Månads arkivering november 2006

"Växtbaserade läkemedel bör få säljas utanför apotek"

0

Anders Lönnbergs utredning om detaljhandel med läkemedel överlämnade idag delbetänkandet Detaljhandel med växtbaserade läkemedel till socialminister Göran Hägglund.

Utredningen föreslår att detaljhandel med godkända receptfria växtbaserade läkemedel skall få bedrivas av andra näringsidkare än Apoteket, som inte utgör apotek. Detta innebär i praktiken ingen förändring jämfört med dagens situation.

Regeringen eller Läkemedelsverket bör enligt utredaren få i uppdrag att föreskriva vilka växtbaserade läkemedel som skall få säljas utanför apotek.

Receptbelagda växtbaserade läkemedel bör dock bara få säljas av Apoteket, enligt utredaren.

Apoteksutredning får ny inriktning

0

Beskedet var knappast överraskande mot bakgrund av att Anders Lönnberg, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, fått nytt jobb som chef för Public Affairs på läkemedelsföretaget Novartis.

Tjänsten är enligt många bedömare inte förenlig med ett statligt utredningsuppdrag.

Att direktiven förnyas var också väntat, eftersom den nuvarande regeringen har en annan syn på apoteksmonopolet än den förra.

Sandoz drar tillbaka överklagande

0

Totalt är det nu sju läkemedelsföretag som har dragit tillbaka sina överklaganden och valt att acceptera LFN:s beslut om slopad subvention för deras magsyraläkemedel.

– Det är glädjande att Sandoz nu väljer att dra tillbaka sitt överklagande. Vår granskning innebär att samhället kan få ut mer hälsa för de pengar som satsas på läkemedel, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN, i ett pressmeddelande.

Det var i januari i år som LFN fattade beslut om att slopa subventionen för ett tjugotal magsyraläkemedel, däribland Acinil, Gaviscon, och Losec. Om ett företag överklagade LFN:s beslut fick läkemedlet dock behålla subventionen tills vidare. Att Sandoz nu drar tillbaka sitt överklagande innebär att läkemedlet förlorar sin subvention.

– Samhället kan spara 175 miljoner om året genom att använda kopior av Losec i stället för andra likvärdiga läkemedel, säger Ann-Christin Tauberman.

Nya ledamöter i Läkemedelsförmånsnämnden

0

David Magnusson blir ersättare för Blodcancerförbundets ordförande Christina Bergdahl som är ordinarie ledamot i nämnden.

– Det är föredömligt att vi som är brukare får delta i LFN:s arbete. Ur patienternas perspektiv är LFN:s uppgift mycket viktig. Om de skattepengar som går till läkemedel inte används kostnadseffektivt riskerar vi att slösa bort pengar som hade kunnat användas till annan angelägen vård och behandling, säger David Magnusson.

Regeringen har också utsett ekonomie doktor Niklas Zethraeus, allmänläkaren Malin André och Jan-Erik Nyberg från Sveriges Konsumentråd till suppleanter i LFN.

LFN:s expertnämnd, som utses av regeringen för en period på två år, består av en ordförande och tio ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna har tillsammans en bred medicinsk, såväl praktiskt som vetenskaplig och hälsoekonomisk kompetens. Två av ledamöterna har erfarenhet från brukargrupper.

Sökmotor kan hjälpa till att ställa rätt diagnos

0

Dagens läkare bär med sig cirka två miljoner faktauppgifter för att diagnostisera rätt sjukdom. Men inte ens det räcker ibland. Dagens patienter är ofta ordentligt pålästa och använder internet och Google i stor utsträckning ? så varför ska inte läkarna det? Därför testades hur bra Google egentligen är att hitta rätt sjukdom. Resultaten redovisas i morgondagens utgåva av BMJ.

Läkare vid Princess Alexandra-sjukhuset i Brisbane identifierade 26 svåra diagnoser publicerade i New England Journal of Medicine under 2005. Diagnoserna inkluderade Cushings syndrom och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

För varje sjukdom valdes tre till fem sökbegrepp ut som testades i Google. Den som sökte visste inte vilken diagnos det handlade om. De tre diagnoser som rankades högst av Google sparades och jämfördes med de verkliga diagnoserna och det visade sig att Google hittade rätt i 58 procent av fallen (15 av 26).

Studiens författare menar att Google kan vara ett bra hjälpmedel vid sjukdomar med unika symptom och tecken som kan användas som sökbegrepp.

Rimonabant subventioneras – börjar säljas i morgon

Rimonabant är indicerat i kombination med diet och motion för behandling av fetma eller övervikt om patienten samtidigt har riskfaktorer som typ 2-diabetes eller för höga blodfetter.


LFN har beslutat att läkemedlet subventioneras för patienter med ett BMI över 35, samt patienter som har BMI över 28 och samtidigt lider av hyperlipidemi och/eller typ 2-diabetes.


– Vi räknar med att Acomplia finns på svenska apotek från och med i morgon, säger Peter Myrenfors, läkare på Sanofi Aventis.

