I Storbritannien har farmacevter sedan något år tillbaka, förutsatt att de har en påbyggnadsutbildning, rätt att skriva ut vissa läkemedel i samarbete med läkare, så kallad delegerad förskrivningsrätt.
En ny lag ska nu också ge de apotekare som läser en tilläggsutbildning rätt att skriva ut samtliga läkemedel förutom de narkotikaklassade.
Men för att farmacevterna bättre ska använda sig av möjligheten behöver de bättre stöd, konstateras i oktobernumret av Annals of Pharmacotherapy.
I en studie där 401 farmacevter med delegerad förskrivningsrätt intervjuats hade knappt hälften använt sig av möjligheten. Av dem hade närmare 60 procent gjort det ganska direkt efter att de genomgått utbildningen.
Hinder för att använda sin förskrivningsrätt var enligt de intervjuade dåliga stöd i form av elektroniska verktyg och referenssystem, men också att övrig vårdpersonal inte uppmuntrade farmacevterna att förskriva.
Månads arkivering oktober 2006
Brittiska farmacevter förskriver sällan
Datainspektionen tar inte ställning till registrering
Apotekets nya datorsystem registrerar hur många recept varje anställd expedierar. Det anser Sveriges Farmacevtförbund vara integritetskränkande och anmälde Apoteket till Datainspektionen.
Facket hävdade att uppgifter om hur snabbt olika anställda arbetar använts som argument både vid lönediskussioner och vid tjänstetillsättningar. Man hävdade också att registreringen, genom att pressa de anställda, var en fara för patientsäkerheten.
Apoteket har å sin sida sagt att registreringen ska användas för kompetensutvecklingsinsatser.
Datainspektionen, som nu svarat, konstaterar att det inte finns någon praxis om tillämpningen av PUL, Personuppgiftslagen, när det gäller individuella prestationsmätningar. De skickar frågan tillbaka till parterna och menar att den bör lösas mellan arbetsgivare och fack.
Centrala förhandlingar ska nu inledas.
Läkemedlen och pengarna
När landstingen 1998 tog över ansvaret för läkemedelskostnaderna från staten var skälet bland annat de, som de då beskrevs, skenande kostnaderna. Läkemedelsnotan hade ökat med över tio procent om året under några år. Förhoppningen var att man skulle få bukt med det genom överföringen till dem som ansvarar för vården.
Kostnaden dämpades också ganska radikalt, men skälet var också att man samtidigt lät patienterna ta en större del genom att höja egenavgiften.
Nya faktureringsrutiner
De första åren efter överföringen till landstingen kan närmast beskrivas som att grunderna för faktureringen förändrades. Istället för att räkningarna skickades till Riksförsäkringsverket gick de till landstingen som betalade med de statliga pengar man fått. Räckte inte pengarna kunde man söka extra tilldelning.
Det uttalade målet från regeringen var att landstingen ganska snart skulle ta det fulla kostnadsansvaret och via det generella statsbidraget få medel till läkemedelsbehandling.
Det var dock en ordning som landstingen motsatte sig.
– Vi kan inte ensamt ta ansvar för en kostnad vi i praktiken inte har makt att i någon högre grad påverka, sa till exempel Marianne Boivie, då på Landstingsförbundet, till Läkemedelsvärlden 2001.
Bekymret och paradargumenten från landstingens sida var, och är, att alla tunga beslut på läkemedelsområdet ligger på statsmakterna. Godkännande av läkemedel, förmånsbesluten, avtalet med Apoteket, lagstiftning kring uppföljningsverktyg är alla exempel på beslut som tas på nationell nivå.
Den striden kan nog landstingen sägas ha vunnit. Statsbidraget till läkemedlen har inte bakats in i det generella stödet till landstingen utan är återkommande en egen förhandlingsfråga.
Skarpt läge
Men i den senaste överenskommelsen är skyddsnätet, det vill säga möjligheten att få mer statliga pengar om läkemedelskostnaderna överskrider budgeten, i princip borta.
Nu är det så att säga skarpt läge.
Landstingens sätt att hantera det har varit att decentralisera kostnadsansvaret ut på enheterna. Modellerna för det ser olika ut men idag kan i princip alla landsting sägas ha påbörjat en sådan process.
