Månads arkivering maj 2008

Kraftfullare bevakning av biverkningar

Lisa Kvist Wadman
-
0

Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, ska genom ett nytt datasystem, Sentinel System, få möjlighet att övervaka eventuella risker förknippade med redan godkända medicinska produkter. Sentinel ska utvecklas stegvis men målet är att det i slutändan ska utnyttja information från flera olika datasystem, till exempel elektroniska journalsystem och sjukförsäkringssystem, enligt en rapport från FDA.

I dagsläget förlitar sig FDA till stor del på de biverkningsrapporter som lämnas av läkemedelstillverkare, läkare och patienter – men av dessa är det bara tillverkarna som är skyldiga att informera FDA. Myndigheten uppskattar att den bara får in uppgifter om en bråkdel av alla faktiska bieffekter, skriver New York Times. Och dessutom tar det månader eller till och med år innan en viss biverkan är fastställd.

FDA har till exempel fått in tillräckligt många rapporter om brustna senor i samband med viss antibiotikanvändning för att kunna varna för en sådan risk. Men myndigheten kan inte mäta hur sannolikt det är drabbas av denna biverkan, enligt New York Times. Med det nya systemet skulle det vara möjligt.

Sentinel System ska bland annat använda sig av information från Medicare, ett sjukförsäkringssystem för äldre och handikappade. I fallet med antibiotikan skulle man då kunna beräkna antalet antibiotikabehandlade patienter som söker vård för problem med senorna och jämföra siffran med det totala antalet brustna senor i Medicares system. Information från Medicare borde kunna finnas hos FDA inom 30 dagar, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

FDA understryker att inga patientnamn eller personliga uppgifter kommer att finnas med i den information som når myndigheten. Men att använda sig av Medicare är inte helt problemfritt. Information lagras till exempel bara i samband med att en vårdgivare vill ha betalt och kan inte jämföras med patientjournaler. Dessutom använder dessa patienter ofta många läkemedel samtidigt, vilket gör det svårt att avgöra vilket som ligger bakom en viss bieffekt.

Det är inte klart hur lång tid det kommer att ta innan Sentinel System blir verklighet. Men för att avgöra hur korrekt information som fås via det nya systemet kommer FDA att börja med att studera redan kända biverkningar.

I Sverige saknas ett sådant system men även här är läkemedelstillverkare skyldiga att rapportera in alla biverkningar till Läkemedelsverket, de allvarliga inom 15 dagar. Även läkare och sjuksköterskor är skyldiga att informera Läkemedelsverket om allvarliga biverkningar.
– De matar in informationen direkt i vårt datasystem men de hinner inte med att rapportera om allt. Från och med juni ska det dock bli möjligt även för patienter att rapportera om biverkningar på elektronisk väg, säger Lennart Waldenlind, chef för Signalutredningsavdelningen på Läkemedelsverket,

Fler myndigheter involveras i omregleringen

Lisa Kvist Wadman
-
0

Regeringen har gett i uppdrag till Konsumentverket och Konkurrensverket att följa utvecklingen på apoteksmarknaden under omregleringen. Syftet är att fånga upp eventuella hinder för nya aktörer att träda in på marknaden och konsumentrelaterade problem, till exempel brister i information och tillgänglighet.

Borrelia kan orsaka cancer

Lisa Kvist Wadman
-
0

Drygt 3 000 danska och svenska patienter med olika former av lymfkörtelcancer och en kontrollgrupp bestående av något fler individer ingick i en studie som presenteras i tidskriften Blood. Tidigare rapporter har pekat på ett möjligt samband mellan borrelia och lymfkörtelcancer, bland annat eftersom DNA från borreliabakterien upptäckts inuti tumörceller, skriver Upsala Nya Tidning. Därför ville forskarna undersöka om en borreliainfektion ökar cancerrisken.

Resultatet av studien visar att en tidigare borreliainfektion var mer en tre gånger vanligare bland patienter med mantelcellymfom, en svårbehandlad form av lymfkörtelcancer, jämfört med dem som inte hade cancer.
– Detta talar för att borreliainfektion är en riskfaktor som kan ligga bakom en del fall av mantelcellymfom. Detta måste dock bekräftas i ytterligare studier, säger Bengt Glimelius till Upsala Nya Tidning. Han är professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av forskarna bakom studien.

