Månads arkivering maj 2006

Den första kontrollerade behandlingsstudien på blodtrycksområdet genomfördes på 1960-talet av Veterans Administration, som förser soldater som stridit på amerikansk sida med fri sjukvård. Studien avbröts i förtid för att skyddseffekterna av läkemedel, jämfört med placebo, visade sig vara så kraftiga att det vore oetiskt att fortsätta.
Sedan resultaten från studien publicerades 1970 har en mängd undersökningar genomförts och den rekommenderade blodtrycksnivån för när det är lönt att behandla med läkemedel har hela tiden sjunkit.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, bör äldre personer inte ha ett tryck som överstiger 140/90 mm Hg. Medelålders och yngre personer bör inte ha ett tryck som överstiger 135/85 mm Hg.
Också nivån för när höga blodfetter bör behandlas har sjunkit.

Många har för högt
Ett totalkolesterol under åtta mmol/liter betraktades på 80-talet som ofarligt. Idag anses ett sammanlagt kolesterolvärde över fem vara för högt.
– I Sverige är det genomsnittliga värdet fem och en halv. Med den rekommendation vi har idag ses 60-65 procent av befolkningen som sjuk, konstaterar Kurt Svärdsudd, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Han säger att det är viktigt att väga nytta mot skada innan medicin sätts in.
– Det medför alltid en risk att behandla med läkemedel och rekommendationen är att ickefarmakologisk behandling bör vara första insatsen.
– För patienter med värden strax ovanför fem som inte har haft hjärtsjukdom kan dock läkemedel gör mer skada än nytta. Föreligger däremot sjukdom samtidigt som totalkolesterolet är förhöjt är de flesta kliniker överens om att man bör behandla med läkemedel.

Gynnar industrin
Lars Werkö, professor som tidigare arbetat på bland annat SBU och Astra, är kritisk till de låga gränsvärdena.
– Jag tycker inte att gränserna är rimliga för de innebär att halva befolkningen borde använda medicin.
Han påpekar att många av de studier som bidragit till att sänka gränsvärdena har finansierats av läkemedelsföretag och att utvecklingen gynnar industrin. Lars Werkö anser inte att det är tillräckligt undersökt ifall det är medicinska behandlingar som gör att vi idag lever längre än tidigare generationer eller om det är ändrade levnadsförhållanden som är huvudorsaken.
– Personer födda på 1950-talet har inte gått igenom krig och depression på samma sätt som personer som är födda på 1910-talet. Förutsättningen för hälsa hos befolkningen ändrar sig successivt.
Kritiker till de låga gränsvärdena pekar ofta på att det är dyrt att behandla en stor andel av befolkningen och att resurser tas från de allvarligt sjuka. Kurt Svärdsudd är tveksam till det resonemanget.
– Det stämmer att förebyggande behandling är oekonomisk. Samtidigt är det svårt att värdesätta effekten av preventiv behandling, alltså något som kanske inträffar. Dessutom är det svårt att värdera liv i pengar.

I februari beslutade Astrazeneca att dra tillbaka antikoagulationsläkemedlet Exanta från marknaden. Data om leverpåverkan låg bakom beslutet. För Astrazeneca innebar det att ett medel som länge förutspåddes bli en ny storsäljare slutligen begravdes. Nu hoppas företaget i stället mycket på rosuvastatin (Crestor) som en framtida vinnare, liksom blodtryckssänkaren candesartan (Atacand). Båda läkemedlen ingår i stora pågående studier. Hur mycket pengar som satsas i dessa studier vill Astrazeneca inte uppge.
– På sikt kommer Crestor förmodligen att bli en av Astrazenecas tre-fyra viktigaste produkter. Hjärtkärlområdet är Astrazenecas överlägset största forskningsområde, och i dag är metoprolol, Seloken, den enskilt största produkten, sedan kommer Crestor och därefter Atacand, säger Staffan Ternby, informationsdirektör på Astrazeneca.
Det övergripande forskningsprogrammet gällande rosuvastatin, Galaxyprogrammet med nästan 50 000 deltagare i ett 50-tal länder, innefattar en mängd delstudier. I mitten av mars i år presenterades resultaten från en av delstudierna, den så kallade Asteroid-studien med cirka 350 patienter med kranskärlsjukdom. Med hjälp av intravaskulärt ultraljud kontrollerades mängden plack före och efter två års behandling med rosuvastatin. Resultatet visade att mängden plack i kärlen minskade.
– Det här är första studien som har visat att en statin inte bara kan förhindra nya plack, utan även minska mängden befintliga plack. Dessa fynd kommer sannolikt att leda till nya studier i höst, säger Björn Eriksson, medicinskt ansvarig för området hjärta/kärl vid Astrazeneca Sverige.

