter om biverkningar på allvar.
 
Champix, som heter Chantix i USA har varit omgärdat av problem sedan det nådde marknaden. I maj i år förbjöd det amerikanska luftfartsverket piloter och trafikkontrollanter att använda medlet av oro för eventuella biverkningar.

Lanzo får fortsatt subvention

Petra Hedbom
-
0

När TLV, dåvarande LFN i början av 2006 gick igenom magsyraläkemedel beslutades att Lanzo (lansoprazol) inte längre skulle ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedelsföretaget Wyeth som marknadsför och säljer Lanzo överklagade beslutet men länsrätten gick på Wyeths linje.

TLV överklagade beslutet till kammarrätten i Stockholm men de har nu beslutat att inte pröva ärendet. Det betyder att läkemedlet även i fortsättningen kan skrivas ut på recept inom högkostnadsskyddet utan begränsningar. 

Amerikanska aktörer slåss för sina FDA-favoriter

Petra Hedbom
-
0
Amerikanska aktörer slåss för sina FDA-favoriter

Mycket kommer att förändras när den nyvalde Barack Obama väljer ut sin alldeles egna administration. En av posterna som engagerar både läkemedelsindustrin och vårdsektorn är självklart vem som ska leda arbetet i FDA, the Food and Drug Administration. Än så länge har Obama själv inte gett några ledtrådar men det spekuleras friskt i amerikanska medier.

Ett namn som på flera bloggar lyfts fram som läkemedelsföretagens favorit är Janet Woodcock. Hon har arbetat inom FDA i 20 år och är för tillfället chef för FDA:s läkemedelsavdelning. Att hon skulle vara en favorit kan bero på att hon förespråkar ett nära samarbete med industrin.

I en artikel på Bloomberg.com diskuteras att flera av grupperna som företräder patienter gärna vill se någon som har en mer kritisk hållning till myndigheten. FDA har fått en hel del kritik senaste åren för att de släppt ut läkemedel på marknaden som visat sig ge upphov till allvarliga biverkningar. Obama har under sitt kampanjande pratat om att säkerheten med läkemedel ska ses över.

En annan FDA-kritiker som vart på tal är Steven Nissen som var en av dem som argumenterade för att diabetespreparatet Avandia från GSK skulle dras in och har vid flera tillfällen klagat på hur FDA hanterar säkerhetsfrågor. För industrin del skulle en sådan person kunna innebära ett bakslag. Ytterligare ett namn som figurerat är Susan Wood, professor vid George Washington University som satt i Obamas rådgivande panel i frågor om kvinnohälsa under kampanjen. Wood har tidigare arbetat med FDA i just de frågorna.

Vem det än blir väntar ett digert arbete med att leda en organisation med 11000 anställda och en budget på 2 miljarder dollar.

Crestor kan minska risk för hjärtinfarkt

Petra Hedbom
-
0

Det är en studie ledd av amerikanska forskare och sponsrad av Astrazeneca som marknadsför Crestor (rosuvastatin) som visar de positiva siffrorna. Resultaten  presenterades den 9 november vid American Heart Associations årliga möte i New Orleans och har publicerats i New England Journal of Medicine.

Målet för den så kallade Jupiterstudien var att undersöka statinernas effekt hos personer med förhöjda nivåer av högkänsligt C-reaktivt protein, hsCRP. Höga nivåer av proteinet är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, ett samband som tros bero på att hsCRP indikerar inflammation i blodkärlen. Det är sedan tidigare känt att statiner som till exempel rosuvastatin, förutom att sänka nivåerna av LDL-kolesterol, också minskar nivån av hsCRP.

Totalt ingick 17 802 personer, både män och kvinnor, i studien. Dessa slumpades till att antingen behandlas med 20 mg rosuvastatin dagligen eller med placebo. Samtliga hade normala lipidvärden, ingen tidigare kardiovaskulär sjukdom och hsCRP-nivåer på minst 2,0 mg/L. Dessa patienter ska enligt gällande riktlinjer inte behandlas med statiner.

Studien avbröts i förtid efter en medianuppföljning på 1,9 år efter att resultaten visat sig vara så pass mycket bättre i den behandlade gruppen. Risken att insjukna eller dö i hjärt-kärlsjukdom var betydligt lägre i gruppen som fått rosuvastatin än i kontrollgruppen. I rosuvastatingruppen minskade risken att drabbas av hjärtattack med 54 procent och risken för stroke med 48 procent. Risken att dö minskade med 20 procent i den behandlade gruppen jämfört med placebo.

