Månads arkivering september 2007

Sju företag skapar gemensam gendatabas

Samuel Lagercrantz
-
1

Databasen har inledningsvis till syfte att finna samband mellan individers gener och benägenhet att till följd av medicinsk behandling drabbas av den svåra och potentiellt dödliga hudreaktionen Stevens-Johnsons syndrom.
Resultat från studien om Stevens-Johnsons syndrom väntas om ett år.

Om två år räknar konsortiet som samverkar om databasen att ha avslutat en studie för att identifiera samband mellan genetiska markörer och allvarlig leverpåverkan.

Företagen i konsortiet ska placera sina data med DNA från patienter som drabbats av allvarliga bieffekter i en gemensam databas som sedan ska jämföras med DNA från en kontrollgrupp. På så vis hoppas man kunna hitta genvariationer som kan förutspå allvarliga biverkningar. Databasen ska vara öppen för forskare världen över.
Bakgrunden till det icke vinstdrivna samarbetet är att allt fler patienter drabbas av allvarliga sidoeffekter.

Delaktiga  i projektet, som går under namnet ?The Serious Adverse Event Consortium?, är läkemedelsföretagen Abbott, Glaxosmithkline, Johnson & Johnson, Pfizer, Roche, Sanofi-Aventis och Wyeth. Amerikanska läkemedelsverket och akademiska institutioner som Colombia University medverkar också i projektet.

Ytterligare bakslag för cox2-hämmaren Prexige

Samuel Lagercrantz
-
0

I somras drog australiensiska myndigheter in cox 2-hämmaren Prexige (lumiracoxib) efter att två personer fått så kraftig leverpåverkan att de avlidit. Läkemedlet är godkänt i mer än 50 länder och granskas nu i flera av dessa.
Svenska Läkemedelsverket uppmanade förra månaden personer som använder Prexige att vara vaksamma för symtom på leverbiverkningar till exempel allmän sjukdomskänsla, trötthet och klåda.

Nu har cox 2-hämmaren åkt på ännu ett bakslag då amerikanska läkemedelsverket, med Vioxx färskt i minnet, bestämt sig för att inte godkänna läkemedlet som en daglig behandling för patienter som lider av artrossmärtor.
Novartis å sin sida säger att de kommer att fortsätta diskutera med FDA och att de tror att läkemedlet är ett värdefullt behandlingsalternativ för rätt patienter.

I Sverige är Prexige godkänt för att lindra symtom vid artros i knä och höft. Antalet patienter som använder Prexige i Sverige är få, men sammanlagt i världen räknar man med att drygt 7 miljoner människor behandlats med preparatet.

Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Ingrid Helander
-
0
Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Enligt Socialstyrelsens prognos kommer läkemedelskostnaderna
för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet öka från drygt 19 miljarder kronor
år 2007 till över 23 miljarder 2011. Orsakerna
är flera enligt rapporten. Under perioden 2003-2006 ökade kostnaderna bara
marginellt eftersom flera stora patent gick ut. Den effekten försvinner nu när betydligt färre stora patentutgångar är att vänta. Samtidigt säljs det
allt större volymer av läkemedel. Antalet doser per dag och patient ökade med
3,5 procent under 2006.
? Det finns en bastrend med en befolkning som blir
äldre och behöver fler läkemedel. Men vi ser också en ökning av den preventiva
behandlingen, särskilt då blodtryckssänkande och blodfettssänkande läkemedel,
säger Maarten Sengers som håller i prognosen på Socialstyrelsen.

Just de blodfettssänkande statinerna är annars en av de läkemedelsgruper där patent
har gått ut.
?  Där hade man kunnat vänta sig en
kostnadsminskning, men den ökade förskrivningen har ätit upp besparingarna,
säger Maarten Sengers.

Nya dyra läkemedel är en annan post som väntas öka.
Cancerläkemedel som proteinkinashämmare kan tas oralt vilket gör att de skrivs
ut på recept och patienten tar läkemedlen själva i hemmet. Ett faktum som innebär att
kostnaderna för cancerläkemedlen syns även i läkemedelsförmånen och inte bara i slutenvården.
? Vi ser också att vissa av de här läkemedlen i större utsträckning tas som
underhållsbehandling, som till exempel Glivec. Tidigare var det punktinsatser
med de här dyra läkemedlen, men nu blir de istället en löpande kostnad, säger
Maarten Sengers.

