Månads arkivering juni 2006

Helhetssyn viktig vid långvarig smärta

Esbjörn Börjesson
-
0

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta och många av de drabbade är idag sjukskrivna, under behandling eller väntar på behandling. De direkta och indirekta kostnaderna för samhället beräknas uppgå till 87,5 miljarder.
Samordnade rehabiliteringsprogram som pågår under lång tid och hjälper patienten på flera olika plan, så kallad multimodal rehabilitering, är den metod som bäst lindrar smärta. Det är statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som i sin rapport om långvarig smärta sett att patienter som genomgår multimodal rehabilitering får bättre rörlighet, oftare återgår till arbetet och har färre sjukdagar än de som inte har fått sådan behandling.
Långvarig smärta är ett samlingsnamn för flera olika smärttillstånd som pågått i minst tre månader. Tillståndet skiljer sig från akut smärta genom att det sker permanenta förändringar i nervbanor och vävnader.
– Ett smärtminne startas i hjärnan och kanske även ute i nerverna som gör att kroppen reagerar annorlunda än normalt, säger Märta Segerdahl, docent och överläkare i anestesi och smärtlindring.
För den drabbade innebär sjukdomen inte bara smärta utan även en allmänt försämrad livskvalité med trötthet, sömnstörningar och depression. Vid en multimodal rehabilitering blir patienten hjälpt med alla symptom, inte bara smärtan. Rehabiliteringen ska ske med hjälp av olika team där sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, psykologer och sjukgymnaster kan ingå.
SBU rekommenderar inte enbart läkemedelsbehandling, däremot är läkemedel en viktig del av behandlingen. Alla sätt som kan minska smärtan gör vardagen lättare för den som är drabbad.
Vid behandling av långvarig värk måste det fastställas om patienten har vävnadssmärta, nervsmärta eller smärta på grund av psykologiska faktorer. Läkemedel varierar i effekt beroende på vilken typ av smärta det är. Om all smärta behandlas likartat är det fler patienter som inte blir hjälpta.
Men trots anpassad behandling är det många, nästan hälften av alla patienter, som inte får hjälp av de mediciner som finns idag.
– Vi vet för lite om hur smärtan verkar biologiskt och därför är det svårt att behandla den, säger Märta Segerdahl.

Oväntat om läkemedel
De läkemedel som används idag mot långvarig värk är paracetamol, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat), antidepressiva läkemedel, morfinpreparat, capsaicin och epilepsiläkemedel.
En nyhet från SBU-rapporten är att morfinpreparat lindrar vid neuropatisk smärta, något som tidigare inte varit fastställt. Att capsaicin hjälper mot värk i småleder är inte heller allmänt känt.
Flera av de olika läkemedlen fick bättre effekt när de kombinerades med varandra. Exempelvis får det morfinliknande preparatet tramadol bättre effekt mot nervsmärta om det tas med paracetamol.
– Om medicinerna verkar på bred front kan de ibland hjälpa bättre. Nackdelen är att också risken för biverkningar ökar, säger Märta Segerdahl.
Många av de läkemedel som används idag vid behandling av smärta togs ursprungligen fram för andra indikationer, till exempel antidepressiva medel. Men enligt Märta Segerdahl behöver inte ett smalt läkemedel fungera bättre.
– Man kan säga att kroppen är ekonomiskt byggd vilket gör att flera receptorer på olika ställen i kroppen kan reagerar på samma medel. Ett exempel på sådana mediciner är tricykliska antidepressiva medel, som påverkar både hjärnan och nervsystemet.

Använts mycket länge
Men helt klart behövs det fler läkemedel för behandling av smärta. Enligt Märta Segerdahl har det bara kommit ett fåtal nya läkemedel under de senaste femton åren.
– De flesta preparaten som används idag är flera tusen år gamla, några exempel är morfinpreparat eller antiinflammatoriska medel från pilbark.
Neuropatiska smärtor, fibromyalgi, muskelvärk samt värk i nacke och rygg är exempel där läkemedelsbehandlingens effekt för patienterna varierar kraftigt. Förhoppningen är att nya mediciner skulle kunna hjälpa dessa patientgrupper.
Eftersom behandling med läkemedel vid långvarig smärta pågår under lång tid och smärtlindringen varierar mycket mellan drabbade är det viktigt att behandlingen är väl utprovad för den enskilde patienten. Vanliga problem vid längre medicinering är att patienten får kraftiga biverkningar och upplever en sämre smärtlindrande effekt från läkemedlet.
Bra mediciner och fungerande rehabilitering är viktigt för patienten men även för samhällets ekonomi. Förhoppningen med rapporten är att minska både de ekonomiska utgifterna och det mänskliga lidandet som finns. Det ska ske genom att få bort de verkningslösa behandlingsmetoderna och lyfta fram de effektiva.
– Vi hoppas att rapporten kommer till användning på alla nivåer, både för sjuksköterskor såväl som politiker, säger Susanna Axelsson, projektledare för SBU-rapporten.

