Månads arkivering maj 2007

Tabletten som raderar svåra minnen

För 40-talister som inte vill trappa ner och släppa taget har reservdelsmarknaden en hel del att erbjuda idag. Många patienter är grymt pålästa och diskuterar protesmaterial med kirurgen med samma självklarhet som de pratar prestanda med bilhandlaren. Andra diskuterar utfyllnadsmaterial och hudbesparingar med plastikkirurgen som om de var hos skräddaren.
Sedan kirurgernas verktygsförråd uttökats med tekniska finesser som GPS-navigator har deras aktier stigit hos generationen som vägrar vissna.
Medicin mot somatiska sjukdomar står däremot inte riktigt lika högt i kurs längre. En bitvis naiv tilltro har förbytts i massiv mediakritik mot biverkningar och oetisk marknadsföring ? trots att flera folksjukdomar är underbehandlade enligt expertisen.

Sedan millenieskiftet har också världsledande epidemiologer spottat ur sig livsstilsråd som fått genomslag. Många medelålders har bytt soffan mot spinningsadeln och bacon mot broccoli för att minska risken att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och cancer. Nyligen visade forskare i USA också att Alzheimers är ovanligare bland äldre som rör på sig regelbundet, särskilt de som dansar pardans.
Men nu har amerikanerna ? som alltid ligger i framkant när det gäller drömmen om evigt liv ? fått upp vittringen på ett nytt undermedel som sägs boosta vakenhet, koncentrationsförmåga och arbetsminne.
Företaget som säljer preparatet citerar nöjda användare på sin hemsida. Huvudbudskapet är: knapra M-piller och du kan slå dina barnbarn i World of Warcraft fast du är ett benskört russin som passerat bäst-före-datum för ett halvsekel sedan.
Läkemedlet har också blivit en livsstilsdrog bland unga medelklassmänniskor som inte har tid att sova eftersom partajandet och karriären slukar nästan alla dygnets timmar. Nu vill företaget ha preparatet godkänt i USA för behandling av en ny diagnos, ?skiftarbetsrelaterad sömnstörning?.
Än så länge verkar amerikanerna inte ha några problem med att svälja M-pillret. Men nu har det dykt upp en drog som har fastnat i halsen på både tongivande debattörer och etiska kommittéer: anti-minnespillret.

Preparatet är en beta-blockerare som hindrar adrenalinet att göra sitt jobb i hjärnans minnesfabrik. Läkemedlets officiella användning är som bekant att sänka den adrenalinstyrda hjärtfrekvensen och därmed blodtrycket. Många tar det också för att dämpa scenskräck.
Men nu har neuroforskare visat att adrenalinet spelar en viktig roll när minnen ?etsas? fast i det neuronala nätverket, särskilt av sådana händelser som rört upp våra känslor. Så föddes idén att traumatiska minnen kanske kan fås att ?blekna bort? om man blockerar adrenalinreceptorerna i hjärnan.
Visst låter det science fiction, som i Wong Kar-Wai´s underbara, superläskiga film ?Eternal sunshine of the spotless mind?, där Jim Carrey anlitar en specialistfirma för att utplåna alla minnen av sin gamla flickvän (Kate Winslet) från sin inre hårddisk. Men faktum är att det redan gjorts en studie där patienter med traumatiska minnen behandlas med substansen propranolol ? eller placebo.
Roger Pitman, psykiatriker vid Harvard Medical School, gjorde en lyckad pilotstudie men när han ville göra en större studie satte presidentens bioetiska råd ner foten med motiveringen att farmakologisk ?rewriting? av minnet riskerar att underminera vår sanna identitet.
Chuck Klosterman, en av USA:s ledande populärkulturskribenter, luftar några filosofiska aspekter av anti-minnespillret i sin kolumn i aprilnumret av månadsmagasinet Esquire. En av hans invändningar mot en drog som kan ?deleta? traumatiska minnen är att folk skulle kunna bete sig som as om de visste att de inte behövde komma ihåg ett skit av sina onda gärningar nästa dag.

Själv tror jag risken är större att de mest desperata 40-talisterna kommer på att tabletten kan göra dem pånyttfödda. Att den som shoppat babyface och tonårsbröst hos plastikkirurgen vill matcha sitt utslätade yttre med en knoppig personlighet utan sorgkanter. . .
Jag ser redan reklamen framför mig: ?Bitter och förgrämd? Unna dig ett minneslyft. Låt Memoryrazor rewrita din livshistoria.?

