Månads arkivering oktober 2008

Curt Furberg om fler storsäljare som borde dras tillbaka

0

Rapporten om rökavvänjningsmedlet Champix som publicerades av Curt Furberg och hans kollegor i våras fick stor genomslagskraft. Särskilt i USA. Sedan dess har både de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna skärpt varningen för Champix ytterligare, men inte med hänsyn till rapporten i våras. Det man varnar för är enbart risken för beteendeförändringar. Ingenstans nämns rapporterna om hjärt-arytmier, medvetandeförlust, yrsel och muskelkramper.

Är du förvånad över att myndigheterna inte reagerat starkare?
? Nej inte egentligen. Det är så här myndigheterna agerar, säger Curt Furberg.
Samtidigt visar forskargruppens fortsatta genomgång av amerikanska läkemedelsverkets biverkningsdatabas att antalet allvarliga biverkningar från Champix fortsätter öka. Första halvåret 2008 var det över 1000 allvarliga rapporter per kvartal trots att förskrivningen under samma period halverats. För Curt Furberg är slutsatsen tydlig.
? Jag tycker inte att det här läkemedlet bör finnas kvar på marknaden. Jag hade inte sagt så om det haft en stor nytta. Men det här är ett preparat där man inte lyckats visa någon större vinst i långtidsuppföljningarna jämfört med andra anti-rökläkemedel, men riskerna är uppenbart mycket större.

En liknande argumentation driver Curt Furberg i en artikel i tidskriften Heart från augusti i år. Där utgår han från ett antal metaanalyser av diabetesläkemedlet Avandia, som för drygt ett år sedan hamnade i blåsväder på grund av dess hjärtrisker. Även här har både FDA och EMEA utvärderat läkemedlet och dess risker och lagt till varningstexter, men inget mer.
? Det här är ett läkemedel som godkändes för behandling av diabetes typ 2 för att det sänker blodsockret. Sen när preparatet kom ut på marknaden märkte man att det faktiskt fanns risker, bland annat dubbleras risken för hjärtsvikt. Jag har inga problem med att man godkände det, då visste man ju ingenting om biverkningarna. Men de nya studierna ändrar balansen mellan det positiva och negativa, och nu ifrågasätter vi om det här preparatet ska finnas kvar på marknaden.

Är myndigheterna för dåliga på att dra tillbaka läkemedel?
? Jag tror att problemet är att när myndigheterna väl har godkänt ett läkemedel så tappar de intresset för det. Deras insatser utvärderas efter hur många nya läkemedel de fått ut på marknaden och då blir det också det som de är mest intresserade av.

Men varför tror du att de inte reagerar hårdare på er rapport om Champix?
? För att det är svårt för myndigheterna att ändra ett beslut. Så fort de beslutar att dra in ett läkemedel så får de direkt frågan »varför godkände ni det här från början«. De får försvara sig hur de än gör, så det finns ett internt motstånd på myndigheterna mot att fatta sådana beslut.
Överlag är inte Curt Furberg särskilt imponerad över myndigheternas insatser.
? Det största problemet med FDA är att de är reaktiva istället för proaktiva. De sitter där på sina kontor och reagerar på om det står något i tidningarna, men de tar inga egna initiativ. Enda gången det faktiskt händer något är när det blir mycket mediauppmärksamhet eller förhör i kongressen.

Det mesta av sitt spanande efter biverkningar gör Curt Furberg tillsammans med Thomas Moore på the Institute of Safe Medication Practices. Varje kvartal går Thomas Moore igenom de allvarliga rapporter som kommit in i FDA:s biverkningsregister och gör listor på vilka läkemedel som har flest rapporter. Det var så de upptäckte Champix-biverkningarna och årets genomgångar visar bland annat att betydligt fler drabbades av vårens förorenade heparin än vad FDA:s officiella rapporter säger.
? Vi ser också att det finns en ordentlig ökning i dödlighet kopplad till läkemedel.