En svårighet med att göra prognosen har varit att förutse
vilken effekt avregleringen av Apoteksmonopolet kommer att få på läkemedelskostnaderna.
? Vi har inte gjort någon fullständig analys av detta. Men man har sett i andra
länder med fri marknad att apoteken gör ett större påslag. Det är också osäkert
hur väl utbytet kommer att fungera efter avregleringen. Å andra sidan finns det
andra faktorer som kan sänka läkemedelskostnaderna. Vi kan helt enkelt ännu inte avgöra
vilken nettoeffekten kommer att bli, säger Maarten Sengers.

Huruvida Viagra kommer att ingå i läkemedelsförmånen kommer
sannolikt också påverka prisutvecklingen säger Maarten Sengers. Frågan ska
avgöras i regeringsrätten, men ingen vet när.
? Men det är stora belopp det handlar om, så det kommer innebära en stor
förändring om Viagra ska ingå i förmånen.

Att kostnaderna nu väntas öka tycker inte Maarten Sengers
i sig är särskilt förvånande.
? Det här är snarare en normalisering mot den prisutveckling vi sett tidigare.
Men eftersom vi inte har några stora patentutgångar börjar volymökningarna
synas nu.

Maarten Sengers tror inte heller att det finns några stora
utrymmen för att bromsa utvecklingen.
? Läkarna kan fortfarande bli bättre på att förskriva rätt läkemedel, och
läkemedelskommittéerna och nationella riktlinjer kan hela tiden arbeta för en
kostnadseffektiv användning av läkemedel. Men i stora drag så är det så här
utvecklingen kommer att se ut, säger han,

Läkarna har dålig koll på läkemedelspriset

Birgitta Gerne
-
0

Kostnaderna för läkemedel är den snabbast växande delen av sjukvårdsbudgeten i de flesta västländer. Sjukvårdsmyndigheterna försöker hitta vägar att hålla kostnaderna nere utan att minska på kvalitén, men ansträngningarna har inte varit framgångsrika. Ofta finns det två eller fler lika effektiva läkemedel för samma tillstånd och det skulle naturligtvis hålla kostnaderna nere om läkaren systematiskt valde det billigaste alternativet.

För att ta reda på läkarnas kunskaper om läkemedelspriser gjorde forskare vid University of Alberta en systematisk genomgång av all forskning som redan gjorts som belyser frågan. De ville också ta reda på vilka faktorer som påverkat läkarnas kunskap.
De fann 24 studier som uppfyllde de uppsatta kriterierna. Från dessa studier drog de slutsatsen att läkare vanligtvis hade dåliga kunskaper om läkemedelskostnaderna. Mindre än en tredjedel av det angivna pris på olika läkemedel som läkarna angav låg inom 25 procent av den faktiska kostnaden. Läkarna tenderade också att underskatta kostnaden för dyra läkemedel och överskatta kostnaden för de billiga alternativen. Analysen visade också att läkarna var betydligt bättre på att ange rätt pris på nya dyra läkemedel än på de billiga alternativen.

Enligt de analyserade studierna ville många av de intervjuade läkarna ha mer vederhäftig och obunden information om kostnader och hjälp att välja rätt läkemedel, men sa att sådan information var svår att hitta.
Forskarna menar att läkarnas bristande insikt om skillnaden mellan billiga och dyra läkemedel har stor inverkan på läkemedelskostnaderna. De efterlyser mer utbildning och oberoende information tillsammans med bättre metoder som underlättar arbetet för läkarna.
?Läkare som förskriver läkemedel kan inte förväntas känna till den exakta kostnaden för varje läkemedel på marknaden, men det vore en hjälp om de hade någon uppfattning om kostnaden för en behandling och hur de olika alternativen ligger till prismässigt?, påpekar de.

Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm känner inte till någon motsvarande svensk studie. Hon menar att Sverige har kommit långt när det gäller att hålla läkemedelskostnaderna nere i och med att vi införde generikareformen och inrättade Läkemedelsförmånsnämnden.
–    Det viktiga är inte priset i sig utan att läkarna får obunden läkemedelsinformation.
Att läkarna enligt studien var bättre informerade om priset på de nya dyra läkemedlen understryker hur viktigt det är att det finns oberoende information som motvikt till industrins marknadsföring, menar hon.
Magnus Thyberg på Sveriges Kommuner och Landsting tycker också att Sverige är på rätt väg och att Läkemedelskommittéerna har en viktig uppgift.
–    Vi börjar få bättre verktyg för att få kontroll på läkemedelskostnaderna. Genom att vi infört generikareformen och ett decentraliserat kostnadsansvar ökar medvetandet om kostnaderna hos läkarna. Att införa olika IT-stöd för förskrivning är ett bra hjälpmedel i arbetet, säger han.

Placeboeffektens mekanism klarlagd

Fredrik Hedlund
-
0

Placeboeffekten vid
smärta har länge varit en erkänd och väldokumenterad företeelse, men forskarna
har inte kunnat svara på hur det går till. Men nu tror sig forskare vid
Columbia-universitetet i New York, USA, ha hittat svaret. De kan visa att
hjärnan utsöndrar kroppens egna smärtlindrare, endorfiner, när försökspersoner
tror att de har fått smärtlindring.

I en studie blev 15 försökspersoner lurade att de fick en
mycket effektiv smärtlindrande kräm på den ena underarmen och en kontrollkräm
utan effekt på den andra. Försökspersonerna utsattes sedan för en lindrigt
brännande smärta, lika på båda armarna, och effekten i hjärnan mättes med
PET-kamera.

Forskarna kan visa att endorfin frisätts i flera olika
viktiga områden i hjärnan när den arm som testpersonerna tror har smärtlindrade
kräm på sig smärtstimuleras. Testpersonerna angav också att det gjorde mindre
ont på den armen trots att de alltså fått samma kräm och samma smärtstimulering
på båda armarna. Studien publicerades under sommaren i den amerikanska
vetenskapsakademins tidskrift, PNAS.

Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska
institutet, har själv forskat kring placeboeffekten vid smärta och han menar
att studien är viktig.
? Nu är det visat att man med placebomanipulation kan
påverka mängden frisatt endorfin, säger han.

Det kan tyckas märkligt att kroppen frisätter egna
smärtlindrare när individen tror att han eller hon redan har fått hjälp av en
smärtlindrande kräm, men inte när det är fråga om en verkningslös kräm. Det
hade varit bättre om det fungerade tvärtom.

Men Martin Ingvar förklarar att smärtsystemets viktigaste
funktion är att hjälpa oss att undvika faror. Därför har upplevelser från
smärtsystemet en mycket kraftig inlärningseffekt. Det ska larma vid oväntad
smärta, men inte reagera lika kraftigt på förväntad smärta. Förväntar sig
testpersonerna att en behandling ska ge en lägre smärta så träder de egna
endorfinerna in och dämpar smärtsignalernas intensitet.

Placeboeffekten vid smärta är heller inte lika kraftig för
alla människor. Vissa svarar bättre och andra sämre och vissa inte alls, något
som också framkom i studien. Vad detta beror på är ännu inte klarlagt i detalj.
Klart är att tidigare erfarenheter spelar en stor roll, men det kan finnas fler
förklaringar.
?Vi tror att det också finns en genetisk förklaring som vi
nu försöker hitta, säger Martin Ingvar.

Det skulle kunna innebära att vissa människor till exempel
har svårare än andra att frisätta endorfiner utifrån sin förväntan. Placebostudier är dock luriga och det kan finnas en enklare
förklaring till att vissa personer inte svarar lika bra som andra i studierna.
? De kan vara mer misstänksamma mot dem som utför
placebomanipulationen så att den inte lyckas, säger Martin Ingvar.

Martin Ingvar menar att förklaringsmodellen för
placeboeffekten vid smärta kan användas mer generellt för att förklara
placeboeffekter även inom andra områden. Det finns åtminstone två skäl till
det.
? Det ena är att endorfinerna inte bara reglerar smärta och
det andra är att vi har många fler nedåtgående reglerande system än bara opiatsystemet.
Och dessa kan i princip regleras på samma sätt, säger han.

