Månads arkivering oktober 2006

Samhället tjänar på samarbete mellan läkare och läkemedelsföretag

Ingert Nilsson
-
0

Anna Ovanfors, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, har i en studie tittat närmare på samspelet mellan patienter, läkare och läkemedelsföretag inom astmaområdet. En tydlig tendens i hennes material som omfattade 600 patienter är att patienter som upplever att de får en bra och uppdaterad information om sin läkemedelsbehandling också får bättre kontroll över sitt sjukdomsförlopp.
Anna Ovanfors tittade på patienter som behandlades på astmamottagningar och på vårdcentraler. Patienter behandlade på astmamottagningar var generellt nöjdare.

– Eftersom det är läkemedelsföretagen som har kunskap om läkemedlet och hur det ska användas rätt är min slutsats att samhället skulle tjäna på ökade möjligheter för företagen att nå ut till läkarkåren, säger Anna Ovanfors som nu arbetar på läkemedelsföretaget Wyeth Lederle.

Studien var beställd av Astrazeneca, men den visar inte att det enskilda läkemedlet har någon betydelse för hur nöjd patienten är med sin behandling.

– Ett läkemedel lever inte sitt eget liv när det är ute på marknaden. Det behövs ett samspel mellan företag och vårdpersonal för att behandlingen ska bli så bra som möjligt, menar Anna Ovanfors.

Neutral kanal

Hur läkarna får kunskap om läkemedlet och hur det används på bästa sätt och hur man informerar patienten är en annan sak. Den uppstramning som skett på senare tid i kontakten mellan företag och förskrivare kan i viss mån vara sund och riktig säger hon, men då behövs andra kanaler, en ?neutral? myndighet är hennes förslag.

– Vad som är solklart är att utbildningen behövs. Men uppenbarligen har de politiska instanserna på senare tid inte agerat för att förbättra informationsutbytet mellan parterna.
Titeln på Anna Ovanfors avhandling är ?Essays on Nonlinear Time series Analysis and Health Economics? .

Läkemedelsimport från Kanada underlättas i USA

Läkemedelsvärlden
-
0

Förändringen sker i samband med införandet av den så kallade Homeland Security Appropiations Bill, skriver Pharma Times. Läkemedelsindustrin och läkemedelsmyndigheten FDA har dock motsatt sig förändringen.

Redan idag importerar många privatpersoner i USA läkemedel från Kanada, där priserna i de flesta fall är betydligt lägre.

Omkring en procent av alla läkemedelsförsändelser från kanadensiska apotek har dock hittills beslagtagits vid gränsen med stöd av gällande lagstiftning; något som stoppas nu.

Maning till försiktighet med läkemedelsstentar

Läkemedelsvärlden
-
0

Anledningen är att det på senare tid har visats att patienter som fått en sådan stent insatt i högre grad drabbas av nya hjärtinfarkter och död. Flera olika sammanställningar visar nu att stentarna fungerar bra under det första året, men att risken sedan ökar.

– Det är problematiskt eftersom vi har opererat in saker i kroppen vars långtidseffekter vi inte riktigt känner till, säger Lars Grip, professor och hjärtläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för prioriteringsgruppen för härtsjukvården inom Socialstyrelsen, till Dagens Nyheter.

Trots stoppet är inte riskerna alarmerande höga.

– Vi misstanker är att den ligger på en halv till en procent per år, säger Lars Grip till Dagens Nyheter.

I ett gemensamt uttalande från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket skriver man: ?I avvaktan på de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården rekommenderar Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, med hänvisning till försiktighetsprincipen, att sjukvården bör vara återhållsam med nyinsättande av dessa läkemedelsavgivande stentar.?

Göran Hägglund blir ny socialminister

Läkemedelsvärlden
-
0

Maria Larsson (kd) blir ny folkhälso- och socialtjänstminister och Cristina Husmark Pehrsson (m) blir socialförsäkringsminister.

Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg blir utbildningsminister med ansvar för högre utbildning och forskningsfrågor.

Uppsala först med "reklista" för läkemedel till barn

Läkemedelsvärlden
-
0

Rekommendationerna, som presenterades igår, gäller läkemedelsbehandling av vanliga åkommor inom öppenvården.

– Med den nya listan vill vi öka både säkerheten vid behandling av barn och följsamheten till gällande vårdprogram, säger Kerstin Hulter-Åsberg, ordförande för läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting i ett pressmeddelande.