Kronisk smärta efter operation

Esbjörn Börjesson
-
0

Enligt en studie publicerad i tidningen Lancet beror smärta efter en operation ofta på att ingreppet orsakat nervskador. Men enbart nervskador gör inte att en patient utvecklar kronisk smärta, man räknar med att tio procent drabbas. Däremot kan skadade nerver i kombination med andra faktorer orsaka sjukdom. En faktor är patientens förväntningar på en kommande operation. Patienter med en negativ inställning upplever oftare akut smärta efter ett ingrepp och dessa löper också större risk att utveckla kronisk smärta.
En svensk studie på drygt 2 100 patienter vid Karolinska universitetssjukhuset fick resultat som tydde på ett samband mellan obehandlad akut smärta och utveckling av kronisk smärta.
Men idag finns det i Sverige inga generella riktlinjer för hur man förebygger akut smärta före och efter en operation.
– En bra metod är att låta patienterna i samband med narkosbedömning besöka en anestesiavdelning där de kan ställa frågor om smärta, säger Anders Wincent, biträdande överläkare på smärtsektionen vid Karolinska universitetssjukhuset och en av forskarna bakom den svenska rapporten.
En av de slutsatser som dras i Lancet är att man bör försöka minska de kirurgiska ingreppens omfattning för att undvika nervskador.

Smärta efter stroke ? vanligt men okänt

Birgitta Gerne
-
1

Svenska uppföljningar av patienter som drabbats av stroke visar att cirka en tredjedel hade ständig eller ofta smärta två år efter insjuknandet.
Tre typer av smärta efter stroke har beskrivits i de relativt få studier som finns. Nociceptiv smärta i axeln eller skuldran förekommer hos upp till 84 procent av patienterna. Två till åtta procent lider av neurogen smärta eller central poststrokesmärta. Den tredje typen är huvudvärk som kvarstår efter det akuta insjuknandet eller spänningshuvudvärk som kommer till senare. Eftersom de olika smärttillstånden kräver olika behandlingar är det viktigt att ha kunskap om vilken smärta patienten lider av.

Komplex smärta
En svensk studie av forskningssjuksköterskan Ann-Cathrin Jönsson vid Lunds universitetssjukhus, som nyligen publicerades i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry (2006;77: 590-595), visar att smärta hos strokepatienter ofta är av komplex natur. I vissa fall var det svårt att utvärdera om smärtan var klart strokerelaterad, men även om smärtan startade före insjuknandet kunde intensiteten förändras. Smärtan kunde förekomma på samma sida som strokesymtomen eller på motsatt sida.
– I båda fallen är smärtan troligen relaterad till förändringar i patienternas motoriska funktion, kroppsställning eller sätt att gå. Skuldersmärta hänger ofta ihop med graden av skada i armen, ju mer förlamad armen är desto värre är smärtan, säger Ann-Cathrin Jönsson.
Resultatet av hennes studie visar att 96 av 416 patienter upplevde smärta fyra månader efter sin stroke, vilket är 32 procent. Vid 16 månader rapporterade 62 patienter eller 21 procent smärta, men smärtintensiteten hade ökat och påverkade ofta livskvalitet och sömn.
Hon kunde se att skuldersmärta efter stroke är ett problem för vård och rehabilitering beroende på brist på kunskap, man vet idag inte vilken behandling som är bäst. Men att det är viktigt att sätta in behandling tidigt har många studier bekräftat. Ann-Cathrin Jönsson har i sin forskning sett en slående brist på uppföljning av smärtbehandlingen.

– I alla mina kontakter med patienter kändes det tydligt att man överlämnade initiativet till patienterna själva att säga ifrån om smärtbehandlingen fungerar. Om det förskrivna läkemedlet inte hjälper så får man kanske lägga till ytterligare ett läkemedel eller justera dosen.
– Det kan också vara värt att pröva alternativa behandlingar. Men det verkar som om man slentrianmässigt främst sätter in panodil, påpekar hon.

Ingen förklaring
Att smärtbehandlingen efter stroke ofta är otillräcklig och inte adekvat uppföljd bekräftas i en avhandling vid Örebro universitet av universitetslektor Marita Widar. I hennes studie fick strokepatienterna oftast receptfria läkemedel som paracetamol med otillräcklig smärtlindring till följd.
– Okunskap om diagnostik och behandling av olika typer av smärta är den största bristen, säger hon.
Studien visade att smärtan som regel började inom sex månader efter en stroke, att smärtan uppträdde så gott som varje dag samt att ingen hade fått förklaring till orsaken. Hon tycker det är anmärkningsvärt att deltagarna i studien hade lidit av smärta under i genomsnitt två år, de flesta varje dag, utan att känna till varför trots att de hade berättat om smärtan för vårdpersonalen.
Något annat som framkom i hennes studie var att både kyla och beröring kan vara smärtutlösande, något som är viktigt för vårdpersonalen att känna till.

Lamotrigin prövad
En dansk studie som publicerades i januari i tidskriften Neurology visar att epilepsimedlet lamotrigin kan minska smärtan hos strokepatienter som lider av central smärta. Den behandling som används idag är amitriptylin, men läkemedlet har inte effekt på alla och kan ge besvärande biverkningar.
Den centra smärtan förekommer ofta i områden med känselbortfall. Enligt forskarna uppstår smärtan i nervbanor i hjärnan eller ryggmärgen som leder till thalamus. Brist på känselinformation till hjärnan gör att hjärncellerna ger ett överdrivet svar på stimuli i det området i hjärnan. Lamotrigin verkar genom att minska den här överkänsligheten.
I studien ingick 30 patienter och lamotrigin minskade smärtan med i genomsnitt 30 procent och gav få biverkningar.