Fotnot: I Sverige ligger företaget som säljer
?M-pillret? Modiodal lågt. Medicinen är receptbelagd och bara godkänt för behandling av ett par diagnoser som ger sjuklig sömnighet på dagtid. Enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt vill inte tillverkaren riskera att preparatet får dåligt rykte här ? livsstilsdroger är nämligen inte lika accepterade i Sverige som i USA.

Gunilla Eldh är medicinjournalist och har tidigare bland annat arbetat på Dagens Nyheter.

Nytt läkemedel mot reumatoid artrit godkänt i EU

Orencia är det första i en ny klass av läkemedel som förhindrar utvecklingen av reumatoid artrit genom att blockera aktiveringen av T-celler.

Läkemedlet har blivit godkänt för att användas som komplement till metotrexat hos vuxna patienter med medelsvår till svår sjukdom som inte svarat på tidigare behandlingar.

Enligt ett pressmeddelande från Bristol-Myers Squibb, som står bakom preparatet, grundar sig godkännandet på en studie med 2600 patienter. När Orencia användes i kombination med metotrexat gav det signifikanta symtomförbättringar.

Företaget meddelar att Orencia kommer finnas på den europeiska marknaden från och med juni i år.

Läkemedelsvärlden skrev om Orencia och den här nya klassens läkemedel i september 2005, se länk till höger.  

Överförskrivning ledde till dödsfall

Anmäld: tre läkare
Anmälare: anhörig
Ärende: förskrivning av sömnmedel och smärtstillande medel
Ärendenr: HSAN 2074:A3
Utgång: en läkare får varning, två frias


HSAN En man i trettioårsåldern med tidigare missbruksproblem avled i mars 2006 av för höga doser av smärtstillande och sömnmedel. Mannen hade Crohns sjukdom och opererades våren 2005. I samband med operationen tillstötte komplikationer med intensivvård och ytterligare operationer som följd. Smärtorna var svåra och mannen behandlades med olika smärtstillande. Av läkaren som skrev ut honom från sjukhuset fick han recept på bland annat Metadon-tabletter som borde ha räckt i femtio dagar och Tradolan. Två veckor senare skrev en annan läkare ut ytterligare  Metadon och Tradolan.


Under hösten 2005 och våren 2006 behandlades mannen på vårdcentral. Mellan augusti och mars skrev läkaren ut 660 tabletter Imovan 7,5 mg, samt Stilnoct motsvarande en daglig dos på 2,7 tabletter à 10 mg. Stilnoct förskrevs utan expedieringsintervall, receptet fick expedieras fyra gånger. Mannen hämtade ut 60 tabletter två dagar efter varandra, dagen därpå avled han.
Mannens missbruksproblem var kända av samtliga läkare, och den anhöriga som anmält händelsen kritiserar den dåliga uppföljningen. Läkaren på vårdcentralen anser att det inte fanns tecken på suicidalitet eller pågående missbruk vid det sista besöket.
HSAN ger dock läkaren på vårdcentralen en varning. De menar att mannens förbrukning av läkemedel var skäl för att misstänka överkonsumtion, och i kombination med tidigare missbruksproblem borde läkaren varit mer återhållsam i förskrivningen. Läkaren som skrev ut mannen från sjukhuset frias helt från ansvar. Läkaren vid återbesöket kritiseras  men händelsen anses inte tillräckligt allvarlig för en disciplinåtgärd.

?Eeze migrän? ger falska signaler

Enligt anmälan som lämnades in till industrigranskningsnämnden, IGM, av Mc Neil Sweden, är reklamen för Eeze migrän starkt missledande. Anmärkningarna på marknadsföringen är flera. I reklamfilmen säger en man ?Jag har migrän och det är inte samma sak som vanlig huvudvärk. Tidigare så köpte jag vanliga värktabletter men nu använder jag Eeze migrän som är en effektiv och snabbverkande migräntablett. Tar man Eeze vid första symtomen så kan man slippa hela anfallet.? 

Detta anser anmälaren förleder TV-tittaren att tro att Eeze innehåller en ny, unik och speciellt effektiv substans jämfört med vanliga värktabletter, vilket de anser är vilseledande och missvisande. Eftersom substansen diklofenak verkar på samma sätt som andra NSAID, som till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen, naproxen och ketoprofen är det felaktigt att presentera Eeze som ett nytt läkemedel. Det finns enligt anmälaren heller ingen dokumentation som stöder att diklofenak är mer effektiv vid migrän än vad till exempel Treo är, vilket företaget försöker ge sken av när man i reklamfilmen säger att Eeze är mer effektiv vid migrän än ?vanliga värktabletter?.