Är den metoden som ni använder tillförlitlig, det är ju trots allt bara spontanrapporter?
? Om man bara tar biverkningsrapporterna rakt av så är det väldigt många frågetecken. Men vi går noga igenom alla rapporter och rensar bort duplikationer och de som inte är tillförlitliga. Och även om det inte är alla rapporter som visar på direkta samband, så kan man konstatera att det också finns en stor felmarginal i att så få personer rapporterar in biverkningar överhuvudtaget. Så om de siffror vi ger är lite osäkra så finns det ett större problem i att det kommer in så få rapporter från början.

I september publicerades ytterligare en läkemedelskritisk rapport signerad Curt Furberg och kollegor; En metaanalys i JAMA som visar att KOL-patienter som inhalerar Atrovent (ipratroprium) eller Spiriva (tiotropium) har en 58 procent förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. I rapporten skriver forskarna att det finns många brister i befintliga studier och att sambandet måste undersökas noggrannare.
? Men det finns annan information som gör att jag tror att dessa läkemedel kommer att bli väldigt omdiskuterade.

Är du för kritisk?
? Folk tycker kanske att jag driver en hård linje, men jag är åtminstone konsekvent.

Nedläggning av kundcentrum bara början

0

När Läkemedelsvärlden för drygt ett år sedan besökte Kundcentrum i Uppsala berättade chefen, Patrik Larsson, att kundtjänsten var ett sätt för Apoteket att förvalta det försprång företaget har inom läkemedelsrådgivning när nya aktörer kommer in på marknaden. Då var omregleringen ett argument för Kundcentrums existens. Idag används omregleringen istället som förklaring till att verksamheten bantas.

Den nuvarande kostymen blir helt enkelt för stor när delar av Apoteket AB bjuds ut på marknaden.
? Vi måste anpassa oss till det mindre kundunderlag vi kommer att ha efter omregleringen. Men själva idén, att avlasta våra lokala apotek med en central kundtjänst, är en fortsatt viktig konkurrensfördel, försäkrar Tore Löwstedt i Apotekets företagsledning.
Han är en av dem som utåt håller i yxan när jobb ska bort och det nya konkurrensutsatta Apoteket AB formas.

Men samtidigt som Apotekets ledning syr in kostymen ska företaget också effektiviseras. Vilket i klarspråk innebär att färre ska göra mer, konstaterar Tero Huhta, ombudsman på Farmaciförbundet.
Tore Löwstedt håller med.
? Ja, det Kundcentrum som finns kvar kommer att behöva se över sin inre effektivitet. Men vi funderar också över hur kunderbjudandet ska se ut i framtiden.
Till Kundcentrum kan idag vem som helst ringa, maila
eller skriva, oberoende av om man är kund eller inte, och få information eller råd om såväl receptbelagda som receptfria läkemedel.
? Vad jag funderar över, förutom min egen situation, är vem som ska ansvara för den oberoende informationen framöver, säger receptarien Lovisa Wallenberg.

På apoteket konstaterar man att den frågan inte ligger på företagets bord, utan på socialdepartementets.
Lars Reje nöjde sig med att i sin utredning av apoteksmarknaden konstatera att det finns en lag som reglerar att apotekspersonal ska ge sådan information och att den efter omregleringen också gäller nya apoteksägare.
Flera remissinstanser tyckte inte det räckte. Smittskyddsinstitutet varnade till exempel för risken att den sammanhållna och likriktade informationen luckras upp när olika aktörer blir avsändare.