Kortikosteroider bör inte användas förebyggande

Birgitta Gerne
-
0

Inhalerade steroider som budesonid och flutikason minskar svullnad och inflammation i luftvägarna och hjälper till att kontrollera pip i luftrören vid luftvägsinfektion hos barn. Men en del läkare förskriver dem till små barn som anses ha risk att utveckla astma i hopp om att förhindra sjukdomsutvecklingen. Den strategin fungerar inte och bör inte praktiseras eftersom den kan innebära en ökad risk.

Den första studien, av forskare vid Arizona Respiratory Centre vid universitetet i Arizona, USA, visade att behandling med inhalerade kortikosteroider hos barn i förskoleåldern inte minskade utvecklingen av astma efter avslutad behandling.
Forskarna randomiserade 285 barn i åldern två till tre år med hög risk att utveckla astma till att få inhalerat flutikason eller placebo i två år, vilket följdes av ett behandlingfritt år. Under behandlingsperioden hade barnen som fick inhalerade kortikosteroider fler episodfria dagar, färre anfall och behövde använda mindre symtomlindrande läkemedel.
Dessutom fann forskarna vid slutet av observationsperioden att barnen i behandlingsgruppen var 0,7 cm kortare än de i placebogruppen. Under observationsåret såg forskarna ingen skillnad i dagar utan astmasymtom, antalet astmaanfall eller lungfunktion mellan de två grupperna.
I den andra studien av forskare vid Pediatriskt astmacentrum i Köpenhamn, Danmark, undersöktes användning av kortikosteroider under en period på tre år hos barn som var ännu yngre. Spädbarn från en månad och uppåt randomiserades till att få antingen två veckors behandling med budesonid eller placebo. Behandlingen sattes in efter tre dagars pip i luftrören.

Forskarna drar slutsatsen att återkommande kortikosteroidbehandling under de första tre åren har kortverkande effekt på pip i luftrören och förändrar inte sannolikheten för bestående symtom. Forskarna fann ingen skillnad i kroppslängd eller bentäthet mellan de två grupperna.
Resultatet stöder inte teorin att steroider skulle påverka sjukdomsförloppet efter avslutad behandling.

Högre dos förbättrar immunförsvaret hos äldre

Birgitta Gerne
-
0

I studien randomiserades 202 personer äldre än 65 år till fyra lika stora grupper. En grupp fick den normala vaccindosen (15 mikrogram), en grupp fick dubbelt så hög dos (30 mikrogram), en grupp fick fyra gånger normaldosen (60 mikrogram) och den sista gruppen placebo.
Den genomsnittliga åldern var 72,4 år. Alla deltagare följdes i en månad efter vaccineringen för att kolla upp eventuella biverkningar och ta blodprov för att mäta antikroppssvar.
Forskarna fann att deltagarna i högdosgruppen (60 mikrogram) hade 44 till 79 procent högre nivåer av antikroppar än de som fick normaldos. Högre doser ökade också antalet äldre frivilliga som nådde nivåer av antikroppar som anses ge skydd mot influensa. Vaccinet tolererades väl i alla dosnivåer. Trots att högre doser av vaccin orsakade fler milda biverkningar vid injektionsstället var det ingen signifikant skillnad i andra symtom som feber eller värk i kroppen.
Studien, som finansierades av National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), publicerades i senaste numret av Archives of Internal Medicine. Forskarna vid Baylor College of Medicine i Houston Texas, USA och sanofi pasteur, menar att studien är viktig eftersom den visar att en högre dos av influensavaccin kan ges säkert och därmed signifikant öka immunsvaret hos äldre personer.
Äldre personer är mest sårbara för allvarliga komplikationer av influensa eftersom de generellt har fler underliggande sjukdomar och svagare immunsystem än yngre personer. Forskarna vid NIAID menar att resultaten är ett första steg mot att utveckla nya strategier för att ge ett bättre skydd hos äldre mot influensaassocierade sjukhusinläggningar och dödlighet.
Influensa orsakar cirka 36 000 dödsfall och mer än 200 000 sjukhusinläggningar varje år i USA.

Kombination bättre vid smärta

Birgitta Gerne
-
0

Resultaten presenterades vid en smärtkongress i Texas, USA, i början av maj. I en fas III-studie ingick 719 patienter med kronisk medelsvår till svår ryggsmärta.
Patienterna randomiserades till att få antingen opioidreceptorantagonisten oxykodon enbart, en kombination av oxykodon och naltrexon i form av Oxytrex eller placebo. Under studietiden på tolv veckor uppnådde de som behandlades med kombinationspreparatet lika bra smärtlindring som de som fick enbart oxykodon trots att det är en lägre dos av substansen som ingår i kombinationen.
Kombinationsgruppen rapporterade dessutom 44 procent mindre illamående och 33 procent mindre dåsighet. Dessutom löpte patienter på kombinationspreparatet mindre risk att drabbas av fysiskt beroende.

NSAID ökar risken för hjärtsvikt

Birgitta Gerne
-
0

NSAID kan kopplas till en ökning av risken att drabbas av en första sjukhusinläggning för hjärtsvikt med 30 procent. Det visar en studie som publicerades i Heart den 22 maj.
Totalt 1 396 patienter som drabbats av hjärtsvikt för första gången jämfördes med
5 000 kontrollpersoner. Forskarna fann att patienter som hade använt NSAID löpte större risk att drabbas av hjärtsvikt än de som inte använt NSAID. Patienter som använt indometacin löpte störst risk.
Forskarna menar att NSAID bör användas med försiktighet av patienter med hög risk för hjärtsvikt.

