Månads arkivering augusti 2006

Antikoagulantia i särskild beredningsform

Samuel Lagercrantz
-
0

Substansen har samma verkningsmekanism som Exarta, ximelagatran, som i kroppen omvandlas till den aktiva formen melagatran, men en annan kemisk sammansättning. Principen med en pro-drug som sedan omvandlas till en aktiv metabolit är också densamma.
Astrazeneca uppger att de drog in melagatran/ximelagatran på grund av en rapport om allvarlig leverpåverkan vid prövning av förlängd användning.

Mindre leverpåverkan
Gunnar Olsson, Astrazenecas chef för läkemedelsutveckling inom områdena hjärta/kärl och mage/tarm, berättar att studier tyder på en gynnsammare biverkningsprofil för uppföljaren.
I en fas II-studie, där över 160 patienter behandlades med AZD0837, skilde sig inte en terapeutisk dos av AZD0837 från warfarin vad det gällde inverkan på levern. När melagatran/ximelagatran på sin tid prövades i liknade undersökningar såg man däremot att levern påverkades, berättar Gunnar Olsson. Han menar att det tyder på att den nya substansen inte kommer att stöta på samma problem som föregångaren.
– Det behövs större studier för att kunna göra en helt säker bedömning, men idag ser jag definitivt AZD0837 och Exarta som olika i leverhänseende.
Warfarin är sedan melagatran/ximelagatran dragits tillbaka åter det enda blodförtunnande medlet i tablettform, men det hoppas Astrazeneca ändra på.
– Många patienter upplever att warfarin är en krånglig behandling. Dessutom sker det många interaktioner med livsmedel och läkemedel. Och i Läkemedelverkets rapporter för allvarliga biverkningar hamnar warfarin i topp varje år, säger Gunnar Olsson.

Särskild beredningsform
Han berättar att Astrazeneca har tagit fram en särskild beredningsform för att uppnå så jämn plasmakoncentration som möjligt. Svängningar i effekt över tid hos blodförtunnande medel kan få förödande konsekvenser. Är det för hög halt läkemedel i blodet ökar risken för blödningar och är halten för låg kan patienten drabbas av en blodpropp. Därför är det viktigt att plasmakoncentrationen hålls jämn.
I likhet med melagatran hämmar AZD0837 trombin, vilket gör att fibrinogen inte omvandlas till fibrin och koagulationskaskaden bryts i sitt slutskede.
Gunnar Olsson säger att kandidaten har sin största målgrupp bland patienter med förmaksflimmer eftersom risken för slaganfall till följd av blodpropp ofta är flerfaldigad hos den gruppen.
Astrazeneca vill inte uttala sig om när företaget tror att substansen kommer att bli tillgänglig för patienter, men uppger att det inte kommer att ske före år 2008.

SSRI under graviditeten ger lägre födelsevikt

Birgitta Gerne
-
0

Utgångspunkten till studien, som publicerades i augustinumret av Archives of General Psychiatry, var att särskilja effekten av antidepressiv behandlingen hos mamman från den påverkan på fostret som sjukdomen i sig ger.

Forskarna vid University of British Columbia, Vancouver undersökte data från närmare 120 000 nyfödda mellan 1998 och 2001. Fjorton procent av mödrarna hade diagnosen depression. Forskarna jämförde 1451 barn till depressiva mödrar som behandlats med SSRI under graviditeten med 14 234 barn till mödrar med obehandlad depression.

De fann att det var signifikant fler barn som hade försämrad lungfunktion i SSRI-gruppen samt att de i genomsnitt stannade längre tid på sjukhus. Födelsevikten var också lägre i den gruppen och en större andel var födda före vecka 37.

Forskarna påpekar att resultatet motsäger hypotesen att behandling av deprimerade mödrar med SSRI under graviditeten skulle minska risken för komplikationer hos fostret.

Läkemedel mot missfall ökar cancerrisken hos döttrar

Birgitta Gerne
-
0

Cirka två miljoner kvinnor i USA använde dietylstilbestrol (DES), som förskrevs från slutet av 1940-talet till början av 1970-talet för att förhindra missfall.

En studie som publicerades i augustinumret av Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention (2006;15:1509-1514) visade att kvinnorna, i USA kallade ?DES Daughters?, som nu har blivit 40 år och äldre löper nästan dubbelt så stor risk att drabbas av bröstcancer jämfört med oexponerade kvinnor i samma ålder. Enligt studien kan risken vara ännu större för kvinnor över 50 år, men dessa var så få att det inte gick att göra en säker analys.