Farmaciförbundet har hela tiden argumenterat för att det nya Servicebolaget ska ta över ansvaret.
? Det är ett av skälen till att vi kritiserat att beslutet av nedläggningen i Uppsala redan fattats. Vi tycker att Apoteket skulle väntat tills vi vet hur regeringen tänkt lösa det, säger Tero Huhta.
Enligt Sofia Wallström på socialdepartementet är den oberoende informationen också en av alla detaljfrågor som ska vara löst i propositionen.
Däremot är det tveksamt om det läggs på Servicebolaget.
Men Apoteket AB anser sig inte ha några förpliktelser att invänta sådana beslut.
? Genom att gå ut i god tid klarar vi omställningen för kunderna och servicegraden.
? Det är också bra för de anställda som kommer att få ta del av olika former av omställningsstöd, säger Tore Löwstedt.
Tero Huhta ser det istället som en del i företagets politik för att försvåra för konkurrenterna.
? Man skulle ju kunnat tänka sig att någon av de nya aktörerna skulle vara intresserade av att ta över Uppsala. Istället ser man till att lägga ned, så att en ny aktör får börja om från början.

Samma kritik riktar han mot de beslutade nedläggningarna av distansapoteken i Sollefteå och Boden. Här handlar det totalt om cirka 100 anställda.
? Nu lägger man ned Sollefteå redan till årsskiftet. Om man väntat hade kanske en norsk apoteksägare varit intresserad av att ta över lokalen som det säkert fått för en spottstyver av kommunen.

Personalminskningar har också börjat på lokala apotek. Såväl Sveriges Farmacevtförbund som Farmaciförbundet har idag varslade medlemmar.
Nästa kostym att anpassas till nya läget är huvudkontoret där man också kommer att behöva skära rejält, enligt Tore Löwstedt. Enligt vissa uppgifter kan det bli tal om en halvering av Apotekets administrativa personal, flera hundra personer.
Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, framhåller att neddragningarna liksom bolagiseringarna är en naturlig del i förberedelserna inför omregleringen.
? När det gäller apoteksanställda kommer de ju inte att förlora jobben utan anställas av andra.
Gunlög Rönnmyr, fackligt aktiv för Farmaciförbundet på Kundcentrum, håller i princip med.
? Men under en övergångsperiod blir det svårt. Det kommer ju att ta sin tid innan de nya apoteksägarna börjar öppna nya apotek.
Förutom de friställda kommer det också ut nyutexaminerade.
? För dem kan det bli tufft, tror hon.

Stelbent finansiering får kritik

0

Idag går det inte att i Sverige teckna ett avtal liknande det som tidigare i höstas tecknades mellan NICE och Novartis i England. Enligt avtalet går brittiska skattepengar till att betala de första 14 doserna av läkemedlet, och om patienten behöver förlängd behandling går företaget in och sponsrar resten. Flera olika aktörer i Sverige efterfrågar nu ett mer flexibelt finansieringssystem, framförallt för de läkemedel som används inom öppenvården. Idag gäller det för företagen att deras öppenvårdsprodukter godkänns av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Om så sker gäller samma pris för alla och vårdgivare kan inte själva förhandla om priset. Betydligt flexiblare är det inom slutenvården. 

Där är förhandlingar en realitet. Då träffar landsting och regioner egna avtal med industrin och förhandlar fram priser och rabatter. Men den här uppdelningen mellan öppen- och slutenvård får nu kritik från flera håll för att vara omodern och inaktuell.
? Det är många läkemedel som ligger i gråzonen idag, vilket gör att gränsen mellan öppenvård och slutenvård suddas ut. Ett exempel är flera cancerläkemedel som är avsedda att användas i slutenvården men som patienten kan få med sig hem, säger Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för TLV.

Ett sätt att låta de båda läkemedelsgrupperna närma sig varandra skulle vara att låta samtliga produkter på marknaden bli bedömda av TLV. Det är ett av förslagen som finns med i den delrapport som regeringens arbetsgrupp för en effektiv läkemedelsanvändning kommit med. Något som bland annat Läkemedelsindustriföreningen, Lif, uppmuntrar.
? Det vore rimligt om de olika landstingen fick samma underlag när de tar ställning till ett läkemedel. Faktaunderlaget borde vara detsamma i Göteborg som i Stockholm, säger Anders Blanck, vice vd i Lif.