Budgetansvar har effekt
Vilken effekt decentraliseringen har på läkemedelsanvändningen finns inte något enkelt svar på. Men att enheter med eget budgetansvar blivit mer kostnadsmedvetna förefaller det råda konsensus om.
– Det har varit en framgång, säger till exempel Mikael Svensson, apotekare i Östergötlands landstings läkemedelsgrupp, det landsting som kommit längst och arbetat med decentraliseringen sedan slutet av 1990-talet.
– Framförallt har vi fått en rörelse mot att man nu ser läkemedel som en insats som kan göra nytta men att det också finns en kostnad förknippad med den. Den medvetenheten fanns faktiskt inte på samma sätt för tio år sedan.
– Nästan oavsett vad vi tittar på så är våra primärvårdsförskrivare idag duktiga på att välja de alternativ som ger mest för pengarna.
Det är, menar han, bland annat en effekt av budgetansvaret.
Magnus Thyberg på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är av samma uppfattning.
– Ju längre ut man lägger ansvaret, ju högre kostnadsmedvetenhet får man.
Var går då gränsen för det ansvaret? Hos den enskilde förskrivaren?
Det finns exempel på det i Europa. Men Magnus Thyberg tror inte att det blir aktuellt i Sverige.
– Målet för oss är ju att läkemedel ska ses som en integrerad del inom sjukvården; som ett av behandlingsalternativen.
Men om överföringen av läkemedelskostnaderna till landstingen och decentraliseringen betytt något för kostnadsutvecklingen totalt verkar oklart.
Det som helt klart inneburit lägre kostnader är generikareformen, vilket exempelvis visades i en avhandling från institutionen för socialmedicin i Göteborg nyligen.
Däremot har forskarna ännu inte kunnat se hur eller om utläggningen av kostnadsansvaret påverkar den totala kostnadsutvecklingen.
Senare i höst ska man vara färdig med en sådan analys.
Västra Götaland har dock i en egen studie beräknat att man sparat ungefär 80 miljoner om året sedan man lade ut kostnadsansvaret på de vårdcentraler som drivs av regionen.
Man har då jämfört kostnadsutvecklingen i den egna regionen med Stockholm och Skåne som inte kommit lika långt i decentraliseringen.
Mikael Svensson är också övertygad om att decentraliseringen dämpat kostnadsutvecklingen.
– Om vi går från en användning av simvastatin från 70 till 90 procent, samtidigt som priset, tack vare generikareformen, sjunker med faktor tio, blir ju effekten på kostnaden betydligt större än om förskrivarna suttit still och fortsatt förskriva Lipitor i samma utsträckning som tidigare.
Utan budgetansvar hade incitamentet till förändrad förskrivning saknats, menar Mikael Svensson.
Blir priset ojämlik vård?
Kostnadsmedvetna förskrivare och landsting är den positiva sidan av reformen. Men finns det ett annat, kanske dyrare pris; att också nödvändig dyr läkemedelsbehandling får stryka på foten när vårdenheterna ska få budgeten att gå ihop? Och att vården blir än mer ojämnt fördelad, beroende på hur varje landsting hushåller med sina begränsade medel?
Debatten om cancerläkemedlet Herceptins användning liksom fallet i Halland nyligen där ett barn med Morbus Hunter först förvägrades en ny läkemedelsbehandling är två aktuella exempel.
Onkologen Tor Ekman, verksamhetschef vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, anser att decentraliseringen av läkemedelsbudgetarna är en starkt bidragande orsak till olikheterna i landet vad gäller läkemedelsbehandling.
– Vi har Läkemedelsverket som godkänner ett läkemedel, en annan myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden som också tar ställning till läkemedlet, nationella riktlinjer och regionala vårdprogram som alla godkänner användningen. Då borde alla dessa beslut också åtföljas av en finansiering.
Men så är det inte idag, säger Tor Ekman, och det tycker han är ett stort bekymmer.
– När det viktigaste för en verksamhetschef blivit att hålla budgeten innebär det, till exempel, att vi idag till en del avstår från behandling med trastuzumab (Herceptin) vid metastatisk sjukdom.
Statistik från Socialstyrelsen visar också på stora variationer när det gäller förskrivningen av exempelvis det läkemedlet. Förskrivningen är ungefär dubbelt så stor i de tre nordligaste regionerna jämfört med de tre sydligaste.
