Månads arkivering maj 2008

Farmaciförbundet tycker till om servicebolaget

På en framtida omreglerad apoteksmarknad ska ett statligt servicebolag ansvara för bland annat högkostnadsdatabasen, receptbrevlådan för elektroniska recept och receptregistret för elektroniskt sparade recept, om regeringens förslag går igenom. Enligt propositionen ska även patientsäkerheten främjas. Farmaciförbundet har nu arbetat fram en lista åt socialdepartementet med fem funktioner som de anser borde ligga på servicebolagets bord ? just för att göra läkemedelsanvändningen säker.

Det handlar bland annat om en statlig läkemedelsupplysning som är tillgänglig dygnet runt  och fristående från apotek och tillverkare. Förbundet vill också se ett gemensamt kreditsystem för betalning av förskrivna läkemedel, så att alla invånare kan dela upp betalningarna på lika villkor. Enligt förslaget bör även servicebolaget ansvara för dosdispenserade läkemedel, Apotekets läkemedelsforskning samt för den tillverkning av läkemedel som idag sköts via Apoteket Produktion & Laboratorier.

Men Farmaciförbundet ser helst att omregleringen inte blir av.
– Vi i Farmaciförbundet är fortfarande övertygade om att monopolet är den form som bäst garanterar en trygg och rättvis läkemedelsanvändning. Men vi är självklart beredda att bidra med vår erfarenhet och kunskap för att nå en säker och trygg läkemedelsförsörjning även i framtiden och välkomnar en diskussion med departementet, säger Farmaciförbundets vice ordförande Gunilla Andersson i ett pressmeddelande.

Tramadol narkotikaklassat

Tramadol som också säljs under namnen Nobligan, Tiparol och Tradolan har nu narkotikaklassficerats av Läkemedelsverket. Det likställer substansen med de två andra svaga opioiderna kodein och dextropropoxifen som sedan länge är narkotikaklassade. Men till skillnad mot de substanserna behövs inte särskild receptblankett för att skriva ut tramadol-preparat.

Att Läkemedelsverket nu narkotikaklassat substansen beror på att allt fler som använder den hamnar i beroende. Drogen har också på senare tid blivit vanligare på den illegala internetmarknaden.
? Sedan vi införde särskild receptblankett för dextropropoxifen i början av 2000-talet har försäljningen av tramadol ökat kraftigt, säger Per Åke Sandvold på Läkemedelsverkets narkotikaenhet. Idag använder 350 000 svenskar substansen.
? Den lanserades som en mindre beroendeframkallande substans än dextropropoxifen, men idag anses den blivit en vanlig illegal drog bland ungdomar, säger Per Åke Sandvold.

EU ifrågasätter svensk vaccinreklam

Det är genom miljöpartiets riksdagsledamot Thomas Nihlén som kommissionen fått kännedom om att Sverige inte fullt ut anpassat sin lagstiftning om läkemedelsreklam till EU-reglerna. Sverige är nämligen det enda land där vaccinationskampanjer till allmänheten är tillåtna, utan att de i så fall först godkänts av myndigheterna. Något som de två företag som marknadsför HPV-vacciner utnyttjat i massiva marknadsföringskampanjer.

Thomas Nihlén har genom sin partikollega i EU-parlamentet, Carl Schlyter drivit frågan till kommissionen som nu svarat.
Och kommissionen ber nu regeringen klargöra vilka regler som gäller för vaccinationskampanjer i Sverige. I ett svar till Carl Schlyter skriver EU-kommissionären Günter Verheugen att situationen inte är förenlig med förutsättningarna i EU-direktivet.
? Jag tycker det är viktigt att Sverige införlivar direktivet fullt ut, säger Thomas Nihlén.

Men Thomas Nihlén anser också att Läkemedelsverket gjort en tvivelaktig tolkning av den svenska lagstiftningen när det gäller vilka typer av vaccinationskampanjer som ska vara tillåtna för marknadsföring direkt till allmänheten.
? I förarbetena till lagtexten står det att syftet med undantagen är att tillåta vaccinationer mot infektionssjukdomar och så nämner man resevacciner.
Thomas Nihlén menar att Läkemedelsverkets tolkning att marknadsföring av HPV-vaccinerna tillhör undantagen är tvivelaktig.

