Månads arkivering april 2008

Många barn har ont

Läkemedelsvärlden
-
0

Trots att långvariga smärttillstånd och konsekvenserna för livskvaliteten är ett välstuderat område hos vuxna och ungdomar har motsvarande problematik hos barn hamnat i skymundan. Solveig Petersen, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, har nu dokumenterat stora smärtproblem även hos barn, mellan sex och tretton år gamla.

Problemen blir större med barnens ålder men redan som sexåring har vart femte barn enligt rapporten ont i huvudet, magen eller ryggen minst en gång i veckan. Doktorsavhandlingen visar även att de drabbade barnen har betydligt sämre livskvalitet och fungerar sämre i skolan jämfört med barn utan återkommande smärta. Endast några få av barnen med smärtproblem har sökt hjälp för detta i hälso- och sjukvården.
– Trots detta är deras livskvalitet lika mycket försämrad som den hos barnpatienter på specialistsmärtmottagningar, säger Solveig Petersen.

Hon menar att tidigare studier har visat att denna typ av problem i barndomen ofta kan kopplas till motsvarande lidande i vuxen ålder och betonar vikten av att förebygga återkommande smärta hos barn. Både med avseende på det personliga lidandet och på den ekonomiska belastningen på samhället.
– De totala samhällsekonomiska kostnaderna för långvarig smärta i Sverige uppskattades till cirka 87,5 miljarder kronor per år fram till 2003, enligt en rapport från SBU som kom för två år sedan, så det finns verkligen stora samhällsekonomiska vinster att hämta, säger hon.

Resultaten i doktorsavhandlingen bygger på två separata studier av totalt knappt 3 000 barn. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet på fredag, den 11 april.

Utvidgad indikation för benskörhetsläkemedel

Lisa Kvist Wadman
-
0

Forsteo godkändes för behandling av postmenopausala kvinnor 2003 och indikationen utökades förra året till att även gälla män med förhöjd frakturrisk. I februari lämnade det europeiska läkemedelsverket rådgivande kommitté, CHMP, ett positivt omdöme om läkemedlet med avseende på behandling av kortisoninducerad benskörhet och EU-kommissionens beslut att ytterligare utvidga indikationen var därför väntat.

Systemisk kortisonbehandling under lång tid är den vanligaste orsaken till att en patient utvecklar sekundär osteoporos. I och med EU-kommissionens godkännande kan nu även Forsteo skrivas ut till yngre kvinnor i denna patientgrupp, som fram tills idag endast har haft ett behandlingsalternativ att välja på; bisfosfonater, i kombination med kalcium och D-vitamin.

Ewa Waern, överläkare vid geriatriska klinikens osteoporosmottagning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är mycket positiv till beslutet.
– Det är ett stort framsteg. Den här gruppen, bestående av till exempel svåra reumatiker, omfattar ofta patienter med uttalad benskörhet och den nya behandlingsmöjligheten är verkligen ett tillskott, säger hon.

En 18 månader lång behandling med Forsteo, vilket är standard, kostar dock drygt 70 000 kronor och i dagsläget är läkemedlet endast subventionerat för behandling av postmenopausala kvinnor. Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, avslog i mitten av mars företaget Lillys ansökan om att låta behandlingen ingå i högkostnadsskyddet även för män.

Teriparatid stimulerar nybildning av ben och är en mycket effektiv substans mot benskörhet. I en studie av patienter med kortisoninducerad osteoporos ökade bentätheten med 7,2 procent i den grupp som behandlades med teriparatid, att jämföra med kontrollgruppen som behandlades med ett bisfosfonatpreparat, där bentätheten ökade med 3,4 procent.

Novartis köper delar av Alcon

Ingrid Helander
-
0

Novartis betalar 11 miljarder amerikanska dollar för aktierna. Om Novartis sedan vill kan de också senare köpa Nestlés övriga 52 procent för ett redan överenskommet pris på 28 miljarder dollar. Totalt kommer i så fall Novartis äga 77 procent av Alcon.

Med köpet vill Novartis stärka sin position på ögonmarknaden och också få del av Alcons forskningsportfölj. Alcon hade 2007 en nettoinkomst på 1,6 miljarder dollar skriver Novartis i ett pressmeddelande.    

 

Magsyraläkemedel subventioneras för barn

Lisa Kvist Wadman
-
1

Nexium (esomeprazol) är en protonpumpshämmare som hittills endast har varit godkänd för behandling av magsyrasjukdomar hos patienter från 12 år och uppåt. En ny form av Nexium har nu godkänts för individer i åldern 1 till 11 år och LFN har beslutat att läkemedlet ska subventioneras i denna patientgrupp för behandling av GERD. Den nya beredningsformen består av granulat i dospåsar, som ska underlätta tillförseln av läkemedlet för små barn.