Piloter förbjuds använda Champix

Ingert Nilsson
-
0

I går kväll svensk tid publicerade professor Curt Furberg och hans forskargrupp rapporten i USA, och som genast fick stort genomslag i amerikanska media.

Det amerikanska luftfartsverket reagerade med att förbjuda piloter och trafikkontrollanter att använda medlet. En talesman för verket, Les Dorr, säger till nyhetsbyrån CNBC att man räknar med att cirka 180 anställda som nu använder Champix stängs av under 72 timmar, ? tills medlet försvunnit ur deras system?.

Läkemedelsmyndigheten FDA säger att rapporten är en signal om att det behövs ytterligare undersökningar och uppföljning av medlets biverkningar.

Företaget Pfizer förefaller dock än så länge försvara sitt läkemedel. I ett uttalande säger företaget att man anser att de varningar som redan finns vid användningen av Champix fortfarande stämmer och att det inte finns någon anledning i nuläget för FDA att agera.
Pfizer försöker också förringa Curt Furberg och kollegors undersökning.
?Vad vi förstår är institutets rapport enbart baserad på spontana biverkningsrapporter.?
Sådana menar företaget ger ofta begränsad och förvirrande information.

Till norska VG Nett säger Petra Eurenius informationschef på Pfizer i Sverige att
det i nuläget inte finns någon information som stödjer att de biverkningar som rapporterats i samband med användningen av Champix beror på läkemedlet.
I USA har Champix som där säljs under namnet Chantix blivit en av Pfizers storsäljare sedan det lanserades våren 2006. Över 3,5 miljoner amerikaner beräknas använda läkemedlet.
Företagets aktie sjönk till den lägsta nivån sedan 1997 efter rapportens publicering.

 

Cancer värre än infektion i framtiden

Lisa Kvist Wadman
-
0

Eftersom befolkningen i låg- och medelinkomstländer blir allt äldre kommer också andelen dödsfall orsakade av bland annat hjärtkärlsjukdomar, cancer och andra så kallade ?noncommunicable diseases”, det vill säga icke smittsamma sjukdomar, att öka under de närmaste 25 åren. Samtidigt kommer den mortalitet som associeras med sjukdomar som hiv, tuberkulos och malaria att sjunka. Detta skriver WHO i sin statistiska årsrapport.

Men antalet dödsfall orsakade av hiv förväntas först att stiga från 2,2 miljoner i år till 2,4 miljoner 2012 innan siffran börjar sjunka för att hamna på 1,2 miljoner 2030. De fyra vanligaste dödsorsakerna världen över kommer då att vara hjärtinfarkt, stroke, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och luftrörsinfektion, framför allt lunginflammation.

Att KOL uppskattas stå för en så stor del av dödsfallen år 2030 beror på att tobaksanvändningen förväntas öka. Enligt WHO dödar tobak mellan en tredjedel och hälften av alla som använder det. År 2030 förväntas över 80 procent av dessa dödsfall att ske i utvecklingsländer.

Ögonläkemedel skapar etiskt dilemma

Lisa Kvist Wadman
-
0

Åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, är en ögonsjukdom som förekommer i flera former men den enda som kan behandlas är den som kallas för neovaskulär eller våt AMD. Den vanligaste behandlingen har tidigare utgjorts av fotodynamisk terapi, PDT. Nu har SBU undersökt effekten av ranibizumab, ett läkemedel som injiceras i ögats glaskropp av ögonläkare månadsvis.

I två stora randomiserade studier har ranibizumab jämförts med placebo och PDT. Efter ett års behandling hade 90-95 procent av patienterna stabil synskärpa och upp till 40 procent förbättrad syn. Motsvarande siffror för PDT och placebo låg på drygt 60 procent med avseende på stabilitet och under tio procent för förbättring.

Behandling med ranibizumab är alltså effektiv och några allvarliga biverkningar ses inte heller. Men behandlingen är dyr. Och i dagsläget saknas kunskap om behandlingseffekten på längre sikt än två år. Varje injektion kostar drygt 13 000 kronor, vilket innebär att en tvåårsbehandling av de omkring 4 000 behandlingsbara fall som diagnostiseras årligen skulle gå på 1,3 miljarder kronor per år. Dagens resurser inom ögonsjukvården är inte tillräckliga för att behandla alla aktuella patienter med ranibizumab, skriver SBU i sin rapport.

