Månads arkivering november 2007

Vaccinmarknaden fyrdubblas spår analysföretag

Ingert Nilsson
-
0

Enligt analysföretaget kommer omsättningen på vaccinmarknaden att fyrdubblas på den europeiska, japanska och amerikanska marknaden de närmaste tio åren. Omsättningen som idag är cirka 4,3 miljarder dollar kommer 2016 att vara cirka 16 miljarder dollar spår analysföretaget. Wyeths Prevnar mot pneumokockinfektion och Sanofi Pasteur MSDs Gardasil mot livmoderhalscancer har redan fått stort genomslag, medan andra vacciner som till exempel Mercks mot rotavirus haft svårare pågrund tveksamma hälsoekonomiska fördelar.

Pneumokockvaccinet Prevnar som Wyeth började marknadsföra i USA 2000 är det första i sitt slag och ingår numer, trots den höga kostnaden, i barnvaccinationsprogram ibland annat USA, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien, men ännu inte i till exempel Sverige. Kostnaden per vaccinerat barn beräknas till närmare 320 dollar vilket enligt

Datamonitors beräkning innebär att vaccinet dragit in ungefär två miljarder dollar till företaget under 2006. Det gör Prevnar till det första vaccinet med ”blockbuster-status”. Utvecklingen av nya kandidater mot pneumokockinfektion som kan skydda mot fler serotyper pågår och beräknas nå marknaden under 2009.

Trots att de flesta fall av livmoderhalscancer i den rika världen kan upptäckas och förebyggas med screening subventioneras det dyra HPV-vaccin nu i de flesta länder i Europa och USA vilket innebär en stor kommersiell framgång för företagen som marknadsför vaccinerna.

Osäkrare är framgången för företag som lanserat vaccin som skyddar mot rotavirus. Vaccinerna kostar cirka 200 dollar per barn och anses i den rika världen, där det finns bra behandling, inte värt kostanden.
Däremot skulle vaccinet ha stor betydelse i fattiga länder, med brist på rent vatten. Men i dessa länder saknas medel att betala för vaccinationerna, konstaterar analysföretaget.

Bilar säljer läkemedel i tredje världen

Ingert Nilsson
-
0

De multinationella läkemedelsbolagen har funnit en ny och växande marknad för sina presenter och lockbeten ? låginkomstländernas läkare. Det visar en rapport från den internationella konsumentrörelsen, Consumer International, Drugs, Doctors and Dinners.

Medan debatten ofta handlar om den dåliga tillgången till läkemedel i utvecklingsländer tar den här rapporten avstamp i det motsatta; hur de multinationella företagen genom att utnyttja ländernas bristande lagstiftning och myndighetskontroll marknadsför sina receptbelagda läkemedel med metoder som enligt företagens egna regelverk anses oetiska när de agerar i Europa. Men inte när samma företag agerar i Indien, Pakistan eller Malaysia.

Rapporten bygger på information och research från 21 låginkomstländer, där multinationella bolag formligen tycks duscha över läkare presenter och lockbeten för att förmå dem att förskriva deras produkter. Gåvorna är allt från pennor till luftkonditionering, laptops, medlemskap i exklusiva klubbar, dyr kristall och vistelse på femstjärniga hotell.

En professor i psykiatri, Murad M Khan, vid Aga Khan University berättar till exempel att i Pakistan får en läkare som skriver ut 200 recept av ett läkemedel en ny bil. En anonym indisk läkare berättar att det idag är normalt att få en tvättmaskin eller mikrovågsugn av ett företag som vill lansera sitt läkemedel.

? Läkemedelsföretag beter sig så etiskt som de är tvingade till på grund av lagstiftning, myndighetsövervakning och allmänhetens toleransnivå, konstaterar Sten Olsson vid Uppsala Monitoring Centre. Han har i många år arbetat med biverkningsbevakning i utvecklingsländer och är också ordförande i Farmacevter utan gränser.

? Ofta har de multinationella företagen bara en marknadsföringsavdelning, någon medicinsk avdelning som kan balansera budskapet  anser man sig inte behöva i de här länderna. Marknadsförarna belönas enbart utifrån hur mycket de säljer.