Enligt Anders Blanck har industrin ett stort intresse av att föra en direkt dialog med landstingen. Han menar att en enhetlig bedömning av produkters kostnadseffektivitet också banar väg för att företagen på ett mer strukturerat sätt kan förhandla med landstingen om såväl priser som olika tilläggstjänster på alla läkemedel, inte bara slutenvårdsprodukterna. Om TLV skulle ta ställning till samtliga produkters värde i ekonomiska termer kan köparen utifrån det diskutera med det marknadsförande företaget om eventuella rabatter.

Även från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, arbetar man för ett ökat egenansvar emot företagen.
? Det är ju landstingen som driver sjukvården och självklart skulle vi vilja ha ett större inflytande vad gäller produkterna vi köper. Det skulle vara väldigt positivt om vi kunde förhandla oss till förmånliga tjänster i form av utbildningar och utvärderingar från företagen, eller att ett landsting får rabatt om de är först ut med att testa ett läkemedel i stor skala, säger Magnus Thyberg, apotekare och utredare på SKL.

Internationellt är trenden tydlig och den här sortens förhandlingar och uppgörelser direkt mellan stat och läkemedelsföretag blir allt vanligare. Företagen förbereder sig som bäst för liknande samarbeten i Sverige och landstingen vill. Kravet på ett ökat samarbete mellan industri och landsting kommer alltså från många håll. Samtidigt gav Rejeutredningen inte något tydligt förslag på hur den frågan ska hanteras efter omregleringen. Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, säger att frågan var förhandlingarna om läkemedelspriser ska ligga just nu bereds av regeringskansliet och ett förslag är att vänta senare under hösten.
? Vi känner till önskemålen och har fått in många olika förslag från remissinstanserna men det är i nuläget inte klart hur det kommer att bli i slutändan säger Joakim Petterson.

En fråga är hur läkemedlet som ett visst landsting upphandlat sedan ska distribueras hos återförsäljare. Enligt Magnus Thyberg är detta ett logistiskt problem som det idag inte finns någon bra struktur för. Men med tid skulle ett bra system kunna utvecklas tror han. Han understryker dock att alla läkemedel som TLV ansett vara kostnadseffektiva ska finnas tillgängliga. Landstingen skulle inte kunna välja bort vissa produkter, i stället kan det komma att handla om att läkaren väljer att skriva ut ett visst preparat som landstinget fått köpa förmånligt.
Anders Blanck instämmer och drar tanken ännu längre:
? Sverige är ett så pass litet land att vi har svårt att värja oss för den globala utvecklingen. Nu gäller det att sjukvården, myndigheter och industrin hittar rutiner som gör att det fungerar.

Läkemedelsgenomgångar är inte lösningen

Såg du Uppdrag granskning om fallet Gulli? En äldre kvinna som levde i ett förvirrat, demensliknande tillstånd i elva år på grund av biverkningar. Först när hon var dödssjuk och inte längre fick i sig några läkemedel piggnade hon till. I dag mår hon bra, men minns ingenting av åren mellan 1996 och 2007. Ett riktigt skräckexempel.

En av lösningarna som presenterades både i programmet och SVT:s efterföljande chatt var att satsa på läkemedelsgenomgångar. Enskilda patienter på chatten fick också rådet att fråga personalen på apoteket.
Med all respekt för den kunskap som finns bland apotekspersonalen är det ändå tveksamt om något av det hade hjälpt. Slutsatsen i programmet var att epilepsiläkemedlen hade orsakat demensen. Säg att Gullis dotter Kerstin Jönsson hade tagit sin mammas läkemedelslista och gått till något apotek i Västerhaninge. Vilken farmacevt hade gett rådet att sätt ut antiepileptika till en patient som haft allvarliga epileptiska anfall? Det är inte heller sannolikt att den här typen av problem hade upptäckts i en rutinmässig läkemedelsgenomgång.

