Innertaket på apoteket i Mariestad sjukhus släppte i förmiddags från sina infästningar och rasade ner över hyllor av läkemedel. Mellan 250 och 300 kvadratmeter tak rasade ner. Hela taket i affärsdelen av lokalen, men även i delar av personaldelen rasade enligt Sveriges radio Skaraborg.
Taket renoverades för ett cirka femton år sedan, men ingen vet ännu varför taket släppte och rasade idag. Ingen människa kom till skada, men en del av varulagret blev förstört. Apoteket stängs nu tills vidare.
Ärligt talat kan jag inte se någon logik i att man vill öppna apoteken för utomstående kapital. Vad har befolkningen att vinna? Frankrike är redan idag ett land där priset på förskrivna läkemedel är ovanligt lågt, säger apotekaren Eric Schiltz som driver ett apotek i Metz i nordöstra Frankrike.
Han säger att de flesta av hans kollegor tycker likadant och att de som förespråkar ökad konkurrens ofta befinner sig långt från verkligheten.
I Frankrike har enbart apotekare rätt att äga apotek. De är visserligen egenföretagare, men verksamheten är omgärdad av strikta regler. Priset på alla receptbelagda mediciner bestäms till exempel vid förhandlingar mellan staten och läkemedelsindustrin.
Bryter mot fri konkurrens
I våras vände sig EU-kommissionen till Frankrike och påpekade att systemet bryter mot den fria konkurrensen. Statsledningen har försvarat apotekarnas monopol med att det skyddar folkhälsan. Idag ligger bollen i Bryssel och de franska apotekarna väntar oroligt på fortsättningen av proceduren.
Eric Schiltz arbetar i ett bostadskvarter en bra bit från stadens centrum.
? Jag känner mina kunder och kan säga nej om jag anser att en klient skulle ta skada av ett preparat. Jag är orolig för att finansiella grupper istället främst skulle vara intresserade av att öka omsättningen. Det handlar inte om protektionism. Det finns ett värde i att jag har en specialistutbildning för att handskas med läkemedel.
Eric Schiltz är medlem i en lokal gren av landets största apotekarförbund, Fédération des Syndicats Pharmaceutiques de France, FSPF. Där framhåller man att systemet också garanterar en jämn fördelning av apotek över landet. Utomstående finansiärer förmodas främst vara intresserade av de lönsammare butikerna.
Drar åt olika håll
Till skillnad från andra medicinska yrkesgrupper råder inte fri etableringsrätt. Under den senaste tiden har regeringen även försökt att inskränka läkarnas rätt att öppna mottagning var de vill. Men förslaget har dragits tillbaka efter kraftiga protester. Trots att Frankrike hittills har försvarat sitt apotekssystem inför EU-kommissionen råder det en viss tveksamhet kring vad statsledningen vill.
? Vi är inte riktigt på det klara över hur regeringen kommer att ställa sig till den här frågan i slutändan. Olika intressen drar åt olika håll. Å ena sidan driver man en liberal ekonomisk politik. Å andra sidan talar man om skydd för folkhälsan och försöker öka kontrollen av läkemedelsförskrivningen, säger FSPF:s vice ordförande, Philippe Liebermann.
Ett annat aktuellt exempel är att sjukvårdsministern Roselyne Bachelot, som själv är apotekare, nyligen har sagt att hon inte har några planer på att tillåta försäljning av receptfria läkemedel utanför apoteken. Men Philippe Liebermann säger att andra medlemmar av högerregeringen är av en annan åsikt. Och han hävdar att han möter samma motsättningar på EU-nivå.
? Hos EU-kommissionen driver man på för att öka den fria konkurrensen. I samtal med EU-parlamentariker märker jag däremot att det finns en allt större förankring för att sjukvården bör undantas från marknadsmässiga regler.
Om hudläkaren Göran Wennersten har några golfspelande
grannar i de vackra villorna i Stockholmsförorten Bromma som försörjer sig som
läkemedelsrepresentanter vet jag inte. Men om så är fallet tänker han sig för
innan de går en runda tillsammans.
För Göran Wennersten är i sin roll som IGM, granskare av
läkemedelsbranschens marknadsföring, expert på var gränserna går för vad som är
etiskt korrekt i samvaron mellan läkemedelsindustri och hälso- och
sjukvårdspersonal. Att spela golf tillsammans efter en vetenskaplig sammankomst
under en konferens är det till exempel inte.