Skälet till att bolagen blir allt mer intresserade av låginkomstländerna är flera. Ett är enligt Consumers International att försäljningen i väst stagnerat. Men det finns också en växande marknad för de läkemedel som företagen utvecklat för oss i väst. Ekonomin har förbättrats för stora grupper, bortsett möjligen från Afrika. Och många får vällevnadssjukdomar som diabetes och kardiovaskulära sjukdomar .

Det man däremot fortfarande saknar är en läkemedelslagstiftning och läkemedelsmyndigheterna hinner inte heller med övervakningen.

? I princip får läkemedelsbolagens bild av läkemedlen stå helt oemotsagd. Tillgången på oberoende läkemedelsinformation är obefintlig, eller i bästa fall, fullständigt otillräcklig, säger Sten Olsson.

Enligt Consumers International innebär det att människor med begränsade tillgångar ofta får ett recept på ett dyrt originalläkemedel när det finns billigare generika.

Men konsekvensen blir också många felaktiga förskrivningar om bilen hägrar då 200 recept har signerats.

Konsumentorganisationen kräver att läkemedelsföretagens internationella federation, IFPMA förbjuder sina medlemmar att strö gåvor över läkare i låginkomstländerna för att ?säkra sina vinster?.

Svaret från IFPMA är att det tar tid innan de etiska koderna är implementerat globalt.

P-piller ökar risken för åderförkalkning

Ingert Nilsson
-
0

Belgiska forskare presenterade vid den amerikanska hjärtkongressen studier som tyder på att kvinnor som använt p-piller i mer än tio år har 20 till 30 procent högre risk att drabbas av arteroskleros som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna har studerat data från 2 424 kvinnor mellan 35 och 55 år. De flesta hade exponerats för p-piller i 13 år. Men övriga data om kvinnorna antydde låg risk kardiovaskulär sjukdom. De preventivpiller som studerades var så kallade kombinationspreparat som innehåller östrogen och progesteron.

Forskarnas slutsats är att användningen av p-piller är ett individuellt val, men att läkare bör informera om potentiella risker.

Internetreklam för Gardasil fälld

Ingrid Helander
-
0

Efter att Läkemedelsvärlden avslöjat att Sanofi Pasteur MSD felaktigt marknadsfört cancervaccinet Gardasil på Google har nu informationsgranskningsmannen, IGM utrett fallet. Resultatet blev att Sanofi Pasteur MSD fälls och ska betala 120 000 kronor i böter.

Om man fram till den 12 oktober i år sökte på ordet vulvacancer eller vaginalcancer på sökmotorn Google hamnade en sponsrad länk till hemsidan gardasil.se längst upp i sökresultatet. Detta trots att vaccinet inte är godkänt för någon av sjukdomarna.
Informationsgranskningsmannen Göran Wennerstens bedömning är att företaget försökt marknadsföra vaccinet mot sjukdomar det inte är godkänt för, så kallad indikationsglidning, vilket strider mot god branschsed.

Att företaget beklagar och förklarar det som ett misstag kontrar IGM med att så kallad begäran om ?sponsrad länkning? förutsätter ett aktivt handlande från företaget. Företaget måste alltså aktivt begärt och betalat för länkningen till gardasil.se.

IGM påpekar också att Sanofi Pasteur redan tidigare fällts för så kallad indikationsglidning i sin marknadsföring av Gardasil. IGM anser det inte förmildrande att företaget snabbt tog bort länkningen, utan bedömer förseelsen som allvarlig.

Generikaföretag vann mot Pfizer

Ingert Nilsson
-
0

Hovrätten upphäver i och med utslaget en tidigare dom från Stockholms tingsrätt som ansåg att Stadapharm gjort sig skyldig till brott då man ansökt om pris och subvention för sin kopieprodukt innan Pfizers tilläggsskydd för sertralin gått ut.

Att lämna in ansökan till Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, ska inte ses som marknadsföring av ett generiskt läkemedel anser Svea Hovrätt, utan mer som en förberedande åtgärd. Ansökan innebär ju inte att företaget bjuder ut produkten för försäljning, menar Hovrätten.
? Vi tycker förstås att domen är rimlig, säger Johan Florin ordförande i Föreningen för generiska läkemedel.
? Den är i linje med liknande domar i andra länder. Att ansöka om pris menar vi närmast bör ses som ett regulatoriskt ärende, det kan ju i en del länder ta väldigt lång tid innan man får ett referenspris på produkten.

