En ny studie från NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, visar att patienter med astma eller KOL hämtar ut mindre än hälften av de läkemedel de blivit föreskrivna. Studien visar också att det inte är någon skillnad på resultatet om uttagsföljsamheten mäts manuellt via insamlade receptkopior eller om informationen hämtas från en receptdatabas. Båda mätmetoderna visade att under ett år hade endast 28-35 procent av dessa patienter en tillfredställande uttagsföljsamhet.
Månads arkivering januari 2007
Mathias Uhlén förste svenske Scheelepristagaren
Mathias Uhlén är verksam vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där han ansvarar för projektet Human Protein Atlas, HPA, en världsunik kartläggning av människans samtliga proteiner. HPA är ett samarbete mellan KTH och Uppsala Universitet och en direkt fortsättning på HUGO-projektet där människans arvsmassa kartlades. Målet är att sammanställa en bildatlas med de cirka 30 000 proteintyper som finns i den mänskliga kroppen.
Kunskaper om proteinerna är viktig för att förstå livsprocesser och sjukdomsförlopp i kroppen och spelar också en nyckelroll vid utveckling av nya läkemedel.
Mathias Uhlén har sedan 1980-talet arbetat med att utveckla effektiva metoder för att utvinna och rena mänskliga proteiner. Han har ett sjuttiotal patent inom området och har varit med om att grunda flera bioteknikföretag, till exempel Affibody och Atlas Antibodies AB.
EMEA är nästan ikapp FDA
Enligt en rapport från Tufts Center for the Study of Drug Development (CSDD) har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA blivit mycket snabbare på att godkänna nya läkemedel. Rapporten visar hur snabbt läkemedlen blivit godkända på båda sidor om Atlanten under åren 2000-05. Mediantiden för ett godkännande var nästan identisk: 15,8 månader för ett EMEA-godkännande och 15,7 månader för ett godkännande från amerikanska FDA.
Nya regelverk och påskyndade bedömningsprocesser är några av anledningarna till framgången.
Men rapporten visar också att av 71 produkter godkändes fortfarande 47 av dem snabbare i USA. Däremot var det en större variationen i godkännandetiderna, ibland kortare och ibland längre, på andra sidan Atlanten.
Apoteket finansierar professur
Professuren, som innehas av öron-näsa-halsläkaren Göran Petersson, är en del av apotekets satsning på ökad IT-använding inom vård och läkemedelsanvändning.
– För att IT med sina möjligheter ska komma till sin rätt krävs mer användarvänliga och standardiserade system än vad som vanligtvis förekommer idag, säger Göran Petersson i ett pressmeddelande.
Orifarm återkallar Concerta
Det var i tisdags som Orifarm AB fick in två reklamationer som gjorde dem uppmärksamma på felmärkningen. Det har nu lett till att de återkallar de berörda förpackningarna som levererats till apoteket sedan november 2006. Även ett antal förpackningar som är märkta med 36 mg återkallas. Totalt rör det sig om cirka 1000 förpackningar. Läkemedelsverket uppmanar också patienter som har fått felaktigt märkta tabletter att gå till apoteket och byta ut dem.
Det finns ingen omedelbar medicinsk fara med att få i sig dubbel dos, men vid upprepade tillfällen kan det leda till biverkningar som rastlöshet, huvudvärk, sömnsvårigheter och hjärtklappning. Concerta, som innehåller metylfenidat, är sedan 2002 godkänt för behandling av ADHD.
Patienter med läkemedelsstentar ska behandlas i ett år
Det är en rad amerikanska hjärtorgantisationer med American Heart Association i spetsen som kommer ut med en gemensam rekommendation. Patienter med läkemedelsavgivande stentar ska äta acetylsalicylsyra i kombination med klopidogrel i ett år för att på så sätt minska risken för att blodproppar bildas. Panelen säger att man inför en operation noga ska gå igenom patientens situation. Om det finns minsta risk för att patienten inte kommer fullfölja medicinering, eller om nya operationer behöver göras inom ett år, är det bättre att välja en vanlig metallstent.