Den nya kunskapen om att förväntningarna, via endorfinerna,
styr smärtupplevelsen kan användas för att utforma sjukvårdsprocesser så att de
bättre tar till vara kroppens egen möjlighet att hantera smärta, menar Martin
Ingvar. Dessutom understryker det vikten av att göra studier av kombinationen
av läkemedel och beteendemedicinska faktorer på personer med pågående smärta.
? Det är otroligt viktigt att sådana studier görs eftersom
det är det som är praktisk sjukvård, säger Martin Ingvar.



Gift från snäcka kan lindra svår smärta

Endast ett nytt läkemedel mot långvarig smärta har
introducerats på den svenska marknaden under året. Ziconotid (Prialt) är en
syntetisk analog till ett ämne som återfinns i giftet från snäckan Conus magus
som lever i havet kring Filippinerna. Det är en kalciumkanalblockerare som
injiceras i ryggmärgen och hämmar frisättningen av smärtsignalerande
neurotransmittorer.

Läkemedlet kan ge personer med svår kronisk smärta, där
inget annat hjälper, hopp. Men behandlingen har en diger biverkningslista som
kommer att begränsa användningen.

Kognitiva och neuropsykiatriska biverkningar, speciellt
förvirring, är vanliga hos patienter som behandlas med ziconotid. Även
hallucinationer, paranoida reaktioner, fientlighet, delirium, psykos och
maniska reaktioner har rapporterats.

Förebyggande smärtvård viktig när bra läkemedel saknas

Fredrik Hedlund
-
0
Förebyggande smärtvård viktig när bra läkemedel saknas

Det är ont om bra läkemedel mot långvarig smärta. Forskarna
är istället huvudsakligen inriktade på att kartlägga hur smärtsinnet fungerar i
detalj. Många tidigare försök att finna effektiva smärtlindrare för långvarig
smärta har mer eller mindre misslyckats eftersom substanserna har medfört
alltför omfattande biverkningar. Behandlingarna har påverkat de känsliga och
komplicerade systemen alldeles för grovt.
? Vi har nu en allt bättre förståelse för hur smärtsystemet fungerar och hur det sätts igång, eller
uppregleras, säger Staffan Arnér, docent vid institutionen för farmakologi och
fysiologi vid Karolinska institutet och en av Sveriges främsta smärtexperter.

En av de stora insikterna är hur smärtkänsligheten hänger
samman med traumatiska erfarenheter tidigare i livet.
? Vi vet att det både psykologiskt och socialt finns en
mängd förstärkningsmekanismer som kan göra smärtsystemet känsligare. Och den
starkaste förstärkningsmekanismen är övergrepp, säger Staffan Arnér.

Människor som varit utsatta för övergrepp är känsligare och
har lättare att utveckla långvariga smärttillstånd, enligt Staffan Arnér.
? Vetskapen om att det finns sådana här samband gör att man
måste vara noggrann vid sin analys och kartlägga sådana faktorer som kan göra
smärtsinnet mera känsligt, säger han.

Den växande kunskapen om hur smärtsinnet fungerar kommer så
småningom att resultera i nya effektivare behandlingar, tror Staffan Arnér, men
i nuläget är den främsta uppgiften att försöka förebygga nya smärtfall. Och då
handlar det mycket om att kontrollera smärtan före, under och efter stora
planerade operationer som annars kan leda till att långvariga smärttillstånd
utvecklas.

Danska och amerikanska forskare publicerade förra året en
genomgång i den vetenskapliga tidskriften the Lancet som visade att långvarig
nervsmärta var ett stort problem efter alla stora kirurgiska ingrepp. Uppemot
hälften får något slags problem med smärta och många får problem resten av
livet.
? De visade bland annat att nästan 20 procent av dem som
genomgår höftkirurgi drabbas av kronisk smärta efteråt, säger Staffan Arnér.

En teknik som används allt mer under stora operationer är
därför att ge en så kallad NMDA-antagonist som heter ketamin för att skydda mot
utvecklingen av smärttillstånd. Den blockerar smärtsignalerna till hjärnan och
förhindrar på så sätt förhoppningsvis att smärtsystemet uppregleras. Tekniken
är ännu inte bevisat effektiv, men studier pågår för att visa det och Staffan
Arnérs uppfattning är att det fungerar.