Adalimumab hjälper mot Crohns sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

Behandling med adalimumab (Humira) dämpar den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom enligt en internationell studie där svenska patienter deltagit. Effekten kvarstår efter ett års behandling hos drygt var tredje patient och av dessa kunde en fjärdedel helt sluta med kortison. Adalimumab är sedan tidigare godkänd för behandling av reumatoid artrit och psoriasisartrit.
I studien fick 854 patienter adalimumab och efter 26 veckor med behandling varje vecka hade 46 procent kvarstående god förbättring.

Adiponektin ökar vid bantning

Birgitta Gerne
-
0

Patienter med övervikt har betydligt lägre nivåer av det nyttiga proteinet adiponektin jämfört med normalviktiga. När patienterna bantar ökar halterna av proteinet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin av Carl Johan Behre.
Adiponektin är ett ämne som tycks skydda mot typ 2-diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Minst två nya läkemedel mot diabetes har redan visat sig höja nivåerna av adiponektin och snart kommer ett nytt läkemedel mot fetma som har den effekten.

Första kvinnliga vd:n vill synliggöra MSD i debatten

Peter Örn
-
0

När Karin Bernadotte för 18 år sedan steg in genom dörrarna till MSD:s dåvarande kontor i Bromma utanför Stockholm, två timmar försenad till den intervju hon var kallad, såg hon framför sig ett kortare gästspel i bolaget. Hon var nyutbildad apotekare och ville egentligen forska inom området farmakokinetik.
– Jag gjorde min sista termin på apotekarutbildningen då en kompis på MSD ringde mig, och frågade om jag var intresserad av att söka ett konsulentjobb på MSD. Jag tänkte att jag skulle stanna på MSD i högst två år och sedan börja forska, säger Karin Bernadotte.

Redan efter ett och ett halvt år som anställd på MSD blev Karin utnämnd till produktchef, och sedan har nya utnämningar följt på varandra: markandschef, marknadsdirektör och nu verkställande direktör.

Vägen mot toppen ser nästan anmärkningsvärt rak och förutbestämd ut. Har det varit en målsättning för dig att hela tiden klättra vidare på karriärtrappan inom MSD?

– Nej, positioner i sig har aldrig varit viktiga. Däremot har det varit mycket viktigt att arbeta där jag hela tiden känner att jag utvecklas, och att jag har kul på arbetet. Jag tror att min inställning till personalen, den att jag hela tiden vill skapa bra förutsättningar för att individen ska kunna utvecklas i sitt arbete, är ett viktigt skäl till att jag utsågs till vd, säger Karin Bernadotte.
Du har också tillbringat tre år på Merck:s huvudkontor New Jersey. Är det ett krav för att nå toppen inom ett av koncernens dotterbolag och vad lärde du dig av tiden i USA?

– Ska man bli vd inom MSD så förväntas det att man har genomfört någon sorts utlandsuppdrag. I New Jersey lärde jag mig vilka processer som styr huvudkontorets världsomspännande strategi, och eftersom jag i princip varannan vecka reste till Europa och dotterbolagen lärde jag mig även en hel del om hur MSD-kulturen skiljer sig åt mellan länderna.

– Det som då slog mig mest var egentligen hur lika vi fungerar. Men det finns naturligtvis skillnader, inte minst när det gäller möteskulturen. Medan vi i norra Europa helst vill fatta beslut vid sittande möte, så handlar sydeuropéernas möten till stor del om brainstorming. Besluten fattas ofta senare, säger Karin Bernadotte.

MSD har 260 anställda i Sverige och en årsomsättning på en bit under en miljard kronor. Den totala omsättningen för Merck, med dess 62 600 anställda, ligger på motsvarande omkring 175 miljarder kronor.

Vilken möjlighet har MSD, som svarar för mindre än en halv procent av koncernens omsättning, att inför ledningen i New Jersey hävda betydelsen av verksamheten i Sverige?
– Vi har en mycket förutseende Europachef som ser till att vi når in även på huvudkontoret i USA, genom att se till att en specifik person under en viss begränsad tid har ett övergripande produktansvar för Europa men är placerad på huvudkontoret. Relativt ofta är det en skandinav, och den personen blir viktig och synlig i hela koncernen. Vi i Sverige är också mycket duktiga på att leverera. Det gäller framför allt klinisk forskning; vid många av de riktigt stora kliniska studierna spelar verksamheten i ?lilla Sverige? en betydande roll. Ta exempelvis Life-studien, i vilken Sverige hade en central roll.

– För mig som vd är det också viktigt att hela tiden tydliggöra den brygga som finns mellan grundforskningsdelen hos Merck, och den kliniska forskningen hos oss som dotterbolag.

Men klinisk forskning får allt sämre förutsättningar, i takt med att de ekonomiska resurserna tryter. Samtidigt har ni ett uppenbart egenintresse av en bevarad bra plattform inom sjukvården för kliniska studier.

På vilket sätt agerar MSD, och du som vd, för att påverka att förutsättningarna för kliniska prövningar inte blir så dåliga att Sveriges betydelse i dessa sammanhang minskar?
– Vi har förstått att det blir allt svårare att få in patienter i studier, bland annat för att personalen inom den landstingsdrivna sjukvården får allt mindre tid till förfogande. Men vi måste försöka anpassa oss på olika sätt och bli skickligare på det vi gör. Och idag har vi faktiskt fler pågående kliniska studier med fler patienter än för ett par år sedan, säger Karin Bernadotte.