Att EU-kommissionen
tar upp frågan innebär att ärendet till sist kan hamna i EG-domstolen. Till Svenska Dagbladet säger socialminister Göran Hägglund att den svenska modellen enligt hans preliminära bedömning lever upp till EU-reglerna.

Pneumokockvaccin införs

I januari kom Socialstyrelsen med ett expertunderlag till stöd för vaccination. Det har nu varit ute på remiss och berörda myndigheter förordar allmän vaccination

Pneumokockvaccination kommer att ske på barnavårdscentralen samtidigt med övriga vaccinationer vid tre, fem och tolv månaders ålder från och med årsskiftet 2008/2009

Information behöver uppdateras

Produktinformationen för läkemedel som ofta används av äldre behöver ses över. Det visar en genomgång som pågår vid Läkemedelsverket. Berörda företag uppmanas nu att uppdatera den.
? De grupper det handlar om är medel vid Parkinsons sjukdom, och inkontinens, sömnmedel och antidepressiva, säger Kerstin Jansson vid Läkemedelsverket.

Avsnitten som
behöver ses över handlar till exempel om dosering, varningar, försiktighetsmått och biverkningar.
De senaste åren har det kommit nya data just när det gäller äldres läkemedelsanvändning som inte alltid finns med i informationen, säger hon.

Sverige kan tvingas skattebelägga läkemedel

 EU-kommissionen vill att medlemsländerna ska ha en mer enhetlig mervärdesbeskattning än vad som är fallet idag. Främst handlar det om att minska antalet områden med tillåten lägre momssats. I översynen ingår på lite sikt att eventuellt inte tillåta att läkemedel, ska kunna vara momsbefriade.

? Kommissionen har skissat på lite tankar för att se över den vildvuxna floran av olika skattesatser, säger Jan E Olsson, som arbetar på kommissionen.

Momsen på läkemedel varierar idag i Europa. De flesta har dock en lägre moms på läkemedel än andra varor. Bara Österrike, Bulgarien, Danmark, Tyskland och Norge har en moms som ligger i nivå med den generella mervärdesbeskattningen, mellan 19-25 procent. Norge och Danmark ligger högst med 25 procent moms också på läkemedel.

Cypern, Malta och Sverige sticker ut åt andra hållet genom att inte ha någon moms alls på receptbelagda läkemedel. De flesta länder har samma momssats för läkemedel oavsett om de är reecptbelgda eller inte. Sverige och England är de två länder som har andra modeller. I Sverige har vi 25 procent moms på receptfria läkemedel och noll för resten.

? Eftersom läkemedel tillstor del betalas av det allmänna i Sverige skulle man kunna tro att det i princip är ett nollsummespel om vi har moms eller inte, säger Jan Ström på Läkemedelsindustriföreningen, Lif .

? Men riktigt så är det inte.

Lif har gjort en första analys av de ekonomiska konsekvenserna om receptbelagda läkemedel skulle beläggas med 25 procent moms. Enligt den uträkningen innebär momspåslaget en ökad utgift för landstingen på 4,5 miljarder och för konsumenterna en ökning med 1,4 miljarder kronor.

Stramare regler för medel mot spädbarnskolik

Det finns inget godkänt läkemedel i Sverige som innehåller dicykloverin utan medlet har tillverkats och sålts av Apoteket, på ordination av läkare. Men Läkemedelsverket inför nu striktare regler för användningen. Det ska enbart få användas efter särskilt tillstånd från Läkemedelsverket, så kallad enskild licens eftersom det finns tillgängligt som godkänt läkemedel utanför Sverige.

Skälet till de
restriktiva reglerna är allvarliga biverkningar, bland annat andningsuppehåll och andnöd. Det finns också fall av plötslig spädbarnsdöd där barnet fått dicykloverin, även om inget samband mellan läkemedlet och dödsfallen kunnat fastställas.

