Månads arkivering februari 2006

Anders Hallberg ny rektor i Uppsala

Läkemedelsvärlden
-
0

Anders Hallberg är idag professor i läkemedelskemi och dekanus vid den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han avlade sin doktorsexamen vid Lunds universitet. Efter ett par års forskningsvistelse i USA tillträdde han en tjänst på Astra i Lund, där han innehade befattningen som kemichef.

Sedan Vetenskapsrådet skapades har Anders Hallberg varit ordförande i en av dess beredningsgrupper. Hans forskning, som har belönats med flera vetenskapliga priser, berör huvudsakligen organisk syntes och utveckling av nya läkemedel mot infektionssjukdomar som främst drabbar den fattigare delen av världen.

Paklitaxelfrisättande stent kostnadseffektiv för högriskpatienter

Läkemedelsvärlden
-
0

Anledningen till skillnaden i kostnadseffektivitet är ett minskat behov av revaskularisering bland högriskpatienter (diabetes, trånga kärl, långa lesioner) som fick en Taxus paklitaxelstent från Boston Scientific jämfört med patienter som fick traditionella metallstentar.

För patienter med medelrisk är den genomsnittliga årskostnaden 72 200 kr för paklitaxelstent, jämfört med 66 900 kr för en vanlig metallstent. Motsvarande kostnad för högriskpatienter är nästan densamma, 73 000 kr jämfört med 71 700 kr.

– Den högre initiala kostnaden för Taxus-stenten kompenseras av den kraftiga minskningen av behovet av upprepade behandlingar, i form av revaskularisering. Den paklitaxelfrisättande stenten leder också till en förbättrad livskvalitet för patienterna, säger Iwar Sjögren, läkare vid hjärt- och kärlavdelningen på Falu Lasarett och en av medförfattarna till studien, i ett pressmeddelande.

För en medelriskpatient med traditionell hjärtstent uppgår kostnaden för upprepade behandlingar till 14 579 kronor under 24 månader, jämfört med 4 167 kronor vid behandling med paklitaxelstenten.

För medelriskpatienter som behandlas med vanlig stent var behovet av 24-månaders-revaskularisering 17,4 procent jämfört med 5,6 procent för paklitaxelstenten. Motsvarande siffror för högriskpatienter är 23,3 procent för traditionella hjärtstentar och 7,7 procent för paklitaxelstenten.

Studiens författare hävdar också att om man mäter kostnad per revaskularisering som undvikits, är paklitaxelstenten mer kostnadseffektiv för medelriskpatienter på 12 och 24 månader.

Studiens syfte var att undersöka kostnadseffektivivitet med paklitaxelstenten jämfört med vanliga metallstentar. Den är inte en randomiserad kontrollerad studie utan bygger på en analytisk modell där kliniska data på revaskularisering kombineras med kostnader för medicinska tillgångar och litteraturdata.

Författarna har också en lång beskrivning i studien av dess olika begränsningar, men sammanfattar att paklitaxelstenten definitivt är kostnadseffektiv för högriskpatienter och att det ser fördelaktigt ut även för patienter med medelrisk.

Apoteket kan komma att samarbeta med detaljhandeln

Läkemedelsvärlden
-
0

På en direkt fråga om varför själva monopolet inte är föremål för utredning svarade Ylva Johansson:
– Vi tycker inte att det är aktuellt eftersom systemet fungerar bra och vi vill behålla monopolet. Läkemedel är en speciell vara och bör därför behandlas speciellt.
Men monopolet ska vara modernt, erbjuda en god tillgänglighet och hög säkerhet och vara anpassat till EU:s lagstiftning, klargjorde Ylva Johansson.

Utredaren Anders Lönnbergs ska göra en översyn av det svenska apoteksmonopolet ur ett EG-rättsligt perspektiv. I uppdraget ingår att analysera om Apotekets försäljningsnät är utformat så att konsumenternas tillgång till läkemedel säkras. Utredaren ska även analysera om Apotekets marknadsföring och produktinformation är förenlig med EG-rätten.