Öppna jämförelser en väg att gå
En väg att gå för att komma tillrätta med olikheterna är, funderar Magnus Thyberg, att man öppet börjar redovisa hur förskrivningen ser ut och jämföra olika orters och enheters behandling precis som man redovisar hur operationer fungerar på olika håll.
– Men öppna jämförelser kräver att det finns en konsensus om vad som är bra. När det gäller ett nytt läkemedel tar det något år på marknaden innan det hittat sin plats i terapin.
Mikael Svensson tycker också att det finns, som han säger, en olycklig spretighet när det gäller vissa behandlingar.
– Den största inneboende oron med att jobba med decentraliserat kostnadsansvar är ju att man börjar snåla och inte använder dyra läkemedel trots att de behövs.
Han menar, liksom andra förespråkare för modellen, att budgetansvaret samtidigt är lösningen på problemet. Genom att göra de smarta besparingarna, det vill säga spara miljontals kronor på basbehandling, får man bättre förutsättningar att klara kostnaden för de nya dyra innovationerna.
Å andra sidan innebär det att svårt sjuka patienter blir beroende av hur bra landstinget lyckats dämpa kostnaderna för basläkemedlen.
Framöver, spår Mikael Svensson, kommer de nya mycket dyra läkemedlen mot ovanliga sjukdomar vara de som sätter det lokala budgetansvaret på prov.
– Kostnaden för dem kommer ju att slå mycket ojämnt. Man kommer nog att fundera över om man ska ha en central pott för dem.
Central pott för det oförutsedda
I de banorna tänker även det folkpartistiska landstingsrådet och ordföranden i länssjukvårdsnämnden i Halland, Bengt Eliasson.
Det var han som för en tid sedan fick stå till svars när landstinget i Halland nekade en pojke medicin mot den allvarliga sjukdomen Morbus Hunter. Orättvist tycker han själv.
– Ärendet hamnade felaktigt på vårt bord. Jag som politiker kan inte fatta beslut om en behandling. Det är ett medicinskt beslut som sedan påverkar budgeten, något som jag då får hantera.
Frågan löstes genom att länssjukhuset i Halmstad tog kostnaden, på motsvarande sätt som man tidigare gjort i Skåne med ett liknande fall. I nästa steg förväntar sig sjukhusledningen att politikerna tillskjuter de fyra miljoner som behandlingen kostar under ett år.
Det speciella i det här fallet är att läkemedlet som godkänts i USA ännu inte fått grönt ljus i Europa. Men EMEA förväntas fatta ett sådant beslut under vintern och till dess kan läkemedlet användas på licens.
En annan för landstingen svårhanterlig fråga är när man får betala för en läkemedelsprövning som man kanske inte är intresserad av.
– Här i Halland har ett läkemedelsbolag tillsammans med en privatläkare, på verkar det ganska lösa grunder, prövat TNF-hämmare på psoriatiker. Landstinget får betala kostnaden för läkemedlet utan att vi sagt ja till prövningen.
Båda fallen illustrerar svårigheten när varje landsting ska stå för sådana läkemedelskostnader, tycker Bengt Eliasson.
– Det innebär inte att jag anser att vi ska återgå till det tidigare systemet. Men det behövs justeringar.
Snart drar nya förhandlingar igång mellan SKL och Socialdepartementet om statsbidragen för kommande års läkemedel.
Om den nya majoriteten kommer med förslag till sådana justeringar återstår att se.
Hjälp med utsättning i Eksjö
Många personer äter idag så många läkemedel att Höglandssjukhuset i Eksjö nu öppnar en speciell mottagning för att patienter ska komma tillrätta med alla sina mediciner. Det rapporterar Sveriges Radio Jönköping.
Enligt sjukhuset är det inte ovanligt att en del patienter tar mellan 10 och 20 olika läkemedel, ibland ännu flera. Risken för biverkningar och interaktioner är då stor. Med den nya utsättningsmottagningen i Eksjö ska patienterna nu alltså få hjälp att komma tillrätta med alla läkemedel, rapporterar SR.
Astrazeneca lanserar Seroquel i depåberedning
Läkemedelsföretag lanserar ofta nya, i vissa avseenden förbättrade beredningsformer för läkemedel med syfte att förlänga sina patent. Inte minst har Astrazeneca återkommande tillämpat strategin, bland annat för omeprazol (Losec).