Analytikerna positiva
För investmentbolagen kom resultatet av Asteroid-studien som en glad överraskning. Den holländska investmentbanken ABN Ambro rekommenderar nu placerare att behålla aktierna långsiktigt, och på Kaupthing Bank i Stockholm anser läkemedelsanalytikern Leif Ljungqvist att resultaten gällande minskade plack var mycket viktiga.
– Men det behövs ännu fler starka kliniska data gällande Crestor, som haft en trögare utveckling än vad många hade förväntat sig. Den uppfattningen gäller nog i hela världen. Exanta hade vi stora förväntningar på i början, vi såg en möjlig försäljningsvolym motsvarande tre miljarder US-dollar. Bortfallet av Exanta uppvägs inte av Crestor, säger Leif Ljungqvist.
Bland förskrivarna är resultatet av Asteroid-studien gällande regression av plack inte så imponerande. Åtminstone inte att döma av hur Läksak (Läkemedelssakkunniga) i Stockholm ser på resultatet. Läksak ska främja en bra läkemedelsanvändning genom att bland annat värdera ny kunskap om läkemedel. Ordförande i Läksaks expertgrupp för Hjärt-kärlsjukdomar är professor Paul Hjemdahl vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
– Jag tycker inte att det är en bra studie eftersom man inte hade någon kontrollgrupp. Det har ju gjorts en annan studie med kontrollgrupp med atorvastatin, Lipitor, och då kunde man bara se en mycket liten skillnad ifråga om minskad mängd plack, säger Paul Hjemdahl.
Björn Eriksson på Astrazeneca menar att det var naturligt att studien blev så kallad enarmad.
– I Asteroid-studien betraktades det som oetiskt att behandla patienter med etablerad kranskärlssjukdom med placebo eller med lågeffektiv statin i 24 månader, säger Björn Eriksson.

Konkurrens från generika
Rosuvastatins eventuella framgångar hänger inte bara ihop med framtida forskningsresultat. Läkemedlet har även en historia med kritiska röster att brottas med. Bland annat har konsumentorganisationen Public Citizen i USA krävt att läkemedlet dras tillbaka på grund av risker för biverkningar. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har behandlat frågan men inte tillmötesgått organisationens krav. En ledamot i den amerikanska senatens finansutskott har riktat kritik mot FDA för att man godkänt bland annat rosuvastatin, och en ledare i vetenskapstidskriften Lancet har ifrågasatt opartiskheten i kliniska studier Astrazeneca genomfört med rosuvastatin. Det är bara några exempel på hur rosuvastatin har skapat rubriker de senaste åren.
– Jag tror inte att sådant innebär problem för Crestor i framtiden. FDA har gjort en ordentlig granskning av läkemedlet och uttalat sig positivt, genom att påvisa att eventuella risker är likvärdiga med andra typer av statiner, säger Björn Eriksson på Astrazeneca.
En som dock tror att effekten av tidigare problem kan komma att fortsätta att hänga kvar, är läkemedelsanalytikern Leif Ljungqvist på Kaupthing Bank.
– En direkt följd är ju att Crestor idag inte förskrivs som ett förstahandsval. Bara det i sig är negativt för Crestor, säger Leif Ljungqvist.
Men en viktigare förklaring till att rosuvastatin inte förskrivs som ett förstahandsval är förmodligen konkurrensen av billigare generika så som simvastatin. Paul Hjemdahl, Läksak:
– Vi kan inte rekommendera ett läkemedel som Crestor som ett basläkemedel, då det är tio gånger dyrare än motsvarande generiska preparat som dessutom har en mer gedigen dokumentation. Det kan bara rekommenderas i speciella fall då det krävs en extra kraftig sänkning av kolesterol.
Det finns idag inte heller några morbiditets- eller mortalitetsdata på rosuvastatin, vilket det finns för andra statiner. När sådana data finns tillgängliga för rosuvastatin är osäkert.