Glaxosmithkline nyligen fälldes för att företagets representanter följde med
några av företaget inbjudna läkare på en vinprovning och en outletbutik i
samband med en konferens i San Fransisco. Trots att utflykterna skedde på läkarnas
initiativ och betalades av läkarna och företagets representanter själva strider
aktiviteterna mot såväl överenskommelsen mellan Läkemedelsindustriföreningen,
Lif, och Sveriges Kommuner och Landsting samt den europeiska
branschorganisationen EFPIA:s regler konstaterade Göran Wennersten i sitt
yttrande.
? På en konferens är du i tjänst även på din fritid, något i
regel vare sig läkare eller företagsrepresentanter förstått, och då spelar det
inte någon roll om man betalar själv. Sociala aktiviteter med inbjudna läkare
efter konferensdagens slut är därför inte i enlighet med de etiska reglerna för
industrin.
Göran Wennersten tror att många nog tyckte att fällningen
var sträng. Men så tolkar IGM de etiska regler som läkemedelsbranschen beslutat
om. Och eftersom företaget inte överklagat blir det ett slags prejudikat.
Så en granne som eventuellt är representant för ett
läkemedelsföretag får spela golf med dig hemmavid men inte på en konferens?
? Ja, men man bör vara försiktig med att bjuda på rundan
även hemma.
Nu är exemplet med golf just i det här fallet illa valt
eftersom Göran Wennersten, enligt säkra källor, är tämligen ointresserad av den
aktiviteten. I just hans fall ligger ett operabesök närmare till hands.
kliniskt verksam som hudläkare och industrins lapplisa. Det är så han beskriver
sitt arbete som IGM. Ett arbete han först var tveksam till.
? Inte ville jag bli någon sorts polis och allmänt avskydd.
Men lapplisor är inte allmänt avskydda, inte ens av alla som
åker på parkeringsböter, och Göran Wennerstens oro var obefogad.
Granskningsarbetet sköter han från arbetsrummet på
övervåningen i villan. På andra sidan skrivbordet sitter ibland hans hustru som
är gynekolog. På en vägg hänger en broderad tavla med texten ?Ingenting utan
arbete?, men på latin. Tavlan är en present från dottern. Visdomsorden har han
ärvt från sin far och han vill i sin tur gärna att de fyra barnen också tar
till sig mottot.
Att arbetsplatsen inte är i Lifs lokaler ser Göran
Wennersten som en markering av det oberoende som granskningsmannen ska ha till
sin arbetsgivare som han samtidigt är satt att övervaka.
? Det fanns redan när jag började ett avtal mellan Lif och dåvarande Landstingsförbundet om
relationerna mellan industri och vårdpersonal. Företag kunde fällas för
felaktiga proportioner mellan sociala aktiviteter och vetenskapliga sessioner.
Men reglerna har skärpts betydligt sedan dess.
Det är den fällda vinprovningen ett exempel på.
IGM-ärenden som rör etiska frågor är dock få, bara ett par
om året. Det förvånar egentligen Göran Wennersten. Men han tolkar det som att
industrins följsamhet till överenskommelsen är god.
? Jag kan också tänka mig att industrin är lite avvaktande i
väntan på fler prejudikat. Vad jag hört försöker läkare fortfarande få olika
sponsrade aktiviteter. Men det förefaller som företagen är bättre på att stå
emot idag.
Det mesta på Göran Wennerstens arbetsbord handlar om
annonser till läkare och, i en fallande skala, utskick från företagen till läkare,
hemsidor, annonser till allmänheten och så någon enstaka etikfråga. Under de gångna tio åren har han granskat nära 45 000
objekt.
I snitt har ett knappt hundratal varje år blivit ett
diariefört ärende. Av dem är knappt hälften sådana som IGM initierat. Resten är
anmälningar främst från konkurrerande företag, en mindre andel kommer från
läkare och någon enstaka från allmänheten. De flesta företag som hamnar under IGM-luppen fälls.
? Jag har blivit tuffare. I början avskrev jag nästan
hälften av de ärenden jag själv initierade om företaget direkt lade ned sitt
agerande. Idag kommer de inte undan så lätt.
Vilket är det vanligaste övertrampet?
? Att man överdriver ändamålsenligheten med läkemedlet.
Skriver man att det är banbrytande då måste man ha mycket på fötterna.
Varför är det främst företag som anmäler varandra?