Det är sällan lönsamt för läkemedelsindustrin att genomföra prövningar på barn, särskilt vid ovanliga sjukdomstillstånd. Därför införs inom EU, inom ramen för den nya läkemedelslagstiftningen, en incitamentbaserad särlagstiftning ("pediatric incentive") med syfte att åstadkomma fler studier av läkemedel på barn.

Apotekare ordförande i NLL:s läkemedelskommitté

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar är detta en unik situation ? landets kommittéordförandestolar har så gott som alltid besuttits av personer som tillhör läkarprofessionen.


– Såvitt jag vet är det första gången en apotekare leder en läkemedelskommitté sedan läkemedelsreformen, säger Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén i Östergötland.

Anders Bergström är legitimerad apotekare och har bland annat arbetat på sjukhusapoteket och dialysavdelningen på Sunderby sjukhus. Sedan 2001 har han arbetat med läkemedelskommittéfrågor på halvtid. Han kommer åtminstone under hösten att leda Norrbottens läkemedelskommitté.


Dessutom kommer Anders Bergström att bli landstingets nye så kallade läkemedelsstrateg efter att ha avslutat sin anställning inom Apoteket.

GSK byter säljstrategi i syd ? halverar konsulentkåren

Läkemedelsvärlden
-
0

Företaget omprövar sin marknadsstrategi bland annat mot bakgrund av landstingens övertagande av läkemedelskostnaderna och de nya etikavtalen mellan industrin och vårdhuvudmännen.

– Vi genomför en halvering av den nuvarande personalstyrkan som arbetar med försäljning i regionen, och satsar istället på nya kompetenser. Vi gör inte i första hand nyanställningar utan snarare går redan anställda över i ny verksamhet, säger Peter Sandberg, presschef på GSK.

Företaget kommer att arbeta regionalt med medicinsk rådgivning (en GSK-anställd läkare kommer att arbeta lokalt), utbildning av vårdpersonal, kommunikation och mediakontakter samt kontakter med brukarorganisationer.

– Vi tycker att omställningen i industrin har gått onödigt långsamt och vår förhoppning är att detta projekt även ska påverka andra aktörer att våga ta steget i denna riktning, säger Kenneth Forssell, vd på GSK i Sverige i ett pressmeddelande.

Stora mängder läkemedel i Östergötlands avloppsvatten

Birgitta Gerne
-
0

Biologen Ingela Helmfrid vid landstinget i Östergötland har analyserat förekomsten av femton vanliga läkemedelssubstanser i avloppsvatten från sjukhus och avloppsreningsverk på väg ut i Vänern, Vättern, Mälaren och flera andra stora sjöar. Studien visar att mellan 60 och 96 procent av de aktiva substanserna går rakt ut i sjöarna.

Metoprolol, diklofenak, ibuprofen, ketoprofen och naproxen förekom i högre koncentrationer och mängder än övriga substanser i utgående avloppsvatten både från avloppsreningsverk och från sjukhus.

Studien visar att utsläppen av läkemedelssubstanser skiljer mellan sjukhusen beroende på deras verksamhet. De största mängderna av läkemedelssubstanser förekom avloppsvatten från reningsverken. Avloppsvatten från sjukhus är som regel anslutet till ett reningsverk och fiskar och andra vattenlevande organismer utsätts aldrig direkt av avloppsvatten från sjukhus.

Ingela Helmfrid menar att reningsverken behöver förbättra sina metoder för rening. Studien visar att det biologiska reningssteget har en avgörande betydelse.

Vid ett reningsverk var det biologiska reningssteget avstängt på grund av ombyggnad och det ledde till förhöjda koncentrationer av läkemedelssubstanser. Östrogener renas effektivt (70 till 100 procent) i reningsverk om den biologiska reningen fungerar.

Kombination av läkemedel fördubblar överlevnad vid bröstcancer

Läkemedelsvärlden
-
0

Nya data visar att Herceptin (trastuzumab) i kombination med hormonell behandling med Arimidex (anastrozol) förlänger den sjukdomsfria överlevnaden, jämfört med enbart anastrozol, hos patienter vars bröstcancer är både hormonreceptor- och HER2-positiv. Det framgår av pressmeddelanden från Roche och Astrazeneca.

Den sjukdomsfria medianöverlevnaden var 4,8 månader för patienter som fick kombinationsbehandling jämfört med 2,4 månader för patienter som enbart fick hormonell terapi med anastrozol (p = 0,0016). Medianöverlevnad innebär att hälften av patienterna har avlidit och att hälften av patienterna fortfarande lever (och kan fortsätta att leva i flera år).