Det talande I fallet Gulli är att det var ett vårdbiträde som till slut insåg att demensen förmodligen var en läkemedelsbiverkan.
Det här stödjer tesen som Michael Borg, äldreapotekare i Halland, driver. Personalen närmast patienterna har en viktig roll i det team som kan komma till rätta med felbehandlingar. Deras magkänsla är ovärderlig, och genom att drilla dem kan man bygga in kvalitet i systemet. Apoteket, och för den delen andra konsultföretag som utför läkemedelsgenomgångar, vill gärna hävda att deras expertkunskap är lösningen. Men i vilket annat sammanhang anser man att kvalitet går att åstadkomma med slutkontroller och stickprov? För det är väl ändå det en läkemedelsgenomgång innebär, om man ska hårdra det hela.

Det är ett anmärkningsvärt stort glapp mellan det strukturerade arbetssätt samhället kräver av dem som framställer läkemedel, och de låga krav som ställs på de strukturer som finns närmast patienten.
När ett läkemedel tillverkas sker det enligt Good Manufacturing Practice. Inspektörer finns där också, men deras jobb är att bekräfta att allt redan är rätt och att processerna är upplagda på ett sätt som minimerar möjligheten att göra fel. De står inte och plockar bort defekta ampuller från löpande bandets sista led.

När läkemedlet väl kommer ut i vården är det bara att lita på good old Hippocrates, läkarnas ed att »så vitt jag förmår och mitt förstånd räcker ? vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja«. Säkerheten bygger helt plötsligt på enskilda personers engagemang, kunskap och goda intentioner. Ett sårbart och godtyckligt system.
Framstående experter på kvalitetsfrågor avråder från metoden att enbart tala om för personalen att  kvalitet är deras personliga ansvar. Har de inte rätt redskap att upprätthålla kvaliteten blir det personliga ansvaret skrämmande och nedslående. Istället måste man låta personalen vara en del av ett väl genomtänkt system.

Kanske är det dags för en Good Polypharmaceutical Practice, ett helhetstänk med standardiserat arbetssätt, kontinuerliga kontrollstationer och tydlig ansvarsfördelning. Målet med en GPP är att det ska bli omöjligt för alla inblandande att göra som i fallet Gulli: svära sig fria från ansvar genom att hänvisa till varandra. Eller, som också verkar vara populärt, säga att det är läkemedlet det är fel på.

4 av 10 sjukhusläkare struntar i att rapportera biverkningar

När 1201 svenska sjukhusläkare tillfrågades om sin rapportering av biverkningar visade det sig att bara ungefär 60 procent överhuvudtaget hade rapporterat en biverkan någon gång i sin karriär. Och detta var i den grupp om 54 procent som svarade på enkäten som forskarna Elisabet Ekman och Martin Bäckström vid Umeå universitet skickat ut.

– I bästa fall rapporteras en av tio allvarliga biverkningar. Det innebär att mörkertalet är större än 90 procent även då man bara ser till allvarliga biverkningar. Om man tar in alla typer av biverkningar är siffran ännu högre, säger Martin Bäckström, specialistsjuksköterska och handläggare vid regionalt biverkningscentrum i Umeå.

Då är ändå svenska läkare rätt duktiga på att rapportera biverkningar om man jämför med andra länder, fortsätter Martin Bäckström. Han hänvisar bland annat till en liknande nederländsk studie som visar att bara 43 procent av läkarna någon gång rapporterat en biverkan.

Anledningen till att läkarna inte rapporterar är densamma i alla länder, säger Martin Bäckström.

– Om biverkningen är välkänd rapporterar läkarna sällan även om utgången är allvarlig. Så om en patient till exempel får en hjärnblödning av Waran och till och med dör, så rapporteras det sällan. Likaså om en ung kvinna får en lungemboli efter några månaders p-piller-användning.

Av dem som aldrig rapporterat uppgav en tredjedel som anledning att det var svårt att rapportera in något man bara misstänkte kunde vara en biverkan. Dessutom var en tredjedel av dem osäkra på hur man går tillväga rent praktiskt för att rapportera in misstänkta biverkningar.

