Månads arkivering januari 2008

Temat för gårdagens Läkemedelsriksdag, som lockade över 450 åhörare, var makten över läkemedelsinformationen; vem ska styra den till patienterna och till läkarna. Riksdagen är ett återkommande evenemang på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Läkemedelsförmånsnämnden och SBU som organiseras av Apotekarsocieteten. Syftet är att vara ett forum för diskussion och debatt för aktörer inom läkemedelsområdet.

Förutom generaldirektörerna för de fyra myndigheterna talade bland annat socialminister Göran Hägglund, Thomas Lönngren chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA, företagsrepresentanter och företrädare för patientföreningar och läkarkåren.

Samtidigt som företagens representanter, Richard Bergström vd för Lif och Johan Brun medicinsk chef för Pfizer, pläderade och argumenterade för företagens behov att marknadsföra och informera om sina produkter, fokuserade myndigheternas chefer på behovet av kunskapsbaserade jämförelser, prioriteringar och vikten av information om olika behandlingsmöjligheter för ett symtom. Göran Hägglund uttryckte regeringens vilja att ge patienterna en starkare ställning och Thomas Lönngren beskrev EMEA:s strategi för ökad öppenhet. De två patientrepresentanterna tryckte på behovet av patientinflytande såväl i förhållande till industrin som inom vården. Läkarna, Eva Nilsson?Bågenholm ordförande i Läkarförbundet och Kerstin Hulter-Åsberg, ordförande för Sveriges läkemedelskommittéer efterlyste läkemedelsutbildning för nyutbildade förskrivare.

Kjell Asplund, generaldirektör på Socialstyrelsen inledde dagen med att förutse en ny intensiv debatt om läkemedelskostnader om dessa, som det tycks, nu börjar öka igen.
Han pläderade för kunskap och information som mjuka styrinstrument.
? Men fungerar inte det som styrmedel, då kommer vi, tror jag, att istället få se mer av repressiva och ekonomiska styrmedel.

Ingen av talarna på riksdagen argumenterade för direktreklam till patienter om receptbelagda läkemedel.
Däremot tyckte Richard Bergström det var dags att, som han sa, sluta hymla med informationen på internet.
? När patienter söker information om ett läkemedel på ett företags hemsida då bör vi också få ge den.
Och John Brun på Pfizer hävdade att det idag är ett stort tryck på företagen från patienter att få information.
Björn Beerman på Läkemedelsverket menade att företagens webbsajter handlar om marknadsföring av just det företagets produkt, medan en välinformerad patient bör ha information om de olika behandlingsmöjligheter som kan finnas för ett symtom.
Richard Bergström menade att det viktiga är att såväl marknadsföring som samarbeten mellan företag och läkare eller företag och patientföreningar ska vara tydligt.
? Vet man vem som är avsändaren vet dagens patienter med hur mycket salt de ska informationen.

EU-kommissionen kommer innan årets slut att lägga förslag som ger företagen större möjligheter än nu att informera patienter om sina produkter. Men enligt Thomas Lönngren är det förändringar som inte kommer att påverka praxis i Sverige. Här kan till exempel patienter idag få produktinformation baserad på produktresumén på till exempel fass.se.
Kerstin Hultberg-Åsberg började med att säga att eftersom läkemedel till skillnad mot bilar betalas av den gemensamt finansierade vården behövs det prioriteringar det vill säga styrinstrument.
? För oss är de stora informationsfrågorna principen för hur vi introducerar nya behandlingar, multimedicinering och att avsluta onödiga behandlingar.

Att en överväldigande majoritet, 73,9 procent av konferensdeltagarna ansåg att patienterna i högre utsträckning ska få möjlighet att ta ansvar för sin behandling med receptbelagda läkemedel tolkade Richard Bergström som ett uttryck för misstänksamhet mot landstingen.
Andra tolkade utslaget som att man efterlyste ett större inflytande över sin behandling.
Några i den minoritet, 37 procent, som ansåg att staten tydligare bör styra läkemedelsanvändningen tog möjlighet en att efter omröstningen argumentera för sin åsikt.
Det gjorde bland annat Michael Hoffman ordförande i Nepi.
? Samhället har ett ansvar för att se till att vi har en effektiv vård och att den dåliga försvinner. Vi har en demokrati och den sjukvårdspolitiker som argumenterar för en sjukvård som väljarna inte vill ha röstas bort. Man kan inte se sjukvårdspolitik som att det handlar om ett läkemedel och en patient.
Han fick medhåll från Johan Brun från Pfizer.
? Jag tror att industrin är rätt nöjd med den statliga styrning vi har. Vi vore ännu nöjdare om man följde de rekommendationer som kommer från de statliga myndigheterna.
? Slutsatserna i dessa är nästan alltid att det råder en underbehandling.