Nämnden motiverar sitt beslut med att sjukdomens svårhetsgrad är relativt hög i barngruppen samt att det är angeläget med ett behandlingsalternativ för små barn. För barn upp till två års ålder som drabbas av GERD är Nexium den enda godkända protonpumpshämmaren. Generiskt omeprazol får ges till äldre barn med vissa begräsningar men denna substans finns endast i form av tabletter eller kapslar.

Den magsyrarelaterade sjukdomen yttrar sig hos små barn som återkommande kräkningar, sura uppstötningar och sväljningssvårigheter, med dålig viktuppgång och sömnstörningar som möjlig följd. Framför allt drabbas för tidigt födda barn, barn opererade i matstrupen på grund av medfödda missbildningar, neurologiskt handikappade barn och barn med lungsjukdom.

Första chatten via Fass.se igång

Lisa Kvist Wadman
-
0

Istället för att behöva vänta på ett mejlsvar eller stå i telefonkö är det nu möjligt att få svar direkt på en läkemedelsfundering genom att chatta med företaget bakom läkemedlet via Fass.se. Än så länge är det dock bara MSD som har nappat på idén fullt ut.
– Men några till är på gång, säger Per Manell på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Under de cirka tre veckor som MSD:s chatt har varit aktiv har totalt 60 läkare, farmacevter, patienter och anhöriga utnyttjat tjänsten.
– Men mest har det handlat om ?busklickningar?. Hittills har vi haft ett tiotal chattar där vi har ?samtalat? med kund och levererat någon form av läkemedelsinformation, säger Patrik Liljegren på MSD.

Han berättar att chatten fortfarande befinner sig på försöksstadiet och att kunderna måste få tid att vänja sig vid möjligheten. De flesta frågor har hittills handlat om hur ett läkemedel ska tas, vilket enligt Patrik Liljegren lämpar sig väl att svara på via chatt.
– Om vi får mer komplicerade frågor av utredningskaraktär ber vi att få återkomma på annat sätt, till exempel via e-post, säger han.

Per Manell tror att det i framtiden kommer att dyka upp ännu fler digitala aktiviteter på Fass.se, till exempel så kallade communites och virtuella världar.
– Många förväntar sig att kunna komma över information på olika sätt i en modern kommunikationsvärld och vi har varit för traditionella tidigare. En hel del läkmedelsanvändare vistas i virtuella världar och då är det naturligt att de även ska kunna hitta Fass och läkemedelsinformation i den omgivningen, säger han.

Brist på fästingvaccin

Ingert Nilsson
-
0

Bristen beror på att efterfrågan ökat dramatiskt i hela Europa de senaste åren, enligt Christer Monthan, på SBL Vaccin, en av distributörerna.
? Men att vi i dagsläget inte kan beställa hem mer vaccin innebär inte att det inte finns vaccin där ute. På vaccinationsbyråerna som beställt i god tid finns vaccin.

De som var först till kvarn och som gjort stora beställningar, har fått sina leveranser, försäkrar han, däremot har en del vårdcentraler och Apoteket blivit utan
? Vi har beställt, men fått veta att vi inte kommer att få hem något, säger Maud Walan på Apotekets sortimentsenhet.
TBE vaccin är en sällsynt expedition på apoteken. De flesta vårdcentraler med vaccinationsservice har ett lager med vaccin, men små mottagningar skriver ibland ut recept.
? Då blir det förstås trassel eftersom vi inte kan expediera, säger Maud Walan.

Att erbjuda vaccinationer är en frivillig service som en del vårdcentraler har. Ofta har vårdcentraler i fästingdrabbade områden den servicen, till exempel de två som finns i Upplands-Bro kommun utanför Stockholm.
Men den servicen kan man för tillfället inte upprätthålla.
? Vi får inte vaccin förrän i augusti, säger Gunvor Lundberg, på Bro Hälsocentral.
Inte heller den andra vårdcentralen har för tillfället vaccin.
Smittskyddsenheten i Stockholm uppmanar vårdcentraler som är utan att ta reda på vart de kan hänvisa personer som vill vaccinera sig.