Men när det gäller läkemedel för att behandla redan
utvecklad långvarig smärta är nyheterna få. Ett kontroversiellt område är att
använda cannabis och ämnen isolerade ur cannabis-plantan. Kanada har, som enda
land i världen, nyligen godkänt läkemedlet Sativex, en munsprej som innehåller
tetrahydrocannabinol och cannabidiol mot avancerad MS-smärta och cancersmärta
där andra opioider inte hjälper.

Men Staffan Arnér menar att det sannolikt är en
svårframkomlig väg.
? Hittills har tyvärr de cannabinioder som provats vid
smärtbehandling visat sig ha psykotropa biverkningar och då är man inne på fel
väg. Bara att en behandling ger hallucinationer är en stark varningssignal på
att den kan orsaka en beroendeutveckling.

Ett annat område som har diskuterats mycket handlar om att
stoppa bildningen av kvävgas, eller NO som den kemiska beteckningen är, vid
smärta.
? NO är en viktig molekyl när det gäller uppregleringen av
smärta och därför skulle det vara intressant att få fram bättre
NO-syntashämmare, säger Staffan Arnér.
Men ännu finns inga stora konkreta framsteg inom det området
att peka på.

Det är ändå inte helt tomt på nyheter vid behandling av
långvarig smärta. Under våren lanserades läkemedlet ziconotid (Prialt) i
Sverige för behandling av patienter med svår kronisk smärta (se separat
faktaruta). Administrationen är besvärlig eftersom läkemedlet måste injiceras i
ryggmärgen och det är inte det enda problemet.
? Patienterna drabbas av ganska många biverkningar med bland
annat ett stört tankeliv och andra psykotropa effekter som inte alls är
speciellt gynnsamma. Och det kommer naturligtvis att begränsa nyttan av medlet,
säger Staffan Arnér.

Problemet är alltså fortfarande att separera den önskade
effekten från biverkningarna. Något som Staffan Arnér tror blir möjligt så
småningom. Han berättar som exempel att flera företag håller på att utveckla
opioider som inte ger den problematiska förstoppning som morfin orsakar.
? Det finns redan sådana preparat som presenterades på den
europeiska smärtkongressen i Istanbul förra året, säger han.

Men trots att det finns hopp om att även kunna separera en
gynnsam smärteffekt från ogynnsamma psykotropa biverkningar så kommer det att
ta många år innan något sådant medel finns på marknaden, menar Staffan Arnér.
? Varje ny substans har tio års igångkörningssträcka. Så i
kristallkulan syns det tyvärr inte så mycket just nu, säger han.

Ny rapport: ?Apoteket måste säljas ut?

Ingrid Helander
-
0

Handelns utredningsinsitut, HUI, har på uppdrag av det tyska
apoteksföretaget Celesio utvärderat de direktiv som utredaren Lars Reje arbetar
efter inför avregleringen av apoteksmonopolet. Målet var att undersöka om
direktiven överhuvudtaget möjliggör en fungerande marknad.

Slutsatsen i rapporten är att om Apoteket får finnas kvar som
idag kommer de till en början ha en 100-procentig marknadsandel.
? Om man vill få igång en fungerande marknad måste man se till att
konkurrenterna får del av de lokaliseringar som Apoteket har idag på sina
butiker. Och enda sättet är att man säljer ut vissa delar av Apoteket i samband
med avregleringen, säger Niklas Rudholm, rapportens huvudförfattare.

Socialminister Göran Hägglund har tidigare uttryckligen sagt
att han inte planerar någon utförsäljning av Apoteket under nuvarande
mandatperiod. Om han står fast vid det menar Niklas Rudholm att man måste räkna
med att Apoteket kommer stå kvar som den dominerande aktören.
? Men det är viktigt att poängtera att vi inte gör någon politisk analys, utan
det enda vi har gjort är att titta på vad som krävs för att åstadkomma en bra
konkurrens, säger Niklas Rudholm.

