Månads arkivering november 2006

Är kvinnors astmasjukdom svårare än mäns? Det antyder i alla fall resultatet från en enkät som besvarades av 1200 slumpvis utvalda astmapatienter mellan 18-75 år.

När man analyserade skillnader mellan könen visade det sig att kvinnor hade 30 procents större risk att vakna på natten på grund av astmabesvär och 40 procent större risk att söka akut och få kortisontabletter på grund av att sjukdomen försämrats.

Kvinnorna uppgav också signifikant sämre livskvalitet än män på de frågor som rörde till exempel hur sjukdomen påverkade dem känslomässigt och hur miljön påverkade deras astma.

I studien var 60 procent kvinnor och rökning var dubbelt så vanligt bland dem, 13 procent, medan 7 procent av männen uppgav att de rökte. Forskarna upptäckte inga könsskillnader när det gällde medicinering med astmaläkemedel.

Även om studien antyder att kvinnors astma skulle vara svårare än mäns, är det inte någon slutsats Karin Lisspers, allmänläkare och doktorand vid Uppsala Universitet, idag menar att man kan dra.

– Det finns till exempel andra studier som visar att kvinnor oftare söker för sin astma, men att deras lungfunktion ofta är bättre.

Enligt läkemedelslagen måste syftet att sälja vidare vara uppenbart för att ett innehav av importerade läkemedel skall vara olagligt enligt Läkemedelslagen. Ärendet omfattades inte av Narkotikastrafflagen eller Dopinglagen.

Det eventuella brottet förväntades heller inte leda till någon längre påföljd, varför åklagaren lade ned ärendet.

– Därför var vi tvungna att återlämna alla tabletter till den misstänkte. Fallet är dessvärre inte unikt, sa Gunnar Hermansson, utredare vid Rikspolisstyrelsen, vid ett symposium vid Riksstämman.

För att få svar på hur länge MRSA-bärarskap kvarstår och i vilken omfattning smittspridning sker inom familjen, undersökte forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 44 personer som smittats.

Individerna som undersöktes hade smittats med MRSA på sjukhus eller i samhället mellan 1993 och 2004. De lämnade tilllsammans med sina familjer tre odlingsprov för MRSA under ett halvår. 93 procent var nu odlingsnegativa. Endast en nysmittad familjemedlem påträffades.

– Vi trodde att det skulle vara flera. Resultatet innebär att den som smittats inte behöver vara smittad resten av livet. Detta var ett positivare resultat än vad vi vågat hoppas, säger Christina Åhrén, docent vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset.

Den nya studien, som publiceras i januarinumret av Infection & Immunity men redan finns tillgänglig online, visar att vaccinet förhindrar uppkomst av svår malaria hos råttor och primater. 

Huruvida resultaten är överförbara till människor är dock ännu oklart.

Vid malariasjukdom infekterar parasiten röda blodkroppar, och via utsöndring av proteiner klibbar dessa ihop sig och hindrar blodflödet i fina blodkärl. Den aktuella vaccinkandidaten efterliknar ett av de proteiner, pfEMP1, som ger denna effekt. När vaccinet tillförs bildas antikroppar mot proteinet.

Därigenom hindras ansamlingen av infekterade blodkroppar, som istället kan tas om hand av kroppen och oskadliggöras.

Beredningar som påstås innehålla grapefruktkärneextrakt och hjälpa mot infektioner marknadsförs sedan en tid bland annat på så kallade internetapotek.

Två patienter som behandlas med warfarin hade druckit sådana extrakt i tre dagar, vilket ledde till att de fick kraftigt förhöjda så kallade INR-värden. En av patienterna fick allvarliga hudblödningar.

Läkemedelsverkets efteranalys visade att preparaten som patienterna tagit inte innehöll grapefruktextrakt utan bland annat konserveringsmedlet bensetoniumklorid, som hämmar metabolismen av warfarin via kroppens så kallade P450-enzymsystem.