Antula avvisar kritiken i sitt svaromål. Företaget menar att en substans kan vara en nyhet även om den funnits på marknaden länge, till exempel om substansen blir receptfri eller får en ny indikation. De skriver att diklofenak är effektivt mot migränanfall och att indikationen och doseringsangivelsen för Eeze är ägnad att vägleda konsumenten till en korrekt användning vid just migrän. ‘

Ytterligare en anmärkning handlar om att Antula i reklamfilmen lägger till ordet migrän till produktnamnet, något som anmälaren menar förstärker den missledande informationen att detta är ett läkemedel speciellt framtaget för att behandla migrän. Företaget svarar med att även detta tjänar ett vägledande syfte för att underlätta konsumentens val av läkemedel vid olika typer av besvär. De tycker inte att det är önskvärt ur konsumentupplysningsperspektiv att uppge alla indikationer i samband med marknadsföring.

IGM gör den samlade bedömningen att framställningen i reklamfilmen i kombination med beteckningen ?Eeze Migrän? vilseleder läsaren att tro att ett nytt särskilt effektivt läkemedel tagits fram mot just migrän, vilket IGM menar är ovederhäftigt med innebörd av otillåten överdrift av medlets ändamålsenlighet. Men eftersom Antula Health Care inte är medlem i LIF eller IML kan IGM inte kräva företaget på någon avgift.

Informationssug bäddar för mer reklam

Rapporten tar sitt avstamp i problemet att det inte finns en gemensam lagstiftning inom EU för hur information till allmänheten får ske. I den lagstiftning som finns sedan 1992 skiljer man mellan reklam och information. Medan reklamdelen är tydligt reglerad finns det ingen gemensam lagstiftning för informationsdelen.  För att lösa problemet har EU-kommissionen nu arbetat fram grundmaterial för en ny lagstiftning.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat (LMV5/07) finns det kritiker som befarar att den nya lagen kommer att innebära att företagen får rikta reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten, under täcknamnet information.

Rapporten slår fast att patienter har blivit en mycket stark och drivande grupp som kräver mer information om tillgängliga läkemedel. Informationssuget är så stort att många medlemsländers myndigheter inte kan möta det. Samtidigt konstaterar kommissionen att företagen sitter inne med mycket information som de är förhindrade att sprida.
Kommissionen skriver också att patientorganisationer är positiva till mer information, även från industrin. För dem är det inte källan till informationen som är det viktiga utan informationens kvalitet.

?Det ska inte märkas om jag slutar?

Varför behövs Nepi?
? Det finns idag många olika aktörer inom området läkemedel och läkemedelsuppföljning. Dessa har olika uppdrag och bakgrund och olika definitioner på vad området läkemedelsuppföljning egentligen innebär. Nepi kan hjälpa de här parterna att komma överens om spelregler och få kontakt med varandra. Området växer dessutom snabbt och det kommer in många nya människor som inte har en historik kring vad som är gjort, vad som görs, vilka fallgropar som finns och hur man skall arbeta inom det här området. Där kan ett bra nätverk vara till stor hjälp.

Vilka aktörer är det du tänker på framförallt?
? Jag tänker på den verksamhet som sker inom sjukvården, apoteken, universitetsvärlden, läkemedelsföretagen och myndigheter.

Nepi har hittills varit verksamt inom tre områden, läkemedelsinformation, läkemedelsepidemiologi och läkemedelsekonomi. Du har sagt att ni nu ska fokusera på läkemedelsepidemiologi. Varför?
? Redan i namnet så framkommer det att det är läkemedelsepidemiologi som är huvuduppdraget. Det som har hänt under de här tolv åren som Nepi funnits är att det inom områdena läkemedelsinformation och läkemedelsekonomi tillkommit andra starka aktörer och då verkar det rimligt att framöver satsa på läkemedelsepidemiologin. 
? Sen ska vi också fokusera mer på nätverket. Ett nätverk handlar ju inte bara om enstaka individer, det handlar om att bygga på organisationsnivå. Vi vill få organisationer och personer som arbetar med läkemedelsuppföljning i vid bemärkelse att på något sätt samverka med Nepi. Det ska inte bara vara ett nätverk för de som är intresserade, utan mer för de funktioner som arbetar inom området. Annars kommer vi bara träffa bekantas bekanta.

Vad är det som behöver utvecklas inom området läkedelsepidemiologi?
? Jag tror att den forskning som görs inom den akademiska disciplinen läkemedelsepidemiologi har mycket att vinna på att samarbeta mer med allmän epidemiologisk forskning och registerforskning. Vi ser också att frågan om läkemedelsuppföljning lyfts allt mer inom vården, och en hel del uppföljning som blir allt mer avancerad görs inom vården. Därför kommer det krävas mer kunskaper om området inom vården än vad det gjort tidigare och då är det bra om den verksamheten kan dra nytta av akademins kunskaper och erfarenheter.