Personerna som behandlades med rosuvastatin minskade sina nivåer av hsCRP med 37 procent i snitt och nivåer av LDL med 50 procent. Forskarna bakom studien konstaterar att behandling med Crestor inte var kopplat till en högre risk att drabbas av muskelsjukdom eller cancer, sjukdomar som tidigare kopplats till behandling med statiner. Däremot såg de en ökad risk att drabbas av diabetes.

Studien har bara på ett dygn väckt stor uppmärksamhet internationellt. Från flera håll har argument hörts att riktlinjerna för statiner bör ändras så att även patienter med normala kolesterolvärden ska få behandling. I en ledarkommentar i New England Journal of Medicine, skriver Mark Hlatky, professor vid Stanford, att resultaten är mycket positiva men efterlyser mer långtidsdata för risken att insjukna i diabetes. Han påpekar också att Crestor kostar betydligt mycket mer än andra generiska produkter.

Studien får också kritik för att dra slutsatser om cancer för tidigt.

Vid en telefonkonferens på måndagen sade Astrazenecas koncernchef David Brennan att han inte tror att det går att dra en slutsats för andra statiner i och med Jupiter-studien utan att det rör sig om just Crestor. Astras chief medical officer Howard Hutchinson sade också att man inte kommit närmare svaret på frågan om vad statinernas verkningsmekanism är.

Carin Svensson ny ordförande i Sveriges Farmacevtförbund

Petra Hedbom
-
0

Inför Sveriges Farmacevtförbunds fullmäktige i slutet av november har Carin Svensson nominerats till ny ordförande.  Cecilia Bernsten som suttit på ordförande posten i fyra år har valt att inte ställa upp till omval men meddelar att hon kommer att ha kvar vissa uppdrag. Bland annat kommer hon att sitta i styrelsen för Apoteket Omstrukturering AB:

Carin Svensson som nu tar över är för närvarande områdeschef för apoteket i Järfälla-Upplandsbro utan för Stockholm. Hon är legitimerad apotekare och har arbetat inom Apoteket sedan början av 70-talet. I ett pressmeddelande skriver Carin Svensson att hon kommer att arbeta för att stärka farmacevternas roll i arbetet med en bättre läkemedelsanvändning och för att öka kunskapen om djurläkemedel hos både yrkesverksamma inom läkemedelsbranschen och djurägare.

Testosteron ökade kvinnors sexlust

Petra Hedbom
-
0

I Studien ingick 812 kvinnor från Sverige, USA, Kanada, Australien och Storbritannien som alla passerat klimakteriet. Kvinnorna fick applicera ett plåster med 150 eller 300 µg testosteron dagligen. Ingen av dem behandlades med andra hormonpreparat samtidigt. Studien som var en kontrollerad dubbel-blind placebostudie pågick i ett år.

Kvinnorna förde anteckningar om sitt sexliv och efter 24 veckor hade 78 procent av dem som fick testosteron nöjda med sexlivet jämfört med 65 procent i placebogruppen. Ingen skillnad märkts i gruppen som fick den lägre dosen på 150 µg. Bland biverkningarna uppgav kvinnorna en ökad hårväxt i ansiktet, men ingen av dem tyckte att de var så störande att de ville avbryta behandlingen.

Resultaten publicerades i tidskriften New England Journal of Medicine och i artikeln pekar forskarna pekar också på att långtidseffekten av testosteronbehandling av kvinnor inte är känd och att kopplingar till bland annat bröstcancer bör utredas mer.

Astrazeneca och Nobel ska locka till forskning

Petra Hedbom
-
0

Det är Nobel Media och Nobel Web AB, båda delar av Nobelstiftelsen, som startar ett samarbete med läkemedelsföretaget Astrazeneca. Syftet är att öka allmänhetens intresse för de upptäckter som Nobelpristagare inom medicin eller fysiologi har gjort och visa på vilken nytta de haft för människorna.

Projektet kommer att bestå av föreläsningar, interaktivt utbildningsmaterial och tv-dokumentärer, meddelar parterna i ett pressmeddelande. Föreläsningar med Nobelpristagare kommer att finnas tillgängliga på siten Nobelprize.org liksom utbildningsmaterial. Samarbetet löper under tre år med start 2008.

T-celler kopplade till misslyckat HIV-vaccin

Petra Hedbom
-
0

 Hoppet var stort när Merck efter tio års utveckling startade en klinisk studie på sin vaccinkandidat. När det visade sig att vaccinet inte bara var effektlöst utan verkade dessutom göra försökspersonerna mer mottagliga för hiv-infektion var besvikelsen minst lika stor. Nu presenterar en fransk forskargrupp en möjlig förklaring till varför det kunde bli så.