Medan generikabranschen väntat på Hovrättens utslag har en del företag väntat med att lämna in prisansökningar för sina generikaprodukter tills originalets patentskydd gått ut.
Men rättsläget är fortfarande oklart eftersom Pfizer kan försöka få Hovrättens dom prövad i Högsta domstolen.

 

Apotekets resultat sämre

Ingrid Helander
-
0

Att rörelseresultatet är 48 miljoner kronor sämre för tredje
kvartalet i år jämfört med 2006 förklarar Apoteket med att de har haft en ökad
försäljning av läkemedel med lägre marginaler, att de haft högre
avskrivningskostnader och högre konsultkostnader. För perioden januari till september i år är rörelseresultatet
istället 544 miljoner, vilket är 122 miljoner kronor mer än 2006. 

Försäljning av receptbelagda läkemedel har ökat med 4
procent under 2007 och utgjorde 67 procent av Apotekets nettoförsäljning.
Av de 19 576 miljoner kronor som försäljningen av receptbelagt uppgick
till omfattades 18 420 miljoner av läkemedelsförmånsnämnden.

När det gäller receptfria läkemedel ökade försäljningen med
11,7 procent. Enligt delårsrapporten är det fler kundbesök och ökad tillgänglighet
som framförallt står bakom ökningen, men även att varje kund i snitt handlar
för ett högre belopp.

Psykiatriregister behöver omorganiseras

Ingert Nilsson
-
0

Bara fem procent av psykiatriklinikerna skickar in data till de fyra psykiatriregistren, RIKSÄT(ätstörningsbehandling), PsykosR (psykosvård), Bipolär (bipolär affektiv sjukdom) och BUSA (uppföljning av barn med adhd). Regeringen gav därför socialstyrelsen i uppdrag att komma med förslag på hur man ska komma till rätta med den låga inrapporteringen, ett problem som förövrigt gäller flera av de 56 nationella kvalitetsregistren.

Socialstyrelsen anser att de behövs en reorganisering och förändring av stödet till psykiatriregistren. Förslaget är att varje landsting tar ansvar för ett eller flera register i stället för att som nu ansvaret är uppdelat på flera instanser.

För att få landstingen att bli mer motiverade att arbeta med registren föreslår utredningen att de anpassas så att lokala jämförelser kan göras. Utredarna föreslår också att det ska bli tvingande att rapportera till registren.
Men det behövs också mer pengar, för att sköta uppföljningsarbetet. Utredningen räknar med två miljoner kronor per psykiatriregister för att administrera och utveckla arbetet. Utredarna anser också att det behövs fler register på psykiatriområdet. Idag anslås 50 miljoner kronor från staten, landstingen och Socialstyrelsen till de 56 kvalitetsregistren. Det beloppet behöver fördubblas anser utredarna. 

Crestor minskar inte risken att dö

Ingrid Helander
-
0

Coronastudien är genomförd i 21 länder och omfattar drygt 5000 äldre patienter med hjärtsvikt. Patienterna behandlades med Crestor (rosuvastatin) eller placebo. Patienterna behandlades i genomsnitt i 33 månader, och efter behandlingen hade kolesterolvärdet hos de patienter som fått Crestor sänkts med 45 procent. Även patienternas sjuklighet och inläggningar på sjukhus minskade.

Däremot gick inte den totala dödligheten ned, vilket var studiens primära mätvariabel. Därmed grusades hoppet att minskad dödlighet skulle kunna användas som ett försäljningsargument från Aztrazeneca i den hårt konkurrensutsatta generikamarknaden.

Resultaten från studien presenteras i veckans nummer av New England Journal of Medicine, och på American Heart Associations årliga möte som hålls i dagarna.

Betydligt dyrare kopior i Grekland

Ingert Nilsson
-
0

Danmarks Apotekarförening har jämfört priserna i Grekland och Danmark för de fyra mest använda läkemedlen där patenten gått ut; simvastatin, amlodipin, enalapril och citalopram. I Danmark är priset för citalopram och simvastatin bara en tiondel av priset i Grekland och på blodtryckspreparatet amlodipin sparar man närmare 85 procent när man köper det billigaste i Danmark jämfört med det billigaste i Grekland. Den billigaste kopian på enalapril är ungefär hälften så dyr i Danmark som i Grekland.