Nu har företaget ansökt om EU-godkännande för en ny depåberedning av det storsäljande läkemedlet mot schizofreni och bipolär sjukdom, Seroquel. Den nya formuleringen heter Seroquel SR, och skyddas av patent fram till 2017.
För flera andra av de så kallade atypiska neuroleptiska läkemedlen finns redan vidareutvecklade beredningsformer på marknaden, exempelvis Risperidon Consta och Zyprexa Velotab.
Läkemedelsverket varnar för preparat med röd solhatt
Echinacea, röd solhatt, ingår ensamt eller i kombination med andra växtextrakt i ett flertal godkända naturläkemedel för lindring av symtom vid förkylning.
Ett flertal rapporter om överkänslighetsreaktioner i form av angioödem, andningspåverkan och blodtrycksfall har nu rapporterats i Sverige och andra länder, och publicerats i den vetenskapliga litteraturen.
Nya varningar har därför införts i produktinformationen för godkända naturläkemedel som innehåller Echinacea, meddelar Läkemedelsverket.
Svea Hovrätt gick på Arrows linje om alendronat
Läkemedelsföretaget Arrow har nu, enligt företagets vd Stefan Melin, återupptagit försäljningen av osteoporosläkemedlet Alendronat eftersom Svea Hovrätt funnit det som sannolikt att det patent som MSD åberopat för sin alendronatprodukt Fosamax inte är giltigt.
Eftersom hovrätten finner det troligt att patentet inte är giltigt upphäver domstolen tingsrättens tidigare beslut om vitesförbud, det vill säga att Arrow inte fick sälja sitt alendronatpreparatet.
Men det betyder inte att Arrows produkt i dagsläget är utbytbar mot Fosamax. Det är nämligen en separat rättstvist som ligger hos Kammarrätten. ( Se mer om det i länkad artikel)
Men Stefan Melin hyser, som han säger, gott hopp om att även den tvisten bör gå hans väg.
Domen i Svea Hovrätt kan överklagas till Högsta domstolen.
Farmaciförbundet efterlyser tidplan för avreglering
– För våra medlemmar är det slitsamt och frustrerande att arbeta i ovisshet under en lång tid, säger Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson.
I budgetpropositionen som presenterades den 16 oktober sägs det klart att den nya regeringen vill avreglera apoteksmonopolet och ska ?återkomma i frågan?. Där klargörs också att lagen om handel med läkemedel ska ändras så att det görs möjligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med såväl receptfria som receptbelagda läkemedel.
– Vi ser fram att mot en snar dialog med regeringen där vi kan framföra våra synpunkter. Vi anser att receptbelagt och receptfritt ska hållas samman och att det krävs en ny apotekslag som utgår från patientens rätt till säkerhet och kvalité, säger Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson i ett pressmeddelande
– Dessutom är vi alltså angelägna om att regeringen snarast presenterar en tidplan för avregleringen för att våra medlemmar, om möjligt, ska få arbetsro, säger Carina Jansson.
FDA godkänner ny typ av diabetesläkemedel
Sitagliptin (Januvia) är ett läkemedel som ökar kroppens egen förmåga att minska blodsockernivåerna. Det godkändes idag av det amerikanska läkemedelsverket FDA för behandling av typ-2 diabetes som tillägg till diet och motion.
Tidigare kliniska studier har visat att sitagliptin orsakar färre biverkningar än andra diabetesläkemedel. Ett av problemen med äldre läkemedel för typ-2 diabetes är att de orsakar viktuppgång, vilken inte sitagliptin gör. Resultaten tyder också på att läkemedlet är verksamt även hos de patienter som med dagens behandling har så höga blodsockernivåer att de skulle behöva insulin.
Sitagliptin verkar genom att hämma enzymet DPP-4 som bryter ner tarmhormonet GLP-1 som stimulerar frisättningen av insulin. Många läkemedelsanalytiker menar att introduktionen av klassen DPP-4 hämmare och andra läkemedel för metabola sjukdomar kommer att leda till att läkemedelskostnaderna skjuter i höjden under de kommande åren.