Panelen refererar till forskning som visar att dödsfrekvensen de första elva månaderna bland de patienter som inte fullföljer medicineringen är 7,5 procent, jämfört med 0,7 procent hos de som inte avbrutit behandlingen.
Apoteket öppnar 25 nya apotek 2007
Under 2006 öppnades 22 nya apotek, och planen för 2007 är att utöka ytterligare. Utöver de nya apoteken ska också öppettiderna på de befintliga apoteken bli längre.
– Vi ökar takten i öppnandet av nya apotek som en viktig del i vårt arbete att förbättra tillgängligheten för den som behöver läkemedel eller rådgivning, säger vd Stefan Carlsson i ett pressmeddelande.
Läkemedel mot Parkinsons har fått utökat godkännande
Preparatet har funnits på den europeiska marknaden sedan mars 2006, men då enbart för behandling av tidiga stadier av Parkinsons sjukdom. Den aktiva substansen är rotigotin och är en dopaminagonist som tillförs kroppen genom ett plåster. Neupro kan nu användas antingen som monoterapi eller i kombination med levodopa från sjukdomens start genom de olika stadierna och ända tills effekten av levodopa avtar.
Hiv-smittade lever längre
En 25-åring som idag smittas med hiv kan räkna med att leva till 64 års ålder. För tio år sedan var den förväntade livslängden istället 32 år. Det har danska forskare kommit fram till när de följt 4500 hiv-smittade danskar sedan 1995, skriver Jyllands-Posten.
– För tio år sedan hade ingen förväntat sig att behandlingen skulle bli en så stor succé, säger ledaren för Den Danske HIV Kohorte Niels Obel till Jyllandsposten.
Han säger också att de förbättrade prognoserna kan få stor betydelse för hiv-patienternas möjligheter att söka jobb och teckna försäkringar.
Nu i PC miljö
Rubee rubbe rubbe
Ingress ingress ingress
Hjkhjkhjkhjk
Hjkhjkhjkhk
Hjkhjkhjk
Nytt cancerläkemedel blockerar blodtillförseln
Flera djurstudier har tidigare visat att kväveoxid troligtvis är viktigt för tumörers förmåga att öka sin blodtillförsel. Det har lett till tron att en blockering av de enzym som tillverkar kväveoxid skulle kunna bli ett möjligt medel mot cancer. Studien som presenteras i Lancet Oncology idag är ett steg på vägen.
De brittiska forskarna, under ledning av Peter Hoskin, har testat att ge substansen L-NNA till arton cancersjuka patienter i en fas-1 studie. Substansen blockerar enzymet kväveoxidsyntas och hos de åtta patienter som fick den högsta dosen såg de att tumörens blodvolym minskade efter en timme. Efter ett dygn var blodvolymen fortsatt minskad.
– Den bestående minskning av tumörens blodvolym som vi såg hos patienterna efter att de bara fått en enda dos av L-NNA är mycket spännande, och det finns potential för att använda detta som ett bra antivaskulärt medel mot cancer, säger Quan-Sing Nu som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Läkemedelsföretag vill betala högre avgifter
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har lagt ett förslag till kongressen om att höja läkemedelsföretagens avgifter till myndigheten. Förslaget är framtaget i samarbete med både läkemedelsföretag och patientorganisationer.
I linje med patientföreträdarnas önskemål kommer pengar även kunna avsättas för att höja myndighetens övervakning av tv-reklam om receptbelagda produkter riktad till allmänheten.
På företagens önskelista finns snabbare godkännanden av nya läkemedel, då myndigheten med ökade resurser kan effektivisera sina processer.
Men den största delen av den föreslagna intäktsökningen, nästan hälften av tillskottet på 87 miljoner dollar, ska gå till att förbättra och utöka säkerhetsövervakningen av godkända läkemedel.
I förslaget ligger nyanställning av 82 personer med ?postmarket safety? som arbetsuppgift.