Rapporten från HUI vänder sig också mot beslutet att släppa marknaden
för de receptbelagda läkemedlen fri först.
? Det är katastrofalt för konkurrensen eftersom de nya aktörerna inte kan förutse
vad som kommer att hända med de receptfria läkemedlen som ändå är väldigt
viktiga för företagen.

Men även om Niklas Rudholm anser att direktiven är dåliga för konkurresen så tror han att några få nya aktörer kommer att ta sig in på marknaden.
? Men det kommer att ta extremt lång tid innan det kommit in fler aktörer och
Apoteket kommer att bli mycket dominerande på marknaden.     

Konkurrensverket skärper tonen mot Apoteket

Ingrid Helander
-
0

Konkurrensverket har på eget initiativ startat en utredning om hur Apoteket agerar inför en avreglering av apoteksmonopolet. I juni begärde de svar på ett antal frågor om bland annat Apotekets samarbeten med det amerikanska grossistföretaget Medco. I augusti svarade Apoteket att de inte tänkte lämna ut några uppgifter till Konkurrensverket. I sitt svar skickade de istället med det nio-stegs program som företaget antagit inför omregleringen och som också varit känt sedan tidigare.
? Vi har tagit del av det svar Apoteket skickade oss och vi tycker inte att det tillräckligt bra svarar på våra frågor och därför gör vi en ny förfrågan nu, och den här gången åberopar vi lagen om uppgiftsskyldighet, säger Sara Falck Olin, föredragande på Konkurrensverket.

Hon vill inte uttala sig om vad som händer om Apoteket inte lämnar ut några uppgifter den här gången.
? Vi får se hur Apoteket väljer att agera, men jag kan bara konstatera att vi har lagligt stöd i vår förfrågan, säger Sara Falck Olin.

Förutom svar på ett antal frågor om Apotekets framtidsplaner begär Konkurrensverket ut ett antal handlingar. De vill ta del av samtliga protokoll från Apotekets styrelsemöten från och med 2004. De vill också se samtliga avtal, avsiktsförklaringar eller andra typer av överenskommelser med Medco som finns och samtliga överenskommelser som finns när det gäller att driva apotek på franchisebasis.

Apoteket har ännu inte tagit ställning till förfrågan:
? Vi ska läsa igenom begäran och svara Konkurrensverket innan den 1 november, säger Elisabeth Linge Berman, pressansvarig på Apoteket.

Granskningsmannen får mer muskler

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsindustrins etiska regler och överenskommelser har länge varit en snårig härva av praxis och avtal. Nu har branschen sammanställt allt i ett integrerat dokument:  Läkemedelsbranschens etiska regelverk.

– Det är ett ambitiöst arbete som pågått en längre tid. I samband med det har vi också passat på att uppdatera regelverket så att det tydligt framgår vad som gäller. Företag som bryter mot reglerna har i många fall inte gjort det av illvilja, utan de har inte förstått vad som gällt, säger Pär Tellner som är marknadsetikansvarig på Lif.

Samtidigt passar Lif på att uppdatera reglerna, och en nyhet är att industrins egen informationsgranskningsman, IGM, får starkare ställning.

– Vi ger vårt egenåtgärdssystem starkare muskler. Vi höjer maxavgiften för överträdelser från 250 000 kr till en halv miljon. Och vid allvarliga övertramp ger vi IGM befogenhet att kräva rättelseannonsering. Det innebär alltså att företagen tvingas annonsera en sammanfattning av  beslutet i samma tidning som haft den fällda annonsen.

Vid grova överträdelser öppnar Lif också möjligheten för att temporärt utesluta företag ur föreningen.
Men är ett medlemskap i Lif så attraktivt att det har betydelse?
– Ja, det förmodar vi naturligtvis att det är. Och det är nog inga företag som vill förknippas med bristande etik. Till och med Antula som haft en njugg attityd har krupit till korset och anpassat sin marknadsföring i enlighet med IGM-beslut.

I det nya regelverket har Lif också harmoniserat de svenska bestämmelserna mot de två internationella regelverk som företagen har att följa, koder från den europeiska branschföreningen (EFPIA) och den internationella (IFPMA).
Ett exempel på skärpta krav som kommer från de internationella reglerna är att läkemedelsföretag inte får finansiera eller arrangera deltagande vid möten som äger rum på olämpliga orter.