Martin Bäckström poängterar att det ändå är viktigt att rapportera in biverkningar enligt de riktlinjer som finns.

– Spontanrapporterna är ett av de få instrument som finns för säkerhetsövervakning av läkemedel som redan är godkända.

Studien är publicerad i European Journal of Clinical Pharmacology: “Attitudes among hospital physicians to the reporting of adverse drug reactions in Sweden.”

Tauberman kvar på TLV

0

Ann-Christin Tauberman har varit generaldirektör för myndigheten ända sedan den inrättades 2002. Då hette den Läkemedelsförmånsnämnden men i och med att myndigheten också fick ansvar för att besluta om vilken tandvård som ska subventioneras ändrades i september namnet till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Nu har regeringen beslutat att hon blir kvar till den 30 september 2011 skriver Dagens Medicin.

Ann-Christin Tauberman har tidigare varit statssekreterare i socialdepartementet åt en tidigare socialdemokratisk regering och varit talskrivare åt tidigare statsministern Ingvar Carlsson (s).

Maravirok ger resultat hos resistenta HIV-patienter

0

Det är läkemedelsföretaget Pfizer som ligger bakom de båda studierna som visar de positiva resultaten.  Läkemedlet som de studerat är deras eget Celsentri med den aktiva substansen maravirok. Maravirok tillhör en grupp nyare hiv-preparat som verkar genom att blockera CCR5 co-receptorn som är en port för viruset in i cellerna. Genom att binda dit hindrar substansen hiv-viruset att ta sig in i immuncellerna.

I studierna deltog sammanlagt 1 049 patienter från Nordamerika, Europa och Australien som utvecklat resistens mot tre av de sex klasser av hiv-läkemedel som finns. Alla screenades för att se om de hade den varianten av viruset som är beroende av CCR5 co-receptorn. Patienterna fick förutom den standardbehandling som är praxis antingen 300 mg maravirok en eller två gånger dagligen, eller placebo.

Efter 48-veckor hade 42 procent av dem som fått maravirok en eller två gånger dagligen fått en så pass låg halt av viruset i blodet att det låg under gränsen för vad som ger mätbar påverkan på immunförsvaret. I placebogruppen var det 18 procent som fått så låga värden efter samma tid.

Det finns två typer av HIV-virus; R5-virus och X4-virus. Celsentri behandlar uteslutande R5-viruset och innan behandling testas patienten för att den är infekterad med just R5-viruset. Celsentri är godkänt för behandling av hiv i Europa sedan 2007.

Rekordbeslag av falska läkemedel

0

Det var när laddningen läkemedel kom åkande i stora väskor istället för i transportlådor som de belgiska tulltjänstemännen fattade misstankar. När de tittade närmare på kartongerna upptäckte de stavfel och tog de in lasten för kontroll och konstaterade att det handlade om om förfalskningar. Totalt rörde det sig om två miljoner förfalskade kopior av Tramal, ett analgetika från tyska Grunenthal och antimalariamedlet Fansidar från Roche.

Läkemedelsförpackningarna kom från Mombai i Indien och skulle vidare till  Casablanca i Marocko. Där skulle de, enligt nyhetsbyrån TT-APF, packas om och slutligen skickas till ett företag i Västafrika.

Handeln med förfalskade läkemedel är ett växande problem och bara i Europa steg mängden med 50 procent mellan 2006 och 2007 efter en rekordökning med 400 procent år 2006.

Brist på radionuklider i Europa

0

Läkemedel som är kopplade till ett radioaktivt ämne används inom vissa delar av cancervården. Ett exempel är Zevalin (ibritumomabtiuxetan) mot lymfomcancer. Preparatet verkar genom att en monoklonal antikropp, riktad mot tumörcellerna har bundits till den radioaktiva isotopen yttrium. Antikroppen binder till cancercellerna i kroppen och de utsätts för den radioaktiva substansen som slår ut dem. Ett annat, och ännu större användningsområde av radioaktiva substanser, är diagnostisering av en rad sjukdomstillstånd som cancer, hjärt-kärlproblem och neurologiska sjukdomar.