Ovälkomna nyheter
Studiens huvudförfattare Julie Palmer, professor i epidemiologi vid Boston University School of Public Health, USA, menar att det är ovälkomna nyheter eftersom så många kvinnor runt om i världen vars mödrar använt DES nu närmar sig den ålder när bröstcancer blir vanligare.
Studien visade både att DES-exponerade kvinnor utvecklade bröstcancer snabbare än andra kvinnor efter 40 år samt att den största risken fanns hos kvinnor vars mödrar använt den högsta dosen av läkemedlet.

Därför uppmanar författarna kvinnor som vet att deras mammor använt läkemedlet att genomgå regelbundna mammografiundersökningar samt att inte använda hormonersättning för behandling av klimakteriebesvär.

Höjer östrogennivåerna
När DES utvecklades 1938, trodde läkarna att låga nivåer av östrogen hos gravida kvinnor kunde leda till spontan abort eller för tidig födsel. Men 1953 visade en klinisk studie att läkemedlet inte gav någon effekt alls när det gällde att förebygga missfall. I USA fortsatte dock användningen fram till 1971 då forskare upptäckte att DES ökade risken för att utveckla en ovanlig form av cancer i vagina och livmoderhalsen hos döttrar till dessa kvinnor.
Sedan upptäckte man också en viss ökad risk för bröstcancer hos kvinnorna som använt läkemedlen.
För att undersöka cancerrisken hos döttrarna stödde National Cancer Institute i USA en långtidsstudie som samlade in alla hittills kända data. Den aktuella studien bygger på en analys av dessa data och baseras på 4 817 kvinnor vars mödrar använt DES samt 2 073 kvinnor i en kontrollgrupp.
Hittills har 102 fall av invasiv bröstcancer upptäckts. Efter hänsyn till andra variabler, som ålder för första barn och antalet barn, som man vet kan påverka risken för bröstcancer visade studien att kvinnor över 40 år som exponerats för DES hade 1,9 gånger högre risk jämfört med kvinnor i kontrollgruppen. Bara ett fåtal dödsfall har inträffat så där kan man inte dra några slutsatser om risk.

Miljöfaktorer kan påverka
Studien är troligen den första som ger direkta belägg för att exponering för höga halter östrogen under fostertiden kan vara en riskfaktor för att utveckla bröstcancer senare i livet, menar Julie Palmer.
Forskarna vet inte exakt hur DES ökar risken för bröstcancer, men en teori går ut på att den höga halten östrogen under fostertiden ökar antalet stamceller för bröstvävnadsceller och att dessa senare kan omvandlas till cancerceller.
Det finns därför en oro att olika miljöfaktorer som ökar exponeringen för östrogen hos foster kan ha samma effekt och forskarna menar att man bör ta mer hänsyn till sådan miljöpåverkan.

Lagom är bäst
Professor Britt-Marie Landgren, enheten för obstetrik och gynekologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, tycker inte att det är förvånande att man upptäckt en ökad risk för bröstcancer hos döttrarna. Man såg redan på 1970-talet att det fanns en ökad risk för cancer i slidan hos döttrarna, påpekar hon.
– Medlet användes i liten utsträckning i Sverige och under väldigt kort period, vilket vi är glada för idag. Vi var inte riktigt lika övertygade om att läkemedlet kunde förhindra missfall.
Men hon tycker inte att man kan dra slutsatsen att dessa kvinnor inte ska använda östrogenpreparat över huvud taget.
– I USA är man lite hysterisk i sådana här frågor. Vid östrogenbehandling svänger det från att det ena dagen hjälper mot allt för alla till att det nästa dag är livsfarligt. Det finns nackdelar med att överdriva åt båda hållen.
Hon tycker att dietylstilbestrol är ett bra exempel på att lagom är bäst.
Enligt Birgitta Pettersson på Läkemedelsverket har det funnits flera preparat med dietylstilbestrol registrerade i Sverige, det sista avregistrerades 1980.