– Genom vårt medlemskap i Läkemedelsindustriföreningen har vi varit mycket aktiva debattörer i dessa frågor. Men MSD som sådant har inte deltagit så mycket i den offentliga debatten. Det kan nog bland annat bero på att vi, innan jag blev vd, har haft två icke svenska vd:ar, en engelsman och en fransman. Nu tror jag det blir lättare för oss att medverka även i den offentliga debatten om den kliniska forskningens villkor.

Merck har några tuffa år bakom sig. Inte minst har turerna kring smärt- och reumaläkemedlet Vioxx (rofecoxib), som drogs in över hela världen i september 2004 efter påvisad riskökning för stroke och hjärtinfarkt, kastat skuggor över bolaget och även läkemedelsindustrin som helhet. En undersökning hösten 2005 i USA utförd av företaget Datamonitor visade att förtroendet för läkemedelsindustrin bland den amerikanska allmänheten var lägre än någonsin. Som orsak angavs turerna kring Vioxx, men också fall som rör andra läkemedel från andra bolag.

Hur har företaget och dess anställda i Sverige påverkats av historien med Vioxx?
– För oss är etik enormt viktigt och vi har en stark tro på våra värderingar. Därför kändes det extra jobbigt då bilden av oss själva påverkades genom händelserna som rörde Vioxx. Men indragningen av Vioxx har också haft positiva effekter. Vi har sedan dess haft många interna diskussioner om våra värderingar, och jag tror att turerna gällande Vioxx också har lett till att vi blivit mer sammansvetsade.

Men är inte allmänhetens låga förtroende, som den amerikanska studien visade, ett stort problem?

– Det finns motsvarande studier gjorda av Lif, som visar att allmänheten i Sverige har ett stort förtroende för läkemedelsindustrin. Det beror till stor del på den transparens som kännetecknar våra relationer med exempelvis patientorganisationer. Jag tror att det är viktigt att man separerar den situation som råder i USA från den vi har här i Sverige. När det gäller Vioxx var det ju många som faktiskt menade att vi agerade på ett bra sätt, som satte patientens säkerhet i första rummet och själva drog tillbaka läkemedlet, säger Karin Bernadotte.

MSD har vid flera tillfällen agerat ganska starkt för att hävda bolagets patent. År 2003 skrev bolaget till generikaföretag, läkemedelskommittéer etcetera, och påminde om livslängden på patentet för Zocord (simva-
statin). Alla marknadsföringsaktiviteter för generiska preparat skulle, enligt MSD, betraktas som patentintrång fram till dess att patentet upphörde. Just nu pågår en rättslig prövning av patentet för Fosamax (alendronat), och så länge en sådan prövning pågår får inget generiskt preparat säljas.

Varför driver MSD patentfrågor så hårt?

– När ett patent går ut så ska man ha generisk substitution. Det är vi helt för. Men när man börjar nagga på patenträtten måste vi säga stopp. Patentet på Fosamax har funnits sedan 1983 och gäller till 2008, och först nu har det ifrågasatts. Den ensamrätt till försäljning som patentet ger är vår belöning för de forskningssatsningar vi gör, och den är avgörande för att vi ska ha en forskande industri över huvudtaget. Jag tror inte att det är en slump att många generikaföretag gärna vänder blickarna mot Sverige. En orsak är säkert att kostnaderna för patentintrång är förhållandevis låga, säger Karin Bernadotte.

– För oss är dessa frågor extra viktiga, eftersom vår uttalade strategi är att få fram nya innovativa läkemedel som vänder sig mot stora patientgrupper och sjukdomsområden där det idag saknas bra terapier. Det är vår nisch. Vi ska inte arbeta med generiska preparat.

Ge ett exempel på ett sådant nytt läkemedel, som ni hoppas mycket på inom en nära framtid?

– Vårt nya läkemedel sitagliptin för patienter med typ 2-diabetes är ett bra exempel. Det bygger på en ny princip genom att hämma nedbrytningen av tarmhormonet GLP-1, ett hormon som stimulerar frisättningen av insulin då man äter. Läkemedlet verkar genom att blockera det enzym som bryter ner GLP-1. Vår förhoppning är att sitagliptin ska godkännas för försäljning i Sverige 2007, säger Karin Bernadotte

WHO vill öka öppenheten vid kliniska prövningar

Peter Örn
-
0

Redan för över ett år sedan beslutade European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA), till vilket bland annat Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och dess medlemmar ingår, att öka öppenheten i kliniska läkemedelsprövningar (se även LMV 6/06, sid 7). Öppenheten gäller en lång rad punkter, som var prövningarna görs, vilken sjukdom det gäller, kön och ålder på deltagare med mera. Den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea bygger upp en databas för det syftet, och en liknande finns sedan tidigare i USA.

Men WHO vill ta ytterligare ett steg för ökad öppenhet, och har beslutat att starta en portal, International Clinical Trials Registry Platform, som ska bli en knutpunkt för ett världsomspännande nätverk av register för alla typer av klinisk forskning på människa. Det kan handla om läkemedelsprövningar, men även om exempelvis nya kirurgiska metoder eller psykologiska studier. Också den forskning som bedrivs av universiteten och på sjukhus ska finnas tillgänglig för allmänheten, och för läkemedelsindustrin handlar det om att öppet redovisa prövningar även i fas I, och inte bara fas II och III i enlighet med nuvarande överenskommelser.