Bristen på radionuklider som nu uppstått beror till största delen på att en kärnreaktor i holländska Pettan varit avstängd under en längre tid. Reaktorn skulle varit i gång i augusti men nu kommer den vara ur funktion en bit in i november. Andra reaktorer i Europa har också stått stilla, både på grund av planerad service och oväntade fel. Tillgången på den mest använda radionukleiden molybden (99Mo) som sönderfaller till teknetium (99mTc) är redan nere på 50 procent av det normala.

I den svenska sjukvården har bristen redan fått märkbara konsekvenser. Agnetha Gustafsson är sjukhusfysiker på Universitetssjukhuset i Linköping där man jobbar med diagnostisering av bland annat kardiovaskulära sjukdomar och cancer med hjälp av radionukleider. Där används teknetium och på grund av små leveranser tvingas patienterna nu vänta på undersökning. I vanliga fall undersöks omkring 70 patienter i veckan i Linköping och redan nu är väntetiderna upp till tre månader, en tids som nu förlängs ytterligare med ungefär en månad.

– Vissa veckor får vi bara en tredjedel av vad vi beställt vilket betyder att ett antal patienter inte kan undersökas och få diagnos. I förlängningen innebär det att det drar ut på tiden innan de kan få en adekvat behandling, säger Agnetha Gustafsson.

På uppdrag av EU-kommissionen har EMEA gjort en analys av läget och de konsekvenser som bristen kan få på sjukvården. Deras slutsats är att läget inte är akut ännu men att åtgärder behövs. Än så länge har det inte uppstått brist på läkemedel med radionuklider men risken är att det inträffar. I EMEA jobbar man nu med berörda nationella myndigheter för att genom förändringar i tillverkningsprocesser kunna öka tillgången genom att till exempel använda andra ämnen som källa till radionukliderna.

Miljonsatsning mot illegal näthandel

Problemet med illegala webbsajter som säljer läkemedel har ökat på senare år. Enligt Läkemedelsverket har ungefär 250 000 svenskar redan köpt läkemedel via internet, och i en undersökning svarar 35 procent att de skulle kunna tänka sig att handla läkemedel på nätet.

Men 96 procent av de befintliga köpställena är olagliga, och mer än hälften av läkemedlen som sålts på nätet är falska eller undermåliga och i vissa fall farliga.

Nu planerar Läkemedelsverket för första gången en nationell kampanj i tv, press och på internet för att varna för riskerna. Kampanjen bekostas av ett riktat bidrag på 25 miljoner kronor från socialdepartementet.

Tips: Läs mer om den illegala internethandeln i senaste numret av Läkemedelsvärlden (nr 5 2008).

Brittiskt apotek ordinerar Viagra online

Män som inte vågar tala med sin läkare om sina potensproblem är målgruppen för Lloydspharmacys nya webbtjänst ?online doctor?. De vill utgöra ett säkrare alternativ till illegala sajter. Kunderna får först fylla i ett formulär på sajten om sina impotensproblem och sitt hälsotillstånd. Formuläret är enkelt att fylla i, patienten väljer i en rullgardinsmeny och ett rimligt förslag finns redan synligt, till exempel: Hur länge har du haft erektionsproblem? ?över ett år?. En av de få frågor som möjligen är lite klurigare är att man själv måste ange sitt blodtryck.
Någon av ?DrThom? läkarna går sedan igenom de ifyllda formulären för att se om patienten tycks vara lämplig för ett provpaket på fyra impotenstabletter för 45 pund (cirka 563 kronor), men endast inom Storbritannien.
Men enligt Anders Tuvesson som är utredare i gruppen för Olaga hantering på Läkemedelsverket är en liknande lösning inte aktuell för Sverige.