Patienterna i kombinationsgruppen svarade även signifikant bättre på behandling (total responsfrekvens 20,3 procent mot 6,8 procent; p=0,018). Trenden för total medianöverlevnad var också positiv (28,4 månader mot 23,9 månader; p=0,325) trots att gruppen som kvarstod på endast hormonell behandling minskade successivt under studietiden. Hela 70 procent av patienterna i hormonterapigruppen övergick till behandling med Herceptin när deras sjukdom framskred.

Ungefär två tredjedelar av alla patienter med bröstcancer har en hormon_receptorpositiv tumör. De behandlas framför allt med hormonell behandling. Ungefär var fjärde kvinna som har hormonreceptorpositiv bröstcancer har en tumör som också är HER2-positiv, en aggressiv cancerform som kräver speciell och omedelbar behandling. Tumörerna är snabbväxande och återfallsrisken är större.

Roche har för avsikt att lämna in en ansökan om godkännande av denna kombinationsbehandling till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA i slutet av 2006.

Kostnader för läkemedel väntas öka framöver

Läkemedelsvärlden
-
0

Två gånger om året presenterar Socialstyrelsen en rapport över läkemedelsförsäljningen i Sverige. Den senaste, som presenterades idag, visar att kostnaderna för läkemedelsförmånen väntas öka med 1-2 procent 2006 till knappt 18,8 miljarder kr. Samtidigt pekar Socialstyrelsens prognos på att kostnadsökningen blir 2-3 procent för 2007. För åren 2008-2010 förväntas kostnaderna årligen öka med 3-4 procent till att 2010 landa på cirka 21,4 miljarder kr.

De mest kostsamma läkemedelsgrupperna är immunsuppressiva medel, antidepressiva medel och insulin. Teststickor för blodglukos är den enskilda vara som kostar mest för läkemedelsförmånen.

Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare. En bidragande orsak till detta är att landstingen för över läkemedelskostnader från förmånen till slutenvården, där priserna tack vare upphandlingsavtal är lägre, vilket lett till att läkemedelskostnaderna i sluten vård ökat.

Det finns tydliga skillnader i läkemedelskostnader mellan landstingen. Kostnaderna per invånare var högst i Västerbotten, 28 procent högre än i Blekinge där kostnaderna var lägst.

Vad gäller cancerbehandling finns det stora variationer bland sjukvårdshuvudmännen. I Socialstyrelsens rapport tas antikroppen trastuzumab (Herceptin) som exempel. Förskrivningen är ungefär dubbelt så hög i de tre norra sjukvårdsregionerna i jämförelse med de tre södra.

Även på till exempel hjärtinfarktområdet är skillnaderna i behandling stora. I Malmö får 73 procent av hjärtinfarktpatienterna statiner mot 61 procent i Göteborg. Skillnaderna är ännu större för ACE-hämmare, 68 procent i Malmö jämfört med 49 procent i Göteborg.

Apoteket lanserar förkylningsrådgivning på webben

Läkemedelsvärlden
-
0

Apoteket beskriver satsningen som den första interaktiva förkylningsrådgivningen på webben.

Barnförkylningsakuten som nås via apotekets webbplats lanseras i samband med Apotekets förkylningskampanj som pågår fram till vecka 42, men kommer att finnas kvar även därefter.

Medicinpriset till pionjärer inom RNA-interferens

Läkemedelsvärlden
-
0

RNA-interferens (RNAi), som förekommer hos växter, djur och människor, kan beskrivas som en biokemisk process där dubbelsträngade RNA-molekyler bryter ned motsvarande mRNA-molekyler. Effekten blir att genuttrycket ifråga släcks och proteinbildningen upphör.

RNAi har stor betydelse för regleringen av gener, skyddet mot virusinfektioner och håller hoppande element i arvsmassan i schack. Fire och Mello var de första som beskrev fenomenet i den vetenskapliga litteraturen 1998.

Upptäckten har idag få terapeutiska implikationer.

– Men läkemedel som är baserade på RNAi är under utveckling. Det som i dagsläget kommit längst är en läkemedelskandidat mot ögonsjukdomen makuladegeneration, säger Göran Hansson, professor och ordförande i Nobelkommittén för medicinpriset till Läkemedelsvärlden.

Läs mer om RNA-interferens i en tidigare artikel i Läkemedelsvärlden (se direktlänk här intill).

1...345Sida 5 av 5