Tredje gången samma person kom med ett recept på det narkotiska läkemedlet Dolcontin, upptäckte personalen förfalskningen.
Receptet, som enligt namnteckningen var utskrivet av en läkare på sjukhuset i Linköping, visade sig vara scannat i färg så att det såg ut som ett originalrecept för narkotiska läkemedel.
? Men när man tittade efter såg man att nyansen skiljde sig något och att läkarens namn och signum var inscannade eller kopierade på papperet, säger Britt-Marie Allared vid apoteket.
Det är första gången apoteket råkat ut för den här varianten på receptförfalskning.
? När vi upptäckte det, visade det sig att personen lurat oss två gånger tidigare på samma sätt, under samma månad.
Förfalskaren har tidigare använt samma metod vid ett annat apotek.
Läkemedelsverket har inte tidigare hört om just den här förfalskningsmetoden.
Månads arkivering maj 2006
Inkopierad namnteckning lurade apotekspersonal
Föräldrar positiva till studier på barn
De flesta läkemedel är aldrig testade på barn och är därför inte evidensbaserade på samma sätt som för vuxna. Det kan leda till oförutsedda sidoeffekter av behandlingen.
I studien frågade man också föräldrarna om deras vilja att låta sina egna barn delta, och resultaten visar på en positiv attityd. Att delta ses av de flesta som något självklart, om de mediciner som testas är vetenskapligt relevanta.
– Vår önskan att skydda barnen från onödigt lidande har hittills lett till att de systematiskt exkluderas från forskningens möjliga framsteg, säger Alina Rodriguez i ett pressmeddelande. Hon ser en internationell samsyn växa fram för att inkludera barn i medicinsk forskning.
Inom EU arbetar man sedan en längre tid på riktlinjer för kliniska prövningar på barn. I USA, där myndigheterna länge försökt få företagen att genomföra fler barnstudier, har man tagit till greppet att i vissa fall belöna företagen med förlängd patenttid om man utför studier på barn.
Gömd rapport
hävdar att Pfizers försök
i Nigeria var olagligt
Rapporten som blev klar för fem år sedan publicerades dock aldrig och har förblivit hemlig tills Washington Post nu kommit över den. Den som försett tidningen med rapporten har krävt att förbli anonym av rädsla för sin personliga säkerhet. Enligt tidningen är rapporten sammanställd av medicinsk expertis.
Fem dog
I mitten på 1990talet drabbades Nigeria av en mingitisepidemi och 15 000 människor smittades. I den vevan gick Pfizer in och testade sitt då på barn inte godkända antibiotikum på 100 barn och nyfödda som drabbats av den allvarliga sjukdomen.
Försöket gjordes på ett sjukhus där andra barn behandlades av Läkare utan gränser med godkända mediciner. Fem barn dog av behandlingen med Trovan.
I höstas beslutade en amerikansk domstol att lägga ned åtalet mot Pfizer för att inte ha informerat de nigerianska familjerna om försöket.
Inte godkänt av etikkommitté
Enligt den i Washington Post publicerade rapporten hade försöket inte godkänts av de nigerianska myndigheterna. Det brev Pfizer hävdat visar att man fått försöket godkänt av en etisk kommitté var till exempel falskt. Expertgruppen har inte heller lyckats finna något som bekräftar företagets påstående att man berättade för barn och föräldrar att de deltog i ett försök.
Skälen till varför rapporten aldrig blivit offentlig är oklara hävdas i artikeln i Washington Post.
Ordförande för expertgruppen säger till tidningen att han inte vet varför den inte blivit offentlig. Det nigerianska läkemedelverket säger att de som skrivit rapporten inte hade utsetts av myndigheten att göra någon undersökning.
Trovan som aldrig godkändes för behandling av barn, avregistrerades i såväl USA som Europa i början av 2000 talet på grund av leverbiverkningar.