– Man kan bara spekulera i om det är riktiga uppgifter och om det är en riktig läkare som går igenom formulären. Det här är i alla fall inte något som är lagligt i Sverige, det krävs att du träffar en läkare och att du får ett recept. Allt annat är ett brott mot läkemedelslagen.

Även om anslaget i satsningen är relativt seriöst påminner tjänstens uppbyggnad om andra mer tveksamma sajter. Till exempel har tjänsten en seriös webbadress: onlinedoctor.lloydspharmacy.com, men själva sidan har fått titeln ?Buy Viagra online —?.

I slutet av året kommer Lloyds även att utöka tjänsten och erbjuda ett startpaket med alla tre varumärken ? Viagra, Cialis och Levitra ? så att kunden får prova vilket som passar bäst innan han går över till kontinuerlig behandling.

Men Anders Tuvesson poängterar vikten av att få en riktig bedömning av sitt hälsotillstånd av en läkare så att både diagnos, läkemedel och dos blir rätt.

Test av vaccin mot lunginflammation

0

Det nya vaccinet är 13-valent och förmodas
förebygga att vuxna människor insjuknar i lunginflammation orsakad av
pneumokocker. Vaccinet bygger på samma princip som barnvaccinet Prevenar, som
är 7-valent.

65 000 personer över 65 år ska ingå i studien
som genomförs av University Medical Center vid Utrecht i Nederländerna.  Sedan tidigare pågår internationella kliniska
prövningar med det 13-valenta vaccinet på barn och spädbarn.

Pfizer slutar med hjärtforskning

0

Det amerikanska företaget meddelade under tisdagen
att de ska fokusera sin forskning, skriver flera nyhetsbyråer. Minst 11 olika
forskningsprojekt som företaget inte tror på ska säljas. Bland annat handlar
det om forskning kring hjärta-kärl, kolesterol, övervikt och benskörhet.

En av Pfizers storsäljare de senaste åren har varit det blodfettssänkande läkemedlet Lipitor. Men försäljningen har minskat sedan det amerikanska patentet gick ut 2006. Samma år avbröt företaget också utvecklingen av kolesterolsänkaren torcetrapib.

Nu tar de alltså ännu ett steg bort från hjärta- kärlområdet. Istället
ska Pfizer fokusera sin forskning på bland annat cancer och diabetes.
Forskningsbudgeten för nästa år kommer att ligga kvar på drygt 7 miljarder dollar.

Socialstyrelsen spår ökade kostnader

0

Under 2007 ökade kostnaderna för läkemedel inom
förmånen med 3,9 procent, vilket är betydligt med än de 0,3-1,1 procents ökning
som sågs åren 2004-2006. Anledningen är enligt Socialstyrelsen bland annat att
det var färre patentutgångar.

Och förra årets trend kommer att hålla i sig ett
par år spår Socialstyrelsen. Deras beräkningar visar att ökningen kommer att var 4
procent 2008, jämfört med föregående år. Under 2009 kommer ökningen att vara
3,5 procent och 4,5 procent år 2010. Därefter kommer en lättnad i kostnaderna
under två år tack vare patentutgångar. Enligt prognosen kommer läkemedelsnotan
inom förmånen landa någonstans mellan 23 och 24 miljarder år 2012.

Den läkemedelsgrupp som där kostnaderna ökar mest
är immunsuppressiva läkemedel. I topp på utgiftslistan ligger också insuliner
och läkemedel mot astma och KOL.

Även kostnaderna för läkemedel inom slutenvården
väntas fortsätta öka. Från 2001 till 2007 fördubblades läkemedelskostnaderna
där. Enligt prognosen kommer ökningen stabilisera sig något och ligga på cirka
10 procent per år.

Socialstyrelsen påpekar att det finns flera
osäkerheter i deras analys, bland annat är det svårt att förutspå vilken effekt
omregleringen av apoteksmarknaden kommer att få på läkemedelskostnaderna.