Månads arkivering juni 2008

Maktskifte kan ge monopolet tillbaka

Trots att Socialdemokraterna är negativt inställda till avregleringen av apoteksmarknaden när det gäller försäljning av receptbelagda läkemedel har det hittills varit tyst om vad som skulle hända vid ett eventuellt maktskifte.

Men nu lägger Ylva Johansson korten på bordet.
-Om vi får väljarnas förtroende kommer vi att riva upp regerings beslut om avreglering. Vi tycker att avregleringen innebär en dålig utveckling där man slår sönder ett väl fungerande apotekssystem och låter miljarder kronor rinna iväg i ökade läkemedelskostnader. Svensk sjukvård har inte råd med det, säger hon till Dagens Medicin.

Hon varnar för att köpa apotek på regeringens villkor på grund av den osäkerhet som skapas i och med att premisserna kommer att förändras om socialdemokraterna tar över.
– Vi har varit villiga att diskutera en blocköverskridande överenskommelse i apoteksfrågan men regeringen har inte varit intresserad och därför blir detta en konfliktfråga i nästa valrörelse, säger Ylva Johansson.

Exakt hur en återreglering ska gå till kan hon inte specificera men kritik riktas bland annat mot prismodellen och möjligheten för den som äger apotek att också få bedriva grossistverksamhet.

Enklare att rapportera biverkningar

Fram till nu har den som velat anmäla en biverkning av ett läkemedel haft att välja på att själv skriva till Läkemedelsverket, alternativt använda sjukvårdens formulär. I Uppsala har patienter och konsumenter även haft tillgång till blanketter för biverkningsrapportering på stadens apotek.
– Uppsalaprojektet startade för några år sedan och har utgjort grunden till den nationella patientrapportering som nu kan göras via Läkemedelsverkets webbplats, säger Gunilla Sjölin-Forsberg på Enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.

Under projekttiden har Läkemedelsverket fått in ett par hundra biverkningsanmälningar som har varit en hjälp i utformningen av e-tjänsten.
-Rapporteringen från landet i övrigt har varit låg men förhoppningsvis kommer den nya tjänsten leda till att fler hör av sig. Tillgängligheten har ökat för konsumenterna och de kan till exempel välja att göra sin rapportering på kvällstid, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.

Bland annat tror hon att e-tjänsten kommer att ge bättre kunskap om biverkningar av receptfria läkemedel och naturläkemedel.

Den lagstadgade biverkningsrapporteringen från hälso- och sjukvården kommer att fortsätta på samma sätt som tidigare. Den sker endast delvis på elektronisk väg idag men Läkemedelsverket vill arbeta för att en elektronisk rapportering via de olika journalstöden i sjukvården ska bli möjlig.

Mest antibiotika till barn och äldre

Antibiotikaförbrukningen har ökat överlag i hela Sverige. Störst är användningen i Stockholms län och minst i Västerbottens län, med 485 respektive 346 recept per tusen invånare och år. Det enda län som minskat sin antibiotikaanvändning under de senaste två åren är Uppsala län. Detta är några av uppgifterna som hittas i Stramas och Smittskyddsinstitutets statistikrapport om antibiotikaanvändning och resistens.

Mest antibiotika förbrukas relativt sett av barn och äldre. Under 2007 fick 35 procent av barnen upp till sex års ålder antibiotika i öppenvården och 37 procent av de äldre som fyllt 80 år ? att jämföra med 25 procent av hela befolkningen. Men antibiotikaförbrukningen bland barn skiljer sig åt mellan länen. Till exempel skrevs det ut nästan dubbelt så mycket antibiotika till barn i Hallands län jämfört med Jämtlands län under 2007.

Den vanligaste typen av antibiotika i öppenvården under förra året var vanligt penicillin och tetracykliner. Användningen av kinoloner har minskat, vilket är positivt eftersom denna antibiotikagrupp har ett brett spektrum och därför främjar resistensutvecklingen. Den antibiotikatyp som ökar mest är nitrofurantoin, som ges vid urinvägsinfektion och som har ett smalt spektrum.

Antibiotikaresistensen har ökat i Sverige, bland annat mot kinoloner. Meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, ökade med sju procent från 2006 till 2007 men jämfört med övriga Europa ligger Sverige ändå bra till.

Sverige tillhör de länder som använder minst antibiotika i Europa men antibiotikaförsäljningen är ändå 25 procent högre än Hollands, som ligger lägst.