Hiv undkommer läkemedel i tarmslemhinnan

Birgitta Gerne
-
0

Med antiretroviral kombinationsbehandling (HAART) kan hiv idag hållas under kontroll under många år även om sjukdomen inte kan botas. Amerikanska forskare har nu upptäckt att viruset kan gömma sig i tarmslemhinnan och att det fortsätter att föröka sig där trots att blodprov tyder på att läkemedelsbehandlingen gett effekt. Resultaten av den treåriga studien publicerades i augustinumret av Journal of Virology (2006;80: 8236-8247).
Forskarna vid University of California Davis Health System menar att den viktigaste kampen mellan virus och smittade individer sker i tarmen omedelbart efter infektion och att man därför bör fokusera på att förbättra behandlingen av tarmslemhinnan. Lymfatisk vävnad i tarmen svarar för 70 procent av kroppens immunsystem.
HAART verkar genom att sänka virusmängden i kroppen samt öka antalet T-lymfocyter som är viktiga för kroppens immunförsvar. Läkare som behandlar hivpatienter har länge litat på blodprov som visar antalet viruspartiklar och T-lymfocyter för att följa behandlingens effekt. Men enligt studien bör man även ta biopsier från tarmen.
I den aktuella studien följdes tio patienter via blodprov och prov från tarmen före och efter tre års behandling med HAART. Forskarna fann att immunsystemets funktion i tarmen återhämtade sig mer vid slutet av behandlingen hos nyligen infekterade individer än hos de med kronisk infektion. Forskarna menar att antiinflammatoriska läkemedel kan förbättra effekten av antiviral terapi samt att gener som är involverade i uppbyggnad eller nedbrytning av lymfatisk vävnad i tarmen är nya intressanta mål för läkemedelsterapi.
Deras slutsats är att patienter som behandlas med HAART bör övervakas via biopsier från tarmen och att tarmens immunfunktion bör stärkas med antiinflammatoriska läkemedel.

Imatinib kan öka risken för hjärtsvikt

Birgitta Gerne
-
0

Sedan introduktionen för ett par år sedan av imatinib har behandlingsmöjligheterna förbättrats väsentligt för många patienter med kronisk myeloisk leukemi, KML. Men två nya studier på läkemedlets effekt hos människa och möss avslöjar en oväntad risk för hjärtsvikt.
Forskare vid Jefferson Medical College i Philadelphia, USA, undersökte tio patienter som led av hjärtsvikt vid behandling med imatinib. Ingen av patienterna hade haft hjärtproblem tidigare, men efter en till 14 månaders behandling med läkemedlet minskade hjärtats pumpförmåga. När forskarna undersökte hjärtvävnad från två av patienterna fann de cellförändringar som är karaktäristiska för hjärtsvikt. I en annan studie gav forskarna imatinib till friska möss. Efter tre veckor uppvisade mössen en minskning i hjärtats pumpförmåga.
Imatinib verkar genom att hämma två cancerorsakande protein i kombination, bcr-abl. Den aktuella studien pekar ut hämning av abl som den faktor som leder till hjärtsvikt.
Genom behandling med imatinib överlever cirka 90 procent av patienterna med KML fem år eller längre. Innan läkemedlet godkändes 2001 var den genomsnittliga överlevnaden mindre än fem år. Trots läkemedlets framgång har senare studier visat att läkemedlet inte verkar hos en femtedel av patienterna. Dessa får ofta nyare läkemedel som hämmar samma protein och som därför troligen också kan orsaka hjärtproblem, menar forskarna. Längst i utveckling har dasatinib kommit.
Forskarna, som förhandspublicerade sin studie i Nature Medicine den 23 juli, poängterar att det inte är fråga om att stoppa behandlingen av läkemedlen, men att patienternas hjärtfunktion bör övervakas noga.

Vänta med kloramfenikol ögondroppar

Birgitta Gerne
-
0

Enligt en studie som publicerades i BMJ den 17 juli 2006 går det lika bra att avvakta med förskrivning av antibiotika för behandling av bakteriell ögoninfektion som att behandla direkt.
I studien ingick 307 vuxna och barn i södra England. Patienterna fick antingen kloramfenikol ögondroppar direkt, efter tre dagar eller ingen behandling alls. De som fick behandling efter tre dagar blev symtomfria efter 3,9 dagar, omedelbar antibiotika efter 3,3 dagar och kontrollgruppen efter 4,8 dagar.
Forskarna drar slutsatsen att fördröjd förskrivning av antibiotika är ett bättre val eftersom det minskar antibiotikaanvändningen, ger ungefär likartad varaktighet av symtom samt enligt studien minskade antalet återbesök för ögoninfektion.