Om nu läkemedelsepidemiologi är ett så viktigt ämne, varför finns det då så dåliga kunskaper i ämnet i vården?
? Vården har inte byggt upp läkemedelsepidemiologi som område. Ställ dig på ett landstingskansli och säg läkemedelsuppföljning och folk tänker nog i stor utsträckning på kostnadsökningen i läkemedelsförmånen. Man tänker inte tillräckligt på nytta och risker med läkemedel eller kostnadseffektivitet. Och det beror i sin tur på att vården har för dåliga verktygslådor för att analysera de här frågorna. Om det enda verktyg jag har är en hammare så tenderar jag att se problemen som spikar. Om man går in i de här frågeställningarna med läkemedelsstatistik som verktyg, så blir det lätt att man fokuserar på det som är enkelt mätbart, till exempel kostnader. Det är svårare att mäta ökad vårdnytta.

När förstod du själv vikten av läkemedelsepidemiologi?
? Jag har aldrig förstått vikten egentligen, jag har bara tyckt att det är förbaskat roligt och relevant.
Hur kommer det märkas att Nepi styr om?
? Jag hoppas att det mest tydliga blir att man ska upptäcka att man har fler samtalspartners mellan landsting och akademi, utan att nödvändigtvis koppla det till Nepi.

Ni firar ju tolv år i år, hur upplever du att synen är på Nepi från industrin, akademin och politiker?
? Jag tror att Nepi som stiftelse har fått ta stryk för att man varit en väldigt ensam röst. Det har inte funnits någon annan tydlig avsändare med frågor som kritiskt ifrågasätter hur vi använder läkemedel. Nu ställer vården också de här frågorna och då blir det lite lättare. Samtidigt tror jag att man varit överens, till och med från industrin, om att de här rösterna har varit viktiga.

Hur kommer avregleringen av apoteksmonopolet påverka Nepi?
? Nepi är ju en stiftelse med två stiftare varav en är Apoteket AB, så det är klart att det är betydelsefullt för oss om en av stiftarna får en förändrad organisation.
? Men oavsett hur man går fram här så kommer det bli ett ökat behov av samordning. Om du tänker till exempel på läkemedelsmarknaden så har ju Apoteket genom sina rapporter setts som en viktig uttolkare av vad som hänt på läkemedelsområdet. De sista åren har det urholkats, eftersom apoteksmonopolet har ifrågasatts, men tidigare var de en tung röst. Och jag är övertygad om att det behövs någon typ av organisation som kan se brett på frågorna utan något direkt egenintresse. Och som belyser andra aspekter än vad myndigheterna måste göra.

Är du för eller emot avregleringen?
? Jag är kluven. Jag tycker att det är felaktigt att i en utredning utgå ifrån att vi ska avveckla apoteksmonopolet, den bör istället utgå från nytta, risker och besparingar med en avreglering och väga mot nytta, risker med att behålla monopolet. Tidigare har man velat skydda apoteksmonopolet, nu vill man avskaffa det. Båda positionerna utgår mer från politiska ställningstagandet än från en klarsynt analys av vad som är bra för vården och samhället. Jag hade gärna sett en förutsättningslös utredning som ställer frågan vilket som är bäst, att ha det eller inte.
? Jag tror att oavsett vad man gör med Apoteket, så kommer man märka att vissa funktioner försvinner som Apoteket har haft fast det inte varit uttalat i någon bolagsordning.
? Den ordning och den samlade läkemedelsstatstik som vi har i det här landet till exempel, den har inte skadats av monopolet. Tvärt om. Men det innebär inte att monopolet behövs framöver.

Vilka egenskaper har du som gör dig till en bra ledare för Nepi?
? Eftersom det är nätverket som ska bli centralt i verksamheten så är det bra att jag har ett brett kontaktnät bland både läkare och apotekare, och också bland landsting, landstingsledningar och industrin. Jag är ett mellanbarn och det kanske märks litegrann i det här perspektivet också. Det handlar om att få folk att se den minsta gemensamma nämnaren i de frågeställningar som är aktuella.

Har du någon akilleshäl?
? Jag brukar säga att gud har skapat oss med två öron och en mun, och han hade väl ett syfte med det. Lyssna dubbelt så mycket som du talar och det kämpar jag lite med. Jag har inte svårt för att lyssna, men tyvärr har jag kanske allt för lätt för att prata. 