Stress ökar risken för diabetes hos kvinnor
Faktorer som stress och svagt känslomässigt stöd är faktorer som ökar risken för diabetes hos kvinnor. Däremot fann Margareta Norberg inte ett sådant samband för män.
Resultaten kommer från en studie som bygger på hälsoundersökningar i Umeå-området.
Ett annat fynd är att vanliga rutinmetoder som används på vårdcentral räcker för att fastställa om en person har hög risk att i framtiden få typ 2 diabetes.
Rutinmetoden är att mäta fastande blodsocker, längd- och viktmätning för beräkning av BMI samt ett blodprov, HbA1c för att återspegla den genomsnittliga blodsockernivån. Vid förhöjda värden för två eller alla tre är risken väsentligt högre, medan ett förhöjt värde inte medför särskilt hög diabetesrisk.
Titeln på avhandlingen är Att påvisa risk för typ 2 diabetes med epidemiologiskt perspektiv, från biologiska markörer till levnadsfaktorer.
Protonpumpshämmare kan öka risken för frakturer
Forskarna vid University of Pennsylvania analyserade data från 13 556 fall av höftfrakturer och 135 386 kontrollpersoner från en brittisk databas under åren 1987 till 2003.
Enligt studien, som publicerades i JAMA (2006:296:2947), kan risken för en person över 50 år som använder protonpumpshämmare i mer än ett år att drabbas av höftfraktur öka med 44 procent. Analysen visade också att risken ökar med högre doser och längre tids användning.
Forskarna menar att effekten snarare beror på bristande upptag av kalcium än nedtryckning av syrasekretionen.
De påpekar att äldre personer som behandlas med höga doser under längre tid kan behöva tillskott av kalcium.
Intervention förbättrar följsamheten
Det danska institutet för rationell farmakoterapi, IRF anser att det nu finns goda skäl att i klinisk praxis införa återkommande telefonsamtal från farmacevt som ett led i att förbättra följsamheten. Förslaget bygger främst på resultatet från den så kallade ?Hong Kong-studien?, nyligen publicerad i den medicinska tidskriften BMJ.
I studien ingick 442 äldre patienter med kronisk sjukdom som behandlades med minst fem läkemedel. Patienterna i interventionsgruppen fick under två år sex till åtta telefonsamtal från en farmacevt mellan besöken på vårdcentral. Dödligheten i interventionsgruppen minskade signifikant liksom behovet av sjukhusinläggning.
Institutet för rationell farmakoterapi anser att studien innebär ett viktigt genombrott i forskning om följsamhet. Interventionen för att öka följsamheten var enkel och effekten på viktiga punkter som totalmortalitet och sjukhusinläggning god. Studien bör följas upp med en större multicenterstudie anser IRF.
Den andra studien, nyligen publicerad i JAMA omfattade 200 äldre, var och en med minst fyra läkemedel som de skötte själva. Bland patienterna som under sex månader förutom läkemedel i färdiga dosförpackningar även fick samtal med en farmacevt varannan månad ökade andelen ?fullt följsamma? till 97 procent, jämfört med 22 procent i kontrollgruppen. Som fullt följsam räknades de som tog 80 procent av de ordinerade läkemedlen. Man såg också en signifikant skillnad i systoliskt blodtryck mellan grupperna, däremot sågs inte motsvarande effekt på LDL-kolesterol, trots att åtta av tio behandlades med statiner.
Bikalutamid minskade risk för tumörspridning och död
Även risken för tumörspridning minskade, med 53 procent, i behandlingsgruppen jämfört med placebo.
Hos patienter med lokaliserad sjukdom gav behandlingen inte någon signifikant positiv effekt på de båda parametrarna.
Resultaten kommer från den stora skandinaviska studien SPCG-6, som publicerades i det senaste numret av Scandinavian Journal of Urology and Nephrology. Studien är även en del i den ännu större så kallade EPC-studien. 16 svenska centra har deltagit i SPCG-6, där patienterna (totalt 1218 personer) följts under i genomsnitt 7,1 år.