– Det man avser är alltså orter som anses för lyxiga. Det där har varit knepigt eftersom företagen kan behöva boka lång tid i förväg. Därför har vi nu bestämt att jag fattar beslut om vilka platser som är olämpliga så att företagen får besked, säger Pär Tellner.

GSK slutar med pennor

Läkemedelsvärlden
-
0
GSK slutar med pennor

Från den första januari nästa år kommer Glaxosmithkline att upphöra med produktspecifika gåvor, så kallade ?give aways?:

– Vi slutar med pennor, post-it lappar, block och sådana saker. Landstinget översvämmas av de här produkterna. Vi har 120 olika läkemedel, och säkert lika många varianter på pennor, det handlar om tusentals produkter bara från oss, säger Johan Thor, affärsutvecklingsdirektör på Glaxosmithkline.

I förlängningen kan man tolka initiativet som att ögonblicket när läkaren för pennan till receptblocket inte längre är centrum för läkemedelsindustrins uppmärksamhet, vilket Johan Thor bekräftar.
– Beslutsfattande om läkemedel sker delvis på andra nivåer än vid förskrivningsögonblicket, till exempel  när man tar fram rekommendationslistor eller behandlingsrekommendationer. Det finns andra behov vi måste tillgodose, och därför vill vi lägga pengarna på andra saker.

Är det alltså så att läkarpennan har förlorat sin makt?
– Stegvis har det gått åt det hållet. Givetvis är det olika för olika produkter. Oavsett kan man ju fråga sig vad en produktpenna skulle göra för skillnad.

Johan Thor betonar också att det inte handlar om att spara pengar, utan om att omprioritera resurser.
– Sammanlagt handlar det om väldigt mycket pengar som är rimligare att spendera på annat sätt. Vi satsar hellre på medicinsk litteratur och andra hjälpmedel, till exempel har vi en stjärtmodul för att träna läkare i att känna på prostatan.

Initiativet är ett steg i den riktning som hela läkemedelsindustrin nu tar, i och med att de etiska regelverken skärps upp ytterligare.  Gåvor till läkare måste numera ha medicinsk anknytning. Därför är gåvor som tidigare var vanliga, till exempel kaffemuggar, t-shirts, golfbollar, ryggsäckar, svampkorgar och liknande uteslutet framöver, enligt Pär Tellner som är marknadsetikansvarig på Läkemedelsindustriföreningen. Men ett allmänt förbud mot reklampennor är inte aktuellt.

– Vad som har medicinsk anknytning är förstås en bedömningsfråga, men en penna eller ett USB-minne är något man kan använda i yrkesutövningen och kan bedömas vara acceptabla gåvor förutsatt att kostnaden ligger under 100 kr, säger Pär Tellner.

Nytt hpv-vaccin godkänt

Ingrid Helander
-
0

GSK räknar med att Cervarix kommer att finnas på svenska apotek
redan i slutet av veckan, och att man ska kunna börja vaccinera sig från och
med tisdag nästa vecka. Cervarix skyddar mot hpv-stammarna 16 och 18, men inte
mot de två stammar som ger upphov till de flesta kondylom, vilka Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil
skyddar mot.
? Där skiljer de sig åt, men när det gäller skyddet mot livmoderhalscancer verkar vaccinerna vara likställda, säger Björn Strander, gynekolog och ansvarig för
cervixcancerprevention vid Onkologiskt centrum i västra Sverige.  

En annan sak som skiljer Cervarix från Gardasil är den
adjuvans som används i vaccinet och som hjälper till att förstärka
immunsvaret.
? Här är GSK:s förhoppning att deras adjuvans är bättre, men det finns inte
några bra data ännu där man kan jämföra de båda vaccinerna, säger Björn
Strander.

För närvarande pågår en stor diskussion om hpv-vaccin ska
ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet och Björn Strander tror inte att den
diskussionen påverkas nämnvärt av det nya vaccinet.
? Det som skulle kunna påverka är om Cervarix säljs till ett mycket
lägre pris, men när det gäller effekt mot livmoderhalscancer verkar det nu finnas två
likvärdiga alternativ på marknaden.