– Plattformen ska ange en standard på vad som bör registreras, och vår vision är att såväl företag som nationella och internationella register ansluter sig. Idag finns flera öppna nationella register, bland annat i USA och Sydafrika, och i exempelvis Kina och Indien är register på väg att byggas upp. Vi vill knyta ihop samtliga i ett nätverk och vår portal ska bli en ingång för alla som är intresserade av att få information, säger doktor An-Wen Chan på WHO:s International Clinical Trials Registry Platform i Genève.

Frivillig anslutning
An-Wen Chan menar att det är en rad samverkande faktorer som hänt de senaste åren, som minskat allmänhetens tilltro till framför allt läkemedelsprövningar, och som föranleder WHO att ta det här steget. Han pekar bland annat på turerna kring läkemedlet Vioxx (rofecoxib) som drogs tillbaka från marknaden 2004, och händelsen i London i mars i år då sex personer skadades vid en prövning med en speciell typ av monoklonala antikroppar.

Varje prövning som är länkad till portalen ska redan då den inleds uppfylla 20 punkter i en checklista, med information om sponsor, typ av sjukdom som studeras, vilken substans som prövas et cetera. Via ett tilldelat identifieringsnummer ska besökaren till portalen nå den databas i världen där själva prövningen finns registrerad. WHO ska inte själva föra några prövningsregister.
– Sökportalen ska finnas tillgänglig 2007, men sedan återstår många år innan den är fullt utbyggd. Det finns mycket kvar att göra, inte minst ifråga om kapacitetsuppbyggnad och utbildning i utvecklingsländerna, säger An-Wen Chan.

Anslutningen till WHO:s portal ska vara frivillig. Men beslutet om portalen är ett resultat av diskussioner med industrin, regeringar, patientorganisationer och redaktörer för ledande medicinska tidskrifter, och An-Wen Chan tror att intresset från prövare för att ingå blir stort. För prövarna finns flera fördelar, menar han, bland annat minskar riskerna för att studier dupliceras vilket leder till en effektivare forskning.

Överdriven oro
Det har framförts en viss oro från både industrin och akademin om att WHO:s visioner om öppenhet ska medföra konkurrensnackdelar då information ska redovisas i ett så tidigt skede. Forskare inom universitetsvärlden menar att karriären kan drabbas om nya metoder kopieras och resultat publiceras tidigare av andra, och industrin pekar på risken att kommersiellt känslig information för tidigt avslöjas för konkurrenter. Därför finns olika idéer om att i vissa fall kunna fördröja den öppna redovisningen på någon punkt i checklistan.
Richard Bergström, vd för Lif, tror inte att den risken för industrin ifråga om konkurrensnackdelar är speciellt stor.
– Oron för att man skulle tvingas att röja hemligheter är nog ganska överdriven. Det kommersiellt mest intressanta ofta det som kommer ut vid studier i fas II och fas III, där vi redan idag har överenskommelser om öppenhet, säger Richard Bergström.

– Jag är i stort sett positiv till WHO:s initiativ, och händelsen i England ledde ju till en förnyad debatt som gör den här frågan ännu mer viktig. Vi i Lif medverkar gärna i WHO:s nätverk. Jag är mer tveksam till hur det ska fungera i praktiken. Eftersom det inte är en tvingande medverkan misstänker jag att det främst blir de större företagen som har möjlighet att ingå i nätverket.
Läs mer på http://www.who. int/ictrp/.

?Fel att stänga apotek i sommar?

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 8 juni meddelade Apoteket AB att det i år är något färre sommarstängda apotek än tidigare somrar (se länk till höger). Av totalt 950 apotek stänger 51 någon tid under sommaren.

Men stängningen är helt onödig menar Sveriges Farmacevtförbund (SFF), eftersom det enligt statistik från AMS finns runt 250 arbetslösa farmacevter spridda över hela landet. Av dessa är ungefär 105 medlemmar i SFF.

? Apoteket hävdar att de finns på fel ställe i landet, men det stämmer inte när vi tittar i vår egen statistik. Vi har arbetslösa medlemmar över hela landet, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör på SFF.

Men Camilla Frankelius får mothugg från Apoteket:

? Vi har bett att få ta del av SFF:s lista på arbetssökande medlemmar för att kunna göra riktade rekryteringar men har tyvärr inte fått ta del av den, säger Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket.

? Vi får inte lämna ut våra medlemslistor till Apoteket. Vi har däremot skickat information till våra medlemmar att det finns lediga jobb och telefonnummer vart man kan vända sig, svarar Camilla Frankelius.

Apotekets uttalande, att stängningarna beror av farmacevtbrist, uppfattas enligt SFF som kränkande av många medlemmar som inte vill annat än att få ett arbete. Enligt SFF har dessutom många nyutexaminerade farmacevter sökt sig till England och Norge för att kunna få arbeta på apotek. Sannolikt finns det också ett antal pensionärer som skulle kunna tänka sig att jobba under sommaren.

? Några kampanjer eller annonser för att besätta apoteken har vi heller inte sett av, säger förbundsdirektör Lennart Axelsson till SFF:s hemsida.

? Apoteket menar också att de arbetslösa inte är flyttbara, vilket är helt fel. Många är beredda att röra på sig inom rimliga avstånd. Det handlar bara om dålig bemanningsplanering från Apotekets sida, säger Camilla Frankelius.