Receptfritt dagen efter-piller godkänt i USA

Läkemedelsvärlden
-
0

Det i USA mycket kontroversiella akut p-pillret, som fyndigt kallas Plan B, görs nu alltså tillgängligt receptfritt för alla som är 18 år eller äldre. Sedan 1999 har det funnits tillgängligt på recept.

Plan B kommer bara att säljas bakom disk på apotek, som måste kontrollera fotolegitimation på alla som köper. Flickor yngre än 18 år måste fortfarande först gå till en läkare. Något som både tillverkaren, lagstiftare och andra sagt att de vill ändra på. Åldersrestriktionen kommer, efter krav från FDA, att kontrolleras av företaget bakom Plan B, Barr Pharmaceuticals.

Bland flera grupper i samhället är Plan B ett önskat tillskott då det i USA varje år sker tre miljoner oplanerade graviditeter. Andra som är kritiska till läkemedlet menar att det ökar risken för friare sexuella kontakter.

Redan 2003 lämnade tillverkaren, Barr Pharmaceuticals, in en ansökan till det amerikanska läkemedelsverket FDA. Men starkt motstånd från anti abort-grupper har försenat processen.

Plan B innehåller levonorgestrel och ska tas inom 72 timmar efter ett oskyddat samlag. Enligt de studier som ligger till grund för FDA:s godkännande minskar då risken med 89 procent för en oönskad graviditet. Ju tidigare tabletten tas desto bättre är effekten.

Biverkan av azatioprin förklarad

Birgitta Gerne
-
0

Det immunsuppressiva läkemedlet azatioprin, som bland annat används i samband med organtransplantation, kan hos vissa patienter ge allvarlig benmärgshämning. Forskare vid Uppsala universitet har i en artikel i tidskriften Molecular Pharmacology, visat att orsaken till att bara vissa patienter drabbas beror på skillnader i enzymuppsättning.
Azatioprin aktiveras av olika glutationtransferaser som finns i kroppens celler. Den farmakologiska effekten beror på frisättning av 6-merkaptopurin. Den skadliga effekten uppstår då patienter får en obalans i frisättningen av 6-merkaptopurin samt toxiska nedbrytningsprodukter.
Enligt Bengt Mannervik, som lett studien, kan resultatet ge viktig information för att biverkningarna ska kunna motverkas.

Kvinnor publicerar inte

Birgitta Gerne
-
0

Under de senaste 40 åren har andelen kvinnliga läkare ökat allt mer, men det märks inte bland författarna i ledande vetenskapliga tidskrifter. Det visar en studie som publicerades i New England Journal of Medicine.
I studien undersöktes könsfördelningen från 1970 och därefter vart tionde år. Andelen kvinnliga förstaförfattare steg från 5,9 procent 1970 till 29,3 procent 2004. Studien visar också att fördelningen mellan olika forskningsfält är skev. Kvinnliga ledande författare ökade mest i tidskrifterna Obstetrics & Gynecology samt Journal of Pediatrics men obetydligt i Annals of Surgery.

Rivastigmin plåster gav effekt

Birgitta Gerne
-
0

Plåster med rivastigmin (Exelon) har i en ny studie visat positiv effekt på patienter med Alzheimers sjukdom. Den globala studien, som leddes av professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet i Stockholm, visar att plåstret gav effekt på en rad symtom samt förenklade tillvaron för sjuka och anhöriga.

Läkemedelsindustrin allt oftare i amerikanska rättegångar

Läkemedelsvärlden
-
0

Rättegångarna som berör det indragna smärtläkemedlet Vioxx har dominerat nyhetsrapporteringen, men läkemedelsindustrin står inför flera andra rättsliga utmaningar.

Under de senaste åren har exempelvis mer än 6000 stämningar inlämnats vad gäller fyra läkemedel som finns på marknaden; Neurontin, Seroquel, Ortho Evra och Prempro. Åklagarnas angreppspunkt är genomgående att tillverkarna inte informerat tillräckligt om riskerna, och/eller inte utvärderat läkemedlen tillräckligt i kliniska studier.


Enligt juridikprofessor Lars Noah vid University of Florida har advokaterna "alltmer börjat tillämpa en löpandebandstrategi för angrepp mot en industri som befinner sig i tobaksriket vad gäller sin låga popularitet".