Atacand i diabetesstudier
Björn Eriksson på Astrazeneca tror dock, naturligtvis, att rosuvastatins framtid är mycket ljus.
– Det finns många faktorer som talar för Crestor. Bland annat råder det en stor underbehandling av patienter i målgruppen, och Crestor har inte heller en interaktion med cytokrom P450 i levern så som andra statiner har.
Lika förhoppningsfull är han ifråga om blodtryckssänkaren candesartan (Atacand), som ingår i bland annat Charm-programmet. I olika delstudier inom Charm har candesartan bland annat visat en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och minskade behov av sjukhusvård för patienter med kronisk hjärtsvikt.
– Vi satsar nu också mycket på en studie, Direct-studien, för att studera hur Atacand påverkar näthinneförändringar och möjligheten att förebygga blindhet, bland diabetiker. De delstudier inom Charm som pekat på positiva effekter gällande hjärtsvikt följs nu också upp med nya kliniska studier i bland annat Sverige, säger Björn Eriksson.

Behandlingsstrategierna rörande stamceller är att antingen tillföra stamceller som utvecklas vidare till nervceller eller hjärtmuskelceller, eller att tillföra en substans som stimulerar befintliga stamceller att utvecklas till mogna celler (differentieras). Men de stora läkemedelsbolagens intresse är begränsat. Ännu är det främst små företag som söker patent utifrån egen stamcellsforskning. Ett sådant är NeuroNova i Stockholm med drygt 20 anställda. Forskningschef är Anders Haegerstrand. Han ingår dessutom i styrelsen för Stamcellscentrum vid Lunds universitet.
– Det har visat sig att det kanske finns ett tiotal olika celltyper som kan ha gynnsamma effekter i modeller för exempelvis hjärtsjukdom, det gör investerarna konfunderade. De stora läkemedelsbolagen saknar dessutom expertkunskap om produktion av cellterapiprodukter, liksom om hur myndigheterna hanterar registrering och prissättning. Det skapar en osäkerhet, säger Anders Haegerstrand.
NeuroNova satsar på att hitta substanser som stimulerar befintliga stamceller. Det innebär betydligt färre och mer väletablerade utvecklingssteg än vid celltransplantation.
– Men små bolag som vårt tar en stor risk om man arbetar med så stora och kostsamma sjukdomar som exempelvis stroke. Vi har i första hand riktat in oss på en smal nisch inom området Parkinsons sjukdom, och undersöker även andra möjliga nischindikationer bland hjärnsjukdomar, säger Anders Haegerstrand.
Det kanadensiska bolaget Stem Cell Therapeutics ligger relativt långt framme på strokesidan. I mars meddelade bolaget att de avslutat en fas I-studie med en ny substans, som tillförs intramuskulärt. Vilken substans det handlar om uppger inte bolaget, annat än att den kallas för NTx ? -265. I den här typen av forskning handlar det ofta om proteiner eller peptider. En fas II-studie planeras ?inom en snar framtid?, meddelar Stem Cell Therapeutics. Behandlingen ska ges i två steg: en substans som ökar antalet stamceller i det område av hjärnan som skadats vid en stroke, och en som stimulerar cellerna att differentieras.

