? Jag gillar mångfald men jag är inte säker på att det kommer
att bli så i Sverige. Jag tror att vi kommer att få tre eller fyra kedjor som
dominerar marknaden precis som i Norge, säger Per Troein.
Han säger att de flesta marknader går mot en mindre andel
oberoende apotek och en större andel kedjor. Han nämner England, där han själv
bor och arbetar, som exempel.
? Länder som är väldigt avreglerade som Holland och
Storbritannien har visserligen en stor andel oberoende apotekare, men det har
att göra med att de kommer från en situation där samtliga apotek var
fristående, säger Per Troein.
Han anser inte att det nödvändigtvis är negativt med en
marknad med en stor andel kedjor.
? Oberoende apotekare har ofta en god personlig relation till
kunden. De är den snälla apotekaren som känner människorna. Kedjorna är däremot
bra på att implementera system till exempel för att upptäcka felaktiga
läkemedelskombinationer. De är i regel väldigt systematiska, säger Per Troein.
Noel Wicks, apoteksägare i Skottland, hoppas att Sverige ska
få en stor andel oberoende apotekare i samband med liberaliseringen. Han följer
med spänning utvecklingen i Sverige och under Läkemedelskongressen i Stockholm
i slutet av oktober finns han på plats för att tipsa kollegor som funderar på
att starta eget. Han betonar att fristående apotekare måste hålla ihop.
? I Storbritannien finns ett gott samarbete mellan oberoende
apotekare och det gör att det inte alltid är de stora kedjorna som får de bästa
avtalen, säger han.
I Storbritannien finns en stark tradition av apotekaren som
egenföretagare, men enligt Noel Wicks, drar sig många unga farmacevter ändå för
att öppna eget. Det handlar ofta om en rädsla att inte kunna möta konkurrensen
från kedjorna. Andra hinder som Noel Wicks nämner är att det är komplicerat och
dyrt för den som vill börja sälja läkemedel.
Man kan heller inte öppna ett apotek var som helst. Man
måste kunna bevisa för NHS (National Health Service) att apoteket behövs.
Därför är det normala att den som vill driva ett apotek köper ett som redan
finns.
Noel Wicks och hans affärspartner valde att köpa ett mindre
apotek i Stirling i Skottland. Bara 22 år gammal, med knappt avslutad
apotekarexamen, blev han en av Storbritanniens yngsta apoteksinnehavare.
Apoteket var billigt, eftersom det gick dåligt. Efter hårt arbete med att
snygga till inredningen och förbättra servicen gick apoteket så småningom med
vinst. Vinsten investerades i ett till apotek och idag är Noel Wicks delägare i
sex apotek i Skottland. Även om det gått bra för honom är han inte
stormförtjust i det brittiska systemet.
? Storbritannien är bra för stora kedjor, inte för oberoende
apotek. Men det gör att man som fristående apotekare måste göra extra bra ifrån
sig och det är bra för patienten, säger han.
En viktig faktor för att få en marknad där småföretagare
ryms är, enligt Noel Wicks, rätt
regleringar och rätt incitament. Han berättar att det i England ges stöd ?The
Essential Small Pharmacy Scheme? till apotek som är särskilt behövda. Det
första apoteket han köpte i Stirling hade just ett sådant stöd. Ett liknande
stöd skulle till exempel kunna ges till företagare som väljer att öppna apotek
i glesbebyggda områden i Sverige, föreslår han.
I Storbritannien utgör antalet fristående apotek ungefär
hälften av marknaden. I vårt grannland Norge, som nyligen genomgått en
omreglering, är andelen oberoende apotek betydligt lägre, vilket gjort att
Norge ibland omnämns som ett avskräckande exempel. Till skillnad från Sverige har Norge aldrig haft något
statligt monopol på försäljning av läkemedel, men före omregleringen tilläts
inte stora apotekskedjor.
Apotekaren Bror-Lennart Mentzoni äger ett apotek i Norge men
han oroas inte av de stora företagens framgångar.
? De lägger mycket vikt på vinst, medan jag fokuserar på de
farmacevtiska aspekterna vilket ger mig en fördel, säger han.
Han säger att omregleringen medfört bättre tillgänglighet
och mer konkurrens.
? Men det är vikigt att påpeka att apoteken inte primärt
arbetar med priskonkurrens, säger han och syftar på att priserna för
receptbelagda läkemedel sätts nationellt.
Bemötande av kunder och öppettider kan istället vara
avgörande för framgång.
Även om han inte störs av de stora kedjorna så är han
tveksam till att de tillåts vara grossister. Särskilt med tanke på att de är de
enda grossisterna i Norge. I praktiken har han inte stött på några problem men
han anser ändå att det är en underlig situation att han måste köpa sina varor
från konkurrenter.
? Det fungerar eftersom grossisterna har leveransplikt. Men
vi som driver egna apotek önskar oss ändå en fristående grossist, säger han.
Eftersom Norge nyligen genomgick en förändring ligger det
nära till hands att bevaka utvecklingen där inför den svenska omdaningen.
? Vi tittar naturligtvis på vad som sker i Norge. Där händer
det fortfarande saker till följd av omregleringen, säger Inger Erlandsson,
professionsutvecklare på farmacevtförbundet som är delaktig i att för
förbundets räkning granska apoteksmarknaderna i andra länder.
Den negativa bild av vad som har skett i Norge instämmer hon
inte helt i. Hon nämner bland annat att det tillkommit många apotek på kort tid
och att lönerna för farmacevter har ökat där sedan fri etableringsrätt
tillåtits.
I Europa är det flera länder, bland annat Spanien och
Italien, som kräver att apoteksägaren är farmacevt vilket motverkar en
utveckling där storföretagen dominerar. Men Per Troein anser inte att det finns
ett egenvärde i att apoteksägare är farmacevter.
? En sjukhusdirektör behöver inte vara läkare och Stefan
Carlsson, liksom ett flertal andra i Apotekets ledning, är inte apotekare. Om
vi har kunnat leva med att Apoteket inte har en farmacevt som chef borde vi
kunna leva med att andra företag inte har det.
? Däremot behövs det självklart apotekare i kedjorna, men de
behöver inte nödvändigtvis vara ägare.