Ranibizumab är det första antikroppsbaserade läkemedlet för ögonbruk och godkändes för behandling av våt AMD i januari 2007. Idag används det i flera landsting. Omkring 30 000 personer är drabbade av våt AMD i Sverige.

Läkare vill leda läkemedelsgenomgångar

Ingert Nilsson
-
0

Läkarförbundet är skeptiskt till en utökad roll för farmacevter inom sjukvården. I det läkemedelspolitiska program som förbundet nyligen lagt fram, en revidering av en skrift från 1999, ifrågasätter man apotekares roll vid läkemedelsgenomgångar.

Den modell som idag ofta används, att en apotekare går igenom patientens medicinering som sedan presenteras i en referensgrupp med läkare, sköterskor och omvårdnadspersonal har aldrig utvärderats ordentligt, menar läkarförbundet. Förbundet tror att genomgångar gjorda av läkare och sjuksköterskor skulle vara minst lika effektiva om de fick motsvarande tid och ansvar för genomgångarna, skriver förbundet i sitt läkemedelspolitiska program.

Förbundet oroas dock över, som man skriver, en utarmning av farmakologisk undervisning på läkarutbildningen, samtidigt som det ställs allt högre krav på läkares kompetens inom läkemedelsområdet. Bristen på kliniska farmakologer ser förbundet som ett bekymmer.

Alarmerande rapport om rökavvänjningstablett

Ingrid Helander
-
1

Tiotusentals svenskar har hittills behandlats med Pfizers rökavvänjningsmedel Champix. Förra året behandlades över 33 000 personer. Men läkemedlet kan ha allvarliga säkerhetsbrister.

Forskarna Thomas Moore, Michael Cohen och Curt Furberg släpper idag en rapport där de redovisar tusentals allvarliga biverkningar av rökavvänjningsläkemedlet Champix (vareniklin). Så många allvarliga biverkningsrapporter på så kort tid har inte setts tidigare för något läkemedel enligt forskarna. Rapporten baseras på en genomgång av amerikanska läkemedelsverkets biverkningsdatabas.

Av de drygt 3000 allvarliga biverkningsrapporter som forskarna gått igenom finns bland annat berättelser om patienter som kört bil och tillfälligt tappat medvetandet och därefter kört av vägen. Andra har fallit illa på grund av medvetandeförlust, förvirring, yrsel eller muskelspasmer.
? Vi tror att det finns ett klart samband mellan läkemedlet och de här biverkningarna, och vi har pratat med FDA som tar det här på allvar, säger Curt Furberg, professor i folkhälsovetenskap vid Wake Forest University.
Förutom de rena olyckorna finns det rapporter om synförlust, hjärtarytmier, krampanfall, allvarliga hudreaktioner och diabetes.

Forskarna upptäckte den kraftiga biverkningsrapporteringen under ett pilotprojekt vid The Insitute for Safe Medication Practices. Varje kvartal går de igenom biverkningsregistret för att se vilka läkemedel som har flest inrapporterade allvarliga biverkningar. De flesta läkemedeln har cirka fem allvarliga biverkningar per kvartal i registret. Totalt är det bara 35 läkemedel som i snitt har fler än 100 inrapporterade biverkningar per kvartal. Champix seglade redan i slutet av 2006, bara några månader efter att det godkänts, upp i toppen. Ett år senare slog Champix rekord, inget annat läkemedel har tidigare fått så många allvarliga biverkningar inrapporterade på ett kvartal: nästan 1000 stycken.
? Eftersom det är en sådan underrapportering av biverkningar, och den här sortens biverkningar kanske man inte kopplar direkt till ett läkemedel, så tror vi att det kan vara upp till 40 000 personer bara i USA som drabbats av någon av de här allvarliga biverkningarna, säger Curt Furberg. 

Det allvarligaste är enligt Curt Furberg att Champix är ett läkemedel som används av folk som i regel är fullt friska, risk-nytta-profilen blir därför tveksam när det är så här mycket allvarliga biverkningar.
? Champix används ju av folk som kör bil och flyger och så där, och då kan det få väldigt allvarliga konsekvenser om man tappar medvetandet även om det bara är för en kort sekund. I USA rekommenderas till och med piloter att använda Champix om de ska sluta röka.

