Månads arkivering augusti 2007

Tidigare den här månaden beslutade Läkemedelsverket i Australien att dra in cox 2-hämmaren Prexige (lumiracoxib) på grund av allvarliga biverkningar. Två personer hade fått så kraftig leverpåverkan av läkemedlet att de avlidit.
EU har nu utrett Prexige och skärpt riktlinjerna för behandling med läkemedlet.

Svenska Läkemedelsverket uppmanar idag personer som misstänker negativ påverkan av det antiinflammatoriska preparatet att avsluta behandling och kontakta sin läkare snarast möjligt. Symtom som kan vara tecken på leverpåverkan är allmän sjukdomskänsla, nedsatt aptit, trötthet, obehagskänsla i magen, klåda och gulfärgning av huden eller ögonvitorna.
Myndigheten anser inte att de patienter som inte känt av några problem bör avbryta behandling utan att ha konsulterat läkare.

Hur kommer det sig att ni nöjer er med att uppmana till vaksamhet när myndigheterna i Australien har dragit in Prexige?
–    I Australien har doseringen varit 200-400 mg, medan doseringen inom EU är 100 mg. Men den här uppmaningen är bara ett steg på vägen. Det är inte säkert att det stoppar här, säger Björn Beermann, professor, Läkemedelsveket.

Senare i höst tar CHMP, Europeiska läkemedelsmyndigheternas rådgivande grupp, slutgiltig ta ställning till Prexige vara eller icke vara.
I Europa är Prexige godkänt för att lindra symtom vid artros i knä och höft. Drygt sju miljoner människor i världen har behandlats med läkemedlet, men enligt Björn Beermann har endast ett 40-tal förpackningar sålts i Sverige.
Läkemedelsverket uppger att totalt elva fall med allvarlig leverpåverkan har rapporterats i världen och att inga av dessa är i Sverige.

Forskarna analyserade uppgifter från en amerikansk databas över felrapporter från åren 1999 och 2004 som gällde cancerbehandling av patienter under 18 år. Forskarna identifierade 310 fall från 69 sjukhus och de kunde se att det förekom fler rapporter från större sjukhus där man oftare har tillgång till farmacevtisk rådgivning dygnet runt.

Totalt 85 procent av läkemedelsfelen upptäcktes inte innan läkemedlet nått patienten. Av dessa resulterade 15,6 procent i bättre övervakning av patienterna eller olika terapeutiska åtgärder. Fem procent av fallen var så allvarliga att de krävde ytterligare behandling eller förlängd sjukhusvistelse.
I genomsnitt förekom drygt hälften av felen på sjukhus, tio procent på öppenvårdsklinik och drygt en tredjedel på okänd plats. Av de identifierade felen var det 20 procent som uppstått inom ett apotek. Hälften av de rapporterade misstagen skedde vid administrering av läkemedel och det vanligaste var fel dos, att läkemedlet gavs vid fel tidpunkt eller att medicinen uteblev.

En tredjedel av felen uppstod vid dispensering av läkemedlet.
De vanligaste grupperna av läkemedel som var inblandade i felrapportering var antimetaboliter (39 procent) , alkylerande medel (14 procent) och antracykliner (9 procent). Metotrexat var det oftast rapporterade enskilda läkemedlet (15 procent) följt av cytarabin, etoposid och doxorubicin.
Pediatrisk vård och kvalitetsförbättrande forskning bör inriktas på säkerheten vid administrering och förskrivning av dessa potentiellt riskabla läkemedel, skriver forskarna. Personalen bör överväga att införa olika rutiner som kan öka säkerheten.