Loreal stämmer Aco
Kosmetikaföretaget Loreal har stämt konkurrenten Aco inför Marknadsdomstolen, MD. Loreal anser att Acos marknadsföring av vissa produkter är vilseledande då man antyder att produkterna har en medicinsk inverkan, skriver Dagens Media.
I kosmetikaregistret har Aco registrerat produkter som Mild tvål, Dubbelverkande mjällschampo, Återfuktande hårbottengel, Skyddande handsalva. Men på produkterna finns termen ?Medical? tryckt.
Det ger konsumenten ett intryck av att det skulle kunna vara fråga om ett läkemedel eller i alla fall en produkt med läkemedelsliknande kvaliteter, anser Loreal, som nu hoppas att Marknadsdomstolen är av samma uppfattning.
Aco, Apotekens Composita, säljer sina produkter enbart hos Apoteket.
Monopol slopas för såväl receptfritt som receptbelagt
Nu bekräftas dock att regeringen inte kommer att nöja sig med att endast tillåta försäljning av receptfria läkemedel i handeln.
I budgetpropositionen klargörs att lagen om handel med läkemedel ska ändras så att det görs möjligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med såväl receptfria som receptbelagda läkemedel.
Regeringen framhåller att Sverige är det enda land i OECD-området som har monopol på apoteksverksamheten.
I syfte att garantera en “fortsatt säker och trygg läkemedelsförsörjning samt att öka tillgängligheten, servicegraden och prispressen” har regeringen för avsikt att avskaffa apoteksmonopolet och istället införa nya regler för detaljhandel med läkemedel.
Fler detaljer än så ges inte i budgetpropositionen. Regeringen kommer att återkomma med detaljerade förslag.
Födda utanför Sverige får sämre behandling efter hjärtinfarkt
Var man är född tycks ha stor betydelse för om man efter en hjärtinfarkt ska få den läkemedelsbehandling som Socialstyrelsen anger i sina riktlinjer för vården.
– I stort sett är det 25 procents större risk att den som är född i ett land utanför EU inte får de rekommenderade läkemedlen jämfört med svenskfödda, säger Måns Rosén ordförande för SBU.
På EPC Epidemiologiskt centrum, där Måns Rosén fram till nyligen varit chef, har man genom att samköra det nya läkemedelsregistret med andra hälsodataregister funnit att vård på lika villkor inte tycks gälla när det gäller läkemedelsbehandling efter akut hjärtinfarkt.
Kön och utbildning spelar mindre roll
I studien har man följt upp samtliga som för första gången vårdades för akut hjärtinfarkt åren 2003-2004 och som levde hösten 2005, drygt 28 000 individer. Information om deras läkemedelsbehandling under juli till och med oktober 2005 har hämtats i läkemedelsregistret.
Man har undersökt i vilken mån de hämtat ut recept på de prioriterade läkemedelsgrupperna ASA, betablockerare, statiner och ACE-hämmare.
Uppgifter om utbildning och födelseland har hämtats från ytterligare två register.
Medan man inte fann några anmärkningsvärda skillnader i behandling beroende på kön och utbildning, tycks det som att födelseland har stor betydelse för vilken vård patienten får efter sin hjärtinfarkt.
Efter att ha justerat för kön, utbildning, ålder, diabetes och stroke visar det sig att personer födda i Norden får en läkemedelsbehandling mest liknande den som svenskfödda får, medan de som är födda utanför EU får den behandling som skiljer sig mest.
Många fler får ingen behandling
Medan drygt fem procent av de svenskfödda inte hämtat någon av de fyra rekommenderade läkemedelssubstanserna var det drygt tolv procent av de födda utanför EU som inte gjort det.
Och för varje rekommenderat läkemedel gäller att gruppen utanför EU ligger betydligt lägre vad gäller uthämtade läkemedel.
Vad skälet är till den här ojämlikheten ger studien inga svar på.
– En kan ju vara att medlen förskrivs i samma grad som till svenskar men inte hämtas ut.
Men Måns Rosén tror nog inte att det är den huvudsakliga förklaringen, eftersom man också tagit hänsyn till utbildning i analysen.
– Andra förklaringar jag fått är att kommunikationen mellan patienter
och läkare inte fungerar perfekt. Ibland kan det behövas tolk vilket kräver tid som inte finns och därmed kanske förskrivningen blir annorlunda.