Du skrev din avhandling förra året om hur begreppet risk förmedlas mellan läkare och patient, hur kom du in på det ämnet?
? Det var en frågeställning som överbryggade två viktiga områden som jag sysslat med tidigare, och så upptäckte jag att det var relevant inom många områden. Därför var det roligt att göra det här, jag kunde samtala med folk, även icke-medicinare, och få synpunkter och idéer.

Vad var den viktigaste slutsatsen?
? En slutsats som jag tycker är relevant för det jag ska syssla med nu är att risker ofta är enklare att beskriva än nyttor. Risker förknippar vi ofta med de där hemska utfallen, folk dör eller får allvarliga reaktioner, och det är lätt att se i uppföljningen. Men nyttan, att någon mår bättre eller inte drabbades, det är svårt att följa. Det är väl något att tänka på när det gäller läkemedelsepidemiologi, att den akademiska disciplinen kanske handlat mer om biverkningar än nyttan. Där kanske man borde tippa balansen lite så att man forskar mer på läkemedlens positiva effekter. 

Vilka är de viktigaste sakerna som Nepi har gjort hittills?
? De har gjort mycket. Nepi har lyckats tydliggöra betydelsen av läkemedel i sjukvården. Och jag skulle vilja gå så långt som att säga att Nepi och Arne Melander har genom vissa aktiviteter starkt bidragit till att faktiskt skapa en bild av att man kan diskutera och ifrågasätta saker inom läkemedelsbehandlingar som vi annars lätt tar för givet. Det finns skillnader i vården som inte går att förklara, vi som patienter behandlas olika beroende på vår bakgrund och var vi bor.

Vilka kommer bli de viktigaste sakerna som Nepi gör under din tid?
? Jag tror inte att det kommer vara något som Nepi gör utan vad Nepi blir, att det blir ett nätverk. Att det består av många och att det inte märks om jag slutar. n

Högt blodtryck en stor riskfaktor trots behandling

Resultaten som presenteras i en avhandling från Sahlgrenska akademin grundar sig på en undersökning gjord i början av 1970-talet. Då undersöktes 7500 män mellan 47 och 54 år i Göteborg. De 750 män som hade högt blodtryck fick efter undersökningen behandling vid blodtrycksmottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset.

Männens hälsa jämfördes 25 år senare, och det visade sig då att dubbelt så många i gruppen med högt blodtryck hade avlidit i hjärtinfarkt och dubbelt så många hade insjuknat i stroke.

Enligt forskaren Torbjörn Almgren kan en orsak vara att män med högt blodtryck också i mycket högre utsträckning drabbas av diabetes typ 2, som i sig ytterligare förhöjer risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke med drygt 60 procent.
– Våra resultat manar till ännu större ansträngning när det gäller behandling för dessa patienter, säger Torbjörn Almgren i ett pressmeddelande.

Piller dåligt sätt att förebygga diabetes

Sedan den så kallade DREAM-studien som visade att läkemedlet rosiglitazon minskar risken för typ 2-diabetes hos personer med förhöjd risk, publicerades för ett år sedan har marknadsföringen av rosiglitazon som förebyggande terapi intensifierats.
I en artikel i BMJ (2007;334:882-884) med titeln ?Waking up from the DREAM of preventing diabetes with drugs? varnar professor Victor Montori och kolleger för att strategin kan innebära risk för ökad sjuklighet och ökade kostnader för samhället. Flera studier har undersökt möjligheten att förhindra diabetes med läkemedel. Sammantaget är fördelarna inte visade, utom möjligen för metformin, och kommer från studier av begränsad kvalitet, hävdar forskarna. Bevisen hopar sig också för allvarliga biverkningar av glitazonerna.


Samtidigt har det kommit studier som visar goda effekter av livsstilsförändringar. I Lancet publicerades  strax före årsskiftet en tioårsuppföljning av den finska ?Diabetes prevention study? på i stort sett samma patientmaterial som i DREAM-studien. Med livsstilsförändringar kunde man minska diabetesinsjuknandet med nästan 60 procent över en treårsperiod. I den nyligen publicerade uppföljningen kvarstod den positiva effekten upp till tio år efteråt.
Läkemedel som förebygger förstadier till sjukdomar och riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni har blivit allt vanligare. Möjligheten att marknadsföra existerande läkemedel till annars friska personer ökar marknaden väsentligt. Men även under de mest optimistiska förutsättningar leder förebyggande behandling med rosiglitazon till ökad läkemedelsanvändning, hävdar artikelförfattarna. Patienter med risk att utveckla diabetes kan vara rädda för diagnosen och dess konsekvenser. Att ta förebyggande läkemedel kan möjligen minska denna oro, eller också kan den dagliga påminnelsen av att använda läkemedel i själva verket öka oron.
Enligt både DREAM och en annan studie (PRO active) ger glitazoner en ökad risk för hjärtsvikt. Det innebär att patienter som hoppas undvika kardiovaskulära komplikationer med behandlingen i stället får en annan allvarlig komplikation. Det finns också ökade bevis för andra biverkningar som frakturer. 
Professor Christian Berne vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, håller med författarna i alla invändningar mot förebyggande behandling med rosiglitazon.
? Den finska studien har visat att det går att förebygga diabetes med livsstilsförändringar. När det gäller den här typen av läkemedel är det också troligt att man måste fortsätta med behandlingen livet ut, så fort man slutar återupptas insjuknandehastigheten, säger han.
? Vi behandlar livslångt vid diabetes, höga blodfetter och hypertoni. Men då har man mycket mer på fötterna, då vet man att det påverkar komplikationerna av sjukdomen.