Svenska patientstudier på gång
En av de forskargrupper inom akademin som kommit långt i fråga om nya behandlingsstrategier är professor Peter Erikssons grupp på Stamcellscentrum vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nu planeras två mindre kliniska studier med strokepatienter, i samarbete med två olika läkemedelsföretag. Den ena gruppen ska få ett befintligt läkemedel, den andra en ny substans som är testad i fas I-studier. Målsättningen är att stimulera hjärnans egna ?slumrande? stamceller att differentieras i de skadade områdena i hjärnan.
– Vi har experimentella data som visar att stamcellerna kan stimuleras att utvecklas till nya nervceller långt efter det att en stroke har inträffat. Den ena gruppen ska få substansen i tablettform, den andra intramuskulärt. För den ena studien är alla tillstånd klara och vi hoppas komma igång med den redan i år, säger Peter Eriksson.
Vilka läkemedelsföretag samarbetet sker med, eller vilka substanser det handlar om, vill Peter Eriksson ännu inte berätta.

Patenttid på sikt
På enheten för kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge pågår sedan några år försök att behandla skador på hjärtmuskeln efter en infarkt med mesenkymala stamceller (bindvävsstamceller från benmärg) eller embryonala stamceller. Dessa kan vid speciella betingelser in vitro differentiera och få sådana elektriska egenskaper som normalt återfinns i hjärtmuskeln, berättar professor Christer Sylvén som leder projektet.
– Men ett problem är att majoriteten av cellerna dör vid celltransplantation, ett annat att de efter transplantationen inte differentieras vidare som förväntat. Arbetet med dessa stamceller får i dag ses som ett utvecklingsprojekt inom kardiologin som på sikt kan ha en behandlingspotential. Det finns vissa grupper som menar att hjärtmuskeln har egna stamceller som borde gå att påverka med hjälp av någon substans, men det är ännu bara en hypotes, säger Christer Sylvén.

Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts i läkemedelsbehandlingen av hjärt-kärlsjukdom. Bättre prevention och behandling har gjort att patienter med högt blodtryck, hjärtsvikt och ateroskleros kan leva längre och friskare liv.
Sedan statinerna lanserades på 90-talet och revolutionerade behandlingen av höga blodfetter har det dock varit svårt för läkemedelsföretagen att hitta nya behandlingsprinciper som inneburit stora förbättringar jämfört med etablerad behandling.
– En anledning kan vara att det blir svårare för nya behandlingar att etablera sig när vi som i dag har tillgång till effektiva läkemedel på flera av de stora kardiovaskulära indikationerna, säger Ronnie Willenheimer, som är docent i kardiologi vid Lunds universitet och har lett flera läkemedelsstudier.

Flera mindre framsteg
Han framhåller att det i stället för enstaka stora genombrott har skett flera mindre framsteg som har varit betydelsefulla för vissa patientgrupper. Hit räknar han till exempel läkemedelsavgivande stentar vid ballongvidgning av kranskärl samt lanseringen av glitazonerna som har inneburit förbättringar inom diabetesbehandlingen.
– Och vid hjärtsvikt har vi fått tillgång till den specifika aldosteronantagonisten eplerenon samt kalciumsensitiseraren levosimendan. Den senare är ett intressant tillskott vid akut svikt, säger Ronnie Willenheimer.
Inom läkemedelsindustrin har det inte saknats idéer på nya behandlingsprinciper. Många angreppssätt har verkat mycket lovande i teorin och i tidiga studier men har av olika skäl misslyckats någonstans på vägen till ett färdigt läkemedel.
Hit hör till exempel endotelinantagonism, vasopeptidashämning och TNF-alfablockad vid högt blodtryck respektive hjärtsvikt. I början av året stod det klart att Astrazenecas omtalade trombinhämmare Exanta också kunde räknas in i förteckningen av misslyckade kardiovaskulära läkemedel.
Men trots bakslagen fortsätter läkemedelsföretagen utvecklingen av nya läkemedel. I sena kliniska faser finns innovativa läkemedelskandidater på i stort sett alla stora kardiovaskulära indikationer.
– Någonting som visserligen inte är ett nytt angreppssätt men som jag tror har stor potential är intravenös erytropoetin- och järnbehandling vid hjärtsvikt. Många av dessa patienter lider av anemi, något som vi nog har varit dåliga på att uppmärksamma tidigare, säger Ronnie Willenheimer.