Identifieringskrav

Anders Lönnborg ska i sin utredning, som sedan tidigare omfattar rökavvänjningsprodukter i detaljhandeln, nu även studera:
? Om det finns ett behov av att ytterligare förändra Apotekets förutsättningar för att inte strida mot EU:s regelverk.
? Distanshandel med läkemedel, för att klara av höga säkerhetskrav
? Vem som ska få sälja växtbaserade läkemedel.
? Om det behövs en åldersgräns för att få köpa läkemedel.
? Om det ska krävas någon form av identifieringskrav då ombud hämtar ut läkemedel för någon annan persons räkning.
? Om Apotekets marginal ska bestämmas av Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) eller om någon annan ska göra det.
? Hur läkemedel ska tillhandahållas utanför Apotekens lokaler, där andra alternativ kan vara ?Apotek i butik?.

– Utredaren ska titta på hur ombudssystemet fungerar, om det ska vara kvar, utökas eller ersättas av något annat. Han ska också titta på möjliga samarbeten mellan Apoteket och detaljhandeln avseende försäljning av läkemedel utanför Apoteken men inom Apotekets ansvar och organisation, sa Ylva Johansson.

Anders Lönnborg ska senast den 31 december 2006, i ett delbetänkande, redovisa frågan om växtbaserade läkemedel. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 december 2007.

Stockholm anställer farmacevter i vården

Läkemedelsvärlden
-
0

Det är landstingsledamoten Aram El Khoury (kd) som skrivit motionen. Han är själv farmacevt och inser potentialen med farmacevter i vården.

– Jag är mycket glad över att vi kunde nå en samstämmighet över alla partigränser och enas kring värdet av att använda farmacevtens kompetens bättre. Det kan ge stora vinster genom att vi får en förbättrad läkemedelsanvändning.

Enligt Aram El Khoury var alla partier positiva till motionen, som erhöll stöd från både majoriteten och oppositionen.

Processen igång

Trots att beslutet formellt fattades först nu har processen varit igång sedan motionen skrevs i februari 2005.

– Det finns pengar avsatt för projektet under 2006, säger Aram El Khoury.

Det betyder att politikerna ska ta fram en plan för hur introduktionen av farmacevter på bred front på vårdcentraler och sjukhus sker på bästa sätt.

Men Aram El Khoury vill inte ange någon tidsplan för när det märks någon större skillnad.

– Det viktigaste just nu är att processen är igång.

Beslutet kan också på sikt innebära att dagens farmacevtiska utbildningar måste ändras, så att klinisk farmaci blir ett ämne redan på grundutbildningsnivå, som det är i bland annat Tyskland.

Avlasta och underlätta

Stockholms läns landsting är först i Sverige med att besluta om att införa farmacevter på bred front i sjukvården.

– Farmacevterna är samhällets läkemedelsexperter vars huvuduppgift är att förmedla kunskap om läkemedel till patienter och vårdpersonal. Min förhoppning är att farmacevten ska avlasta och underlätta för läkaren, som fortsatt ska ha det övergripande ansvaret. Farmacevtens roll blir att exponera sitt farmacevtiska kunnande genom att arbeta med att hitta och förebygga läkemedelsrelaterade problem, säger Aram El Khoury.

– Dessutom finns det mycket pengar att spara då kostnaderna för felbehandlingar minskar genom en bättre kontroll.

Flera kommittéer går över till generiskt Norvasc

Birgitta Gerne
-
0

Amlodipin (Norvasc) är ett av världens mest sålda hypertoniläkemedel. Amlodipin och felodipin (Plendil) anses farmakologiskt likvärdiga, men amlodipin är i stora blodtrycksstudier som Allhat, Value, Ascot bättre dokumenterat.