Läkemedelsverket menar
att biverkningarna är så allvarliga att användningen av medlet vid spädbarnskolik bör begränsas till mycket besvärliga fall när andra behandlingsalternativ prövats.

E-recept också för djur

Ungefär 70 procent av alla recept som skrivs ut i Sverige är idag e-recept. Men tidigare har det inte varit möjligt för djurägare att hämta ut djurläkemedel den vägen. Från och med idag finns den. Förutsättningen är dock att man fått receptet utskrivet hos Distriktsveterinärerna som omfattar 330 av ungefär 1400 veterinärer.

Enligt Apoteket
är dock flera andra aktörer också intresserade av att utveckla journalsystem för att kunna skriva ut e-recept. Om ett år tror företaget att också djursjukhusen ska omfattas av systemet.

Blogg om att starta apotek

Joakim Söderberg är 38 år gammal, har varit apotekare sedan 1994 och företagare i nio år. Hans företag Health Solutions utvecklar idag olika metoder för att förbättra den evidensbaserade medicinen i sjukvården. Sedan i höstas är han också gästbloggare på www.lakemedelsvarlden.se och från och med idag startar han bloggen ?Entreprenör2009?. Här kommer han att skriva om hur han går till väga för att starta en apoteksverksamhet på den omreglerade marknaden som enligt planen ska börja gälla från och med den 1 januari 2009. Förutom Joakims egna tankar och reflektioner kommer stora delar av korrespondensen med myndigheter läggas ut. Parallellt med bloggen kommer det också finnas en FAQ med några av de frågor som finns kring att starta eget apotek.
 

Varför vill du starta den här bloggen?
? ­Förändringar av den här storleken ger alltid unika möjligheter för de som vill vara med. Men det är inte helt enkelt i dagsläget att få klart för sig vilka de möjligheterna är. Jag tror att vi är i en fas där alla tjänar på att dela med sig om vad man får reda på, säger Joakim Söderberg.

 
Vad kommer du att skriva om?
? Jag kommer inte att skriva ut precis allt i den här bloggen, vårt företag menar allvar med ansökan och vissa saker måste vi hålla för oss själva. Samtidigt är det just för att vi menar allvar som den här bloggen är en god idé, det finns ingen anledning att ge sig in i något som i slutändan inte kommer att ge tillräckligt tillbaka och i dag är det nästan omöjligt att avgöra vad man skall göra. Starta apotek? Köpa apotek? Vilket apotek skall jag i så fall köpa? Satsa på servicefunktioner till apotek? Hyra ut personal? Sälja läkemedel via webben? Sälja personal via webben?
?    Och ok då, jag har en anledning till och det är att jag faktiskt egentligen misstänker att svaren inte finns, att den 1 januari 2009 kan bli ett stort antiklimax på grund av att myndigheterna inte gör det de skall, och kejsarens nya kläder har alltid varit min favoritsaga. Men jag hoppas att jag har fel. Vi får se.
 
Vad hoppas du att bloggen kommer att resultera i?
? Att vi lyckas få fram information från myndigheterna i någorlunda tid innan den 1 januari 2009, om allt varit optimalt skulle vi redan ha allt vi behöver. I mitt första brev som redan gått till fyra myndigheter finns ett antal frågor och det är de som idag utgör grunden för vår FAQ. Men jag hoppas att detta inte skall bli allt. Jag skulle önska att alla som är intresserade skulle kunna kommentera och diskutera här på bloggen.
 
Hur ofta kommer du att uppdatera bloggen?
? Det är svårt att säga, jag kommer att försöka svara på frågor och kommentarer så fort jag ser dem men den övriga informationen är beroende av hur snabbt myndigheterna jobbar och svarar på mejl och brev. Men förhoppningsvis blir det bra action.
  
Tror du att du är apoteksägare om ett år?
? Nej. Det är kanske ett oväntat svar med tanke på att vi drar igång den här bloggcirkusen men den nya marknaden är så mycket mer än bara butiken apoteket. Jag satsar i dag helhjärtat på Health Solutions och vi ser inte apoteksägande som en viktig del i vår verksamhet. Men däremot finns det mängder med saker kring läkemedel, kvalitet och läkemedelsdistribution som vi är intresserade av och allt kommer att förändras den 1 januari 2009. Och apoteksverksamheten är extremt viktig för att få ut den evidensbaserade medicinen i verkligheten, och det är det jag vill ägna mig åt.