? Att bevaka konkurrensneutraliteten mellan företagen är en
viktig roll för IGM. Ingen ska sko sig på att hävda saker som är medicinskt
överdrivna eller inte förankrade i verkligheten.
? Visst skulle det kunna vara fler anmälningar utifrån. Men
mer spontana anmälningar visar sig ofta inte hålla för fällningar enligt de
regler och den praxis vi har. Grundregeln är att det som står i annonsen ska
stämma med det som står i produktresumén.
Vilket är det grövsta övertrampet?
? Det jag först kommer att tänka på är prelanseringar.
Som exempel nämner han Pfizers annonskampanj för coxiben
Bextra innan godkännandet i Sverige var klart.
? Sådana kan bli dyra. Sedan oktober har beloppen som kan
tas ut vid allvarliga överträdelser höjts till en halv miljon, det är en
fördubbling.
Men är det så mycket för ett företag som Pfizer som, enligt
någon uppgift jag såg, spenderar runt 200 miljoner kronor på läkemedelsreklam i
Sverige i år?
? Skammen att bli uthängd inför konkurrenter och ibland
allmänhet är nog ett större problem. Men jag har börjat förstå att, i alla fall
för en del, anses bötesbeloppet som ett problem.
Förutom högre bötesbelopp har också uteslutning ur Lif och
rättelseannonsering stärkt IGM:s ställning.
Är det något företag som har två gula kort ännu och riskerar
att åka ut vid nästa fällning?
? Nej, sanktionen har ju precis införts och gamla synder
räknas inte. Men jag har under åren haft företag där överträdelsen upprepats
gång på gång. Då skulle man vilja ta till en riktigt kraftig åtgärd. I England
har man haft det här systemet ett tag och det är ett par företag som råkat ut
för det.
före publicering för att få IGM:s godkännande går inte.
? Om jag ger klartecken och en konkurrent sedan anmäler
hamnar jag ju i en jävssituation.
Av samma skäl åker hudläkaren Göran Wennersten inte på några
sponsrade kongresser.
? Nej, det är förstås en nackdel med IGM-jobbet att då måste
jag betala allt själv. Samtidigt är jag verksamhetschef och den som ska
tillstyrka om någon av de andra vill åka. Och det har väl hänt att de åkt på
någon hudkongress. Men ser jag något som tangerar det otillåtna säger jag nej.
Lagret av Tamiflu
(oseltamivir) ska ges till riskgrupper den dag som pandemin är ett faktum.
Hittills har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag köpt in 1,6 miljoner
förpackning med tio tabletter i varje av Tamiflu. Den första beställningen på
725 000 förpackningar går ut 2010. Vad som händer med dem då är inte klarlagt
ännu.
? Det pågår diskussioner mellan oss, Roche och
Läkemedelsverket om hur den här frågan ska skötas, säger Anders Tegnell, chef
på smittskyddsenheten på Socialstyrelsen.
läkemedlet till fem år, men tror att de håller längre.
? Vi har erbjudit oss att analysera hållbarheten när det
första utgångsdatumet har gått ut. Det är ett erbjudande som vi gett till alla
länder som köpt upp beredskapslager av Tamiflu, säger Debora Egenvall,
informationschef på Roche.
Och enligt Tor Gråberg på Läkemedelsverket är det här
framförallt en fråga mellan Socialstyrelsen och Roche.
? Det här är lager som Socialstyrelsen äger och hanterar.
Eftersom det handlar om beredskapslager så måste Socialstyrelsen och Roche
komma överens om vem som tar ansvar för produkterna. Det är en fråga mellan de
parterna.
Anders Tegnell vill helst att den här frågan ska lösas utan
att man behöver använda sig av några specialregler.
? Det handlar inte bara om att man ska kontrollera
läkemedlen, utan också att de ska kunna användas inom befintliga lagar och
regler. Det är inte en speciellt bra lösning att vi ska tala om för
sjukvårdspersonalen att när det gäller just Tamifluaskarna så ska ni inte bry
er om utgångsdatum, därför vill vi också få till ett system där vi på något
sätt fysiskt märker om askarna.
En annan fråga som ligger hos Läkemedelsverket just nu är
enskilda företags önskan att lagra Tamiflu till sina anställda.
? Det är väldigt många företag som hör av sig till oss och vill
få köpa egna lager av Tamiflu. Och det är ju också något som är bra för
samhället i stort eftersom statens lager inte räcker till alla. Men hittills
har vi fått nej från Läkemedelsverket, säger Debora Egenvall på Roche.