Skälet till de stora prisskillnaderna mellan länderna är att subventionen i Danmark utgår från priset på det billigaste läkemedlet, ett system man inte har i Grekland.

I Sverige där apoteket alltid byter till det billigaste läkemedlet är prisskillnaderna mellan de jämförda läkemedlen ännu större:
100 stycken simvastatin 40 mg kostar i Grekland 1518 kronor, i Sverige 55 kronor.
98 stycken amlodipin 5 mg kostar i Grekland 355 kronor, i Sverige 54 kronor.
100 stycken enalapril 20 mg kostar i Grekland 451 kronor i Sverige 66.
100 stycken citalopram 20 mg kostar i Grekland 756 kronor i Sverige är priset för den billigaste kopian 54 kronor.
I Sverige liksom Danmark är det en hård konkurrens på den generiska marknaden, något man inte har i Grekland.

I Grekland har kostnaderna för läkemedel ökat med närmare 18 procent de senaste åren. I Sverige har den de senaste åren varit marginell.

Lovande resultat för malariabekämpningen

Ingrid Helander
-
0

I slutet av 2003 började man behandla alla som drabbats av
okomplicerad malaria på Zanzibar i Tanzania med en artemisinin-baserad
kombinationsbehandling. I början av 2006 kompletterades läkemedelsbehandlingen
med att alla barn under fem år fick myggnät impregnerade med insektsgift.

Resultatet av satsningen presenteras i senaste numret av
tidskriften Plos Medicine. Mellan åren 2002 och 2005 minskade dödligheten hos
barn på ön kraftigt. För spädbarn minskade dödligheten med 33 procent, för barn
i ålder 1-4 var minskningen 71 procent.

Forskarna mätte också förekomsten av parasiter i blodet hos
barn, och mellan 2002 och 2005 minskade antalet barn med parasiter med femtio
procent. Andelen smittade barn minskade ytterligare 10-falt efter att man delat
ut myggnät 2006.  Totalt minskade antalet
malariafall på ön med 77 procent under den studerade perioden.

Forskarna skriver i artikeln att resultaten visar att det är
fullt möjligt att minska barnadödligheten i malaria om man får full spridning
av kombinationsbehandling och myggnät.

Läkemedlen flödar i tillväxtens Kina

Läkemedelsvärlden
-
0
Läkemedlen flödar i tillväxtens Kina

Kina är världens största exportör av läkemedelsråvara och
växtbaserade läkemedel. Landet har till exempel 80 procent av världsmarknaden
för vitamin C. Kina är också världens största tillverkare av vacciner, en
export som ökar med 20 procent per år. Importländer är främst övriga länder i
Asien, Sydamerika och Afrika. Värdet av exporten är dock blygsam, fem procent
av världsmarknaden, på vilken USA har 49 procent. Kinas allt viktigare roll på
läkemedelsområdet manifesterades i september genom att dess farmacevtorganisation
stod som värd för den 67:e internationella läkemedelskongressen, FIP 2007.

Många produkter håller inte västerländsk standard och
bottennapp med etylenglykol i hostmedicin, carcinogena och njurtoxiska
växtläkemedel och sådana som innehåller miljögifter har uppmärksammats
internationellt. WHO har också kritiserat att Kina tjänar pengar på export av
Artemisin som singelterapi mot malaria med stor risk för resistensutveckling.

Den inhemska läkemedelsmarknaden växer snabbt med en
tilltagande medelklass och som en följd av att fler läkare utbildas. Idag finns
en läkare per 5 000 invånare. Men marknaden är fortfarande relativt liten och
genomsnittsutgiften är 20 USD per år och person, vilket kan jämföras med USA:s
700 USD.

En stor del av marknaden upptas av traditionell kinesisk
medicin (TCM), som säljs som téer, kapslar och injektabilier, oftast mot
vardagliga åkommor som hosta, matsmältning och trötthet. Många TCM:s har,
liksom gamla svenska örtkurer, en lång indikationslista. Ett slumpvis valt
preparat som Coix Seed (Semen Coicis) anges vara bra för mjälten
(mjältsjuka/svårmod?), bra för svettning, mot reumatism, diarréer, feber, ödem,
beriberi, svårigheter att urinera, bölder i lungor och tarmar samt kondylom.

