Även personer under 18 år bör få köpa receptfria läkemedel i detaljhandeln. Det anser flera av de remissinstanserna som svarat på Apoteksmarknadsutredningens tredje delbetänkande. Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver till exempel att en åldersgräns på 18 år inte kommer att motverka några missbruksproblem men däremot försvåra för ungdomar att bedriva egenvård. Samma argument för Svensk egenvård, Läkemedelsindustriföreningen och Västra Götalandsregionen fram. Även Läkemedelsverket kritiserar åldergränsen och anser att den är för hög, verket föreslår istället en 15-årsgräns.
Landstingen och kommunerna reagerar också starkt mot den del i förslaget som säger att de, på grund av kommunallagen, inte ska få sälja receptfria läkemedel när privata vårdgivare kommer att få göra det. Enligt SKL är det varken konkurrensneutralt eller det bästa för patienterna. Som exempel nämner SKL att en privat idrottsanläggning kan sälja receptfria smärtstillande geler medan en kommunalt driven sportanläggningen inte får det. Flera landsting för fram liknande argument i sina remissvar.
Vilka läkemedel som ska få säljas i detaljhandeln engagerar också. Reje föreslår att de läkemedel som idag säljs av apoteksombuden är lämpliga för detaljhandeln. Det är för tok på snävt anser till exempel Svensk Egenvård och Läkemedelsindustriföreningen.
Läkemedelsverket vill att alla butiker som säljer receptfria läkemedel ska tvingas ha ett visst basutbud. Till exempel tycker de att de som säljer smärtstillande av NSAID-typ också bör sälja paracetamol, risken är annars att folkhälsan kommer att påverkas negativt på grund av biverkningarna menar verket.
Flera remissinstanser efterfrågar också besked om när det nya regelverket ska börja gälla. Enligt förslaget ska försäljningen bli tillåten från och med 1 april 2009, men eftersom regeringen meddelat att omregleringen av försäljningen av receptbelagda läkemedel skjuts upp ett halvår finns det frågetecken om samma sak kommer att hända med försäljningen av receptfria läkemedel.