Mercks vaccinkandidat, V520, bestod av tre syntetiskt framtagna hiv-gener som distribuerades i kroppen med hjälp av en försvagad form av ett vanligt förkylningsvirus, adenovirus 5. En teori har varit att försökspersonernas immunförsvar angripit adenoviruset innan vaccinet hunnit starta ett immunsvar mot hiv. Men det franska forskarlaget, lett av Eric Kramer vid universitetet i Montpellier, har i sin studie sett att när antikroppar till adenovirus 5 kopplas till vaccinet i en cellkultur, så blev vissa celler i immunförsvaret mer känsligt för hiv.

Det är de så kallade T-cellerna, som är några av målcellerna för hiv, som blev ännu mer mottagliga för angrepp av viruset i närvaro av antikroppar mot förkylningsviruset. Resultaten är publicerades i Journal of Experimental Medicine.
– Fransmännens resultat är väldigt intressanta men deras studier är gjorda in vitro och är bara en av flera möjliga förklaringar till varför försök med vaccinet misslyckades, säger Larry Corey som var en av ledarna i hiv-vaccinstudien.   

Om adenoviruset har betydelse för vaccinet kan det förklara varför de tidiga försöken på djur var lyckade. Försöksdjuren har väldigt sällan varit utsatta för förkylningsviruset och har heller inga antikroppar mot det.

Nytt nummer av Läkemedelsvärlden ute nu

Läkemedelsvärlden
-
0
Nytt nummer av Läkemedelsvärlden ute nu

Monopolets sista timmar

Göran Hägglund är fortfarande övertygad. Sverige blir ett bättre land utan ett apoteksmonopol. Så långt har han också stöd av många. Men regeringens plan för hur det ska gå till har skapat klyftor, både politiskt och mellan aktörer. Med bara ett halvår kvar handlar allt om att gå vinnande ur kampen om läkemedelskronan.

Omdiskuterad rusning efter statiner

Ska större delen av den vuxna befolkningen behandlas med statiner? Den uppfattningen kan man få om man läst rubriker under hösten 2008 som hyllar resultaten av den så kallade Jupiter-studien. Men tolkningen stöter på motstånd.

EU ändrar definitionen på biverkan

I framtiden ska alla oönskade reaktioner av ett läkemedel räknas som biverkan, oavsett om patienten tagit rätt dos eller inte. Det är ett av EU-kommissionens lagförslag för att höja säkerheten.

X om Y: Per Holgersson om tullens ojämna kamp mot förfalskade läkemedel

Mitt bland förfalskade DVD-spelare, mobiltelefoner och t-shirts ska Tullverkets tjänstemän fånga upp potentiellt livsfarliga kopior av läkemedel. I dagsläget är uppmärksam personal på Posten deras skarpaste vapen.

Spänt läge kring KOL

En halv miljon svenskar har diagnosen KOL. De senaste årens forskning delar upp Sveriges läkare i två läger – de som anser att industrin hetsat fram en felaktig läkemedelsanvändning och de som tycker att primärvården snålar med behandlingen.

Reportage: Patienter ska bli proffs

Patienter har alltid varit en förutsättning för kliniska prövningar. Men nu startar ett unikt projekt där även deras åsikter ska fångas upp. Med hjälp av patienterna vill forskare göra svensk klinisk forskning mer konkurrenskraftig.

Kunskapsakuten om Migrän

Migrän är en sjukdom i gränslandet mellan egenvård och läkarledd behandling. Idag finns både starka NSAID och triptaner receptfritt. Samtidigt är behovet av professionell hjälp stor för att till exempel upptäcka migränliknande smärta som faktiskt inte är migrän.

Ingen utfasning av primater som försöksdjur

Ingrid Helander
-
0
Ingen utfasning av primater som försöksdjur

Direktivet är 92 sidor långt och är ett förslag på hur lagstiftningen kring djurförsök från 1986 ska uppdateras. Förslaget har skjutits upp flera gånger, men igår presenterades det tillslut från kommissionen.

Enligt det nya förslaget ska det bli obligatoriskt för alla medlemsländer att införa en etisk bedömning innan alla djurförsök. Direktivet kommer att omfatta fler djur än tidigare, bland annat kommer forskning med fler ryggradslösa djur att styras av regelverk. För att undvika att djur fångas in från det vilda och används som försöksdjur, kommer det att krävas att alla försöksdjur är uppfödda på labb, kravet föreslås bli att djuren kommer från minst andra generationen labbdjur.

De tre R:en, replace, reduce, refine, ska föras in i lagstiftningen. Medlemsländerna måste därmed hela tiden verka för att ersätta, minska och förfina djurförsöken.