Curt Furberg tycker också att det är anmärkningsvärt att ingen har reagerat tidigare.
? Det som är upprörande är att 92 procent av rapporterna kommer från Pfizer själva. Men de har inte gjort någonting åt det. De har undanhållit informationen.

Forskarna är medvetna om att det finns en svaghet i att bara titta på spontana biverkningsrapporter, det kausala sambandet mellan läkemedlet och biverkningarna går sällan att bestämma. Men ändå anser de att det är en mycket allvarlig säkerhetssignal.
? De flesta av de här biverkningarna stämmer bra överens med hur Champix verkar. Vareniklin är en dopaminagonist som verkar i hjärnan och flera av de här biverkningarna kommer från hjärnan, säger Curt Furberg.
? Nu är det myndigheternas uppgift att ta tag i frågan och tillsammans med företaget titta på det här.
Och så håller redan på att ske. Efter att Europeiska läkemedelsverket, EMEA, fått ta del av rapporten har de påbörjat en utredning.
? Det här är en säkerhetssignal som definitivt måste utredas, säger Gunilla Sjölin Forsberg, chef för Enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.

Den utredning som EMEA nu påbörjat blir en direkt uppföljning på den som löpande tittar på Champix och dess koppling till psykiatriska biverkningar som depression och självmord. En utredning som i december förra året resulterade i en förstärkt varningstext i produktresumén.
? Den utredningen får nu titta på de här andra biverkningarna som dykt upp och jag hoppas att en första analys ska vara klar inom ett par veckor, men det vet jag inte ännu, säger Gunilla Sjölin Forsberg.

Fram tills dess anser inte Gunilla Sjölin Forsberg att hon kan ge något nytt råd till de som står på behandling med Champix idag.
? Ännu så länge står vår rekommendation sedan tidigare fast. Champix är ett andrahandsval efter andra rökavvänjningsmedel.

Rapporten kommer att presenteras på The Insitute for Safe Medication Practices hemsida.

Fler förfalskade läkemedel

Lisa Kvist Wadman
-
0

Statistik från EU-kommissionen visar att 79 miljoner piratkopierade och förfalskade produkter beslagtogs i EU år 2007. Året dessförinnan låg siffran på 128 miljoner. Men minskningen skedde i cigarett- och cd/dvd-sektorn. På alla andra områden sågs istället en ökning. Bland annat hade antalet beslagtagna förfalskade läkemedelsprodukter ökat med 51 procent.

Schweiz, Indien och Förenade Arabemiraten är de länder som står för den största exporten av förfalskade läkemedel. EU:s skatte- och tullkommissionär Laszlo Kovacs säger i ett pressmeddelande att han välkomnar ett nära samarbete mellan industrin och tullen för att kunna stoppa misstänkta varusändningar med förfalskade varor innan de försvinner på den interna marknaden.

Konflikt om oberoende apoteksforskning

Ingert Nilsson
-
0

En av frågorna som Lars Reje inte tar upp i apoteksmarknadsutredningen är vem som ska ta över den samhällsfarmacevtiska forskning som idag bedrivs av Apoteket. Totalt handlar det om cirka 20 miljoner kronor om året, enligt Anders Carlsten, forskningschef på företaget.
? Det finns en risk att en sådan jämförelsevis liten men viktig verksamhet som forskning hamnar mellan stolarna inför den jätteförändring vi nu står inför, varnar han.

Bland remissinstanserna har Apotekarsocieteten, Apoteket och Sveriges Farmacevtförbund påpekat att apoteksforskningen inte får bli föräldralös efter omregleringen.
Så länge Apoteket varit en statlig nationell verksamhet har det inte varit något större problem att företaget bedrivit forskningen, menar Anders Carlsten.
? Situationen blir helt annorlunda när vi nu får kommersiellt konkurrerande apotekskedjor. Då blir det än mer angeläget att vi har en oberoende forskningsfunktion.

Ett näraliggande exempel är konflikten på det norska forskningsinstitutet Apoforsk. som drivs med pengar från den norska branschorganisationen Apoteksföreningen. Ledningen för forskningsinstitutet har sagt upp sig i protest mot att man inte längre anser sig kunna bedriva oberoende forskning.