Anledningen till Läkemedelsverkets nej i frågan är kort och
gott Apoteksmonopolet.
? Problemet är det regelverk som säger att en partihandlare
inte får bedriva detaljhandel. Så länge vi har det regelverket tillåter inte
systemet privata lager, säger Tor Gråberg.
Företag med partihandeltillstånd kan med andra ord lagra
Tamifu, men sen får de inte distribuera tabletterna till sina anställda.
? Den här frågan måste sättas i ett större sammanhang. Den
är principiellt viktig. Om vi godkänner att företag lagrar Tamiflu kan det
innebära att de samtidigt får lagra andra läkemedel som kan anses vara viktiga
i de här sammanhangen, säger Tor Gråberg.
? Sen finns det ytterligare en aspekt på den här frågan. Och
det är miljön. Ponera att ett flertal företag lagrar Tamiflu. Dessa lager kan
troligen inte definieras som beredskapslager, och då måste läkemedlen
destrueras var femte år, fortsätter han.
Tor Gråberg kan inte svara på när Läkemedelsverket har
utrett frågan färdigt, men han säger att det pågår diskussioner kring om det
går att tillämpa lagen på ett annat sätt.
Varje år betalar läkemedelsföretag hundratals miljoner kronor för läkemedelsprövningar till olika kliniker i Sverige. Eventuella
överskott från de pengarna ska användas till mer forskning eller utbildning av
personalen, men flera kliniker har istället använt pengarna till fester eller
resor. Det rapporterar Sveriges radios ekoredaktion.
Bland annat har pengar från företag använts till
att betala julklappar för 42 000 kronor till personalen på
ortopedmottagningen på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Och pengar från
företaget Lundbeck har betalat en resa till Budapest för personalen från
psykosavdelningen i Huddinge. Enligt Ekot gjorde personalen endast ett
studiebesök under den fyra dagar långa resan.
Rickard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen,
reagerar starkt på uppgifterna och lägger skulden på landstingen.
? Jag är besviken på att landstingen
inte har skött det här bättre internt, säger han till Ekot.
Martin Evans visste redan tidigt att metoden att förändra
specifika gener i möss skulle bli viktig för läkemedelsforskningen. Men när själva genombrottet kom 1987 var
intresset från läkemedelsindustrin oväntat svagt berättar han.
? Det mesta av deras kunskap då var baserad på råttor och de var därför inte
intresserade av en metod med möss som försöksdjur. Jag blev faktiskt besviken
över att läkemedelsindustrin var så långsam på att ta till sig av de nya
möjligheterna. Nu används tekniken, men det har tagit tid.
Martin Evans var den som omsatte de andra två pristagarnas
framsteg i praktiken och i slutändan skapade de första knock-outmössen. Tidigare hade Mario Capecchi och Oliver
Smithies oberoende av varandra lyckats förändra enskilda gener i
däggdjursceller genom att använda sig av homolog rekombination. Martin Evans lyckades föra tillbaka de genetiskt
modifierade stamcellerna in i livmodern på mushonor som sedan kunde föda en
modifierad avkomma. Sedan dess har Nobelpristagarna själva och andra forskare tagit
fram mängder av musmodeller för flera olika sjukdomar.
Även vid universiteten hade man till en början en avvaktande
attityd till den nya metoden berättar Fred Nyberg, professor i farmakologi och
dekanus vid Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet.
? Under tidigt 90-tal var Karl Johan Öbrink en pionjär här i Uppsala och sa att
det här är en metod som vi måste ha tillgång till vid universitetet. Men det
fanns ett visst motstånd och man undrade om det egentligen var så många som
skulle använda metoden. Så tyvärr dröjde det en bit in på 90-talet innan
tekniken var igång här.
Idag, med ytterligare ett par år i backspegeln, är det dock inte
svårt för Fred Nyberg att beskriva knock-outmössens betydelse för hela det
farmakologiska forskningsfältet.
? Metoden har gett oss helt nya verktyg att studera olika målmolekyler. Genom
att man kan testa vad som händer om man stänger av genen för ett visst protein
eller en viss receptor så kan vi få fram mycket mer selektiva läkemedel.
Som exempel nämner han att man tack vare knock-outmöss nu
vet vilken av de tre opioidreceptorerna som står för morfinets smärtstillande
effekt.
