Månads arkivering november 2008

Ja till HPV-vaccination av svenska flickor

0

Efter  lång tids funderande och övervägningar har Socialstyrelsen nu beslutat att rekommendera allmän vaccination av flickor mot HPV. Den nya föreskriften som Socialstyrelsen nu skriver till skolhälsovården börjar gälla den 1 januari 2010 och omfattar flickor i årskurserna fem och sex född 1999 eller senare. Fram till 2010 ska landstingen ha möjlighet att organisera vaccinationen och diskutera klart finansieringen med staten.

Men att vaccinet införs på bred front kommer inte att göra dagens screeningprogram med cellprovtagning mindre viktigt, menar Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
–  Det blir ett komplement eftersom vaccinet inte ger ett hundra procentigt skydd och vi vet inte hur effektivt det är på längre sikt. På det här viset har vi både hängslen och livrem.

I dag finns två godkända vaccin mot HPV i Sverige, Cervarix och Gardasil, och Socialstyrelsen överlåter till landstingen att välja vilket av dessa de vill använda. Att två olika preparat används i landet kan ge upphov till vissa logistiska problem. Båda vaccinen ges i tre doser och flickor som flyttar mellan olika landsting kan hamna i en knepig sits. Idag finns inga studier som visar om det går att blanda de båda vaccinen.
–  Det är möjligt att det kommer att visa sig att det fungerar utmärkt i framtiden men detta får diskuteras mellan landstingen, sade Anders Tegnell.

Eftersom HPV-vaccin är relativt nya på marknaden finns det inte några studier på hur effektivt de skyddar på sikt. De längsta studierna sträcker sig ungefär fem år efter vaccinationstillfället och cervixcancer utvecklas ofta tiotal år efter en virusinfektion.

 En förutsättning för att vaccinationsprogrammet ska vara effektivt är att sådan information samlas in.
– Vi kommer att satsa på att bygga upp en struktur för uppföljning tillsammans med berörda instanser för att kunna utvärdera effekten av vaccinet. Vi har också kontakt med andra länder där HPV-vaccin används, sade chefen för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, Johan Carlsson.

Socialstyrelsen  har inga rekommendationer för vaccination av pojkar i dagsläget men Anders Tegnell och Johan Carlsson menar att en sådan utredning inte är utesluten i framtiden.
.

Ny typ av antidepressiva godkänt

0

De läkemedel som idag används för att behandla många typer av depressioner påverker de monoaminerga signalsubstanserna i hjärnan. Serotonin och noradrenalin är två sådana signalsubstanser som är föremål för flera av de vanligaste antidepressiva preparaten.

Den nya typen av preparat som nu blivit godkänt inom EU, agomelatin, påverkar både substanserna serotonin och hormonet melatonin som påerkar dygnsrytmen. Många deprimerade har en minskad mängd melatonin och inte sällan en störd dygnsrytm med sömnsvårigheter.Genom den dubbla verkningsmekanismen har det visat sig kunna hjälpa personer som inte blir bättre av dagens antidepressiva medel.

Agomelatin kommer att säljas under namnen Valdoxan och Thymanax, båda kommer från det franska företaget Servier. I Sverige kommer det att finnas från och med i sommar.

Ljusaktivering kan ge målstyrd behandling

0

Att få ett läkemedel att verka enbart i de delar av kroppen som behöver behandling är en lockande tanke. Miranda Varedian har i sin forskning vid institutionen för organisk kemi vid Uppsala universitet närmat sig en sådan modell. Hon har studerat hur man kan få små organiska molekyler att ändra form genom att bestråla dem med vanligt ljus.

Genom att bygga in sådana molekyler i större peptider kan de bli som strömbrytare. Via ljusbestrålning skiftar aktiviteten hos peptiden mellan aktiva och inaktiva lägen.
– Vi har byggt in biologiskt aktiva molekyler i peptider och genom ljus fått dem att ändra form. I en viss form fungerar peptiden till exempel som en kataysator för hydrolys av en ester, säger Miranda Varedian.

Tanken är att kunna koppla läkemedel till de ljusstyrda molekylerna och genom att stråla sjuka organ eller kroppsdelar få läkemedlet att bli aktivt just där det behövs. Genom att använda fiberoptik kan ljusstrålarna riktas väldigt specifikt mot vissa små målområden.

I en studie har forskarna byggt in strömbrytarmolekylen i en peptid som i forskning använts som medel mot tuberkelbakterier och fått den att ändra form med hjälp av ljus. Ett annat tillämpningsområde för tekniken är proteinrening till exempel för framställning av vacciner. 
– Ett sätt att rena proteiner är genom separation i en kolonn där de proteiner man vill åt fastnar i kolonnen. Genom att först ha aktiverat proteinerna med ljus skulle man efter separationen kunna inaktivera dem genom ljusstrålning och få dem att släppa, säger Miranda Varedian.