Nya studier presenteras
Ett hett utvecklingsområde är att modulera blodlipidprofilen utöver sänkning av LDL-kolesterolet som statinerna gör.
– Jag hoppas mycket på medel som höjer HDL-kolesterolet, eller det ?goda? kolesterolet. Här finns flera tänkbara angreppssätt. En annan intressant väg är förbättrade metoder vid rökavvänjning, säger Peter Nilsson som är docent i allmänmedicin vid Lund universitet och delaktig i Läkemedelsverkets nya rekommendationer för kardiovaskulär prevention.
Han framhåller också att det under det närmsta året kommer att presenteras resultat från studier som kan förändra synen på existerande behandlingar.
– Många väntar på Ontarget-studien, som är världens största pågående blodtrycksstudie, där man jämför angiotensin II-antagonisten telmisartan mot ACE-hämmaren ramipril. Även Dream-studien är intressant. Här jämför man hur glitazonen rosiglitazon och ramipril kan förebygga diabetes i högriskindivider, säger Peter Nilsson
Astrazeneca har traditionellt en stark profil inom hjärt-kärlforskning. Nu har företaget nya behandlingsprinciper i olika utvecklingsskeden inom fem områden med stora medicinska behov: arytmi, tromboser, stroke, lipidrubbning och diabetes/övervikt.
– Mot arytmier används i dag i stort sett samma läkemedel som för ett halvsekel sedan, eftersom utvecklingen av nya substanser har hindrats av biverkningar. Vi riktar in oss bland annat på kroniskt förmaksflimmer och utvecklar angreppssätt som specifikt verkar på retledningssystemet i hjärtats förmak, säger Björn Wallmark, som är chef för Astrazenecas kardiovaskulära discoveryforskning.
Stroke är en indikation som vållat läkemedelsindustrin stora problem. Mycket har satsats på att ta fram neuroprotektiva substanser som kan sättas in i det akuta skedet av ischemisk stroke. Men alla avgörande studier har misslyckats. Astrazeneca har dock kvar en substans, NXY-059, i stora kliniska studier.
– Det skulle innebära ett stort genombrott om vi lyckas med den. Vi hoppas också bättre kunna förebygga stroke genom nya angreppssätt mot tromboser. Här utvecklar vi nu substanser som angriper olika komponenter i koagulationskaskaden, säger Björn Wallmark.

Läkemedelsindustrin bedriver nu sena kliniska studier med läkemedelskandidater som verkar genom nya verkningsmekanismer inom flera stora kardiovaskulära indikationer. Här är fyra exempel på nya angreppssätt.

? Reninhämning vid högt blodtryck.

Sedan tidigare fanns det ACE-hämmare, angiotensin II-antagonister och aldosteronblockerare som sänker blodtrycker. Snart kan det också finnas reninhämmare om Novartis lyckas i sina fas 3-studier med substansen aliskiren. Angreppssättet anses vara teoretiskt tilltalande då renin sköter om det hastighetsbestämmande steget i renin-angiotensin-aldosteronsystemet.

? Blockad av If-strömmen vid kronisk hjärtsvikt.