När det gäller livsstilsförändringar ser han enbart fördelar. Visserligen är det varken billigt eller enkelt att förmå patienter att ändra livsstil, men där finns det tydliga vinster på många olika sätt.
Glitazonerna har hittills slagit igenom med större försäljning i USA än i Sverige och utgör än så länge en relativt liten del av tabletterapin vid diabetes.
Christian Berne menar att det naturligtvis finns en risk att fler läkare förskriver läkemedel om möjligheten finns. Men samtidigt finns det en skepsis i primärvården och svenska läkare har en mer återhållsam attityd till att skriva ut läkemedel på så lösa boliner i stället för att rekommendera livsstilsförändringar.
? I Sverige har också läkemedelsrepresentanterna strikta regler när det gäller att förorda indikationer som inte är godkända och undviker det i de flesta fall. Men företagen för ju fram data och det finns i förlängningen en risk att det sjunker in, säger han.
Det är också fråga om en relativt kostsam behandling och det finns rapporter om biverkningar, poängterar han.
? I DREAM sågs överraskande en nära signifikant ökning av kardiovaskulär sjuklighet i behandlingsgruppen. Om den signalen skulle bekräftas i den här relativt friska gruppen så har man ju misslyckats totalt.

Dabigatran första antikoagulantia efter warfarin

Som vanligt var warfarin listetta när Läkemedelsverket sammanställde allvarliga biverkningar i år. Men sidoeffekterna är inte de enda problemen av medicinen som ursprungligen utvecklades för att bli ett råttgift. Fördröjningen tills medlet börjar verka är ovanligt lång. Likaså den kvarstående effekten efter utsättning. Och preparatet kräver noggrann övervakning.
? Även om man har ställt in patienten på en dos som verkar vettig är det bara hälften som ligger väldigt stabilt. Ungefär en fjärdedel ligger väldigt instabilt och har mycket varierande värden med kraftigt ökad blödningsrisk som följd, säger Bengt Eriksson, docent, Ortopedkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Astrazenecas ximelagatran (Exarta) skulle blivit tronföljare till warfarin. Ett läkemedel i tablettform med samma effekt, men utan de allvarliga biverkningarna. Efter att ha varit godkänd för indikationen trombosprofylax vid ortopediska operationer en kort period drogs ximelagatran dock tillbaka i februari 2006. Orsakerna var stegring av transaminaserna ALAT och ASAT efter en till fyra månader hos sex till tio procent av patienterna och leverpåverkan hos en mindre andel patienter.
Nu är flera nya antikoagulantia på väg. Längst fram ligger Boehringer Ingelheims dabigatran som likt ximelagatran är en trombinhämmare. Data tyder på att medlet inte ger förhöjning av transaminaserna i högre grad än placebo. Den förhöjning av leverenzymer som observerats i studier har varit i nivå med vad som iakttogs hos patienter med befintlig behandling.
I studien RE-MODEL jämfördes läkemedlet med lågmolekylärt heparin, enoxaparin, i syfte att förhindra venös tromboembolism hos patienter som genomgått total knäledsplastik. Försökspersonerna fick antingen 150 eller 220 mg dabigatran dagligen eller 40 mg subkutan injektion enoxaparin dagligen under sex till tio dygn och följdes tre månader efter operationen. Resultaten tyder på att dabigatran ger likvärdig effekt som lågmolekylärt heparin för att minska risken för tromboembolism. Inga skillnader i blödningsfrekvens noterades.
I fallet ximelagatran uppstod leverpåverkan först vid några veckors användning och därför behöver dabigatran studeras under längre behandlingstid än vad som skedde i RE-MODEL. Enligt Bengt Eriksson, som varit delaktig i att utvärdera preparatet, offentliggörs sådana studier i sommar.
Bengt Eriksson anser inte att dabigatran löper stor risk att visa tecken på levertoxicitet för att ximelagatran gjorde det.
? Idag finns inget som tyder på att det är ett allmänt problem för alla trombinhämmare, säger han.