Nyligen beslutade styrelsen för Apoforsk i vilken det ingår representanter för Apotekskedjorna att institutet ska prioritera forskning som dokumenterar apoteksverksamhetens mervärde . I norska media har styrelsens nye ordförande, Gunnar Ellingsen sagt att Apoforsk inte längre ska vara ett oberoende forskningsinstitut och att man ska vara selektiv med vad som publiceras.
? Du kan inte bedriva en forskning med uppgift att visa på mervärde. Frågan du ställer som forskare är: har en viss företeelse ett mervärde, säger forskningsdirektör Anne Gerd Granås som nu sagt upp sig tillsammans med den administrative direktören.

Cecilia Bernsten, ordförande för Sveriges Farmacevtförbund beskriver konflikten vid det norska forskningsinstitutet som en katastrof.
? Nu gör man Apoforsk till ett marknadsföringsredskap. Det är både korkat och kortsiktigt av branschen. Vill man utveckla en verksamhet måste man förstås också våga se sådant som inte är så bra och naturligtvis publicera.
? Det här är en mycket tydlig varning för Sverige, att det här inte ska ligga hos branschorganisationen. Och det enda man kan säga för vår del är väl att det var bra att det som hände i Norge hände nu, innan besluten ska fattas här.

Fortsatt svalt intresse för farmaci bland studenter

Ingert Nilsson
-
0

Antalet studenter som vill bli apotekare eller receptarie har inte påverkats av den förestående omregleringen av apoteksmarknaden. Budskapet från fack och universitet att behovet av farmacevter kommer att öka har tydligen inte nått fram. Högskoleverkets statistik antyder snarare motsatsen. Att döma av trycket på utbildningarna anses yrkena ännu inte ha framtiden för sig. Förutom bland studenter med utländsk bakgrund. Bland yrkesprogrammen ligger apotekarprogrammet högst, mer än varannan som sökt har utländsk bakgrund.

Jämfört med förra hösten är det något färre sökanden till programmen. 328 har som sitt förstahandsval att gå apotekarprogrammet. Det är 14 färre än förra hösten, Receptarieansökningarna är i höst 309, hösten 2007 hade 318 sökanden den utbildningen som sitt första val.

I Göteborg där det finns 90 utbildningsplatser på apotekarprogrammet är det 1,4 sökande per plats. På 50 receptarieplatser har man i år 43 förstahandssökandde Intresset att gå apotekarprogrammet i Uppsala är högre än i Göteborg. Här tävlar drygt två sökande om varje plats. 77 personer har sökt till de 70 utbildningsplatserna på receptarieprogrammet. Av de högskolor och universitet som har receptarieutbildning, Kalmar, Karlstad, Göteborg, Uppsala och Umeå är det bara Norrlandsuniversitetet som har klart fler förstahandsökanden än platser; 147 på 100 utbildningsplatser. I Karlstad är det 14 sökande på 30 platser .

? Det är svårt få gymnasieelever inse att det här är ett framtidsjobb, speciellt som inte heller högskoleverket i sin senaste rapport ansåg det, säger Hanna Gyllensten koordinator för apotekarprogrammet i Göteborg.

Men omreglering och stora pensionsavgångar bland receptarier de närmaste åren gör att behovet av farmacevter kommer att öka i Sverige om några år, menar såväl fack som utbildningssätena.

? Vi skulle också behöva få ett ökat söktryck för att höja betygsnivån på de sökande. Speciellt på receptariesidan har det varit lite för många som haft svårt att ta sin examen, säger Ingrid Nylander på avdelningen för farmacevtisk farmakologi vid Uppsala universitet.

Inför höstens intagningar hade det nationella nätverket för farmaciutbildningarna planer på en gemensam aktion för att öka intresset för yrkena. Det lämnade dock aldrig planeringsstadiet.

Både Ingrid Nylander och Hanna Gyllensten förklarar det med bristande ekonomi.Att till exempel gå ut med en annonskampanj blir en hög kostnad med tanke på att det är relativt få utbildningsplatser.

Men Ingrid Nylander uttrycker optimism för framtiden.

? Debatten runt omregleringen gör att farmacevtyrket blir känt tror jag. Fler kommer få upp ögonen för yrket och då kommer fler söka utbildningarna.