Tidigare när amlodipin kostade sex till sju gånger mer än felodipin har den bättre dokumentationen inte ansetts tillräcklig för att motivera en rekommendation. Men enligt informationsläkare Anders Hernborg kommer läkemedelskommittén i Halland och troligen fler nu att övergå till generiskt amlodipin.

Astrazeneca drar in Exarta

Ingert Nilsson
-
0

Enligt företaget beräknas cirka 400 patienter i Sverige behandlas med läkemedlet som förebyggande korttidsbehandling mot blodpropp efter ortopedisk kirurgi.

Beslutet att dra in läkemedlet beror på nya data som visar på leverpåverkan. Den nya rapporten antyder en viss risk för allvarlig leverskada närmast efter den idag rekommenderade behandlingstiden på 35 dagar.
Beslutet gäller även den intravenösa motsvarigheten, Melagatran.

Snabbare beslut om utbytbarhet föreslås

Ingert Nilsson
-
0

Tillsammans med Läkemedelsförmånsnämnden och Konkurrensverket föreslår Läkemedelsverket att regeringen ändrar reglerna för byte av läkemedel på apotek.
Bland annat föreslår man att Läkemedelsverket ska kunna besluta om utbyte direkt vid godkännandet, utan att som idag behöva vänta på LFN: s beslut om subvention. Det skulle minska tiden från att likvärdiga läkemedel finns tillgängliga på apotek.

Förslagsställarna vill att Läkemedelsverkets beslut om utbytbarhet ska gälla omedelbart. Men liksom nu ska företagen ha möjlighet att överklaga beslutet till domstol.

Genom att ändra i regelverket skulle, menar de tre myndigheterna, kostnaderna för läkemedelsanvändningen minska. Bland annat tror man att antalet segdragna domstolsprocesser för att fördröja beslutet om utbytbarhet kan minska.

Minskat saltintag
sänkte blodtrycket radikalt

Ingert Nilsson
-
0

Lunds universitet har en forskargrupp som länge studerat kopplingen mellan salt och högt blodtryck. I en av dessa studier fick en grupp friska försökspersoner färdiglagad specialmat som bara innehöll 3 gram salt om dagen, mot normalt 9 gram. Efter fyra veckor hade försökspersonernas blodtryck sjunkit med 7-8 millimeter kvicksilver.

? Det finns studier som visat att bara 2-3 millimimeters sänkning hos blodtryckspatienter minskar risken för stroke med närmare 15 procent, kommenterar läkaren Fredrik von Wowern resultatet.
Han disputerar inom kort på en avhandling, Genetic factors and dietary salt intake as determinants of blood pressure and risk of primary hypertension.
Dock är det i praktiken inte så enkelt att minska saltintaget eftersom 85 procent av det salt vi sätter i oss finns i de livsmedel vi köper. Fredrik von Wowern uppmanar därför Socialstyrelsen eller Livsmedelsverket att förmå livsmedelsindustrin att dels minska saltet i varorna, dels deklarera hur mycket salt produkterna innehåller. Något man gör i Finland och USA.

Men mindre salt i maten har inte någon effekt på alla hypertonipatienter. Det är bara ungefär hälften av dem som är känsliga för salt. Fredrik von Wowern hoppas kunna utveckla ett blodprov som kan skilja grupperna åt.

Att hitta de saltkänsliga patienterna är viktigt eftersom de löper tre gånger så stor risk för hjärtkärlsjukdom som de icke saltkänsliga.

Stora skillnader i effektiv metadondos

Ewa Lundborg
-
0

I studien ingick 222 frivilliga amerikanska heroinmissbrukare som påbörjade behandling med metadon och sedan följdes under ett år. Som effektiv behandling räknades de doser som innebar att patienten var fri från heroin och lämnade drogfritt urinprov under minst en månad, vilket uppnåddes för 168 av försökspersonerna.
Resultaten visar att den effektiva dosen varierade mellan 1,5 mg till 191,2 mg.
Antal år i missbruk, och hur mycket heroin som använts per dag hade inte betydelse för metadondosen. Däremot behövde de som under missbruket använt renare heroin lägre doser av metadon.
Högre metadondoser behövdes för de patienter som hade posttraumatiskt stressyndrom, depression eller hade provat flera avgiftningar och behandlingsprogram tidigare.
Studien publicerades i tidskriften PLoS Medicine, se länk till höger.