? Morfin är inte speciellt selektivt på den här receptorn, men det kanske nya
smärtstillande preparat kan bli. Och att få selektiva läkemedel är viktigt för
att minska biverkningarna.
Andra framsteg som kan härledas till knock-outmössen är nya
kunskaper kring upptag och metabolisering av läkemedel. Även de protein som
transporterar olika läkemedel i kroppen har kunnat studeras bättre tack vare
tekniken.
Men allt är inte oproblematiskt med knock-outmöss som teknik
i läkemedelsforskning. Slår man ut en gen helt finns risken att kroppen sätter
igång andra kemiska reaktioner för att kompensera, och då är det svårt att
tolka reaktionerna.
? Men å andra sidan kan man säga att då lär vi oss en hel del om de
kompensatoriska systemen, och det är också värdefull kunskap, säger Fred
Nyberg.
Trots att tekniken nu hyllas som ett magnifikt genombrott i
den medicinska historien är det ännu så länge inte särskilt många läkemedel på
marknaden som kan hänvisas direkt till Nobelpristagarnas bedrifter.
? Det är alltid en förskjutning i tiden när det gäller läkemedel. Men det är
väldigt mycket i pipeline nu som har forskats fram med hjälp av knock-outmöss,
och jag skulle tro att vi inom fem år kommer att se de verkliga resultaten. Och
vi ser ju också att den minskning av nya läkemedel i pipeline som man såg och
oroade sig över för några år sedan nu har vänt, och det kan nog också till viss
del tillskrivas de möjligheter som tekniken gett.
Det har varit känt sedan länge att
högt blodtryck kan vara svårare att behandla och ligga lite högre under
vintern. Det har dock inte varit klarlagt om det är temperaturen i sig som ger
den här effekten. I en amerikansk studie ingick 444 000 krigsveteraner från
femton olika städer med både kallt och varm klimat som Hawaii och Alaska. Den
genomsnittliga åldern var 66 år och mindre än fyra procent var kvinnor.
Forskarna hade satt upp en gräns för högt blodtryck på 140/90 och studien
pågick i fem år.
Oavsett var personerna bodde och oavsett
etnicitet var det närmare åtta procent svårare att nå det uppsatta måltrycket
på vintern än på sommaren. Forskarna menar därför att det kan vara befogat att
höja dosen av blodtryckssänkande läkemedel under vintern samt att övervaka
blodtrycket mer intensivt.
kalla klimatet som är orsaken. Enligt Ross Fletcher vid Department of
Veterans´Affairs som ledde studien kan det finnas flera orsaker till
skillnaden. Det kan dels bero på ökad användning av olika förkylningsläkemedel
på vintern samt ökad behandling med antiinflammatoriska smärtläkemedel.
Människor är ofta mer deprimerade på vintern och dricker mer kaffe och alkohol
som också kan höja blodtrycket. Men den mest uppenbara förklaringen är att vi
är mer inaktiva under vintern, vi motionerar mindre och äter mer. En viktökning
kan också bidra till ett högre tryck.
Dessa livsstilsfaktorer har troligen större
betydelse än ett varmare eller kallare klimat eller graden av dagsljus, menar
han.
I EU är Avastin (bevacizumab) godkänt för behandling av metastaserad bröstcancer, men amerikanska läkemedelsverket, FDA, kommer förmodligen säga nej efter att deras expertpanel i veckan sa att riskerna är för stora.
Expertpanelen röstade för ett nej med fem röster över fyra. Panelen anser att Avastins positiva effekt som bromsar tumörers tillväxt inte är tillräckligt stark för att motivera de allvarliga biverkningar som finns i form av högt blodtryck och även död.
– De här patienterna är dödssjuka och det är vårt uppdrag att göra deras liv bättre, inte att säga att det är ok att de får en stroke. Företaget har inte visat att patienterna lever längre eller bättre, säger ordförande i panelen, Maha Hussain, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Företaget Genentech uttrycker besvikelse över panelens beslut, men ser också en möjlighet i att panelen inte var helt enad. “Vi tänker fortsätta arbeta med FDA för att göra Avastin tillgängligt för de här patienterna” skriver företaget i ett utlåtande.
Avastin finns i USA sedan 2004 för behandling av koloncancer, och sedan 2006 är det godkänt för behandling av lugncancer. I EU är Avastin godkänt för behandling av koloncancer, lungcancer och metastaserad bröstcancer.