Antalet rapporterade fall av TBE har ökat dramatiskt. Under -90-talet registrerades i snitt 70 fall av TBE om året. Efter millennieskiftet har närmare 140 fall anmälts varje år. Förra året registrerades 182 fall till Smittskyddsinstitutet. De allra flesta smittades i Östersjöns kusttrakter eller längs Mälarens mellersta och östra del.
Försäljningen av vaccindoser har också ökat dramatiskt. Förra året såldes det, enligt statistik från IMS, cirka 434 000 doser, mer än en fördubbling sedan 2000.

Enligt rekommendationerna bör personer som ofta rör sig i skog och mark i TBE-smittade områden vaccinera sig. Men hur många som gjort det och som tagit det antal doser som krävs finns ingen statistik eller beräkningar på.
? Nej vi vet mycket litet om hur det faktiskt ser ut, säger Mona Insulander, sköterska på Smittskyddsenheten i Stockholm.
Det är svårt att uppskatta eftersom det inte krävs någon inrapportering av de vaccinationer som görs.
? Eftersom man bör ha minst fyra doser för ett fullgott skydd och sedan påfyllnadsdoser vart femte år, säger inte antalet försålda doser så mycket om hur skyddet ser ut.

Varnar för psykiatriska biverkningar

Lisa Kvist Wadman
-
0

I slutet av förra året kom resultatet från en analys av de fall av psykiatriska biverkningar som hade rapporterats från patienter som använt Relenza eller Tamiflu, två antivirala läkemedel. En expertpanel hos det amerikanska läkemedelsverket, FDA, stod bakom genomgången och kom fram till att riskerna bör omnämnas i varningstexterna för de båda läkemedlen.

Roche, som producerar Tamiflu, har redan ändrat sin information om läkemedlet och nu går alltså GSK samma väg med Relenza. De båda företagen understryker dock att det saknas bevis för en verklig länk mellan respektive läkemedel och de psykiatriska biverkningarna. Bland annat menar de att influensa i sig också kan ge denna typ av symptom.

Hiv-läkemedel kan ge hjärtinfarkt

Lisa Kvist Wadman
-
0

Över 33 000 patienter i Europa, Australien och USA har ingått i den studie som inleddes för snart tio år sedan för att utreda om hiv-läkemedel ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. I februari kom slutsatsen att användning av abakavir kan vara associerat med ökad risk för hjärtinfarkt.

Av 517 patienter som drabbades av hjärtinfarkt i studien hade 192 behandlats med substansen under de senaste sex månaderna, vilket motsvarar en nästan fördubblad risk för abakavir-användarna. Utredarna bakom studien spekulerar i att underliggande biologiska mekanismer som leder till en kardiovaskulär inflammatorisk respons skulle kunna vara förklaringen.

EMEA:s rådgivande kommitté, CHMP, menar dock att den information som finns tillgänglig idag inte är tillräcklig för att dra en direkt parallell mellan användning av abakavir och ökad risk för hjärtinfarkt. Patienter rekommenderas att fortsätta med sin behandling och diskutera eventuell oro med sin läkare. Glaxosmithkline, GSK, som står bakom de abakavir-innehållande läkemedlen understyrker i ett pressmeddelande att den risk för hjärtinfarkt som antyds är låg i absoluta tal.

GSK har i egen utredning slagit samman resultat från 54 kliniska studier av totalt knappt 10 000 patienter, där abakavir har jämförts med andra hiv-läkemedel. Ingen koppling till hjärtinfakt kunde utläsas, men CHMP påpekar att dessa studier inte heller var designade för att specifikt upptäcka påverkan på hjärtat. Fler utredningar pågår och CHMP hoppas få resultat från dessa senare under året.

Abakavir säljs i Europa sedan 1999 som Ziagen. Substansen förekommer även i kombination med lamivudin under namnet Kivexa och i kombination med lamivudin och zidovudin som Trizivir.

Framtidens läkemedel får 112 miljoner

Lisa Kvist Wadman
-
0

Vanlig bagerijäst, vars celler liknar människans, ska användas för att utveckla datormodeller som förhoppningsvis ska leda fram till individanpassad läkemedelsbehandling i framtiden.

Projektet, som går under namnet UNICELLSYS, involverar sexton organisationer i Europa och samordnas av Stefan Hohmann, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
– I projektet kommer vi att titta mycket på signalöverföring i cellerna och detta är något som är av betydelse vid till exempel diabetes, cancer och många andra sjukdomar, säger han.

Den första träffen för de involverade forskarna sker i Göteborg i nästa vecka.