Den huvudsakliga fördelen med dabigatran jämfört med lågmolekylärt heparin är att patienterna kan ersätta injektioner med tabletter. De potentiella fördelarna jämfört med warfarin kan bli många; färre biverkningar, snabbare effekt, jämnare plasmakoncentration och minskat behov av övervakning och dosjusteringar.
Precis som andra blodförtunnande medel medför dabigatran ökad risk för blödningar. Ett antikoagulantia utan förhöjd blödningsrisk låter som en paradox och några sådana finns inte inom räckhåll.
Men flera andra perorala läkemedel för att förebygga trombos är på väg. Näst längst fram är Bayers rivaroxaban som prövas i fas III-studier. Rivaroxaban är till skillnad från dabigatran ingen trombinhämmare, istället slår medlet mot faktor Xa.
Bengt Eriksson säger att de flesta orala antikoagulantia i pipeline riktar in sig på faktor Xa.
? Jag kan inte se något argument för att det är bättre att hämma faktor tio än faktor två (trombin), säger Bengt Eriksson som ifrågasätter varför de flesta företag satsar på hämning av faktor X.

En tänkbar anledning är förstås att många blev avskräckta efter Astrazenecas misslyckande med ximelagatran, men Bengt Eriksson anser inte att man bör utgå från att leverpåverkan är en klasseffekt hos trombinhämmare.
Flera andra företag utvecklar antikoagulantia, till exempel arbetar både Bristol-Myers Squibb och Lilly med faktor Xa-hämmare och Astrazeneca utvecklar en ny trombinhämmare. Även blodförtunnande medel med andra mekanismer än hämning av trombin eller faktor Xa prövas.
Lars-Eric Lins, medicinsk chef för Boehringer Ingelheim räknar med ett godkännande för dabigatran i början 2008


ASA och inhalerade astmaläkemedel gav minskad cancerrisk

Flera nya studier stärker inflammationens betydelse för risken att drabbas av cancer. Forskare vid American Cancer Society i Atlanta, USA har studerat närmare 70 000 män och 76 000 kvinnor som använt ASA i normaldos (325 mg/dag) i minst fem år. Det gav i studien mellan 20 och 30 procents minskad risk för prostatacancer och kolorektalcancer jämfört med personer som inte använt ASA. För andra typer av cancer som undersöktes fann man inte samma effekt.<br>
Även om risken för biverkningar inte överväger fördelarna när man använder ASA under lång tid för cancerprevention, kan det finnas kliniska situationer där behandlingen är motiverad, hävdar forskarna.

Ytterligare en studie på området har gjorts av forskare vid Mayo Clinic Arizona i USA. Där kunde man konstatera att bröstcancerpatienter som har astma får en minskad risk för spridning av cancern genom daglig använding av inhalerade astmaläkemedel. Forskarna spekulerar att sambandet också kan gälla andra cancerformer som ger metastaser i lungorna.<p>
I en tredje studie kunde användning av ASA, men inte andra NSAID, kopplas till lägre förekomst av cancer och cancerdödlighet, samt  även lägre risk att dö i hjärtsjukdom. I studien ingick 22 507 cancerfria postmenopausala kvinnor som ingått i Iowa Womens Health Study. De som uppgav att de hade använt ASA regelbundet löpte 16 procents lägre risk att utveckla cancer drygt tio år senare och 13 procents lägre risk att dö i cancer jämfört med kvinnor som inte använt ASA. Däremot var det ingen statistiskt signifikant inverkan på förekomsten av cancer eller dödlighet bland kvinnor som använt NSAID jämfört med de som inte gjort det.<br>
Att ASA skilde sig från andra NSAID förvånade forskarna. Trots att de är kemiskt olika så delar medlen åtminstone en liknande mekanism.