Personer med demenssjukdom som behandlades med det lugnande läkemedlet heminevrin löpte också ökad risk för fall. Men bland patienter som behandlades med statiner var risken för fall däremot minskad. Det framgår i en undersökning på 204 patienter vid en psykogeriatrisk avdelning i Umeå.
? Relationen mellan medicinering och ökad (heminevrin) respektive minskad (statiner) fallrisk är en intressant observation men bör ses med viss skepsis, säger Staffan Eriksson, som utfört studien, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
? Det är svårt att säga om det är medicinen i sig eller symptomen som man får medicinen för som gör att fallrisken påverkas, fortsätter han.
I avhandlingen har Staffan Eriksson undersökt riskfaktorer för fall hos dementa som bor på särskilt boende eller som är inlagda på psykogeriatrisk avdelning. Förutom läkemedel var manligt kön och nedsatt gångförmåga faktorer som ökade risken för att ramla hos personer med demenssjukdom.
Astrazeneca hoppas att depottabletten Seroquel XR
(quetapin fumarat) ska bli ett nytt alternativ för patienter som inte blir
hjälpa av de idag godkända läkemedlen mot depression.
Idag är Seroquel godkänt mot schizofreni i 88
länder och mot bipolär mani i 77 länder. I elva länder är läkemedlet även
godkänt mot bipolär depression, men nu prövas Seroquel också mot egentlig
depression och mot generaliserad ångest. Igår presenterades resultat från ett kliniskt
utvecklingsprogram med över 7 000 patienter vid konferensen International Forum on
Mood and Anxiety Disorders.
Efter sex veckors behandling av egentlig depression
i två fas III-studier påvisades signifikant reducerade värden på
Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale då Seroquel jämfördes med placebo.
Resultaten gällde både då läkemedlet användes som monoterapi och som
tilläggsbehandling.
I studierna var de vanligaste biverkningarna muntorrhet, matthet, trötthet och yrsel. Läkemedlet tolererades enligt företaget
i allmänhet väl.
Astrazeneca uppger att ansökan om utökade godkännanden ska
lämnas in nästa år.
De norska, liksom svenska myndigheterna, har ännu inte bestämt sig för om HPV-vaccinering av unga flickor ska införas i det allmänna vaccinationsprogrammet. Meningen var att Rådet för kvalitet och prioritering den här veckan skulle ha fattat ett beslut. Men rådet ansåg sig inte ha underlag nog för ett sådant.
Ordförande i rådet, Björn-Inge Larsen säger till norska Dagens Medisin att trots alla de positiva aspekterna med en allmän vaccinering måste man också ta hänsyn till kostnaderna.
– Vi är fortfarande osäkra på om det är det bästa sättet att årligen använda mer än 100 miljoner norska kronor.
I januari eller mars nästa år ska frågan dryftas igen i det norska kvalitets- och prioriteringsrådet. Det innebär att beslut om starten för allmän vaccinering av norska flickor skjuts fram.
Enligt företaget Sanofi Pasteur MSD, ett av företagen som marknadsför HPV-vaccinet, har nu 13 länder i västeuropa beslutat om allmän vaccinering, de senaste är Danmark och Grönland.
I Sverige är frågan under fortsatt utredning.
Idag får patienter eller förskrivare som har frågor om ett läkemedel och vill prata med det företag som marknadsför preparatet ringa eller maila. Men snart blir det också möjligt att chatta med företaget.
? Det är en plattform som Fass.se tillhandahåller, sedan är det andra som bygger själva kundtjänsten, säger Per Manell på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Tjänsten gör det möjligt för den som går in på Fass.se att direkt via chatten ställa sina frågor och följdfrågor till företaget.
? Mottagaren på företaget ser direkt vilken ingång på Fass.se som frågeställaren har, det vill säga om du är patient eller förskrivare. Den som besvarar chatten vet också vilket dokument du är inne på när du ställer frågan, han eller hon har alltså samma information framför sig som den som frågar, säger Per Manell.
Gränssnittet, det vill säga plattformen, för den digitala kundtjänsten på Fass.se är redan klar.
? Nu hänger det på hur intresserade företagen är av att använda sig av möjligheten.