Genetisk koppling till lungcancer

Lisa Kvist Wadman
-
0

Rökning ligger bakom nio av tio fall av lungcancer men ändå drabbas bara omkring 15 procent av alla rökare av sjukdomen. Detta har länge talat för att det borde finnas en genetisk förklaring och nu har några av de starkaste bevisen för detta lagts fram av tre olika forskargrupper. De har alla identifierat DNA-varianter som kan innebära en 30 till 80 procent högre cancerrisk för rökare.

Forskargrupperna – från Frankrike, Island och USA ? har hittat DNA-varianterna i en region på kromosom 15 som innehåller gener för nikotinreceptorer, men forskarna är oense om hur detta ska tolkas. En hypotes är att de personer som bär de genetiska förändringarna är mer benägna att bli nikotinberoende än andra. En annan tolkning är att den genetiska effekten är oberoende av rökningen, vilket skulle innebära att även icke-rökare löper ökad risk att drabbas.

Apoteket Shop hänger löst

Ingert Nilsson
-
0

I höstas startade företaget ett försök på sju av sina 38 egenvårdsapotek där kunder kan hämta ut receptbelagda läkemedel. När försöket sjösattes angavs skälet i första hand vara att se om man kunde minska köerna på de vanliga apoteken.

Men i själva verket förstod Apoteket redan då att konceptet med egenvårdsapoteken kan bli förbjudet på en omreglerad marknad nästa år, och apoteket ville därför testa varianten med uthämtning av recept.
? Vi måste se över vårt shop-koncept så att det stämmer med apoteksbegreppet, säger Stefan Carlsson nu.
? Det är ju ännu inte avgjort om det är tillräckligt att göra som vi gör i försöket; att man kan gå in i en shop och beställa sina receptbelagda läkemedel och hämta ut dem nästa dag eller om man måste lagerföra receptbelagda läkemedel för att räknas som ett riktigt apotek.

Om det här kommer att räcka för att uppfattas som ett riktigt apotek kommer att få tolkas av Läkemedelsverket, säger Stefan Carlsson.
Men vad han tycker om den här delen i utredningen, det vill säga att de 40 egenvårdsapoteken i sin hittillsvarande form inte blir tillåtna, vill han idag inte säga något om.
? Nej,vi visste att det här förslaget skulle komma och för oss gäller det att tranformera våra shoppar så långt det går. Nu beror det på hur tolkningen av vad som krävs av ett riktigt apotek blir, alltså om det räcker att man kan lämna in sina recept och hämta ut nästa dag eller om det krävs lagerhållning.
Lars Reje har antytt att shopparna mycket enkelt kan göras om till fullvärdiga apotek och därmed vägas in i den kommande försäljningen av apotek.

 

Delade meningar om handel med receptfritt

Lisa Kvist Wadman
-
0

Förslaget, som är det tredje delbetänkandet i Apoteksmarknadsutredningen, går i korthet ut på att ett 80-tal receptfria läkemedel ska få börja säljas i handeln, utan tillgång till farmacevtisk kompetens, från den 1 april 2009 till kunder som har fyllt 18 år. Läkemedelsförpackningarnas storlek ska styras av risken för överdosering.
Enligt direktiven kommer endast två typer av försäljningsställen vara möjliga; fullskaliga apotek eller butiker med endast det begränsade sortiment som Läkemedelsverket beslutar om. Eftersom Apoteket Shop inte tillhör någon av dessa kategorier kommer denna typ av egenvårdsapotek inte längre att tillåtas, enligt Lars Reje.

Richard Bergström, vd för LIF, menar att detta utgör en onödig och obegriplig begränsning. Även Farmaciförbundet förespråkar särskilda egenvårdsapotek men är dessutom tveksamma till försäljning i den allmänna handeln. Förbundet hänvisar till en undersökning som de nyligen genomfört, som visar att över 80 procent av medlemmarna anser att receptfria läkemedel som kräver rådgivning bara ska få säljas på apotek.
– Det vore bättre att istället för att släppa receptfria läkemedel till handeln istället öppna upp för särskilda egenvårdsapotek där det finns kompetent personal med lägst apoteksteknikerutbildning för att öka tillgängligheten, säger Carina Jansson, Farmaciförbundets ordförande, i ett pressmeddelande.

Hon menar vidare att det saknas en ordentlig analys i Sverige av riskerna med felanvändning och överkonsumtion av läkemedel när försäljningen släpps fri till den allmänna handeln.

Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel är också kritisk till Lars Rejes förslag.
– Vi skulle vilja ha tuffare kriterier och hade gärna sett att handlarna bedöms av en myndighet innan de får börja sälja receptfria medel. Om det blir för enkelt att få sälja är risken att Läkemedelsverket kommer att tillåta försäljning av färre olika läkemedel än om kontrollen skulle vara hårdare, säger Thomas Svaton till Dagens Medicin.