Den stora användningen av TCM sker av ekonomiska skäl då
OTC-läkemedel, receptfria läkemedel, ofta är tre till fyra gånger dyrare. Det
pågår emellertid även avancerad forskning på ett stort antal växt- och
djurdroger i syfte att isolera och dokumentera innehållsämnenas effekt och
finna nya beredningsformer med sikte på exportmarknaden. Tongi Tang
Pharmaceuticals listades i våras som första TCM-företag på New York-börsen.

Som en följd av att omsättningen av västerländska läkemedel
ökar snabbare än den av TCM så ökar läkemedelspriserna. Läkemedel utgör en
mycket större del av sjukvårdskostnaderna i Kina än i Europa, främst beroende
på låga löner i sjukvården. Prisstegringarna fick staten att 2005 sänka priset
på ett stort antal läkemedel med upp till 40 procent.

Den inhemska läkemedelsindustrin består till 95 procent av
små, lokala generikatillverkare, cirka 6 000, av enkla produkter. Stor
överkapacitet och låg lönsamhet präglar företagen. Undantag finns, och över 300
biosimilars av västerländska biotech-läkemedel produceras. Vimlet av generika ?
ompackade, omformulerade eller omdöpta ? är så stort att myndigheterna nu
endast tillåter sjukhusen att ha samma aktiva substanser från två tillverkare.
De större och seriösare läkemedelsföretagen är medlemmar i kinesiska
motsvarigheten till Lif, Chinese Pharmaceutical Association, som har drygt 300
medlemsföretag. Dessa står för 80 procent av försäljningsvärdet av läkemedel i
Kina. Bland de största företagen är China National Biotech Group, som är ledande
på vacciner, blodprodukter och rekombinant interferon. Ett annat stort företag
är Sinovac, som tillverkade världens första vaccin mot SARS, och nu bland annat
exporterar rekombinant humant insulin till ett tiotal länder.

Alla de multinationella företagen är representerade i Kina,
endera inom forskning, tillverkning, försäljning eller inom alla tre delarna.
De räknar med en årlig tillväxt på 20 procent. Ett stort antal företag bedriver
också kontraktstillverkning för utländska företag. Undantagna från tillverkning
är för närvarande läkemedel som säljs i Kina, vacciner, blodprodukter och TCM
för injektion. Astrazeneca har forskning i Shanghai, tillverkning i Wuxi och 20
lokalkontor för försäljning. Nyligen investerade företaget dessutom i en
avdelning för klinisk farmakologi vid Pekings universitet. Detta ska ses mot
bakgrund av att Kina kräver att företag, som önskar sälja läkemedel i landet,
måste visa att kinetiken på minst 30 kineser överensstämmer med den som låg
till grund för godkännandet.

År 2005 introducerade Astrazeneca receptfritt omeprazol i
Kina och det senaste preparatet är ett nytt inlicensierat antibiotikum av typen
cykliska lipopeptider, Cubicid (daptomycin) mot olika stammar av Staphylococcus
Aureus och streptokocker.

Två problem hämmar de utländska företagens tillväxt,
nämligen en oklar patentlagstiftning och förfalskade läkemedel. Kina är
visserligen med i ?The Coalition of Intellectual Property Rights? samt har
patentlagar som liknar Europas med tillhörande inspektioner. Som i alla
utvecklingsländer råder dock en diskrepans mellan teori och praktik. Det beror
främst på avsaknad av en patenttradition, låg utbildningsnivå (advokatbyråer
saknas i stort), låga straff samt bristande insyn i domstolsväsendets
verksamhet.
? Vi genomför omfattande åtgärder för att komma tillrätta
med problemet, sa Zang Jing Hua, från Kinas läkemedelsmyndighet SFDA på årets
FIP-kongress i Peking.
? Nyligen förbjöd vi inspektörer att äga aktier i de företag
de inspekterar.

En omsvängning är också på väg. 2006 vann Pfizer patentmålet
i Kinas högsta domstol om Viagra, som de ett par år tidigare förlorat i en
provinsdomstol. En signal till omvärlden var avrättningen i somras av Zheng
Xiaoyu, mångårig chef för SFDA, som mot mutor godkänt flera undermåliga
läkemedel. Efter skandalen har 150 000 GMP-licenser reviderats och ett stort
antal tillverkare fått näringsförbud. Idag finns cirka 6 000 patent, som ägs av
utländska läkemedelsföretag.
? Det finns 7 000 läkemedelsgrossister i Kina, sa Chen Biao,
general manager i Sinopharm Logistics och med ett förflutet i Astrazeneca. Det
är en halvering av antalet aktörer på femton år och om fem år beräknas de tio
största grossisterna stå för tio procent av marknaden, sade Biao vidare.