De brittiska forskarna har följt 240 vuxna patienter med
bihåleinflammation från 58 olika vårdcentraler för att undersöka vilken effekt
antibiotikabehandling och nässpray med kortison har. Patienterna fick
rapportera in sina symtom under två veckor. Resultatet visar ingen större
skillnad mellan de olika behandlingarna och placebo. Efter tio dagar hade 29
procent av patienterna som behandlats med antibiotika fortfarande symtom, i
placebogruppen var siffran 33 procent. När det gäller behandlingen med nässpray
med kortison var det 31 procent som fortfarande hade symtom efter 10 dagar, och
detsamma gällde i placebogruppen.
Forskarna skriver att deras främsta slutsats är att varken
antibiotika eller kortisonnässpray eller en kombination av de båda har någon
effekt på bihåleinflammation. Möjligtvis kan kortisonnässprayen hjälpa de
patienter som har lindriga symtom.
Enligt infektionsläkaren Ragnar Norrby stödjer de här
resultaten tidigare kunskap.
? Den här studien visar det som de flesta studier som jämför antibiotika mot
placebo för bihåleinflammation visar. Det blir ingen större skillnad eftersom
de allra flesta infektioner läker ut av sig själva, säger han.
? Man ska vara så restriktiv som möjligt med att skriva ut antibiotika till de
här patienterna, men det kan vara motiverat hos de som har hög feber.
I en tillhörande kommentar i dagens JAMA skriver den norske
läkaren Morten Lindbaek att studien ger ytterligare bevis för att de flesta
patienter inte är hjälpta av antibiotika. Men samtidigt konstaterar han, precis
som Ragnar Norrby, att för vissa patienter är antibiotikan effektiv och därför efterlyser
han bättre tester som på förhand skulle kunna tala om vilka patienter som
behöver antibiotikabehandlas.
Regeringens förslag som innebär att nikotinläkemedel ska få
säljas i dagligvaruhandeln från och med 1 mars 2008 fick igår ett ja från
Socialutskottet. Vänsterpartiet är emot förslaget eftersom de anser att
läkemedel ska säljas av utbildad personal under kontrollerade former.
Socialdemokraterna är för att försäljningen släpps fri men hade invändningar
mot regeringens förslag. De vill att handlare som ska sälja nikotinläkemedel
ska ha tillstånd från Läkemedelsverket och att Läkemedelsverket ska sköta
tillsynen.
Enligt regeringens förslag ska de affärer som säljer
nikotinläkemedel utöva egenkontroll på samma sätt som när de säljer tobak, det
vill säga att de har rutiner för att kontrollera bland annat köparens ålder. Kommunerna
kommer att ansvara för tillsynsarbetet, men Läkemedelsverket ska ansvara för
den övergripande tillsynen.
Förslaget ska debatteras och klubbas igenom i riksdagen den
19 december.
organisationer som varit aktiva i debatten om apoteksmonopolet under året om de
tror att omregleringen av apoteksmarknaden kommer att bli av den här gången.
Många av dem kommer också bli remissinstanser för Lars Rejes utredning. Av de
fjorton personer vi talat med tror tio stycken att omregleringen av hela
marknaden kommer att bli av. Men Rickard Bergström på
Läkemedelsindustriföreningen och Anders Lönnberg, före detta utredare av
nikotinmedelsförsäljningen, tror att omregleringen av sjukhusdelen och de
receptfria blir av, men inte de receptbelagda. Det är bara före detta socialministern
Ylva Johansson (s) som är mycket tveksam till att omregleringen kommer att
genomföras överhuvudtaget.
Anledningen till att det kommer ske den här gången är enligt
flera intervjupersoner att den politiska viljan är så stark. Alliansregeringen
har satsat för mycket förtroendekapital i frågan för att kunna backa menar
många av dem vi talat med. Och att åtminstone en del receptfria läkemedel
kommer att börja säljas ute i handeln är alla vi frågat övertygade om, särskilt
som socialdemokraterna numera har accepterat den delen.
Men det finns många brasklappar. Frågan om hur omregleringen
ska gå till, huruvida Apoteket ska säljas ut eller inte, och i vilken ordning
allt ska ske kommer bli föremål för mycket diskussion spår alla våra
intervjupersoner.
Per-Arne Sundbom, expert på Konkurrensverket.
– Jo, det tror jag. Men
det krävs hårt arbete för att skapa regler som gör att konkurrensen fungerar.
Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.
– Ja, det känns i luften. Alliansen gick faktiskt till val på
det, så det är närmast en hederssak för dem. Det är bra att det nu ligger på
partiledarnas bord.