Apotekets vd Stefan Carlsson medger att en tuff utmaning med minskad försäljningsvolym väntar för Apoteket men är ändå positiv till förslaget, eftersom det ökar tillgängligheten av receptfria läkemedel samtidigt som försäljningen sker under kontrollerade former.

Även LIF ser ljust på den ökade tillgängligheten men är skeptisk till åldersgränsen på 18 år. Föreningen anser att förpackningsstorleken som är anpassad till överdoseringsrisken borde tillåta även yngre kunder.

Sanofi-aventis anställer kristdemokrat

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsföretagen har senaste tiden rekryterat personer med goda kontakter på den politiska arenan. Dagens rekrytering, Torsten Lindström har en 17 år lång karriär inom politiken bakom sig. Närmast kommer han från regeringskansliet där han arbetat för kristdemokraterna.

I sitt nya arbete som Public Affairs Manager ska han förbättra företagets dialog och samverkan med politiker och beslutsfattare, heter det i företagets pressmeddelande.

 

80-talet receptfria varor i handeln

Ingrid Helander
-
0

Apoteksmarknadsutredaren Lars Reje presenterade i dag sitt tredje delbetänkande i Apoteksmarknadsutredningen: Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Enligt förslaget bör det bli Läkemedelsverket som avgör vilka receptfria läkemedel som ska få säljas på andra ställen än apotek.
? Troligtvis kommer det att bli ungefär de varor som idag får säljas via Apoteksombuden, säger Lars Reje.
Bland dem finns preparat mot värk och feber, snuva, åksjuka, nästäppa och mag- tarmproblem.

Även om det kommer att bli Läkemedelsverket som i detalj reglerar vilka substanser, doser och förpackningar som ska få säljas i den allmänna handeln, så föreslår utredningen ett antal grundkriterier. Bland annat ska behandling med läkemedlet inte kräva att en diagnos ställts av läkare. Läkemedlet ska också sedan tidigare säljas receptfritt i andra länder inom EES, och allvarliga biverkningar ska vara sällsynta. Även läkemedelsförpackningarna ska vara anpassade så att det inte går att överdosera även om man äter alla tabletter i förpackningen.

Läkemedelsverkets urval ska resultera i en lista på läkemedel som alla näringsidkare ska kunna sälja.
? De enda som vi undantagit från den här försäljningsrätten är de näringsidkare som idag har utskänkningstillstånd eftersom det inte är lämpligt att sälja alkohol och läkemedel på samma ställe, säger Lars Reje. 

Enligt den redan befintliga kommunallagen får inte heller kommuner och landsting sälja läkemedel. Det innebär att när de nya lagarna för den receptfria försäljningen börjar gälla så kan en privat vårdcentral sälja läkemedel, men inte en vårdcentral som styrs av landstinget.
? Det kan verka lite märkligt, men i praktiken kommer det inte bli så stor skillnad mellan privata och landstingsstyrda vårdcentraler. Redan idag hyr ju landstingens vårdcentraler in apotek i sina lokaler, säger Lars Reje.

Det kommer inte krävas någon speciell kompetens för att sälja läkemedlen, men personal som inte har hälso- och sjukvårdsutbildning ska inte heller få ge någon mer information än den som står i bipacksedeln.
? På sikt kan jag tänka mig att fler kategorier kan inkluderas genom att man gör någon slags certifiering för rådgivning, men i början tycker vi att det ska vara så strikt som möjligt så att ingen personal luras in i att ge felaktiga råd, säger Lars Reje.

Tillsynsansvaret för försäljningen kommer att landa på Läkemedelsverket. Det är dit som återförsäljarna anmäler sitt intresse, sen är det Läkemedelsverket som meddelar respektive kommun vilka försäljningsställen som kommunerna ska utföra inspektioner på.

Enligt förslaget ska det också införas en åldersgräns på 18 år för att köpa läkemedel i den allmänna handeln. Unga människor kommer alltså även i framtiden vara hänvisad till apotek om de vill handla receptfria läkemedel.
? Det här med åldersgränsen är något som vi diskuterat väldigt mycket. Och vi har landat i att vi tycker det är en rimlig säkerhetsåtgärd och också relativt lätt för butikerna att efterleva eftersom de redan har en åldersgräns på 18 år för tobak och nikotinläkemedel, säger Lars Reje.
Utredningen föreslår att de nya lagarna börjar gälla den 1 april 2009.

 

 

1...345Sida 5 av 5