Månads arkivering augusti 2007

Skärpta varningar för Acomplia

0

Redan när Acomplia godkändes i juni 2006 stod det i produktinformationen att rimonabant, som används för behandling av fetma och övervikt, ökar risken för att drabbas av depression. Trots det visar de första säkerhetsuppföljningarna att rimonabant i stor omfattning förskrivs till just personer med pågående depression.
?  Det skiljer sig mycket mellan olika europeiska länder, men på vissa håll är det så mycket som femton procent som förutom Acomplia behandlas för depression, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.

EMEA föreslår därför nu att depression ska ses som en kontraindikation för Acomplia när det gäller personer som har en pågående depression. Dessutom vill EMEA se skärpta varningar i produktinformationen. Eftersom det dessutom visat sig att depression är den vanligast rapporterade biverkningen under det första året rekommenderar EMEA också att behandlingen avbryts om patienten drabbas av depression.

I början av sommaren beslutade amerikanska läkemedelsverket, FDA, att inte godkänna rimonabant alls. Detta eftersom en helt expertpanel kom fram till att riskerna för ångest, depression och självmordstankar övervägde nyttan med preparatet.

Pris till forskning på sjukdomsgener hos hundar

0

Forskargruppen vid Uppsala Universitet som leds av
Kerstin Lindblad-Toh ska fokusera på cancer.

? Eftersom hundar och människor i stort sett har samma
genuppsättning och samma sjukdomar är hund en mycket användbar modell, säger
Kerstin Lindblad-Toh.

? Cancergener har varit svåra att hitta hos människor, men
vi hoppas att de ska vara lättare att finna hos hundar. Just nu verkar det som
man hittar ett par tre stycken hos varje hundras.

Skelettcancer, blodcancer och mammarcancer, som motsvarar
bröstcancer hos människa, är de cancersjukdomar forskargruppen koncentrerar sig
på. Aveln av hundar har lett till att sjukdomsgenerna har olika koncentration
hos olika hundraser.

? Mastiff, rotveiler, greyhound och boxer är till exempel
hundraser som vi tittar på när det gäller skelettcancer, berättar Kerstin
Lindblad-Toh, som förstås är mycket glad över forskningsbidraget.

Ökad kontroll av enskilda läkares förskrivning

0

– Tanken är att det här ska öka möjligheterna att göra den uppföljning av läkemedel som landstingen är skyldiga att göra, säger lagmannen Sigurd Heuman, som hållit i patientdatautredningen.
Utredningen som tillsattes 2003 färdigställdes under sommaren.  Förslaget att Apoteket ska förse landstingen med uppgifter om läkares förskrivning har varit en omtvistad fråga.
– Det är klart att det innebär att landstingen kommer att veta vilka läkare som har skrivit ut vad. Och landstingen kommer att kunna ta kontakt med läkare på grund av detta, säger Sigurd Heuman.
De ökade möjligheterna till kontroll förväntas inte uppskattas av alla.
–  Man kan tänka sig att läkare inte tycker att det är bra, men de läkare som har varit delaktiga i utredningen har accepterat detta, fortsätter han.

Han tillägger att förskrivning är omgärdad av ett antal regler och att det är mycket viktigt att dessa följs.
Landstingen ska inte enbart ges möjlighet att efterforska hur de läkare som arbetar inom den egna organisationen skriver ut mediciner. Även privatpraktiserande läkare omfattas av förslaget.
– Anledningen är att landstingen har ett övergripande ansvar för vården. Landstingen får däremot inte begära ut patientjournaler från privata vårdgivare.
För att skydda läkemedelsanvändarnas identitet ska de uppgifter som lämnas ut vara krypterade på så vis att det inte går att uttyda något om personen som har hämtat ut receptet. Däremot ska det framgå vem som har skrivit ut receptet.

En annan ändring som föreslås i utredningen är att läkemedelsförteckningen ska innehålla namn på förskrivare. Idag går det endast att utläsa uppgifter om patienten och de mediciner som patienten hämtat ut.
En  läkemedelsförteckning gör det möjligt för en läkemedelskonsument att få en lista över vilka mediciner han eller hon har hämtat ut de senaste femton månaderna.

Att läkemedelsförteckningen ska innefatta uppgifter om namn och arbetsplats på förskrivande läkare innebär förstås att det i förteckningen tydligt framgår om en läkare skrivit ut läkemedel på ett felaktigt vis.
Anders Ekbom, som varit delaktig i utredningen som representant för Läkarförbundet, har inga invändningar mot förslaget.
– Det handlar om patientsäkerhet, säger han.
Han är heller inte oroad över förslaget att Apoteket ska sammanställa utförligare statistik till landstingen än vad som sker idag. Till skillnad från utredaren tror han inte att det leder till att landstingen kommer att undersöka hur enskilda läkare förskriver.
– Frågan är om landstingen är intresserade av att använda uppgifterna för att kontrollera vad läkare skriver ut, säger han
Han påpekar också att informationen om patienterna ska vara kodad, vilket försvårar för landstingen att bedöma om läkare har förskrivit olämpligt.