Svenskt diabetesvaccin lovande i fas II

Läkemedelsvärlden
-
0

De 35 patienter som fick läkemedlet, som är baserat på proteinet GAD65, producerade uppskattningsvis dubbelt så mycket måltidsrelaterat insulin mätt som så kallad C-peptid 15 månader efter den första behandlingen, jämfört med de som fått placebo.

Inga större säkerhetsproblem observerades i studien, där patienterna fick läkemedel eller placebo injicerat två gånger.

Läs mer i Läkemedelsvärlden 10/06.


 

ASA kan minska risken för oförklarade missfall

Birgitta Gerne
-
0

Bildningen av blodproppar är en teori till orsaken bakom upprepade missfall. Därför undersökte forskare från Tel Hashomer i Israel effekten av behandling med ASA eller enoxaparin (Klexane) hos 104 gravida kvinnor som tidigare haft flera oförklarade missfall. Studien publicerades i augustinumret av Fertility and Sterility (2006;86:362-366).

Resultatet visar att båda behandlingarna gav positivt resultat, över 80 procent av kvinnorna födde levande barn. Det är fler än det brukar vara hos kvinnor som tidigare haft flera missfall. Det brukar vara mellan 40 och 60 procent.
Fem kvinnor i varje grupp födde för tidigt och komplikationer hos fostren var något vanligare i ASA-gruppen.

Forskarna drar slutsatsen att trombosbehandling kan rekommenderas för kvinnor efter tre eller fler missfall.

Apotekets receptverksamhet i ekonomisk balans

Läkemedelsvärlden
-
0

Exkluderas de senare är resultatförbättringen 281 miljoner kronor jämfört med första halvåret i fjol.

Företaget förklarar det förbättrade resultatet med produktivitetsförbättringar i receptverksamheten, som nu anses vara i ekonomisk balans.

Per Matses, vice vd på Apoteket, menar att detta i sin tur har två huvudförklaringar.
– Dels har antalet anställda minskat inom denna verksamhet, dels har försäljningen av receptbelagt ökat. Det nuvarande resultatet kan ses som en ganska rimlig resultatnivå för Apoteket till skillnad från underskottet första halvåret i fjol, säger han till Läkemedelsvärlden.

Axfood tonar ned aggressivt språkbruk om nikotin

Läkemedelsvärlden
-
0

I januari i år, sedan åklagaren dragit tillbaka sin överklagan till hovrätten i Hanner-målet, beskrev Axfood det som fritt fram att sälja rökavvänjningsmedel och lovade att förse sina butiker med nikotintuggummi och nikotinplåster.

Så blev dock aldrig fallet, och istället presenterade utredaren Anders Lönnberg i februari sitt delbetänkande om en allmän avreglering av försäljningen av nikotinmedel.

Nu tonar Axfood ned sitt aggressiva språkbruk från i vintras.

– Det har hänt saker under resans gång och nu avvaktar vi tills de nya reglerna är på plats, säger Niklas God på Axfood.

Istället lär Axfood, liksom flera andra aktörer, sannolikt börja sälja nikotinläkemedel när det nya regelverk som statens utredare Anders Lönnberg föreslagit väntas träda i kraft i april nästa år.

Så stänger hiv av immunförsvaret

Ewa Lundborg
-
0

Enkelt uttryckt stänger hiv-viruset av cellerna via en molekylär strömbrytare på T-cellerna, celler som annars skulle attackera viruset.
I provrör har Bruce Walker och hans forskarteam kunnat återuppliva T-cellerna genom att blockera ?strömbrytaren? PD-1 (programmerad död ? 1).
Att se om T-cellerna blivit förstörda, eller bara felaktigt programmerade var en av de grundläggande frågor forskarna ville ha svar på.
– Och vi upptäckte att de hade förmågan att fungera, de hade bara stängts av, säger Bruce Walker i ett pressmeddelande.
Enligt forskarna finns läkemedel som blockerar PD-1 redan tillgängliga, vilket innebär att kliniska studier skulle kunna starta inom kort. Men fler studier behövs eftersom läkemedlen skulle kunna ge upphov till allvarliga biverkningar, till exempel autoimmuna reaktioner som triggar immunförsvaret att attackera egna celler.
Studien publicerades i nätupplagan av tidskriften Nature.

1234Sida 3 av 4