För liten antibiotikados ger ökad resistensutveckling

1

Antibiotikaresistens är ett ökande problem och de flesta bakterier är idag motståndskraftiga mot ett eller flera preparat. En bidragande orsak till detta kan vara felaktiga doseringar. Det visar Sara Olofsson i sin avhandling om antibiotikaresistens.

Syftet med avhandlingen var att studera hur olika doseringar påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens, hur vanligt det är med antibiotikaresistens i den normala tarmfloran och hur lätt bakterierna kan spridas mellan människor.

Sara Olofsson använde E. coli-bakterier med olika grader av känslighet mot antibiotika och utsatte dem för varierande antibiotikakoncentrationer. De bakterier som var mindre känsliga växte ofta till och dominerade i kulturerna. Det var väldigt vanligt att resistens utvecklades och i regel kunde en högre dos antibiotika förhindra detta bättre.

– Vi såg att flera av de doser som idag används i kliniken är för låga för att döda bakterier med något lägre känslighet, även om bakterierna bara fanns i små mängder. Dessa doser ledde i flera fall till att resistensen ökade, säger Sara Olofsson i ett pressmeddelande.

I avhandlingen visar hon också att många friska par har flera, och ofta samma resistenta bakterier i sin normala tarmflora vilket tyder på att överföringen inom en familj kan vara stor.

Kritik mot danskt receptregister

0

Det danska receptregistret är en utveckling av den så kallade Medicinprofilen som gjort det möjligt för privatpersoner och vårdpersonal att via internet se vilka läkemedel man hämtat ut under de senaste två åren.
Medicinprofilen växer nu till ett centralt register på en server hos det danska läkemedelsverket där alla uppgifter om förskrivna läkemedel samt diagnos samlas. Registreringen började efter sommaren och beräknas fungera fullt ut i början av nästa år.

– Som vi ser det är registret olagligt, säger Margrethe Nielsen på Forbrugerrådet till Berlingske Tidene.

Det danska konsumentrådet kritiserar bland annat att registreringen inte är frivillig.

Mette Hartlev, lektor vid Köpenhamns universitet hissar också i tidningen Computerworld varningsflagg för utvidgningen till ett centralt receptregister och ifrågasätter om registreringen är laglig enligt EU:s persondatadirektiv.

Nationellt vaccinationsregister startar

Syftet är bland annat att ge en överblick av hur många som vaccinerar sig mot exempelvis influensa och hur många vaccinerade respektive ovaccinerade som vårdats på sjukhus.

Registret väntas också kunna ge information om oväntade bieffekter av vaccinering, statistik för forskning och underlag för eventuella ändringar i rekommendationer vad gäller vaccinering.

Rapporteringen till registret sker idag i Kalmar län, Värmlands län, Jönköpings län samt Västernorrlands län.

På sikt är Svevac tänkt att innehålla information om samtliga vaccinationer som en individ fått, oavsett vårdgivare.

Resultatlyft för Apoteket

Ändå ingår i rörelseresultatet omstruktureringskostnader på 89 miljoner kronor.

? Det goda resultatet ger oss möjligheter att fortsätta satsa på tillgängligheten och vidta åtgärder för att korta väntetiderna. Vi behöver också medel för att fortsätta vässa organisationen inför en framtida omreglering, säger Stefan Carlsson, Apotekets vd, i ett pressmeddelande.

I en kundenkät vars resultat offentliggjordes denna vecka fick apotekspersonalen goda vitsord, medan många uttryckte missnöje med långa väntetider på apoteken.

Apoteket stämmer Nycomed

I stämningsansökan skriver Apoteket:

"Reklamfilmen är ägnad att bibringa konsumenterna den felaktiga uppfattningen att Apoteket AB skulle rekommendera Pantoloc i förhållande till andra läkemedel, vilket är särskilt allvarligt p.g.a. att det strider mot den opartiskhet vid marknadsföring Apoteket AB har att rätta sig efter."

Efter påtryckningar från Apoteket har Nycomed klippt bort sekvenser innehållande Apotekets varumärke från reklamfilmen. Men Apoteket nöjer sig inte med det, skriver Dagens Media, och stämmer alltså ny Nycomed inför Marknadsdomstolen. Apoteket kräver att Nycomed åläggs böter om 400 000 kr.

Varning för Roaccutan på internetapotek

Roaccutan har aldrig varit godkänt i Sverige, på grund av att det har fosterskadande effekter samt även biverkningar av främst psykiatrisk natur.

Dock finns det tillgängligt sedan 1980-talet via licens, efter beslut av Läkemedelsverket, så att hudläkare kan förskriva det till patienter med djup, ärrbildande acne där tillgängliga godkända läkemedel inte har haft effekt.

Eftersom Roaccutan nu börjat säljas av ett svenska webbapotek, www.sverigesapotek.com, avråder Läkemedelsverket bestämt från köp av och medicinering med Roaccutan på egen hand. Behandling med Roaccutan kräver kontakt med läkare för uppföljning av behandlingsresultatet, biverkningar och laboratorieprover.

Kvinnor som ska behandlas med Roaccutan får inte vara gravida när behandlingen inleds. Det ska också följas upp att kvinnor inte blir gravida under behandlingen eller under de två första månaderna efter avslutad behandling.