Avhandlingen läggs fram den 27 november vid Uppsala universitet.

Diklofenak kan dras in från dansk detaljhandel

0

Nyligen publicerades en dansk registerstudie som visar ökad risk för död eller blodpropp i hjärtat vid användning av diklofenak (Voltaren).
Studien omfattar en miljon danskar som var i genomsnitt 40 år och använt läkemedlet i snitt två till tre veckor och som inte behandlades för någon hjärtsjukdom.

Registerstudien
omfattar förutom diklofenak, läkemedel med substanserna ibuprofen, naproxen, eller Cox-2 hämmarna rofecoxib eller celecoxib.

Att man i studien
fann en signifikant ökad risk för Cox-2 hämmare var väntat, däremot finner det danska läkemedelsverket det mer överraskande att det också fanns en ökad hjärtkärl-risk för diklofenak och i mindre grad för ibuprofen. För naproxen sågs ingen förhöjd risk.
Ju högre doser ju större var risken för hjärtkärl-händelser, men forskarna fann också en signifikant ökning för död eller blodpropp vid lägre doser av diklofenak. Resultatet från studien har nu lämnats till den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP.

Samtidigt funderar
 myndigheten på om läkemedel med diklofenak fortsatt ska få säljas i detaljhandeln.
? Vi utreder det nu. Det finns inte något som tyder på att det är farligt att ta det här läkemedlet akut, däremot ökar risken efter ett par veckors användning, säger Steffen Thirstrup överläkare vid den danska läkemedelsmyndigheten, till Berlinske Tidene.
Istället för att dra in läkemedlet från detaljhandeln kan resultatet bli utökad information.
? Det är viktigt att vi inte gör något förhastat på grund av en studie, även om det är en bra och grundlig undersökning.

Även om
den relativa risken för hjärkärl-händelse ökade med upp till tre gånger vid användning av diklofenak är den absoluta risken att drabbas liten. På 1000 personår räknar man med 77 fall.
¬ Så om jag var rökare och använde diklofenak skulle jag i första hand sluta med cigaretterna, säger Steffen Thistrup till tidningen.

Alvedon byter ägare

0

Skälet till försäljningen är enligt Astrazeneca att företaget satsar på utveckling av nya receptbelagda läkemedel och att lokala receptfria produkter inte längre ingår i kärnverksamheten.

GSK, världens största läkemedelsbolag
har betalat 1 770 miljoner kronor för de två produkterna och satsar till skillnad mot Astrazeneca också fortsatt på egenvårdsprodukter.

Nederländerna valde Cervarix

0

Liksom Spanien och Storbritannien föll valet på GSK:s Cervarix när man i Nederländerna nu beslutat sig för vilket vaccin man ska använda i det allmänna vaccinationsprogrammet. Portugal och Danmark har tidigare valt konkurrenten MSD Sanofi Pasteurs vaccin Gardasil.
Enligt uppgifter från GSK har hittills 13 miljoner doser HPV-vaccin varit föremål för anbudsförhandlingar varav elva miljoner gått till GSK.
Enligt norska Dagens Medisin är Norge nästa land att fatta beslut. Anbudet ska lysas ut för jul.
I Sverige avvaktar såväl landsting som företagen på beslutet om finansieringen.

Astrazeneca lägger ut biverkningshantering

0

Jakten på effektiviseringar har nu också nått biverkningshanteringen på Astrazeneca. Företaget ska med början till årsskiftet lägga ut delar av den på det indiska företaget TCS, Tata Consulting Services.
All inmatning av biverkningsrapporter, från till exempel studier och spontanrapportering till företaget, kommer att skötas centralt på deras anläggning i Ungern.

I Mölndal
kommer ett knappt 40-tal personer att förlora arbetet. Globalt räknar Astrazenecas informationschef Ann-Charlotte Knutsson, med att ett 100-tal tjänster försvinner som ett resultat av att man outsourcar hanteringen.
? TCS är ett företag som specialiserat sig på att mata in den här typen av data och har bra expertis på området. Inom Astrazeneca ska vi fokusera på de medicinska delarna och den medicinska uppföljningen i patientsäkerhetsrapporterna, säger hon.

På Läkemedelsverket
känner chefen för biverkningsenheten, Lennart Waldenlind, ännu inte till Astrazenecas planer.
? Men när de ändrar i sitt pharmacovigilancesystem får vi besked om det. Då kontrollerar vi att det nya systemet uppfyller alla krav, som rapportering inom 15 dagar, att inga fall riskerar att försvinna på vägen, att man har en jourverksamhet osv.
i det nya systemet

Även om
Astrazeneca fortsatt har ansvar för den medicinska bedömningen påpekar Lennart Waldenlind att den är beroende av inmatningen.
? Men det finns inget som hindrar att man lägger ut delar, bara kvalitetskraven uppfylls.