Positivt om dagens apotek ? splittrat om framtidens

Konsumentverket har i samråd med Konkurrensverket låtit 3 000 personer mellan 18 till 85 år gamla svara på enkätfrågor om deras syn på dagens apoteksmarknad och vad de förväntar sig av omregleringen. Undersökningen ägde rum i april.
– Det främsta syftet har varit att skaffa underlag för att ha någonting att jämföra med vid en liknande undersökning framöver i samband med omregleringen ? för att då få en uppfattning om utvecklingen, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Patienter och konsumenter har fått ange hur de upplever tillgängligheten idag, genom att bedöma till exempel öppettider, lokaler, parkeringsmöjligheter, väntetider, ljudnivå, kösystem, sittplatser och betalningssystem. Även den läkemedelsinformation som ges och förtroendet för företaget Apoteket AB har värderats.
– Generellt tycker man att situationen är ganska bra. Till exempel anser omkring 90 procent att närheten till apoteken är bra eller mycket bra och för öppettiderna är motsvarande siffra cirka 80 procent, säger Carl Magnus Berglund.

Mellan 80 och 90 procent instämmer helt eller delvis i påståenden om att Apoteket bedriver en säker verksamhet med samhällsansvar, att företaget arbetar för patienter och konsumenters välbefinnande och att Apoteket inte säljer mer läkemedel än nödvändigt.

Inför omregleringen anger 30 procent av de tillfrågade att de inte förväntar sig vare sig en förbättring eller försämring av apoteksmarknaden. Bland de resterande tror ungefär lika många på en positiv som en negativ förändring överlag. Men omkring två tredjedelar befarar att informationen om receptbelagda läkemedel kommer att försämras. Framför allt äldre och äldre individer med funktionsnedsättningar är tveksamma till omregleringen.

Den slutliga rapporten om konsumentundersökningen förväntas bli färdig senast i oktober i år.

Reklam ger nya användare

Marknadsföring av läkemedel direkt till allmänheten kan jämföras med en reklamkampanj där målet är att uppmärksamma konsumenterna på produktens existens snarare än att förmedla information om huruvida de behöver den eller ej. Det handlar alltså om att utöka marknaden snarare än att få redan befintliga läkemedelsanvändare att byta medicin. Detta visar en studie baserad på reklam om och försäljning av antidepressiva läkemedel i USA mellan 1996 och 2003.

Men denna typ av läkemedelsreklam är inte nödvändigtvis negativ, menar forskarna. Många av dem som lider av depression går obehandlade och därför kan reklamen vara av nytta om den leder till att dessa behandlas. Framför allt om läkaren skriver ut det läkemedel som passar patienten bäst, oberoende av vilken reklam som fick patienten att söka hjälp. Men forskarna understyrker att sådana möjliga fördelar måste vägas mot att reklamen också kan leda till att individer som inte är i behov av behandling söker vård.

Reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten är tillåtet i USA och Nya Zeeland.

Förorenat heparin får användas

CHMP har gått igenom de risker som kopplats samman med användning av heparin förorenat med översulfaterat kondroitinsulfat, OSCS. Kontamineringen har hittats i standardheparin och lågmolekylärt heparin, närmare bestämt enoxaparin (Klexane), men det är bara i det första fallet som den har lett till allvarliga biverkningar. Det är också bara förorenat standardheparin som har avlägsnats från marknaden världen över. Men i Sverige är även förorenat Klexane borttaget av försiktighetsskäl sedan slutet av april.

I sin genomgång har CHMP kommit fram till att en indragning av allt förorenat enoxaparin skulle leda till heparinbrist i vissa länder, vilket skulle äventyra patienternas säkerhet genom att tvinga dem att avsluta sina blodproppsförebyggande behandlingar. Det här är dock inget problem i Sverige, enligt Lennart Forslund på Läkemedelsverket.
– Klexane är inte så stort i Sverige, även om det dominerar internationellt sett. Här används istället ofta två andra typer av lågmolekylärt heparin; Fragmin och Innohep. Fragmin var först på marknaden och Innohep är billigast, säger han.

I Sverige har ett fall med biverkningar associerade med översulfaterat kondroitinsulfat rapporterats efter  intravenös behandling med Klexane. Biverkningarna, som påminner om en allergisk reaktion, var kortvariga och ledde inte till några allvarliga följder för patienten.  
– Vi fick kännedom om det här fallet strax efter att vi tagit beslutet att dra in Klexane. Dessa rapporter är ovanliga men de har även förekommit i bland annat Tyskland och Italien, säger Lennart Forslund.