Gå dirket till bloggen.

Inga läkemedel i maten

Livsmedelsverket har främst analyserat prover tagna från djur som skulle kunna vara behandlade med veterinärmedicinska preparat. De har specifikt letat efter injektionsmärken i halsen och djur med juverinflammation men i övrigt har provtagningarna skett slumpmässigt.

Av drygt 9 000 prover innehöll fyra för höga penicillinvärden under 2007. Av dem kom tre prover från njure från nötkreatur och ett från gårdsmjölk. Två av fallen med penicillin i njurarna har lämnats till åklagare. Resultatet liknar det från förra året. Då innehöll två njurprov och två mjölkprov penicillinnivåer som överskred gränsvärdena.

Analysresultaten redovisas till EU-kommissionen som samlar resultat från samtliga EU-länder på sin webbplats. De färskaste dokumenten som finns tillgängliga där idag är dock från 2005.

Gratis hiv-läkemedel minskade dödstalet

Malawi, i södra Afrika, är ett av de länder som är hårdast drabbat av hiv och aids. Varje år dör omkring 800 000 till följd av sjukdomen. Mellan 2002 och 2006 studerade en grupp forskare mortaliteten i landet bland
32 000 vuxna individer. Under de sista åtta månaderna av observationsperioden fanns gratis antiretrovirala hiv-läkemedel tillgängliga via en klinik som öppnat i Karonga Town.

I studiegruppen minskade mortaliteten under dessa åtta månader med tio procent ? men en sänkning av dödssiffran var detekterbar även på populationsnivå.
– Jag tror inte att människor förväntade sig att se en effekt så snabbt, säger Judith Glynn vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, en av forskarna bakom studien, till nyhetsbyrån Reuters.

Minskningen av mortaliteten skedde bland individer i åldern 15 till 59 år. Hos dem som var äldre än 60 år sågs ingen förändring.

Riksdagen sa ja till försäljning av Apoteket

Beslutet idag innebär att regeringen nu kan bilda det
planerade moderbolaget till Apoteket AB. Alla företagets aktier kommer att
flyttas över till moderbolaget, och det är ifrån moderbolaget som en framtida
försäljning av delar av Apoteket kommer att ske. Riksdagsledamöterna röstade
enligt sina partilinjer, och totalt blev det 147 röster för förslaget och 139
emot.

Under eftermiddagen har propositionen debatterats i
kammaren. Ylva Johansson (s) kritiserade alliansen för att driva frågan om
apoteksmonopolet på ett odemokratiskt sätt. Detta eftersom regeringen först tar
fram en proposition om utförsäljning av Apoteket innan riksdagen fått rösta om
själva omregleringen.

Socialminister Göran Hägglund svarade på kritiken:
? Grunden till er kritik är att ni inte gillar att fler ska få öppna apotek. Om
vi hade gjort det på ett annat sätt hade ni hittat något annat att kritisera.

Göran Hägglund fick också frågor om regeringen planerar att
genomföra den prismodell som finns i Apoteksmarknadsutredningens
huvudbetänkande.
? Det kan jag inte svara på ännu, vi ska diskutera oss fram till en bra
lösning, svarade han på det.

I sitt anförande sa socialministern att dagens omröstning var
viktig för att se om regeringen har riksdagens stöd för att kunna gå vidare med planerna på en omreglering av
marknaden. Att så är fallet visade alltså sedan omröstningen.

 

Ingen subvention för bisfosfonat

Bonviva är ett bisfosfonatpreparat som används vid behandling av benskörhet. När Roche, företaget bakom läkemedlet, inte fick igenom sin ansökan om subvention till LFN valde det att vända sig till länsrätten. Men även denna instans tyckte att det höga priset var omotiverat och har nu avslagit företagets överklagande.