Det statliga företaget Sinopharm är en av de största
aktörerna med toppmoderna logistikcentra på fem platser i landet. Fortfarande
är dock distributionen outvecklad och utländska företag vet sällan vart deras
preparat tar vägen efter leverans till grossisten.
? Sedan 2004 är Kinas distributionsmarknad öppen för
utländska investeringar, påpekade Biao slutligen.

Traditionellt har läkemedel väsentligen distribuerats via
sjukhusen, som haft den dubbla rollen att förskriva och distribuera. De senaste
femton åren faller denna kanal tillbaka till förmån för apoteksförsålda
läkemedel, som ökat sin andel från fem till över tjugo procent men med stora
regionala variationer. Ofta finns ?Western Medicine? och TCM på skilda hyllor i
butiken och ibland finns även apotek, specialiserade på det ena utbudet. TCM
dominerar volymen och dess lokala produktion och distribution omhuldas av
sysselsättningsskäl. Västerländska OTC-läkemedel har en kort historia, men
växer snabbt trots att de är dyrare än inhemska generika.

Den stora omställningen i Kinas socialförsäkringssystem och
läkemedelsmarknad, som pågår, har fått regeringen att utarbeta en essential
drug list, som är en kinesisk anpassning av WHO-listan.

Uppgifter om antalet apotek varierar beroende av vilka
inklusionskriterier som används. Totala antalet försäljningsställen ? apotek,
drug stores och supermarkets ? uppskattas till drygt 200 000. Apotekskedjorna,
som kan vara statliga, provinsägda eller privata, växer stadigt genom uppköp.
Bejing Pharmaceutical Corporation har 900 butiker och Ren Tang 600. Det är
svårt att få grepp om priser och subventioner, men en burk receptfritt
melatonin kostade vid min förfrågan i Peking i augusti 88 yan för 60 tabletter.
Det ska jämföras med en tunnelbanebiljett för 3 yan.

Danmarks hälsominister vill behandla med heroin

Ingert Nilsson
-
0

Johan Franck, chef för beroendeforskningen vid Karolinska Institutet i Stockholm, anser inte att det i dagsläget finns något skäl att följa det danska exemplet.
? Vi har ju metadon som är en underhållsbehandling som normaliserar frisättningen av stresshormoner. Till skillnad mot heroinet har det en långtidsverkande effekt som gör att suget mattas av. Med heroin som har kort verkan underhåller man missbruket och jag tycker nog att det i dagsläget kan ses som en kapitulation.
? Heroinet måste till skillnad mot metadon injiceras, vilket innebär risker för infektioner, arbetar man med beroendebehandling vet man också att sprutan som sådan är ett stimuli som triggar igång suget.

I Sverige har svåra missbrukare behandlats med metadon i fyrtio år, behandlingen blev för några år sedan en rekommenderad behandling i och med att Socialstyrelsen kom med riktlinjer.
? Det finns visserligen en grupp mycket sjuka narkotikaberoende där man kanske borde fundera i termer av palliativ behandling med metadon. Idag kan den som sidomissbrukar uteslutas ur behandlingsprogrammen. När det gäller den här gruppen svårt beroende och sjuka kanske man skulle vara lite mindre restriktiv och inte så snar att utestänga dem från metadonbehandling, trots sidomissbruk, säger han.
Det anser han vara en bättre väg än förskrivning av heroin.

Den danske hälsoministern som tidigare avvisat förslaget med legalt heroin, refererar till försök i bland annat Holland och Schweiz som visat att heroin på recept ökat möjligheten till rehabilitering.
? Jag tycker nog evidensen i den forskning jag sett är rätt skakig. Med reservation för att jag inte är helt inläst, tror jag till exempel inte att det gjorts några studier där man jämfört utfallet av att dela ut heroin med ett metadonprogram.
? Det är forskningsläget idag, men kommer det studier som visar något annat så har inte jag några ideologiska skäl att motsätta mig behandling med heroin.