– Men allt detta är spekulationer, vad som behövs är förstås att man går vidare och söker svar på varför det ser ut så här, och om det också gäller andra behandlingar.
Monopolutredare går till läkemedelsindustrin
Lönnberg är huvudansvarig för den statliga utredning som i våras lade fram ett delbetänkande om försäljning av nikotinläkemedlen i handeln. Det resterande utredningsuppdraget om formerna för apoteksmonopolet är inte slutfört.
Den nya regeringen har ännu inte beslutat något om utredningens framtid, men åsikten att den kommer att läggas ned mot bakgrund av regeringens ambitioner att omreglera apoteksmarknaden är utbredd.
Anders Lönnberg har tidigare bland annat arbetat som chef för Saco, varit statssekreterare samt ordförande i Stockholms läns landstings ägandeutskott. Han har dock aldrig tidigare arbetat inom läkemedelsindustrin.
Anders Lönnberg, för närvarande på semester i Asien, bekräftar för Läkemedelsvärlden att han tillträder sitt nya jobb den 1 november.
Utredning föreslår åtkomst till egen journal via nätet
Nästa vecka kommer den försenade Patientdatautredningen sannolikt att överlämna sitt huvudbetänkande till socialminister Göran Hägglund.
Man kommer bland annat att föreslå ett nytt regelsystem som ska göra det möjligt för vårdgivare inom hälso- och sjukvården att ta del av patientuppgifter som en annan vårdgivare har registrerat.
Utredarna vill också tillåta privatpersoner att få direktåtkomst till
den egna patientjournalen via internet.
Ett projekt med denna inriktning i Uppsala läns landsting häromåret stoppades efter att länsrätten kommit fram till att åtkomst till den egna patientjournalen via internet inte var förenligt med gällande lagstiftning.
? Vi tycker att dagens lagstiftning är otidsenlig med tanke på vilka möjligheter dagens informationsteknik erbjuder. Vi föreslår därför att vårdgivare ska få rätt att låta enskilda patienter ta del av sina patientuppgifter, säger Sigurd Heuman, ordförande i
Patientdatautredningen till nyhetsbrevet Pharma Online.
Vad gäller de läkemedelsfrågor som omfattas av utredningen kommer man att begära förlängd utredningstid.
Socialministern tveksam till utförsäljning av Apoteket
Den nye socialministern Göran Hägglund vill skynda långsamt vad gäller avregleringen av detaljhandelsmonopolet för läkemedelsförsäljningen.
I en intervju i Dagens Medicin ställer han sig tveksam till en utförsäljning av Apoteket.
Han säger sig främst vilja ha in fler aktörer på marknaden och på det sättet skapa konkurrens.
– Jag tror det är den kloka vägen att gå.
Om det blir utförsäljning kommer det att ske “först i ett andra steg”. Inriktningen är fler aktörer, inte i första hand en utförsäljning eller privatisering av Apoteket, anser den nye socialministern.
Begränsad subvention för inhalerat insulin
Enligt LFN finns en stor osäkerhet i den hälsoekonomiska bedömningen av Exubera, som visar att "nyttovinsterna för att slippa injektioner måste vara betydande för att Exubera ska vara kostnadseffektiv".
LFN menar därför att läkemedlet endast bör subventioneras för patienter med betydande svårigheter att injicera insulin.
Subventionen gäller, med detta villkor, vuxna patienter med typ 2-diabetes "som först har provat tablettbehandling med en kombination av minst två diabetesläkemedel utan tillfredsställande effekt".
Utöver detta omfattas vuxna patienter med typ 1-diabetes som har svårigheter att injicera vanligt insulin, när Exubera "ges som tillägg till injicerat långtids- eller medellångtidsverkande insulin", för patienter där "de potentiella fördelarna med tillägg av inhalerbart insulin överväger eventuella risker".
– Vi glädjer oss åt LFN:s beslut gällande Exubera och ser det som ett bevis på att LFN välkomnar teknisk utveckling vilket här gagnar de patienter med diabetes som bäst behöver en alternativ behandlingsform, säger Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer i ett pressmeddelande.
Den brittiska läkemedelsvärderande myndigheten NICE meddelade i våras i ett preliminärt utlåtande att man avråder från subventionering av Exubera (se nyhet länkad i högermarginalen).