Det franska företaget Servier har utvecklat ivabradin som dämpar hjärtrytmen genom en specifik effekt på sinusknutan. Läkemedlet saknar därmed andra bieffekter på hjärtverksamheten som till exempel betablockerare har. Ivabradin är nyligen godkänt för behandling av stabil kärlkramp hos patienter som inte tål betablockad och det prövas nu vid hjärtsvikt. Den vanligaste biverkningen är övergående ljusfenomen i synfältet.

? Neuroprotektion vid ischemisk stroke.

Astrazeneca hoppas mycket på NXY-059, en substans som fångar fria radikaler och skyddar hjärnan vid blodproppar. En fördel är att medlet kan ges innan man vet om patienten drabbats av ischemisk eller hemorragisk stroke. Alla liknande substanser har tidigare misslyckats i avgörande studier. Om NXY-059 går samma öde till mötes avgörs nu i Saint 2-studien.

? Höjning av HDL-kolesterolet vid blodfettrubbning.
Statinerna sänker det ?onda? LDL-kolesterolet. Pfizer utvecklar nu torcetrapib som i stället höjer det ?goda? HDL-kolesterolet genom att blockera transferproteinet CETP. Bolaget har fått kritik för att man bara tänker marknadsföra i en fast kombinationsbehandling tillsammans med atorvastatin.

Det har hävdats i Läkemedelsvärlden (nr 3 och nr 5) att ledningen på Helsingborgs lasarett inte vill fortsätta att satsa pengar på klinisk farmaci. Vi vill med detta inlägg dementera detta och samtidigt göra några klarlägganden.
Klinisk farmaci med apotekare från sjukhusapoteket bedrivs sedan januari 2001 på Helsingborgs lasarett. Arbetet inleddes med ett kompetenssamverkansprojekt på akutmottagningen. Projektet omfattade 1 000 patienter och visade att 28 procent av patienterna som besökte akuten hade någon form av läkemedelsrelaterade problem. Andelen patienter som primärt sökte akut på grund av läkemedelsrelaterade problem uppgick till 6 procent. Resultaten ledde till att projektet permanentades och i april 2002 skrevs ett driftavtal om klinisk farmaci mellan Helsingborgs Lasarett och Apoteket AB.

Avtalet har därefter förnyats och klinisk farmaci är nu inne på sitt femte år. Verksamheten har under åren utvecklats och omfattar i dag huvudsakligen vårdavdelningar. Ytterligare utveckling och utvidgning planeras, då efterfrågan på denna tjänst ökar.
Totalt har mer än 13 000 patienter erhållit en läkemedelsgenomgång under de senaste fyra åren. Genom att fokusera på särskilda patientgrupper har andelen patienter med läkemedelsrelaterade problem stigit och uppgår nu till 42 procent.

Dagligen bemannas fem vårdavdelningar av klinikapotekare som arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor. Fokus ligger på läkemedelsgenomgångar, där apotekare tillsammans med läkare identifierar, åtgärdar och förhindrar läkemedelsrelaterade problem. Apotekare journalför eventuella problem i den medicinska journalen och man har också möjlighet att föra över frågeställningar till primärvården vid behov. Sättet att arbeta med klinisk farmaci har under årens lopp utvecklats tillsammans av sjukhuset och sjukhusapoteket. Detta har varit en process som tagit tid att bygga upp, men som nu hittat sina former. Andelen äldre med många läkemedel ökar och därigenom ökar också behovet av klinisk farmaci och läkemedelsgenomgångar. Denna kompetenssamverkan kring patienternas läkemedelsanvändning är idag mycket uppskattad av både patienter, läkare och sjuksköterskor och vi är övertygade om att vården och patienterna har mycket att vinna på att det finns farmacevtisk kompetens i teamet kring patienten.