Ny spermie-plugg testas på amerikanska män
Läkemedelsföretaget Shepherd utvecklar en ny typ av preventivmedel som ska testas på 90 män i USA. Preventivmedlet är tänkt att fungera som en reversibel vasektomi. Metoden går ut på att en plugg, så kallad intra vas device (IVD) sätts in som blockerar sädesledarna och hindrar spermier att simma ut.
En pilotstudie på 30 män visade att metoden hade effekt. Männen hade ingen eller mycket låga halter sperma i sädesvätskan, för låga för att ge upphov till graviditet.
Effekten var reversibel då metoden testades under en dag. Vid försök med apor har metoden varit reversibel även efter sju månaders användning. För tillfället kan företaget inte garantera att IVD-metoden är helt reversibel efter lång tids användning hos män.
Många män över 35 år väljer att genomgå vasektomi, ett enkelt ingrepp som tar femton minuter och gör att vederbörande inte kan få barn. Eftersom ingreppet anses vara permanent är metoden oftast inte ett alternativ för yngre män.
Försök med liknande metoder pågår även i Indien och Kina.
Etniska skillnader i risk för allvarliga biverkningar
Läkemedelsbiverkningar orsakar både sjuklighet och i visa fall ökad dödlighet. Dessutom svarar biverkningar för någonstans mellan fem och tio procent av alla akutintagningar på sjukhus.
Till exempel har svarta en tre gånger så hög risk att drabbas av angioödem vid ACE-hämmarbehandling än icke-svarta. Det framgår av en ny studie från Birmingham som publiceras i lördagens utgåva av BMJ.
Den relativa risken för hosta vid ACE-hämmarbehandling är 2,7 bland östasiater jämfört med vita och risken för hjärnblödning vid trombolytisk terapi var större (1,5) bland svarta jämfört med icke-svarta.
Studien är en review och metaanalys av studier i Medline och Embase fram till och med mars 2005. Enskilda studier var lämpliga om de undersökte minst två etniska grupper och minst en biverkan rapporterades. Fallrapporter exkluderades.
Av de första 564 studier var 132 inriktade på kardiovaskulär behandling. 24 av dessa innehöll biverkningar för minst två olika etniska grupper och analyserades vidare.
Apoteket utökar sitt Kundcentrum i Kalmar
Rekrytering av medarbetare pågår för fullt och nya lokaler färdigställdes nyligen för verksamheten. Anledningen är att Apoteket i höst lanserar en rad nya tjänster för att förbättra tillgänglighet och valfrihet.
– Vi kommer i höst att kunna erbjuda lagring av recept på apoteken. Man kommer också att kunna handla receptbelagda läkemedel via telefon och internet, samt få sina läkemedel levererade till apotek, ombud, hem eller per brev. Givetvis med farmaceutisk rådgivning, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Astrazeneca avbryter utvecklingen av Galida
Företaget har fattat beslutet efter analys och tolkning, i samråd med externa experter, av de senaste resultaten från de första fyra av åtta kliniska studierna i fas III (Gallant 6, 7, 8 och 9), samt från en fas II-studie (Armor). Anledningen, enligt ett pressmeddelande från Astrazeneca, är att den totala risk/nyttoprofilen sannolikt inte ger patienterna några påtagliga fördelar jämfört med den behandling som idag finns tillgänglig.
Beslutet har fattats främst på grundval av resultat som visar en höjning av serumkreatinin och en därmed sammanhängande minskning av den glomerulära filtreringshastigheten (GFR). De förhöjda nivåerna av serumkreatinin var högre än förväntat utifrån tidigare kliniska studier. De förhöjda nivåerna gick tillbaka mot ursprungliga nivåer när behandlingen avslutades. Inga tecken på njurtoxicitet har kunnat kopplas till behandlingen.