Apoteket drar ned på administration

0

Cirka 50 tjänster inom Apoteket AB:s administration försvinner nu som en konsekvens av den effektivisering som pågår inom företaget. Antalet personer som berörs är cirka 25 stycken, att de bara är hälften beror på att man under året inte tillsatt en del vakanser.

Men neddragningen
är bara början. Till årsskiftet inför Apoteket en ny organisation som följd av omregleringen. Den innebär bland annat fokus på privatkundssfären genom två enheter, den ena ska drivas i egen regi, den andra som franchise. Men i och med utförsäljningen av apotek kommer också företagets administrativa enhet att minskas radikalt.
? Än så länge vet vi ju inte hur stor utförsäljningen blir och konsekvenserna för oss, säger Elisabet Linge Bergman presschef på företaget.
? Men vi börjar nu se över personalstyrkan och några hundra kommer att beröras. Det här kommer att ske successivt under 2009.

Bra rådgivning på danska apotek

0

Forbrugerstyrelsen lät falska kunder köpa Lamisil, (mot svampinfektioner) till vuxna, Zymelin (t.ex. under namnet Nasoferm i Sverige) mot nästäppa till barn, Glukosamin mot gikt och Ipren till gravida på 51 apotek.

Apoteken gav generellt bra rådgivning; farmacevterna frågade vem som skulle använda läkemedlet, om kunden visste vad den ska användas för och hur den skulle doseras. De informerade också om risker, doseringar och behandlingsperiod.

Sämst betyg får apoteken för sin rådgivning om Ipren till gravida. Beröm får de apotek som frågade om den som skulle ha läkemedlet var gravid och då avrådde från köpet. Men av de 51 apoteken gav tio ingen rådgivning alls och fem nästan ingen alls. Sex kunder fick upplysningen att det inte var något problem att som gravid använda ibuprofen, åtta fick rådet att också söka läkare för sin smärta.

Sedan 2001 kan danskarna köpa bland annat de här läkemedlen i detaljhandeln, men de flesta köper fortfarande varorna på apotek.

Läkare fällda för mutbrott

0

Rättegången gäller en studieresa som en klinik vid Ryhovs sjukhus gjorde till Prag sommaren 2003. Kliniken hade samlat in 64 000 kronor från sju olika läkemedelsföretag för att finansiera resan.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz ansåg att pengarna var en belöning för att kliniken använde företagens produkter och åtalade tre läkare och fyra representanter för de olika företagen för mutbrott respektive bestickning.

Förra hösten friades samtliga åtalade i Jönköpings tingsrätt. Men Nils-Eric Schultz överklagade till Göta hovrätt. Och hovrätten dömde i dag två av läkarna till 60 respektive 30 dagsböter för mutbrott rapporterar TT. Däremot fastställs den friande domen för företagsrepresentanterna.

Fler får förskriva narkotikaklassade ADHD-medel

0

Tidigare har bara läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri haft rätt att förskriva vissa narkotikaklassade läkemedel till patienter med ADHD. Nu meddelar Läkemedelsverket att från den 1 december i år kommer även läkare som är specialiserade inom psykiatri och rättspsykiatri att få förskriva dessa typer av preparat.

En av anledningarna är att allt fler vuxna diagnostiseras med ADHD och deras läkare behöver kunna ge dem behandling.
– Vi har varit väldigt restriktiva med att använda centralstimulerande läkemedel i Sverige och det har länge uppfattats som kontroversiellt. Men det finns också ett behov i vården och en önskan bland förskrivare som vi möter med förändringen, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.  

De läkemedel som omfattas av den ökade förskrivningsrätten är Concerta, Equasym Depot, Medikinet och Ritalin som alla innehåller metylfenidat.

FDA på plats i Kina

0

>Åtta medarbetare från amerikanska FDA kommer att med start i veckan börja arbeta i Kina. Tre kontor kommer att öppna i städerna Beijing, Guagnzhou och Shanghai. Det amerikanska hälsodepartementet, HHS, meddelar att de också planerar att ha representanter från FDA i Indien, Latinamerika, Mellanöstern och Europa.

Michael Leavitt, chef för HHS sade i en kommentar att FDA genom att ha representanter i andra delar av världen kan arbeta närmare tillverkarna och andra regeringar vilket ökar kvalitén och säkerheten.

Avastin kopplas till ökad risk för blodpropp

0

Bland cancerpatienter är trombos i djupa vener i ben eller lunga en vanlig dödsorsak. Misstankar har riktats mot att läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl, så kallade angiogeneshämmare, kan öka risken för blodproppar.  Ett av de vanligaste preparaten i den klassen är just Avastin (bevacizumab) en rekombinant monoklonal antikropp riktad mot tillväxtfaktirn VEGF.