Lena-Karin Lütz
Enhetsansvarig Klinisk farmaci, Sjukhusapoteket, Helsingborgs lasarett
Sven Oredsson, Verksamhetschef Akutcentrum, Helsingborgs lasarett
Carina Mohlin, Sjukhuschef, Helsingborgs lasarett

Vi ska skärpa oss
Det är glädjande att Helsingborgs lasarett driver den kliniska farmacin framåt, och beklagligt att vi på redaktionen missat att dubbelkolla våra källor. Vi ska skärpa oss!
Fredrik Hed, Chefredaktör, Läkemedelsvärlden

Apoteket har redan haft en kampanj med att kolla folks blodtryck. Det gick inte så bra. Många blev uppskrämda i onödan och ringde oroligt till vårdcentraler för att få en snabb läkartid för en blodtrycksstegring som i bästa fall krävde livsstilsförändringar i 6-12 månader enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Nu har Apoteket begärt extra pengar för att utvidga sin verksamhet med nya områden inom hälso- och sjukvård. Motiverande samtal i samband med rökavvänjning är en grannlaga uppgift även för erfarna yrkesutövare inom sjukvården och kräver förutom gedigna psykologiska kunskaper återkommande, förtroendefulla kontakter. Har staten pengar över, så borde de satsas på primärvården för ökad utbildning inom motiverande samtal. Sedan är det förstås värdefullt om apotekspersonalen kan ingående informera om de olika nikotinersättningsmedlen när patienten kommit så långt att ha beslutat sig för att gå till Apoteket.
Nej då… Skomakare, bliv vid din läst!

Laszlo Sinkvist
Allmänläkare & verksamhetschef, Vårdcentralen Östertull, Norrköping

Placebo är inte magi
(MEDICINSK VETENSKAP)
Placebo i sig är ett svagt behandlingsmedel. Det är först i kombination med läkemedel eller annan behandling som placeboeffekten blir verkningsfull. Det säger professor David Ingvar i en intervju i Medicinsk Vetenskap.
Det handlar om en interaktion mellan läkemedel och placebo. Patientens förväntan kan påverka till exempel immunförsvaret så att det så att säga ?står öppet? för läkemedlet.

Finsk hälsokaka
(VÅR FÖDA)
Också i Finland äter man snabbmat och sitter framför datorn och teven. Fetman breder ut sig och man rör sig mindre än för bara några år sedan.
Därför har man tagit fram ?motionskakan? eller Physical Activity Pie?. Det är en lättbegriplig modell för att vanliga människor ska kunna uppnå bättre hälsa och livsstil.
Här handlar det om att röra på sig i vardagen, med trädgårdsarbete, storstädning, promenader etc.
En poäng med att fokusera på vardagsmotion är att fysiskt inaktiva människor lättare kan motiveras att förändra sin livsstil.

Farlig stjärnglans?
(FARMACI)
Läkemedelsindustrin och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA är överens om att inget bidrar så bra till att göra en produkt känd som en ?bigger-than-life-star?. I den danska farmacevttidskriften redogör man för den amerikanska diskussionen i ämnet.
Representanter för FDA pekar på risker med att kända personer bidrar till att vilseleda allmänheten. Ett varnande exempel är den olympiska skridskoåkerskan Dorothy Hamill. När hon gjorde reklam för Vioxx ökade försäljningen markant på den amerikanska marknaden hävdar kritiker. Det var förstås innan medicinens biverkningar blev kända. Andra hävdar att man inte ska skjuta på budbäraren, utan fokusera på budskapet.

Vi farmaceuter beskylls ibland för att vara ena riktiga petimetrar. Säkert ligger det något i det, men man måste väl ändå vara väldigt noggrann och ordentlig när man sysslar med läkemedel? Det ligger nog i yrkets natur eller möjligen, i bland, i dens natur som väljer yrket i fråga. Korrekt och välmenande, men ibland lite påträngande. Vår kunskap – din trygghet. Den som samtidigt handlat både Treo och Novalucol vet vad jag menar.