Enligt Barbro Gerdén kommer Läkemedelsverket snart att varna allmänhet och förskrivare om de falska grapeextrakten. Redan för ett drygt år sedan informerade man en första gång på sin webbplats.
– Nu kommer vi att förstärka denna varning utifrån analysresultat som vi sänt in för vetenskaplig publicering, säger Barbro Gerdén till Läkemedelsvärlden.

Det svenska företaget DermaGen, baserat i Lund, har en AMP-liknande läkemedelskandidat, DPCD-1, i tidig utveckling. Tilltänkt indikation är topikal behandling av atopisk dermatit. Företagets forskare har utgått från en antibakteriell peptid och bytt ut vissa aminosyror med syfte att öka molekylens stabilitet och effekt.

Porer i bakterieväggen

Över 900 AMP finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. De är hydrofobiska katjoner, och interagerar oftast med bakterier på elektrostatisk väg. Porer bildas därmed i bakteriernas cellmembran, vilket dödar de senare.
Forskarsamhället har länge betraktat AMP som en attraktiv angreppspunkt för läkemedelsutveckling. Flera hinder har dock varit svårforcerade; molekylerna är exempelvis stora och inaktiveras ofta eller degraderas av enzymer.

Den längst framskridna läkemedelskandidaten baserad på AMP är i dagsläget omiganon (Omigard), en peptid som utvecklats av biotechföretaget Cadence Pharmaceuticals och befinner sig i fas III-prövningar. Medlet utvärderas mot infektioner i samband med kateterisering.

På senhösten 1996, för tio år sedan, tog denna tidning under ledning av dåvarande chefredaktören Fredrik Hedlund ett avgörande kliv upp ur den farmacevtiska ankdammen.
Svensk Farmacevtisk Tidskrift, med hundraåriga anor, förvandlades till en tydligt oberoende tidning med bredare anslag, riktad till alla yrkesverksamma inom läkemedelsområdet.
Läkemedelsvärlden såg dagens ljus.

Under min egen tid på redaktionen, som inleddes hösten 2000, har vi bland annat moderniserat layouten och renodlat innehållet i tidningen. Särskilt minns jag de tillfällen då journalistiken fått saker att hända i samhället, som när professor Curt Furbergs kontroversiella kritik mot läkemedelsföretaget Lilly häromåret begrundades av överåklagaren, numera guvernören i New York Eliot Spitzer, eller när våra skriverier bidrog till att Apoteket Brunkullan slog upp portarna på norra Öland.

Jag glömmer heller aldrig det makalösa oflyt i tajmingen vi hade när vi försedde omslagsbilden på en leende näringslivsprofil med rubriken ?Forskningschef med känsla för vad som fungerar? på en utgåva 2005.

Samma dag som prenumeranterna fick tidningen i brevlådan drogs denne forskningschefs skötebarn, ett nytt läkemedel mot multipel skleros, hastigt från marknaden efter katastrofala biverkningar.

Chefen med känslan fick dock sista ordet eftersom läkemedlet i år kunde återintroduceras i begränsad omfattning.

Emellanåt har vi förstås helt avsiktligt plaskat litet grann bland simfötterna i det ovan nämnda vattendraget; kärnfarmacin är alltjämt ett självklart och centralt bevakningsområde för Läkemedelsvärlden.

Lika självklart är oberoendet. Vi har med jämna mellanrum synat makthavare, läkemedelsindustri, apoteksväsende och myndighetsföreträdare i sömmarna.

En tung milstolpe i tioåringens levnadsteckning är satsningen på en ambitiös webbplats med daglig uppdatering och tillhörande nyhetsbrev. Idag har sajten omkring 50 000 besökare i månaden.

En annan viktig hållpunkt är förstås tillkomsten av Läkemedelsvärldens systertidning Allt om läkemedel, en unik läkemedelstidning med allmänheten som målgrupp.

Tidningens andra decennium kommer att inledas med personalförändringar – se artikel länkad i högermarginalen här intill – och de tidigare aviserade modifieringarna av tidningen och webbplatsen kommer därför att senareläggas.