Experter kritiserar indragning av insulin

0

Skälet till indragningen är enligt företaget att användningen idag är mycket liten.
? Volymerna är helt enkelt för små. Många patienter har gått över till andra insulin, eller engångspennorna, säger Björn Nilsen medicinsk rådgivare på företaget.
? Behovet är så litet att det för oss inte är ekonomiskt försvarbart att behålla produkten. Idag är det kanske 7000 patienter som använder den här beredningsformen.

Företaget fortsätter sälja Insulatard i den dyrare beredningsformen, färdigfyllda engångspennor. Det är ampullerna till flergångspennorna man drar in.
Enligt Apotekets försäljningsstatistik har försäljningen av produkten legat konstant sedan 2004 medan företaget hävdar att användningen minskat med femtio procent de senaste åren.

Indragningen har stött på protester, bland annat från LÄKSAKs expertgrupp för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Det här är visserligen ett gammalt läkemedel men än så länge finns det inte några hållbara bevis för att de nyare är överlägsna, hävdar kritikerna. I Stockholm pågår en jämförande studie, men det kommer att ta åtskilliga år innan den är klar.
? Företaget rekommenderar en övergång till deras nyare och dubbelt så dyra preparat Levemir. Men det finns inte någon dokumentation som säger att en långverkande insulinanalog skulle vara lika bra eller bättre än humaninsulin, säger Eva Andersén-Karlsson, ordförande i LÄKSAKS expertgrupp.

Hon vänder sig också mot att företaget upphör med en produkt som hon menar är bättre ur miljösynpunkt än engångspennorna.
Bengt Nilsson håller inte med.
? Enligt vårt huvudkontor är det tveksamt om produktion av ampullerna till flergångspennor är bättre än engångspennorna ur miljösynpunkt, säger Björn Nilsson.

Även sektionen för barnendokrinologer inom Barnläkarföreningen har reagerat på indragningen.
? Vi använder Insulatard Penfill rätt ofta eftersom man kan dosera halva enheter. Det kan man inte med engångspennan eller konkurrenternas alternativ, säger Ingmar Zachrisson, överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.

För barn under fem år innebär indragningen att diabetesvården försämras anser Ingmar Zachrisson. Hur många barn det berör i landet vet han inte, men uppskattar att ett 50-tal barn varje år doseras med halva enheter på kliniken i Solna.
? Jag antar att Insulatard är på väg ut vad gäller vuxenförsäljningen och då försvinner den här möjligheten för barnen eftersom de är kommersiellt ointressanta.
Enligt Niels Christian Hirsch, vd för Novo Nordisk arbetar företaget på att hitta en lösning för de mindre barnen.

Dödssjuka patienter förlorade mot FDA

0

Som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare pågår sedan en
lång tid en rättsprocess i USA mellan dödssjuka patienter och det amerikanska
läkemedelsverket FDA. Den 7 augusti röstade åtta domare mot två i den federala
domstolen för att FDA även fortsättningsvis ska kunna neka dödssjuka patienter
läkemedel som är under prövning.  Det är
patientorganisationen Abigail Alliance som driver fallet och deras ordförande
Frank Burroughs är mycket missnöjd med domstolens beslut.

? Det största problemet är att vi blir konstant missförstådda, säger han. Vi är
inte för en helt oreglerad marknad. Det vi kämpar för är att dödssjuka människor
ska få pröva läkemedel som redan är i klinisk prövning som en sista möjlighet.

Många tunga röster och organisationer, som till exempel American
society of clinical oncology, har tidigare ställt sig bakom FDA.  Men enligt Frank Burroughs har hans
organisation fått stort stöd efter domstolens beslut.
? Media och ledarsidor har rapporterat utifrån vår ståndpunkt och
opinionsmätningar som gjorts visar att folk tycker att domstolen har fattat fel
beslut.

Abigail Alliance ska överklaga beslutet till Högsta
domstolen.

De flesta dödsfall inom vården anmäls inte

0

Till Socialstyrelsen kommer varje år mellan 1000 och 1200 Lex Maria-anmälningar. Det är med stor sannolikhet bara en bråkdel av de misstag som verkligen sker i vården. Med hjälp av uppgifter från andra länder där en anmälan inte resulterar i något straff har Socialstyrelsen uppskattat att det inträffar mellan 3000 och 4000 dödsfall varje år i Sverige som borde anmälas. Och sedan tillkommer alla andra, mindre allvarliga, incidenter.
– Anmälningarna som vi får in är bara toppen på ett isberg, säger Hans Rudstam, tillsynsläkare på Socialstyrelsen.
För att komma åt problemet vill  Socialstyrelsen införa straffrihet för dem som anmäler snabbt.

Till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, kommer mellan 3000 och 4000 anmälningar varje år. Endast ett hundratal är Lex Maria-ärenden från Socialstyrelsen, resten kommer från allmänheten. Cirka tio procent av anmälningarna resulterar i att en påföljd utdöms ? antingen varning eller erinran.

Läkare dominerar bland dem som fälls följt av sjuksköterskor, barnmorskor och tandläkare. Apotekare och receptarier fälls så sällan att de inte redovisas separat.
Antalet återkallade legitimationer uppgick 2006 till 41 stycken.