Margareta Olsson Birgersson på Sanofi-aventis menar att företaget inte har sett någon ökad mängd biverkningar i samband med användning av Klexane jämfört med tidigare år.

CHMP anser att förorenat lågmolekylärt heparin, innehållande mindre än fem procent översulfaterat kondroitinsulfat, kan fortsätta användas tills tillräckligt många okontaminerade tillverkningssatser finns tillgängliga, förutsatt att vissa säkerhetsåtgärder vidtas. Dels ska förorenat enoxaparin inte ges intravenöst eller intraarteriellt, dels ska pateinterna övervakas noga för att upptäcka eventuella tecken på allergisk reaktion. Dessutom ska förorenat lågmolekylärt heparin inte ges till gravida kvinnor om andra läkemedelsalternativ finns.

Framöver vill CHMP att specifika test för översulfaterat kondroitinsulfat och andra tänkbara föroreningar ska ingå i kvalitetskontrollen av heparin.

Ny ordförande för Apotekarsocieteten

Eva Sjökvist Saers är, förutom nyvald styrelseordförande
i Apotekarsocieteten, också blivande vd för Apotekets nya dotterbolag Apoteket
produktion och laboratorier AB. Som ordförande för Apotekarsocieteten ser hon
flera utmaningar de kommande åren.
? Det är väldigt inspirerande att få den här rollen nu när det händer så
oerhört mycket inom hela läkemedelsområdet. Det handlar inte bara om Apoteket,
utan det sker också stora förändringar inom läkemedelsindustrin. Där gäller det
nu att hitta ett sätt för att få bra läkemedelsindustri i Sverige även i
framtiden.

Vilken kommer Apotekarsocietetens roll vara i allt
detta?

? Jag tycker det är bra att man sagt nej till att bli en branschorganisation
för apotek. Jag vill att vi tydligare ska bli ett professionellt nätverk för
personer som arbetar med läkemedel, och att olika instanser i samhället vet att
den här oberoende organisationen finns som har oerhört mycket kunskap knuten
till sig. Man ska kunna vända sig till oss och veta att man snabbt kan få ett
insatt svar på olika frågor.

Vad säger det om organisationen att du är den
första kvinnliga ordföranden?

? Det är betydligt viktigare för mig att jag blivit vald för att inspirera och entusiasmera
våra medlemmar. Men det är klart att man kan tycka att det är märkligt att den
första kvinnan på den här posten kommer år 2008, men nu är den trenden bruten.  

Apoteket kluvet till fördröjningen

Att regeringen beslutat skjuta på omregleringen av apoteksmarknaden ett halvår kom som en nyhet för Apoteket idag även om styrelsens ordförande, Per Båtelson inte blev förvånad. Han liksom vd Stefan Carlsson uttryckte dock en viss kluvenhet inför förskjutningen.
-Det visar förstås på ett ansvarstagande från regeringens sida, säger Stefan Carlsson.
-Hellre mer tid och rätt än snabbt och fel.
-För oss gäller det nu att hålla ångan uppe ett halvår till. Risken kan vara att vi tappar i tempo. Vi har ju arbetat som om omregleringen skulle ske till 2009, säger styrelsens ordförande Per Båtelson.

På Apoteket
AB:s bolagsstämma idag valdes också en styrelse för det Omstruktureringsbolag (OAB) som fram till omregleringen 1 juli 2009 är Apotekets moderbolag. Till ordförande i styrelsen valdes Birgitta Böhlin vd och koncernchef för Samhall AB.

Apoteket AB
fick också två nya styrelseledamöter, en förstärkning på finanssidan genom valet av Catarina Fritz på Aditro Group AB, CFO. För första gången fick också ägaren staten en representant i styrelsen genom Anders Åhlund som är departementsråd och administrativ chef på Socialdepartementet.
Det beskrev Per Båtelson som en anpassning till övriga statliga bolag som har ägarrepresentanter i styrelsen.
Vilka är de viktiga frågorna för Apoteket nu?
-Det första är konkurrensneutraliteten och att vi inte, som åläggs ett annat samhällsansvar än övriga aktörer, säger Stefan Carlsson.
-Konkurrensneutralitet måste också innebära att alla aktörer får dela på ansvaret för glesbygden.
-Det andra är ju prisförhandlingssystemet. Vi anser att apoteken ska få förhandlingsmöjligheter med läkemedelsföretagen och vad jag förstår av Göran Hägglunds utspel idag så ser han det fortsatt så.