Bland partierna representerade i Sveriges riksdag finns det idag inte något som pläderar för legalt heroin.

Försäljningen av Trasylol stoppad

Ingrid Helander
-
0

Trasylol (aprotinin) används för att förebygga risken för stora blödningar vid vissa operationer. Men den kanadensiska BART-studien presenterade förra veckan resultat som visade på en ökad dödligheten i den patientgrupp som behandlats med aprotinin, jämfört med de som fått aminokapronsyra eller tranexamsyra.

Tillverkaren Bayer väljer nu att tillfälligt stoppa försäljningen av Trasylol. De kanadensiska forskarna ska samla in och analyser ytterligare data vilket de räknar med kommer att ta sex till åtta veckor.

Även Läkemedelsverket och andra europeiska läkemedelsmyndigheter utreder säkerheten för Trasylol. Tills dess att analyserna är klara råder nu Läkemedelsverket sjukhusen att inte använda det Trasylol som finns i lager om det inte är absolut nödvändigt. Ska läkemedlet ändå användas ska det göras i samråd med en koagulationsexpert skriver myndigheten i ett uttalande.

Ännu en studie till stentarnas fördel

Ingrid Helander
-
0

Den amerikanska forskningsstudien The Massachusetts stent
trial är den största amerikanska långtidsuppföljning som hittills gjorts på
läkemedelsavgivande stentar. Resultaten, som presenterades i går på American
Heart Associations årliga möte, visar att det inte finns någon ökad risk för hjärtinfarkt
eller död hos de patienter som behandlades med läkemedelsavgivande stentar jämfört
med enkla metallstentar. Efter två år var dödligheten 9,4 procent i
gruppen som behandlas med läkemedelsavgivande stentar, medan den var 11,9
procent i den andra gruppen.

Liknande resultat presenterade en Uppsalabaserad
forskningsgrupp vid en kardiologikonferens i Wien i september. De läkemedelsavgivande stentarna har varit omstridda sedan
studier för drygt ett år sedan pekade på förhöjda risker för död och
hjärtinfarkt. I oktober förra året manade Läkemedelsverket till försiktighet
eftersom det saknades långtidsuppföljning. Men nu visar två olika långtidsuppföljningarna
alltså inte på en ökad risk.

Samtidigt presenterades i helgen en studie i The Lancet som
visar att användandet av läkemedelsavgivande stentar inte är kostandseffektivt om
det används på alla patienter. Bäst lämpade för behandlingen är patienter som
behöver operera in stentar i små kärl.

IMS spår lägre globala kostnader

Samuel Lagercrantz
-
0

Flera marknadsledande läkemedel förlorar sina patent nästa år och utsätts då för konkurrens från generiska preparat. Mest tydlig blir skillnaden i USA där kostnaderna per dag redan har sjunkit 20 till 40 procent för terapiområden där patent gått ut 2007. Och IMS Health spår att kostnaderna fortsätter att sjunka inom flera terapiområden 2008 när läkemedel med cirka 20 miljarder dollar i årlig försäljning förlorar sina patent.

Det antipsykotiska läkemedlet Risperdal, osteoporosmedlet Fosamax och antiepileptikat Lamictal är exempel på preparat som inte kommer att vara patentskyddade nästa år.
Utbildningsprogram i Japan, Spanien och Italien och initiativ till nya regeringskontrakt i Tyskland gör att användningen av generika kommer att öka i dessa länder.

I den årliga prognos som IMS nu har presenterat förutspår företaget också fler oberoende metaanalyser av läkemedel, långsammare godkännandeprocesser och att myndigheter kräver mer evidens.

Kina skärper sitt regelverk

Ingrid Helander
-
0

De nya kinesiska reglerna för Good Manufacturing Practice (GMP) ska stärka myndigheternas kontroll över läkemedelsfabrikerna, skriver nyhetsbyrån Reuters. Innan regeländringen, som ska börja gälla den 1 januari 2008, kunde tillverkarna komma undan med upp till tre allvarliga anmärkningar på sin produktion. Med de nya reglerna kommer ingen allvarlig anmärkning accepteras. Vad som kommer klassas som en allvarlig anmärkning ska också ändras. Till exempel ska en förfalskad ansökan i fortsättningen ses som ett allvarligt regelbrott.

1...345Sida 4 av 5