En vanlig behandling för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är antikolinergika. I Sverige är det den nyare och långtidsverkande tiotropium (Spiriva) som används mest. Ett annat alternativ är ipratropium (Atrovent) som måste tas flera gånger dagligen och som nu gett plats för tiotropium. Tidigare studier har visat på samband mellan en eventuell ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för personer med KOL som behandlas med antikolinergika men entydiga resultat har varit svåra att få.
Nu har det på kort tid publicerats två artiklar som pekar på ett samband mellan antikolinergika och ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom hos KOL-patienter. Den ena studien, där svenska Curt Furberg professor i folkhälsovetenskap vid Wake Forest University är en av huvudförfattarna, publiceras i dagens JAMA. Det är en metaanalys som baserar sig på uppgifter från ett stort antal artiklar och studier och inkluderade totalt 14 783 patienter. I fokus låg sambandet antikolinergika och hjärt-kärlsjukdom. Enligt studien var risken att dö i en hjärt-kärlsjukdom hela 58 procent högre för KOL-patienter som tog antingen ipratropium eller tiotropium än de som inte gjorde det.
I den andra, som publicerades i förra veckan i tidsskriften Annals of Internal Medicine, har forskare gjort en analys av data från den amerikanska databasen Veterans Health Administration. Resultatet blev att KOL-patienter som tagit ipratropium löpte en 34 procent högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som inte tog läkemedlet. Studien visade också att dödligheten var högre för patienter som tog teofyllin, en behandling som inte förekommer i Sverige idag.
Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds Universitetssjukhus, säger att studierna pekar på en viktig fråga men att resultaten inte är något som ska få förskrivare att slå på larmklockan.
– Frågan om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdomar och antikolinergika hos de här patienterna har diskuterats tidigare och frågan behöver belysas ytterligare. Men i dessa fall rör det sig om undersökningsmetoder som inte kan ge slutgiltigt svar på frågan. Det vore synd om det nu börjar varnas för de farliga KOL-medicinerna för så tydliga samband ser vi inte här, säger han.
En svårighet som Claes-Göran Löfdahl pekar på i framför allt studien i JAMA är att det inte är klargjort hur man har hanterat bortfall i studien och om de obehandlade patienter som har lämnat studien i förtid har drabbats av hjärt-kärlsjukdom efter att de lämnat studien. Dessa syns i så fall inte i resultaten. Men han trycker också på att det är ett viktigt observandum som pekar på någonting som bör undersökas i kontrollerade studier.
Claes-Göran Löfdahl tror inte att dessa studier kommer att få någon direkt betydelse för KOL-patienter i Sverige. Enligt honom kommer det i oktober presenteras ytterligare en stor studie vid ett möte för lungläkare i Berlin. Där har forskare under fyra år följt 6 000 KOL-patienter som antingen fått tiotropium eller placebo. Denna studie bör klargöra om behandling med tiotropium är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Författarna till JAMA-artikeln skriver själva i en kommentar att det finns brister i en sådan stor metaanalys som den här. Men de menar att resultaten från studien visar på samband som måste undersökas närmare och att behandlande personal måste ta det i beaktning innan de skriver ut antikolinergika och väga mot fördelarna som behandlingen ger.
Tiotropium är ett av de mest använda antikolinerga preparaten i världen och har använts av ungefär 8 miljoner patienter sedan det först blev godkänt 2002.