Roche har inte kunnat visa att Bonviva är mer effektivt än liknande preparat som ingår i högkostnadsskyddet, trots att priset är högre, enligt LFN.

Billigast generika finns i Danmark

Prisnivåerna på generika låg 17 procent högre i Sverige än i Danmark 2007. Det är en av slutsatserna i en undersökning av Danmarks Apotekerforening, där prisnivåerna i Danmark, Sverige och Norge har analyserats, med utgångspunkt i den danska konsumtionen av läkemedelskopior. Norge låg 7 procent högre än Danmark.

En undersökning från Leuven Universitet i Belgen visar att Danmark har de lägsta generikapriserna även jämfört med flera andra europeiska länder, bland annat Frankrike och Tyskland, enligt Danmarks Apotekerforening.

Per Nielsen, ansvarig för analysen, tror att förklaringen är en kombination av två faktorer.
– Dels måste apoteken sälja den billigaste kopian av ett läkemedel som finns på marknaden, dels konkurrerar läkemedelsföretagen intensivt om att bli billigast i en viss prisperiod. Företagen vet att om de erbjuder det billigaste alternativet inför en ny prisperiod så kommer de att dominera marknaden på sitt område i fjorton dagar framåt, förklarar han.

Utbytessystemet med den resulterande konkurrensen och prispressen finns även i Sverige men här får apoteken sälja en billig kopia som finns i lager även om det finns ännu billigare alternativ på marknaden. Samtidigt kommer prislistan ut en gång i månaden i Sverige, jämfört med varannan vecka i Danmark.

Analysen visar även att Danmark är det land i världen där generika har den största marknadsandelen ? 55 procent av alla läkemedel som säljs på apotek i Danmark är kopior, mätt i mängd. Men trots det står de bara för omkring 18 procent av läkemedelskostnaderna.

Svenskarna säger nej till utförsäljning

Sämre service, höjda priser och minskat antal arbetstillfällen skulle bli följden av en utförsäljning av Apoteket, tror svenskarna. Detta skriver Janne Rudén, förbundsordförande för Seko, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Seko har i samarbete med undersökningsföretaget Novus Opinion låtit intervjua 2 000 personer i åldern 18 till 65 år för att få reda på deras inställning till statligt ägande. Resultatet visar att Posten, Apoteket och SJ ligger i topp i listan över de bolag som svenskarna inte vill privatisera.

Finansmarknadsminister Mats Odell tror dock att människors oro inför breddat eller utländskt ägande kommer att minska ?när de ser apotek i varje gathörn eller i andra länder?, skriver Dagens Nyheter.

Enligt undersökningen var 25 procent av de tillfrågade positiva till en total utförsäljning av Apoteket.

Malarialäkemedel håller inte måttet

För drygt två år sedan gick WHO ut med nya riktlinjer vid behandling av malaria, där artemisinin-baserad kombinationsterapi är att föredra. Monoterapi med artemisinin rekommenderas inte, eftersom det fungerar sämre och leder till resistensutveckling hos malariaparasiterna.

I en studie publicerad i tidskriften Plos One framkommer att 33 procent av en grupp testade malarialäkemedel var just artemisinin-baserade monoterapier. Forskarna har besökt ett antal försäljningsställen i sex länder i Afrika och låtsats föreställa kunder. De har bett om en förpackning av alla tillgängliga malariamediciner som finns inne, utom klorokin, och dessa har sedan testats.

Förutom att omkring en tredjedel av de 195 förpackningarna innehöll läkemedel som alltså var olämpliga utifrån WHO:s riktlinjer, föll även 35 procent när det gällde kvaliteten. Endera innehöll de inte tillräckligt hög nivå av farmacevtiskt aktiv substans eller också löste de inte upp sig som de skulle.

Forskarna menar att dessa underkända läkemedel äventyrar patienternas säkerhet samtidigt som framtida malariabehandling hotas av resistensutvecklingen. Att WHO har agerat är inte tillräckligt utan även andra internationella organ måste utöva påtryckningar för att få till stånd en förändring, menar de. Dessutom anser de att enkla läkemedelstest borde kunna genomföras på lokal nivå för att öka kontrollen.