Ingen omedelbar biverkningsrisk föreligger för de deltagande patienterna och alla primära effektmått uppnåddes i fas III-studierna. Patienter rekommenderas att rådgöra med sin läkare innan behandlingen avslutas. Alla pågående studier med tesaglitazar kommer nu att avslutas och läkarna får anvisningar om att överföra de deltagande patienterna till tillgängliga alternativa behandlingsformer vid nästa planerade besök. För närvarande behandlas 2 245 patienter med tesaglitazar i kliniska studier.
– Vi har hela tiden varit medvetna om och påpekat att tesaglitazar hör till en kategori som är förknippad med en hög grad av osäkerhet och beslutet att avbryta utvecklingsarbetet är en besvikelse, kommenterar David Brennan, Astrazenecas koncernchef.
Störst risk för hjärtinfarkt med Vioxx inom två veckor
Läkemedelsföretaget Merck (i Sverige MSD) är under hård press i USA på grund av en lång rad stämningar från människor som behandlats med och eventuellt lidit skada av Mercks smärtstillande läkemedel Vioxx (rofecoxib). Läkemedlet drogs tillbaks den 30 september 2004 på grund av ökad risk för hjärtinfarkt – en risk som sågs först efter 18 månaders användning.
Men nu framgår det av en nyligen publicerad studie i den kanadensiska medicinska organisationen CMA:s tidskrift CMAJ att den högsta risken för hjärtinfarkt sågs hos patienter som inte tidigare hade använt rofecoxib, och inom sex till 13 dagar efter behandlingens start. Motsvarande risk sågs inte i studien med Pfizers celecoxib (Celebra).
Långvarig upprepad användning av rofecoxib gav en liten men ej signifikant ökad risk för hjärtinfarkt (0,98-1,40). Här skedde infarkterna efter i genomsnitt 7,8 månader. Inte heller med celecoxib sågs någon ökad risk vid långvarig användning (0,82-1,14). Behandlingens längd utgjorde inte någon ökad risk för något av preparaten.
Högst risk hade de patienter som bara fick en förskrivning. Risken sjönk för dem som fick 2-4 förskrivningar, ytterligare för dem som fick 5-8 förskrivningar och återvände till baseline för dem som fick fler än åtta förskrivningar. Efter det att behandlingen avslutades var risken förhöjd för rofecoxib under de första sju dagarna, men återvände till baseline mellan dag åtta och 30 efter behandlingens avslut.
Influensavaccin via
näsan bättre för barn
En amerikansk studie av ett influensavaccins effekt på barn i förskoleåldern visar att vaccinet hade en bättre effekt när barnen fick det i form av nässpray än som vanlig injektion.
Alla 5000 barn mellan sex månader och fem år fick både en injektion och en dos nässpray, men bara ena dosen innehöll vaccin.
Av de barn som fick riktigt vaccin via en spraydos i näsan insjuknade knappt fyra procent i influensa jämfört med drygt åtta procent av barnen som fick en riktig injektion.
Influensavaccinet finns redan på den amerikanska marknaden och är där godkänt för barn äldre än fem år. Företaget planerar nu att ansöka om att få det godkänt även på yngre barn.
Rimonabant godkänns i Europa
Rimonabant (Acomplia) har visats reducera riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos överviktiga patienter med för mycket bukfett genom att minska suget efter kaloririk mat. Rimonabant har även vissa positiva effekter på det goda HDL-kolesterolet samt på triglycerider.
– Acomplia kommer främst att vara till nytta för överviktiga patienter med ett förhöjt midjemått i kombination med riskfaktorer som typ 2 diabetes och/eller för höga blodfetter. Läkemedlet ska ses som ett komplement till livsstilsförändringar när dessa inte gett tillräcklig effekt, säger Peter Myrenfors, på sanofiaventis i ett pressmeddelande.
Rimonabant 20 mg skall användas som tillägg till diet och motion för behandling av patienter med ett BMI över 30 eller överviktiga patienter med BMI över 27 och riskfaktor som typ 2 diabetes eller höga blodfetter.
Företaget räknar med att rimonabant kommer att finnas på den svenska marknaden i slutet av året.