En fråga som varit mycket omtvistad inför djurförsöksdirektivet har varit frågan om primaters roll som försöksdjur. EU-parlamentet klubbade förra hösten en skriven deklaration om att användningen av primater i djurförsök skulle fasas ut, något som oroat flera inom forskningsvärlden, särskilt inom läkemedelsforskningen. Men i förslaget som nu ligger står inget om något förbud mot eller någon utfasning av primater. Enligt kommissionen är det inte möjligt med någon utfasning under de kommande åren eftersom primater är nödvändiga i flera viktiga forskningsprojekt för att få fram läkemedel mot bland annat HIV, malaria, hepatit och SARS. Däremot skriver de att de noga tänker följa den vetenskapliga utvecklingen för att när det är möjligt fasa ut användningen av primater.

De föreslår också att det blir förbjudet att använda stora apor, som schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor och orangutanger som försöksdjur.  

Vad som kommer att hända med förslaget nu är för tidigt att säga.
? Det beror på hur frågan prioriteras, rent teoretiskt borde det kunna klubbas igenom innan parlamentsvalet nästa sommar, men det är långt ifrån säkert, säger Lena Odland på jordbruksdepartementet.

Även Pfizer avbryter studie med fetmapreparat

Ingrid Helander
-
0

Pfizer skriver i ett pressmeddelande att deras fas III-studier med substansen CP-945,598 hittills visat positiva resultat när det gäller viktkontroll och att de inte märkt några allvarliga problem med säkerheten. Att de ändå väljer att helt avsluta studierna med substansen beror på den senaste tidens utveckling med Acomplia (rimonabant) och MSD:s läkemedelskandidat taranabant.

Alla hör de till klassen CB1 som på olika sätt påverkar  cannabinoidreceptorn 1 i hjärnan. Både studier med rimonabant och taranabant har avslutas på grund av säkerhetsproblemen, särskilt allvarligt är att läkemedlen påverkar patienternas beteende. Enligt Pfizer är det detta som nu gör att de också överger substansen CP-945,598.
? Vi är övertygade om att substansen är säker, men vi tror att det här är rätt beslut utifrån all tillgänglig information om läkemedelsklassen och efter diskussioner med läkemedelsmyndigheter, säger Pfizers forskningschef Martin Mackay i ett pressmeddelande.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg är det nu bara Bristol-Myers Squibb som fortfarande forskar kring ett läkemedel i CB1-klassen.  

Alla prövningar med Acomplia avslutas

Ingrid Helander
-
0

Europeiska läkemedelsverket, EMEA, beslutade för
två veckor sedan att dra tillbaka Acomplia (rimonabant) från den europeiska
marknaden. Då svarade Sanofi-Aventis med att de inte motsatte sig
tillbakadragandet, men att de var fast beslutna att fortsätta sina kliniska
studier med preparatet. Särskilt pekade företaget på deras studier med Acomplia
på diabetespatienter med förhöjd risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Men sedan dess har bland annat franska och tyska
myndigheter begärt att de kliniska prövningarna i respektive land avbryts.
Enligt företaget blir det då svårt att fortsätta driva de andra kliniska
prövningarna, och de har därför beslutat att avsluta samtliga kliniska
prövningar med Acomplia.

Acomplia har funnits på den europeiska marknaden
sedan 2006. Men efter flera rapporter om att läkemedlet ger allvarliga
biverkningar i form av depression, och dessutom i stor utsträckning förskrevs
till redan deprimerade patienter, beslutade europeiska läkemedelsverket att dra
tillbaka det från marknaden.

I USA fick läkemedlet avslag förra hösten på grund
av säkerhetsriskerna.      

Genentech vill få Avastin godkänt mot hjärntumör

Ingrid Helander
-
0

Genentech lämnar in en ansökan till FDA trots att
de hittills bara har resultat från en fas II-studie. Förhoppningen är att
godkännandet ska kunna ske snabbare eftersom sjukdomen är livshotande och de preliminära
resultaten är goda.

Fas II-studien studerade 167 patienter med
glioblastom som hade blivit behandlade med befintliga läkemedel, men vars
cancer hade kommit tillbaka. Av patienterna var det 28 procent som svarade på
behandlingen med Avastin (bevacizumab), vilket innebär att deras tumörer minskade med minst 50 procent.
Medianöverlevnaden bland de patienter som behandlades med Avastin var 9,3
månader. Enligt företaget visar siffror att endast 15 procent av de patienter
som drabbas av glioblastom överlever längre än sex månader idag.  

Genentech planerar också en större globala fas
III-studie där Avastins effekter på glioblastom ska utvärderas.

I Europa är Avastin idag godkänt för behandling av
bland annat bröstcancer och kolorektalcancer.

1...3456Sida 4 av 6