Cancerbehandling ger många interaktioner

Cancerpatienter får ofta flera läkemedel samtidigt, inte bara för cancern utan även för biverkningar och följdsjukdomar. Därför löper de hög risk för allvarliga läkemedelsinteraktioner och konsekvenserna sträcker sig från inaktivering av viktiga cancerläkemedel till svåra skador eller dödsfall.<p>
Forskare vid Princess Margaret Hospital i Toronto, Kanada, gav 405 cancerpatienter ett frågeformulär om de läkemedel de hade behandlats med under de senaste fyra veckorna. Svaren analyserades med en programvara som kan identifiera interaktioner och ranka dem i svårighetsgrad. <br>

Resultatet visade att närmare en tredjedel av patienterna var exponerade för minst en potentiellt allvarlig läkemedelsinteraktion. Forskarna identifierade totalt 276 farliga läkemedelskombinationer och hos cirka åtta procent av patienterna upptäcktes dubbelförskrivning.Forskarna fann att vissa läkemedel ofta interagerade med cancerläkemedel och de vanligaste var warfarin, medel mot högt blodtryck, ASA och antikonvulantia. Warfarin stack ut därför att det kan orsaka blödningar när det används tillsammans med vissa cancerläkemedel. Dessutom löpte patienter med hjärntumörer särskilt hög risk eftersom de ofta förskrivs medel mot kramper.
Forskarna föreslår att patienter med hög risk screenas rutinmässigt för potentiella läkemedelsinteraktioner. Utvecklingen av databaserade förskrivningsstöd kan hjälpa sjukvårdspersonal att övervaka förskrivning av substanser med hög risk för interaktioner.
I en åtföljande kommentar understryker en expert vikten av bättre system för att övervaka patienters läkemedelsbehandling.

Antidepressiva för barn omvärderas

Resultaten av analysen ifrågasätter den kontroversiella så kallade ?black box warning? som utfärdats av FDA. 
De amerikanska forskarna gick igenom data från 27 studier och undersökte effektivitet och fall av självmord hos barn och ungdomar under 19 års ålder. Femton studier på 3 430 ungdomar gällde allvarlig depression, sex studier på 718 patienter tvångssyndrom och sex studier på 1 162 deltagare oro. De läkemedel som användes var SSRI och alla studier var randomiserade och placebokontrollerade.
Forskarna fann att en på 100 patienter i studierna hade nydebuterade tankar på självmord under medicineringen. Ännu färre agerade med anledning av dessa tankar och ingen begick självmord.

Acivicin verksamt mot sömnsjuka

Studier av ett enzym i parasiten Trypanosoma brucel, som orsakar afrikansk sömnsjuka, har fört Umeåforskare nära ett botemedel mot sjukdomen. I en studie som publicerades i aprilnumret av The Journal of Biological Chemistry har professor Lars Thelander och medarbetare kunnat hämma den process som är livsnödvändig för parasiten.

Det har man gjort med acivicin, ett välkänt cellgift som tidigare använts mot cancer. Med dagliga doser av läkemedlet har även trypanosominfekterade möss kunnat hållas symptomfria.

Metadon gav effekt på kronisk smärta

Användningen av metadon vid svår kronisk ickemalign smärta är sparsamt belyst i litteraturen, trots att man i flera studier har visat fördelar av behandlingen vid cancersmärta. Effekten på smärta har också dokumenterats vid behandling av missbrukare.
Vid Fyns Amts Smertecenter i Odense, Danmark, genomfördes en studie på 83 patienter med kronisk smärta som inte svarat på opioidbehandling. Resultatet visade att 59 procent av patienterna fick bättre smärtlindring med metadon än enbart opioid. Den använda metoden var säker och acceptabel för patienterna, påpekar forskarna.

Anakinra gynnsam för typ 2-diabetiker

En studie som nyligen publicerades i NEJM visar att behandling med läkemedlet anakinra (Kineret) förbättrar blodglukosnivåerna och insulinutsöndringen hos patienter med typ 2-diabetes. Anakinra används vanligen för att behandla artrit. Laboratorieupptäckter pekar nu på att läkemedlet kan bidra till att skydda betaceller mot glukosinducerad försvagning hos personer med typ 2-diabetes. I studien uppnådde patienter som fick aktiv behandling en glukoskontroll som var 46 procent bättre än i placebogruppen.

Nytt p-piller godkänt i USA

Det nya p-pillret, som i USA går under namnet Lybrel, kommer i förpackningar om 28 tabletter och ska tas kontinuerligt utan uppehåll. Kvinnan har alltså inget uppehåll utan äter den aktiva substansen hela tiden, vilket gör att hon blir blödningsfri.

Det nya p-pillret består av levonorgestrel och etinylestradiol, samma substanser finns redan i andra godkända p-piller.  
– Det här är inget nytt i sig, utan det är bara sammansättningen som är annorlunda. Wyeth har tagit fram det här eftersom det nu finns en efterfrågan, säger Palle Christensen, vd för Wyeth Norden.

En ansökan ligger också hos det europeiska läkemedelsverket, EMEA, och Wyeth räknar med att lansera produkten i Europa 2009, då under namnet Anya.