Ett lättsamt sätt att få utlopp för denna allas vår längtan efter perfektionism och att få rätta till alla möjliga små fel är att roa sig själv – och i viss mån sin omgivning – med att utöva farmaceutisk besserwissenschaft. Att i olika sammanhang iaktta sakernas faktiska tillstånd och sedan framhålla hur det i stället bör vara. Ett fascinerande forskningsområde är specialstudier av hur farmaci och läkemedel skildras inom populärkulturen. Jag såg ?Skenbart – En film om tåg? på TV i vintras; en underhållande svensk film från 2003, men som är filmad i svartvitt och utspelar sig 1945. I en central roll förekommer en brustablett med någon sorts sömnmedel i. Denna skall smugglas ner i en dams drink, vilket genast ger upphov till två viktiga farmaceutiska principfrågeställningar: A) Fanns brustabletter 1945? B) Är brustablett verkligen en lämplig beredningsform för sömnmedel? Svaret på båda frågorna är nej. Den första brustabletten, Alka-Seltzer, kom till Sverige först 1949 och registrerades i januari 1950 (denna ?originalbrustablett? med acetylsalicylsyra finns för övrigt fortfarande kvar). Mig veterligt finns det heller inga sömnmedel som har sådana löslighetsegenskaper (eller passande smak, för den delen) att de lämpar sig för brustabletter. Det som stod till buds 1945 bör ha varit barbiturater, kända för sin dåliga löslighet i vatten, alternativt kloralhydrat, med mycket tydlig och osympatisk smak. Besserwisserfarmaceuten har slagit till!
I en annan, lägre, division spelar den närmast kalkonartade ?Medicinmannen?, en film från 1992 med Sean Connery i huvudrollen. Den gamle Bond-hjälten är här en forskare som letar cancermedicin i en sydamerikansk regnskog. Han har inte bara inrättat ett modernt, fullt utrustat laboratorium mitt i djungeln utan har också fått tag i en osannolikt avancerad maskinpark som dels levererar perfekta, baslinjeseparerade kromatogram för orenade prov av nyplockade exotiska växter, dels omedelbart spottar ur sig den kemiska strukturen för tidigare helt okända substanser? En dröm för varje naturproduktskemist, som tyvärr lär få fortsätta drömma.
?Medicinmannen? heter också en tv-serie som gick i fyran förra året. Ingen skugga faller över alltid utmärkte huvudrollsinnehavaren Mikael Persbrandt, men nog var det lite komiskt att notera att hans läkemedelsföretag hade ett stort antal tiokilosbehållare av en ny substans i lager; en substans man just inlett de första kliniska prövningarna med?

Så där kan man hålla på. En slutsats man lätt drar är att det verkar svårt att göra film. Man ska inte bara kunna sitt eget område utan även göra förstudier, ?research? på modern svenska, inom en massa andra ämnen. Där har vi helt klart ett tänkbart nytt konsultområde: cineastfarmaceut, farmaceutisk filmresearchare eller varför inte farmacicoach?
Petimetersporten kan förstås tillämpas på och i verkligheten också, även om man bör vara en smula försiktig med det. Om en god vän säger att en tablett hjälper på fem minuter så är det förstås bara bra. Att sedan besserwiserfarmaceuten inom en säger att det i princip är omöjligt, ja, det är en helt annan sak. Placebo är ett utmärkt läkemedel och huvudsaken är givetvis att läkemedlet fungerar, inte nödvändigtvis att det gör det på ett vetenskapligt korrekt sätt.

Petimetri anses i allmänhet inte som en positiv egenskap, men varför inte vända på det och se det som en möjlighet: vi farmaceuter är ofta jädrigt bra på att hitta fel – och att rätta till dem! Tänk bara på att göra det med ett leende och med en glimt i ögonvrån. Lycka till med besserwissrandet – och om nu någon har synpunkter på någon detalj i artikeln så var så god!