– Ja, någon sorts omreglering blir det. Ska man sedan avyttra
apotek måste regeringen fatta snabba beslut och vad jag förstår är väl
folkpartiet lite svajigt på den punkten. Andra utförsäljningar har ju inte gått
så bra.
– Nja, delvis. Jag är övertygad om att sjukhusdelen och de
receptfria läkemedlen omregleras. När det gäller de receptbelagda är jag inte
lika övertygad. Det verkar som om att Lars Reje inte har något förslag på hur
man ska göra med den generiska substitutionen, och då tror jag att många kommer
att dra öronen åt sig.
– Mycket tveksam. Om Lars Reje ska hålla sig till de direktiv
han har fått tror jag att han kommer lägga ett förslag som väldigt få
remissinstanser vill ha.
landstingspolitiker (s) i Stockholms läns landsting.
– Nja. Jag är inte säker på att det blir något av konkurrensen
på den receptbelagda öppenvårdsdelen. Den paradox Göran Hägglund målat upp om
att både få konkurrens och behålla Apoteket AB kommer man i så fall att tvingas
revidera och jag är inte så säker på att det blir något av det.
– Ja, absolut. Oberoende av vilken kritik remissinstanserna
ger kommer man att fullfölja det den här gången. Regeringen vill visa
handlingskraft och jag är övertygad om att den också kommer att börja sälja ut
en del av apoteken.
– Ja, den här gången blir det av. Men för ett halvår sedan
trodde jag inte det. Inom Apoteket AB är man nu helt inställd på konkurrens, så
det blir en förändring. För regeringen är det också en trovärdighetsfråga.
– Ja, det tror jag nog. Det ligger rätt i tiden den här
gången. Att ha ett så här gammaldags system fungerar inte när omvärlden håller
på att liberaliseras med mer öppna marknader inom till exempel EU.
– Ja. Det politiska läget är ett annat nu jämfört med hur det
var förra gången vi hade en borgerlig regering. Då var det ekonomisk kris, nu
har vi högkonjunktur. Det gör att regeringen har möjlighet att fokusera på
förändringsarbete.
Magnus Thyberg, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting.
– Ja, troligen. Den här gången driver ju Apoteket AB på en
sådan utveckling. Hade företaget suttit still i båten hade det varit enklare
för regeringen att blåsa av.
– Absolut. Men vad som ska hända med Apoteket AB är en mycket
svår och viktig fråga.
– Ja. Regeringen har ju varit väldigt tydlig med att man vill
ha fler aktörer på den här marknaden.
– Kanske. Jag kan tänka mig att det slutar med att alliansen
tar den diskussion med socialdemokraterna som man nu avvisar. Kanske slutar det
med att det bara blir en del receptfria läkemedel i handeln.
I höstas skickade Läkemedelsverket ut ett förslag på remiss om att upphäva de begränsningar som idag finns för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel (Concerta och Ritalin) för behandling av adhd. Idag får de bara förskrivas av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi.
I takt med att patienter som fått läkemedlen förskrivna som barn växer upp, har allt fler läkare börjat ansöka om dispens för att patienterna ska få fortsatt läkemedelsbehandling. Av de cirka 12 000 svenskar som idag behandlas med metylfenidat är cirka 8 000 barn. Därför ville Läkemedelsverket att förskrivningen skulle bli fri.
Med på den linjen var också bland andra Socialstyrelsen, Läkarförbundet och Svenska Psykiatriska föreningen. Men Svenska Läkarsällskapet och Folkhälsoinstitutet, liksom enskilda psykiatriker har kritiserat förslaget.
? Jag blev lite förskräckt när jag fick höra talas om Läkemedelsverkets förslag, säger Ylva Ginsberg överläkare vid Neuropsykiatriska enheten för vuxna vid Karolinska sjukhuset i Solna. Hon ingår i ett nätverk för läkare som arbetar med vuxna som har adhd.
? Vi anser det vara alltför tidigt att släppa förskrivningen av metylfenidat fri. Gör man det finns risk för felaktiga diagnosticeringar, behandling i felaktiga doser till fel personer. Allmänläkarna har för dåliga kunskaper för att det skulle vara klokt.
? Det här är en bra behandling, men det krävs också kringresurser för att den ska fungera.
Ylva Ginsbergs förslag liksom andra kritiska remissinstanser är att Läkemedelsverket i ett första steg utvidgar förskrivningsrätten till psykiatriker.
Läkemedelsverket har gått på kritikernas linje och omarbetar nu förslaget.