Men kursen ligger fast. Läkemedelsvärldens ambition är att även fortsättningsvis utgöra en viktig, oberoende kanal genom det inte alltid helt pastorala läkemedelslandskapet.

Strömfåran kommer ibland att vindla litet grann kring ankdammen – som sig bör – men framför allt bär den i riktning mot nya horisonter.

Stay tuned.

Mikael Hoffmann, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland:

Minskat antal utbildningar skylls ofta på etiköverenskommelsen men det var ett förändrat synsätt i samhället på relationerna mellan förskrivare och företag som tvingade fram överenskommelsen. Den gjorde det möjligt att fortsätta ha samverkan. Förhoppningsvis balanseras minskningen till en del av bättre kvalitet på utbildningen genom bland annat IPULS-certifiering.
Den tydliga uppdelningen mellan produktinformation respektive utbildning har fungerat bra och gjort det lättare att ta ställning till samt motivera deltagande. Att inbjudningar var tvungna gå via verksamhetschef var dåligt och försvinner förhoppningsvis.

Steinar Höeg, vd, Astrazenecas marknadsbolag:

För patienter som har behov är utveckling och en bra användning av läkemedel helt beroende av det samarbete som sker mellan vården och läkemedelsindustrin. Avtalet kom till för att säkra att detta skulle kunna fortsätta och där behov av insyn och klarare regler var uppenbart. Vi konstaterar att avtalet gick lite för långt, skapar onödig byråkrati och har begränsat möjligheterna för vidareutbildning och för att hämta in ny kunskap.
Förbättringar av avtalet diskuteras och kommer att införas.

Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:

Följsamheten har varit mycket bra, liksom kännedomen om reglerna.
Däremot har det blivit för mycket byråkrati: inbjudningar fastnar på vägen och många uppfattar pappersexercisen som onödig. Detta kommer parterna att åtgärda. Däremot är det inte aktuellt att ändra 50/50-regeln eller reglerna kring resor och sociala aktiviteter. Dessa regleras av lagar respektive branschens internationella regler.

Anders Hernborg, informationsläkare, Läkemedelkommittén Halland:

I media framställs ?överenskommelsen?, inte ?avtalet?, som om det vore något helt nytt. Den har funnits i många år och reviderats fortlöpande. Jag tycker skärpningarna i stort haft avsedd effekt. Möjligen har verksamhetscheferna inte klarat att själv eller via delegation ta ställning till och distribuera inbjudningar från industrin. I Halland har för både 2006 och 2007 tio miljoner kronor per år fördelats till läkarkåren, öronmärkt för utbildning. Det skulle motsvara 300 miljoner per år för hela landet. Läkemedelskommittéerna har ökat och förbättrat sitt utbud av producentoberoende utbildning.

Kennert Lenhoff, ordförande i Läkemedelskommittén, Blekinge:

I stort har avtalet inneburit en tydlig förbättring i samvaron mellan förskrivarna och industrin. Oro har uttryckts för att utbildningsmöjligheterna minskar, vilket möjligen har relevans. De flesta läkare verkar nöjda med att bli av med ?springet i korridoren?. Att inbjudan till utbildningar måste gå via verksamhetschef, var något som många av oss tyckte var onödigt från början, men här är nog en revision på gång. Separeringen mellan information och utbildning är svår att uppnå och efterlevnaden kan variera mellan olika företag och verksamheter.

Bodil Ericsson, Sveriges Kommuner och Landsting:

Vi har nyligen genomfört enkäter inom sjukvården för att få en uppfattning om hur detta fungerar. Resultaten färgar givetvis min uppfattning. Övergripande tycks samverkansavtalet fungera tämligen väl, även om hanteringen av exempelvis inbjudningar upplevs som alltför byråkratisk. Delar av läkarkåren har upplevt ett mindre utbud av utbildningar, men många anser glädjande att kvaliteten på dessa har ökat. Det tar tid att ändra i invanda rutiner och jag tycker att vi lyckats över förväntan så här långt.