Nya vapen i kampen mot resistenta bakterier

Lisa Kvist Wadman
-
0

Brittiska forskare vid företaget Destiny Pharma har utsatt meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, för ett nytt läkemedel vid 55 tillfällen utan att bakterierna utvecklade resistens. Substansen, som kallas XF-73, är i gelform och stryks i patientens näsa. Resultaten presenterades vid European Congress on Clinical Microbiology and Infectious Deseases i Barcelona.

MRSA är resistenta mot den antibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner och de behandlingsalternativ som finns är få, dyra och förknippade med biverkningar. Sedan den 1 januari 2000 ska alla infektionsfall med MRSA i Sverige anmälas och antalet anmälning har ökat för varje år sedan dess. Under 2007 rapporterades 1 128 fall av MRSA i Sverige, enligt Smittskyddsinstitutet.

Men nu talar forskarna bakom XF-73 om ett möjligt genombrott i kampen mot MRSA, skriver BBC News. Förhoppningen är att läkemedlet ska finnas tillgängligt på klinik år 2011. Derek Butler, ordförande i MRSA Action UK, uttalar sig mer försiktigt om de lovande resultaten och nämner att man ska vara försiktig med att påstå att resistensproblemet är löst.
– Bakterier har en tendens att lyckas ta sig runt varje behandlingar vi utvecklar, säger han till BBC News.

Några andra forskare har via företaget Polymedix i USA utvecklat en molekyl som de också hoppas ska kunna användas för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier. Här har forskarna utgått från kroppens defensiner, de proteiner som de vita blodkropparna använder för att bryta ner bakterier. Genom att fokusera på enbart den del av defensinerna som förstör bakteriens membran har forskarna utvecklat en molekyl som är tillräckligt liten för att inte upptäckas av immunförsvaret.

I ett resistenstest har forskarna utsatt bakterier för tillräckligt mycket av substansen, som går under namnet PMX-30063, för att döda 90 procent av bakteriekulturen. De resterande tio procenten har använts för att skapa en ny kultur där återigen 90 procent dödades av substansen, och så vidare.
– För sedvanlig antibiotika krävs det vanligtvis hundra gånger mer antibiotika för att döda bakterierna efter nio upprepningar. Vi har gjort 14 upprepningar med PMX-30063 och ser ingen skillnad på dess potential, säger Nick Landekic, vd för Polymedix till New Scientist.

Kritiska röster oroar sig dock för att substansen inte bara ska göra hål på bakterier utan även de mänskliga cellerna, men enligt forskarna är den risken låg. PMX-30063 har just fått ett godkännande från kanadensiska myndigheter för att börja testas i kliniska prövningar.

Smittskyddet ska granskas

Lisa Kvist Wadman
-
0

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har utsett Carl-Anders Ifvarsson till särskild utredare för att granska landets smittskyddsverksamhet, speciellt den som sköts av Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Carl-Anders Ifvarsson är ledamot i Stockholms läns landsting och har flera andra utredningsuppdrag bakom sig.

Beslutet om en utredning av har tagits på grund av ökade krav på både stark beredskap och samordning av landets smittskydd. Exempelvis är det viktigt att kunna hantera allt från nyupptäckta sjukdomar och influensapandemier till bakteriers resistensutveckling mot antibiotika.

Utredningen ska bland annat gå igenom de omvärldsförändringar som skett inom området, undersöka hur samarbetet mellan berörda myndigheter ska kunna effektiviseras och utreda vilken forskning som behövs.
– En viktig del i uppdraget är att kartlägga hur vi ligger till internationellt sett, innan vi går in på hur det ska vara organiserat i Sverige. Det primära är sedan att se över hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan nationella myndigheterna på bästa sätt, säger Carl-Anders-Ifvarsson.

Senast den 1 juni 2009 ska resultatet av smittskyddsutredningen redovisas till regeringen.

Rytmreglerande läkemedel sänker dödligheten

Lisa Kvist Wadman
-
0

Substansen dronedaron har studerats i den hittills största studien av rytmreglerande läkemedel för patienter med förmaksflimmer, bestående av drygt 4 600 patienter från 37 länder. Dronedaron, med det kommersiella namnet Multaq, gavs tillsammans med standardbehandling vid förmaksflimmer, till exempel betablockerare, kalciumantagonister och ACE-hämmare.