På bolagsstämman
sade också Stefan Carlsson att företaget hoppas att det efter omregleringen ska bli möjligt för apotek att integrera bakåt i läkemedelskedjan.
De två bolagiseringar som Apoteket genomfört av Apoteket Produktion och laboratorier (APL) som bland annat tillverkar läkemedel, och Farmaci AB som säljer konsulttjänster till bland annat landsting och kommuner är båda effekter av omregleringen.
-Efter omregleringen kommer det troligen inte vara möjligt att apoteksägare också tillverkar läkemedel, därför kommer det här bolaget nog att säljas, säger Stefan Carlsson och enligt Per Båtelson finns många intresserade köpare.

Kundcentrums framtid
, som idag har närmare 4 miljoner kundsamtal under ett år, ville Stefan Carlsson inte säga något om idag. Men han räknar med att snart komma med ett besked.
Enligt Per Båtelson finns diskussioner om att servicebolaget ska ta över en del samhällsinformation. Kanske kan en del av kundcentrums uppgifter hamna där spekulerade han.

 

Ny GD på Läkemedelsverket utsedd

Christina Rångemark Åkerman är läkare med
specialistkompetens inom fysiologi och klinisk farmakologi. Idag arbetar hon
som styrelseordförande för Partners för utvecklingsinvesteringar inom Life
Sciences, PULS.
? Jag blev så klart mycket intresserad när jag blev uppringd och tillfrågad om
jag ville delta i den här rekryteringen, och när jag nu fått jobbet ser jag
fram emot att driva Läkemedelsverket mot nya framgångar både internationellt
och nationellt, säger Christina Rångemark Åkerman.

Efter sin läkarexamen arbetade Christina Rångemark
Åkerman som läkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg där hon
specialistutbildade sig och disputerade. Därefter började hon arbeta som
medicinskt ansvarig på Hässle i Mölndal, och fortsatte sedan det arbetet på
Astrazeneca efter företagets omorganisation.

Enligt regeringen har de tittat särskilt efter att
få en god ledare till Läkemedelsverket, och Christina Rångemark Åkerman
skaffade sig sin ledareerfarenhet på Filippinerna.
? Under två år var jag chef för Astrazeneca där och hade även platsansvar för
en fabrik, så jag är van vid att leda komplexa organisationer.

Vilka förändringar som kommer bli mest tydliga för
Läkemedelsverket under hennes ledarskap kan Christina Rångemark Åkerman inte
svara på idag.
? Nu ska jag läsa in mig för att ha en ordentlig programförklaring den 1
september.

 

 

  

 

Läkemedel billigast i Norge

SNF har kartlagt och jämfört prisnivåerna på läkemedel i Norge, Belgien, Danmark, Finland, Irland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Sverige. Studien baseras på detaljerad data från IMS Health om de 300 mest använda receptbelagda läkemedlen i Norge under det första halvåret 2007.

Rapporten från SFN visar att de norska läkemedelspriserna är lägst eller i alla fall bland de lägsta, jämfört de övriga länderna. Detta gäller både för patentskyddade läkemedel och för läkemedel med generikakonkurrens. Apotek och läkemedelstillverkare i Norge hamnar samtidigt bland dem som tjänar minst på läkemedelsförsäljning.

Författarna till rapporten menar att de låga priserna kan förklaras av stram prisreglering i kombination med konkurrensen på generikaområdet.

Tidsplanen för omregleringen håller inte

Många aktörer berörs av en omreglering av apoteksmarknaden och drygt 120 remissvar har kommit in som respons på den utredning som Lars Reje presenterade i januari. Framför allt har synpunkterna berört hur prismodellen ska fungera och vilka förutsättningar som krävs för en väl fungerande konkurrens.

Mot bakgrund av detta meddelar Göran Hägglund i en debattartikel i Göteborgs-Posten att regeringen arbetar för att monopolet ska kunna brytas den 1 juli 2009 i stället för den 1 januari. ?Det är viktigt att det blir rätt, snarare än att det går snabbt?, skriver han.

Media möter regering i domstol

Reklam för receptbelagda läkemedel får inte förekomma i kanadensiska medierna, vilket är tillåtet i amerikanska. Detta försätter kanadensiska medier i en ofördelaktig konkurrenssituation gentemot amerikanska tidningar som säljs i Kanada, menar Canwest Mediaworks. Tidningsutgivaren har därför stämt landets regering. Detta skedde redan i december 2005 men det är inte förrän nu i juni som fallet kommer att tas upp i domstol, enligt tidningen Pharmatimes.