Cervarix kommer att kosta 1095 kronor per
spruta. Priset för Gardasil är idag 1118 kronor per spruta. Sedan i våras ingår
Gardasil i högkostnadsskyddet. GSK har skickat in en ansökan till Läkemedelsförmånsnämnden för
Cervarix och hoppas få besked inom kort.

  

Nytt smärtläkemedel i förmånen

Ingrid Helander
-
0

Enligt LFN ska Prialt ses som ett alternativ för patienter
som lider av svår smärta trots att de behandlas med andra starka smärtlindrare.
Bland annat handlar det om patienter med cancer, aids, eller sjukdomar i det
centrala nervsystemet.

LFN uppskattar att cirka 500 svenskar per år kan komma att
behandlas med Prialt, en behandling som kostar 90 000 kronor per år.

 

 

 

Merck avbryter studie på hiv-vaccin

Ingrid Helander
-
0

I den internationella studie som nu avbryts ingick 3000
frivilliga som var utsatta för en ökad risk för hiv-smitta. Merck har tidigare
varit mycket positiva till sitt vaccin som de utvecklat i över tio år. Men vid
en oberoende granskning av resultaten från STEP-studien visade det sig att
vaccinet inte hade någon skyddande effekt. I en grupp på 741 frivilliga som
fått vaccinet insjuknade 24 personer i hiv. I en motsvarande grupp på 762
individer som behandlades med placebo blev 21 personer sjuka.

Mercks vaccinkandidat V520 bestod av tre syntetiskt
framtagna hiv-gener som levererades i kroppen av ett adenovirus.
? Att utveckla ett fungerande hiv-vaccin förblir tyvärr en av den moderna
medicinens största utmaningar, säger Peter S. Kim, chef för Merck Research
Laboratories i ett uttalande från företaget.  

 

 

SKL: Regeringens bud är för lågt

Samuel Lagercrantz
-
0

I den budget som finansminister Anders Borg (m) presenterade igår ökar anslagen till hälso- och sjukvård. Flera myndigheter, bland annat Läkemedelsförmånsnämnden och Socialstyrelsen, får ökade resurser. Andra områden som regeringen satsar på är folkhälsopolitik och stöd till handikapporgansationer. Sammantaget ökar anslagen till hälso- och sjukvård med 1 644 miljoner kronor.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) välkomnar regeringens välfärdssatsningar, men vad gäller läkemedelskostnader framförs kritik. Den ersättning som regeringen i budgeten för 2008 redovisar för läkemedel till landstingen är nämligen satt till 21 miljarder kronor ? lika mycket som regeringens bud i de förhandlingar som fortfarande pågår mellan regeringen och SKL.
?    Vi tycker att det är fel att det står en siffra fast vi inte har förhandlat färdigt än, säger Ellen Hyttsten, direktör vid SKL.

Hon vill inte uppge exakt hur mycket SKL ser som är en rimlig läkemedelsbudget men anser inte att regeringens bud är tillräckligt.
I år löper ett treårigt avtal om landstingens budget för läkemedel ut. Ifall nästa avtal kommer att skrivas på en lika lång period är ännu inte bestämt.

Nya barnkapslar godkända i EU

Läkemedelsvärlden
-
0

Det nya beredningarna har godkänts för barn från
ett år och ges i kapslar innehållande 20 respektive 45 milligram aktiv
substans. Hållbarheten för kapslarna är fem år, jämfört med två år för
läkemedlet när det ges som suspension.

Tamiflu (oseltamivir) är verksamt mot influensavirus,
inklusive H5N1, och rekommenderas av WHO för nationell beredskap inför en
pandemi.

 

Försäljningsförbudet för Viracept hävs

Ingrid Helander
-
0

I juni drog Roche tillbaka sitt Viracept eftersom produktionen blivit förorenad av etylmesylat. EU-kommissionen beslutade i augusti att läkemedlet inte fick säljas förrän företaget kunde visa upp nya data. Nu har EMEA:s vetenskapliga råd granskat företagets förändringar i produktionen och rekommenderar nu kommissionen att häva försäljningsförbudet.  

123Sida 1 av 3