Studien, som går under namnet ATHENA, visar bland annat att behandlingen minskade risken för artymirelaterad död med 45 procent.
– I dagsläget talar man ofta om att man inte ska ge antirytmiska läkemedel till patienter med förmaksflimmer eftersom läkemedlet i sig kan leda till arytmi. Men för första gången har man nu visat att ett antirytmiskt läkemedel mot förmaksflimmer kan minska risken för hospitalisering och för tidig död för patienten, säger Per Blomström, överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Sanofi-aventis, som står bakom substansen, planerar att lämna in en ansökan om godkännande till det europeiska läkemedelsverket, EMEA, och det amerikanska, FDA, inom några månader. Men redan 2006 lämnade företaget in sin första registreringsansökan för Multaq till EMEA.
– Efter diskussion med EMEA drog  vi  tillbaka ansökan  för att invänta resultatet av den här stora effekt- och säkerhetsstudien. Avsikten har bland annat varit att undersöka om läkemedlet tolereras även av de lite mer komplicerade patienterna som utöver förmaksflimmer också har andra hjärtsjukdomar och riskfaktorer, säger Margareta Olsson Birgersson, medicinsk chef vid Sanofi-aventis.
– Beslutet att genomföra ATHENA-studien togs efter att resultatet från en mindre studie med dronedaron till patienter med svår hjärtsvikt gjort oss tveksamma till om läkemedlet var lämpligt för denna patientgrupp, fortsätter hon. 

Enligt Per Blomström är amiodaron den enda substans som finns att välja på i dagsläget när det gäller behandling av förmaksflimmer hos patienter som även har en annan hjärtsjukdom.

I Sverige lider omkring 150 000 individer av förmaksflimmer. Bland dem som passerat 80 års ålder är cirka tio procent drabbade, enligt Sanofi-aventis.

Tveksamt med cellgifter vid asbestcancer

Lisa Kvist Wadman
-
1

Malignt pleuramesoteliom, lungsäckscancer, orsakad av exponering för asbest är nästan alltid dödlig och få behandlingsalternativ finns. Nu har en forskargrupp jämfört enbart standardbehandling – bestående av bland annat steroider och strålning ? med tillägg av kemoterapi. Av 409 patienter fick en tredjedel endast standardbehandling, en annan tredjedel fick dessutom mitomycin, vinblastin och cisplatin, och de återstående fick standardbehandling i kombination med vinorelbin.

När resultatet analyserades hade 393 av patienterna avlidit. De två grupper som fick standardbehandling i kombination med kemoterapi levde något längre, 8,5 månader att jämföra med 7,6, men skillnaden var inte signifikant. Däremot sågs en något tydligare skillnad mellan gruppen som fick vinorelbin, jämfört med de övriga. Överlevnadstiden låg där på i snitt 9,5 månader. Ingen skillnad i livskvalitet kunde ses mellan de olika grupperna.

Richard Stephens vid Medical Research Council Clinical Trials Unit i London är en av forskarna bakom studien.
– Medan tusentals är och kommer att bli drabbade av denna dödliga sjukdom betonar vår studie, vilken är en av de få stora studier som någonsin gjorts för den här sjukdomen, hur svårt det är att behandla mesoteliom, säger han till BBC News.

Fågelinfluensavirus utvecklar resistens

Lisa Kvist Wadman
-
0

Både Tamiflu (oseltamirvir) och Relenza (zanamivir) är antivirala läkemedel som hämmar neuraminidas, en molekyl i viruset som är av betydelse för spridningen av influensavirus. En forskargrupp i Storbritannien har studerat tre muterade former av neuraminidas som hittats i H5N1-infekterade patienter. Resultatet visar att två av dessa mutationer gör viruset resistent mot Tamiflu medan känsligheten för Relenza kvarstår. Studien finns publicerad online i tidskriften Nature.

Forskarna anser att det bör övervägas hur lämpligt det egentligen är att lagra endast en läkemedelstyp inför en eventuell pandemi. Istället förespråkar de effektiva läkemedelskombinationer, och nämner framgången med antiretrovirala kombinationsbehandlingar vid hiv som ett exempel.

Enligt BBC News har 382 människor smittats av fågelinfluensa orsakad av H5N1, varav 241 har avlidit ? framför allt i Sydostasien. De flesta av dessa har varit i nära kontakt med sjuka fåglar. 

1234Sida 2 av 4