Kampanj gav mindre sömnmedel

Under 2007 genomförde landstinget i Uppsala län informationskampanjen “Sov bra utan sömnmedicin”. Kampanjen innebar bland annat att 25 000 foldrar om hur man sover bra utan läkemedel delades ut på apotek och vårdcentraler. En kortare informationsfilm sändes också under lokala TV-sändningar.

Kampanjens mål var att minska användingen av sömnmedel i hela befokningen, men ännu så länge syns störts skillnad när det gäller förskrivningen till människor som är 80 år eller äldre. Hos den gruppen förskrevs 11 procent mindre sömnläkemedel första kvartalet i år jämfört med samma period för två år sedan. I hela landet har förskrivningen minskat med 3,5 procent.

Diabetesstudier fortsätter mäta fel saker

Forskargruppen vid Mayo-kliniken i USA har identifierat
drygt 1000 kliniska prövningar av diabetesläkemedel som nu befinner sig i fas
II, III eller IV. Av dessa valde de slumpmässigt ut 436 studier som de sedan
analyserade för att se hur studierna var konstruerade.


Resultatet visar att endast 18 procent av
studierna hade som primärt mål att studera en klinisk effekt som till exempel hur
läkemedlet påverkade risken för stroke, hjärtinfarkt, synförlust eller
njurfunktion. Det vill säga förändringar som faktiskt påverkade patientens
hälsa. Resten av studierna var istället konstruerade för att undersöka hur
läkemedlet påverkade olika surrogatvariabler som till exempel kolesterolvärden
och glykemisk kontroll.

Tidigare rapporter från den här forskargruppen har
visat att redan slutförda och publicerade studier också mäter ?fel? saker, och
diskussionen har då handlat om att framtida studier borde bli bättre på att fokusera på kliniskt relevanta värden. Det var för att se om studier som görs nu är
bättre som forskargruppen gick igenom aktuella och pågående studier.

Men slutsatsen är alltså att ingenting har ändrats. Framförallt är det alla mindre studier, och studier som utvärderar
läkemedel för typ 2-diabetes, som mäter labbvärden istället för
kliniska värden. I dagens artikel i JAMA skriver forskargruppen att det därmed
även i framtiden kommer att bli svårt att utifrån dessa studier avgöra vilken
effekt olika diabetesläkemedel har.

En förklaring till att studierna är konstruerade
på det här sättet är att det är billigare. Forskarna föreslår därför att
studierna, som ofta mäter kliniska effekter fast som sekundär effekt,
publiceras och redovisas på ett sådant sätt att det går att använda resultaten
i metastudier. Om alla mindre studier redovisar vilken effekten varit på
patienternas hälsa kan andra forskare slå samman resultaten från flera studier och
på så sätt få fram kliniskt relevant information. På så sätt kan man också
bättre förutspå vilken kliniskt värde de olika labbvärdena har, skriver
forskarna i sin diskussion.

Förslag på nordiskt e-recept

De nordiska hälso- och socialministrarna beslutade på nordiska ministermötet i Visby att man till nästa års möte ska ha tagit fram ett förslag på hur införandet av ett nordiskt e-recept ska gå till.

Alla tre
länderna har byggt nationella bredbandsnätverk för den elektroniska kommunikationen mellan vårdenheter i det egna landet. Planen är att koppla samman de tre nationella nätverken till ett gemensamt nordiskt hälsonät.

Sanofi-Aventis utreds av EU

I början av året inledde EU-kommissionen en undersökning av konkurrenssituationen bland läkemedelsföretagen i Europa, som ska vara färdig våren 2009. Målet är bland annat att upptäcka vilka överenskommelser som finns mellan de företag som sitter på patenten och de som producerar generika. Som en del i utredningen har kommissionen gjort oanmälda besök på flera företag. I mitten av januari var det Sanofi-Aventis tur, Frankrikes största läkemedelsproducent.

Men Sanofi-Aventis vägrade att lämna ut ett visst dokument om inte
kommissionen kunde visa upp ett tillstånd om husrannsakan utfärdat av
de franska myndigheterna. Ett tillstånd ordnades och EU-kommissionens utredare fick en kopia av dokumentet. Nu har kommissionen vidtagit rättsliga åtgärder för att utreda om företaget gjort sig skyldigt till brott när de undanhöll dokumentet.