? Vi har haft kontakter med arbetsförmedlingar lokalt för att hitta sökande och har också fått personal den vägen. Vi har dessutom haft kontakt med högskolor för att rekrytera farmaceuter direkt från utbildningarna, samt haft lokala annonser, dock ingen nationell, säger Thony Björk.

Camilla Frankelius berättar också om många samtal från frustrerade medlemmar som beklagar sig över personalsituationen just nu på apoteken.

? Det har aldrig varit större kris än nu och man är oroliga för patientsäkerheten. Ledningen har dragit ner för mycket på personalen, det är helt klart.

I inlägg på SFF:s hemsida föreslår medlemmar att SFF borde starta ett bemanningsföretag eller en jobbförmedling, i första hand för arbetslösa men även för medlemmar som är intresserade av att byta jobb eller av tidsbegränsade anställningar.

?Apoteket verkar ju vara väldigt intresserade av att säga upp sin personal och ersätta med inhyrd bemanning från externa vinstdrivande företag. Varför inte utnyttja farmacevtmonopolet mot apoteksmonopolet och organisera oss i ett bemanningsföretag och hyra ut farmacevttimmar till Apoteket AB?? skriver signaturen Farmacevt.

?Låt oss visa själva att vi klarar av att bemanna apoteken i Sverige. Apoteket visar ju gång på gång att man inte klarar den uppgiften. Först gör man sig av med flera hundra farmacevter under våren och sen till sommaren skyller man på farmacevtbrist. Samtidigt lägger man ner sin jobbpool och klagar på dålig rörlighet.? skriver signaturen Arbetslös.

? Vi har diskuterat en sådan lösning. Det finns inga konkreta planer men helt omöjligt är det inte, säger Camilla Frankelius.

På frågan om det till och med kan vara företagsekonomiskt lönsamt för företaget att stänga ett antal apotek under sommaren svarar Camilla Frankelius:

? Visst, det är det säkert.

Thony Björk erkänner att man på Apoteket inte är nöjda med den uppkomna situationen:

? Även om det är färre stängda apotek än i fjol. Den omställningsprocess som gjorts under våren har syftat till att anpassa bemanningen till en situation som medför att vi kan klara av målet att nå balans i receptaffären vid utgången av 2006. Sett i backspegeln har det gått så snabbt att vi inte klarat av att balansera personalbehovet inför sommaren. Vi får dra lärdom inför nästa år.

Fluoxetin hjälper inte vid anorexia nervosa

Birgitta Gerne
-
0

Antidepressiva läkemedel används ofta för behandling av ätstörningar som anorexia nervosa trots att det finns dålig dokumentation för behandlingen.
Enligt en studie som publicerades i senaste numret av JAMA ( (2006;295:2605-2612) förebygger inte behandlingen återfall i sjukdomen efter tillfrisknande.

Forskare vid Columbia University Medical Center, USA, genomförde en studie på 93 kvinnor i åldern 16 till 45 år. Kvinnorna hade först fått psykiatrisk behandling och gått upp tillräckligt mycket i vikt för att räknas som normalviktig innan de fick fluoxetin eller placebo under ett år. Omkring 27 procent av de 49 deltagarna som fick fluoxetin behöll normal vikt och slutförde studien jämfört med 32 procent av de 44 som fick placebo. Dessutom var det 25 med aktiv behandling och 28 på placebo som föll bort beroende på viktnedgång eller missnöje med behandlingen.

Att så många avbröt behandlingen understryker hur svårt det är att behandla ätstörningar, menar forskarna. Även om studien är liten och många avbröt behandlingen bekräftar resultaten tidigare erfarenheter. De menar att det inte finns tillräckliga fördelar som stöd för antidepressiv behandling vid anorexia nervosa.

En patient i fluoxetingruppen, en sjuttonårig flicka, begick självmord. Behandling med SSRI har kopplats till ökad självmordsrisk bland unga och forskarna påpekar att depression är vanligt hos patienter med anorexia.

Vanligt med fel läkemedel efter tillfällig sjukhusvård

Peter Örn
-
0

Distriktsläkaren Patrik Midlöv på Tåbelunds vårdcentral i Eslöv har i sin doktorsavhandling studerat hur informationen om läkemedelsordinationer fungerar mellan landstingens akutsjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård. Resultatet visar att en femtedel av ordinationerna blir felaktiga efter det att äldre skrivits ut från ett sjukhus. Primärvårdsläkarna kan inte ta del av sjukhusläkarnas eventuella förändringar i ordinationen, som förts in i de datoriserade journalerna. Datorsystemen är inte kompatibla och för att distriktsläkaren ska få kännedom om förändringarna måste journalerna skrivas ut på papper och skickas till vårdcentralen. Samtidigt tror patienterna själva att samtliga behandlande läkare har tillgång till eventuella förändringar.

Läkemedelsberättelser, som kopieras till patienten, distriktsläkaren och kommunens sjuksköterskor, skulle kunna minska antalet fel med mer än hälften visar Patrik Midlövs avhandling. Ett sådant dokument uppger vilka läkemedel som ändrats under vården på sjukhuset.
Patrik Midlöv visar i sin avhandling även att många äldre får olämpliga läkemedel. Bland annat fick en tredjedel av epilepsi- och parkinsonpatienterna på sjukhemmen i Skåne läkemedel som enligt en internationell klassificering är olämpliga för äldre personer.

Avhandlingen heter ?Drug-related problems in the elderly – Interventions to improve the quality of pharmacotherapy?. Se länk till höger.