För att kartlägga om det fanns något samband har amerikanska forskare tittat på data från 15 kontrollerade studier som jämfört patienter med cancer som fått bevacizumab med dem som inte fått preparatet. Totalt fick forskarna fram data på 7 956 patienter där även uppgifter om ventrombos fanns tillgänglig.

Forskarna kunde se att bland patienter som fått bevacizumab var risken att drabbas av en venös blodpropp 33 procent högre än bland patienter som inte fått läkemedlet. Av de patienter som fått bevacizumab drabbades 11,9 procent av någon form av venös trombos och 6,3 procent av allvarlig venös trombos.

Författarna till artikeln påpekar att det är viktigt att patienter och kliniker känner till den ökade risken för blodpropp med Avastin och att göra en riskbedömning om en trombos skulle inträffa under pågående behandling.

Konkurrensverket vill införa nationellt apoteksmärke

0

Konkurrensverket, KKV, presenterar en rad förslag för hur en ny apoteksmarknad ska se ut i en rapport till regeringen. Den första delen i verkets rapport ? Åtgärder för bättre konkurrens? innehåller ett förslag om att det bör vara tillåtet för företag som inte är apotek att sälja samtliga receptfria läkemedel. Dessa skulle kallas för fullskaliga egenvårdsbutiker. Vilka krav och regler som gäller för en sådan verksamhet skulle definieras lagen. I rapporten menar KKV att apoteksutredningens förslag innebär att ett fullskaligt utbud av receptfria läkemedel enbart kommer att finnas på vissa apotek vilket missgynnar andra aktörer på en ny marknad.

I rapporten föreslår KKV också att ett nytt nationellt apoteksmärke införs som ska användas av handlare som blir godkända som apotek. Apoteket AB:s varumärke är väldigt stark och skulle ge företaget ett försprång gentemot andra aktörer på en omreglerad marknad. Ett nytt apoteksmärke skulle vara en bra riktlinje för konsumenterna.

Det ska också kunna bli möjligt att starta renodlade djurapotek, tvärtemot vad som föreslås av apoteksmarknadsutredningen skriver KKV. Eftersom kostnaden för att etablera ett renodlat djurapotek beräknas vara mindre än för ett med humana läkemedel hindrar modellen konkurrens om inte djurapotek får startas.

Krafttag krävs mot ökad användning av antibiotika

0

I samband med den europeiska antibiotikadagen den 18 november, presenterade Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Strama sin rapport om antibiotikaanvändandet i landet. Rapporten är en del i ett regeringsuppdrag som de tre aktörerna genomfört.

Deras slutsats är att resistensutvecklingen går att stoppa men att det är ledarna inom hälso- och sjukvården som har huvudansvaret för arbetet.
–  När apoteksmonopolet avskaffas blir det extra viktigt att uppgifter om antibiotikaförsäljning fortsätter att vara lika tillgängliga som idag. Alla aktörer som säljer antibiotika måste fortsätta att leverera statistik, säger Otto Cars som är ordförande i Strama.

Han menar att för att få en bra bild över om antiobiotikaanvändnignen håller god kvalitet så bör orsaken till förskrivningen anges på recepten. För att komma tillrätta med onödig och felaktig förskrivning av antibiotika krävs också att personal på vårdcentraler har tillgång till riktlinjer och stöd från infektionsläkare.

 En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att bara hälften av landets vårdcentraler har ett sådan stöd.
– Ingen skulle acceptera att andra behandlingsmetoder satts in på samma svaga underlag, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett pressmeddelande.

Smittskyddsinstitutet föreslår att ett nytt nationellt system införs för insamling av data om resistensutveckling. De föreslår att data ska samlas in varje dygn från laboratorier i landet i en nationell databas för att snabbt kunna se när nya fall av resistens dyker upp.

Förslaget lämnas till regeringen i dag.

Recipharm tar över bioteknik från Astrazeneca

0

Det är konsekvenserna av att Astrazeneca tidigare i år förvärvat bioläkemedelsföretaget Medimmune som gör att man lämnar proteintillverkningen i Södertälje. Astrazeneca kommer nu att samla all bioteknologisk verksamhet till anläggningar i USA och Storbritannien.

Recipharm kommer att bilda ett nytt dotterbolag, Recipharm Biotech AB, som hyr fabriken i Södertälja i minst 12 år. Recipharm köper all utrustning i fabriken och meddelar att omkring 30 av de 45 anställda kommer att bli kvar i den nya regin.

Recipharms vd Thomas Eldered kommenterar händelsen i ett pressmeddelande där han säger att han är mycket glad över förvärvet och att det innebär ytterligare ett steg i företagets mål att bli ett av de tre största företagen i världen för uppdragsutveckling och tillverkning av biofarmaceutiska läkemedel.