Ny diabetestablett kan fördröja behov av insulin

Ewa Lundborg
-
0

En av studierna på 741 patienter med typ-2 diabetes visade att ju högre patienternas blodsockervärden var vid studiens början, desto bättre effekt hade läkemedlet.


– En stor fördel med tabletten är att den sänker blodsockernivån även hos de patienter som med dagens behandlingsmöjligheter ligger så högt i sina blodsockervärden att de skulle behöva insulinsprutor, säger Ulf Adamson som är professor och överläkare vid diabetesmottagningen Danderyds sjukhus i ett pressmeddelande.


Hos patienter med HbA1c (långtidssockervärde) över 9 procent sänktes värdet med 1,52 procent. Lägre värden gav en lägre sänkning.


Sitagliptin verkar genom att hämma enzymet DPP-4 som bryter ner tarmhormonet GLP-1, som har en viktig funktion för att stimulera frisättningen av insulin. GLP-1 stimuleras vid födointag, då blodsockernivån höjs. Eftersom läkemedlets effekt hänger nära samman med detta system som anpassar sig efter födointag och kroppens behov av insulin verkar det endast när blodsockret är förhöjt.


– Problemet med de traditionella behandlingar som används i dag är att dessa sänker blodsockret även vid normala eller till och med låga värden, något som i värsta fall kan leda till insulinkänningar, säger Ulf Adamson.

Astrazeneca ser ljust på framtiden

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt koncernchefen David Brennan ska Astrazeneca stärka forskningsportföljen och en fortsatt tillväxt genom en ytterligare förbättrad produktivitet i forsknings- och utvecklingsaktiviteter, genom sökande efter lovande produkter och teknologier från externa källor samt genom externa samarbeten kring forskning och utveckling av bioteknologiska läkemedel, som komplement till det egna kunnandet inom området små molekyler. Ett sådant exempel är budet på Cambridge Antibody Technology.

Astrazeneca har i dagsläget 103 projekt i sin forskningsportfölj. Av dessa gäller 79 nya originalsubstanser (se faktaruta) och 24 gäller vidareutveckling av produkter som redan finns på marknaden. Även om tillkomsten av nya produkter är viktig ser David Brennan en potential i en fortsatt utveckling av företagets nuvarande produkter, bland annat Symbicort, Crestor och Seroquel.

Inom hjärtakärl satsar man hårt på Crestor, bland annat i kombination med ezetimib hos högriskpatienter. Vidare studeras AZD6140, en reversibel trombocythämmare för patienter med akut koronarsyndrom. Ateroskleros är ett prioriterat område, där bland annat AGI-1067 studeras. Till det kommer AZD4121, en ny kolesterolupptagshämmare, som går in i fas I-studier i början av nästa år, fas II-studier på AZD6610, en alfa/partiell gamma-PPAR-agonist, för behandling av kombinerad dyslipidemi, samt AZD9684, det första medlet i en ny kategori trombocythämmare (CPU-hämmare), för upplösning av blodproppar hos patienter med lungembolism.

Inom neurovetenskap hyser företaget stor tilltro till Seroquel, som man vill registrera för de båda ytterligheterna vid bipolär sjukdom – depression och mani. Vidare studeras AZD3480, en neuronal nikotinreceptoragonist, för de första indikationerna Alzheimers sjukdom och kognitiva störningar vid schizofreni.

Inom andningsvägar och inflammation pågår fas II-studier på P2X7-antagonisten AZD9056 för behandling av Kol och inflammatorisk tarmsjukdom. Vidare har proteashämmaren AZD3342 fullbordat fas I-studierna och går vidare till fas II-studier under andra halvåret 2006.

Inom infektion fortskrider utvecklingen av CytoFab för behandling av sepsis. De avgörande fas III-studierna beräknas kunna påbörjas under 2007. AZD1279 är ett nytt antibiotikum i en helt ny kemisk kategori, och uppvisar aktivitet in vitro mot resistenta organismer som S. pneumoniae, och kommer att gå in i de första fas I-studierna mot infektioner i andningsvägarna senare i år.

Inom onkologi utvecklas Zactima både för monoterapi och för kombinationsterapi vid icke småcellig lungcancer, som både andra- och tredjehandsbehandling. AZD2171 studeras för alla former av lungcancer, inklusive skvamös epitelcellscancer. ZD4054 studeras för behandling av hormonresistent prostatacancer. Under andra halvåret 2006 inleds fas II-studier på Src kinas-hämmaren AZD0530, för bland annat bröstcancer och cancer i bukspottkörteln. På bröstcancer studeras även PARP-hämmaren AZD2281 från KuDOS.

Astrazeneca bedriver externa samarbeten med följande företag: Renovis Inc. (NXY-059), AtheroGenics Inc. (AGI-1067), Abgenix Inc. (humana monoklonala antikroppar), Array BioPharma Inc. (MEK-hämmare), Avanir Pharmaceuticals (omvänd kolesteroltransport), CAT (humana monoklonala antikroppar, peptider och proteiner), KuDOS Pharmaceuticals Ltd (DNA-reparation), NPS Pharmaceuticals Inc. (lindring av svårbehandlad smärta), Protherics PLC (CytoFab?), Targacept Inc. (neuronala nikotinbaserade medel för behandling av kognitiva störningar), samt Theravance Inc. (ett nytt intravenöst anestesimedel).

1234Sida 3 av 4