Läkemedelsverket varnar för metylfenidat

Läkemedelsvärlden
-
0

På sin hemsida, med hänvisning till det amerikanska läkemedelsverket FDA, varnar Läkemedelsverket för allvarliga biverkningar såsom blodtrycksstegring, hjärtinfarkt och stroke vid behandling med centralstimulerande läkemedel vid ADHD. Enligt uppgift planerar FDA att införa en så kallad ?black box warning?, vilket innebär att informationen om riskerna särskilt lyfts fram i informationen till patienterna.

I Sverige är två produkter innehållande metylfenidat godkända för marknadsföring ? Concerta och Ritalin. Här är det dock kontraindicerat hos patienter med kranskärlssjukdom, oregelbunden hjärtrytm och kraftigt förhöjt blodtryck och läkemedlen skall ges med försiktighet till patienter med högt blodtryck.

I Läkemedelsverkets biverkningsregister finns åtta rapporter om biverkningar såsom hjärtklappning och blodtryckspåverkan. Inget av dessa är dödsfall.

Cerovive skyddar efter akut ischemisk stroke

Läkemedelsvärlden
-
0

Resultaten, baserade på 1699 patienter, visar en statistisk signifikant minskning av strokerelaterad funktionsnedsättning, vid mätning enligt det primära effektmåttet, Modified Rankin Scale, (mRS-skalan, p=0,038 efter 90 dagar). 4,4 procent fler av de patienter som fick NXY-059 blev symtomfria (mRS-värde 0 jämfört med mRS-värde >0; p=0,003) och 3,7 procent fler återfick förmågan att gå utan hjälp och hade minskat behov av extern hjälp för sina kroppsliga behov (mRS-värde <= 3 jämfört med mRS-värde >3; p=0,02), i jämförelse med de patienter som fick placebo.

NXY-059 medförde dock ingen signifikant förbättring av neurologisk funktion vid mätning enligt NIH Stroke Scale (NIHSS). Dödligheten påverkades inte av behandling med NXY-059 i jämförelse med placebo.

De vanligaste oönskade effekterna som rapporterades under studien var feber (19 procent mot 19,2 för NXY-059 respektive placebo), förstoppning (9,8 procent mot 11,7), huvudvärk (9,6 procent mot 9,7), urinvägsinfektion (8,9 procent mot 6,8), progredierande stroke (6,5 procent mot 8,1) och hypokalemi (6,4 procent mot 4,4).

Saint I är en dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie, där patienterna randomiserades till behandling med NXY-059 eller placebo inom sex timmar efter akut ischemisk stroke. Studien omfattade 1 722 patienter från 158 kliniker i 24 länder. Klinisk nytta registrerades redan vid det första mättillfället (dag 7) och kvarstod under hela studien (90 dagar).

Behandlingseffekten påverkades inte av tiden fram till insatt behandling, svårighetsgraden av stroke eller samtidig behandling med propplösande behandling.

Författarna i NEJM drar slutsatsen att NXY-059, administrerat inom sex timmar, signifikant minskar den primära effektparametern, strokerelaterad funktionsnedsättning, efter 90 dagar. Däremot påverkades inte andra effektparametrar signifikant i positiv riktning.

Apoteket börjar sälja självtest för klamydia

Läkemedelsvärlden
-
0

Det klamydia test som Apoteket kommer att sälja är enbart för kvinnor och har hög tillförlitlighet, över 97 procent.

– Vi har hittat ett CE-märkt självtest med god kvalité. Klamydia är en könssjukdom och många kanske inte vill gå till en mottagning och testa sig. Genom ett självtest tror vi att vi kan bidra till att fler testar sig och därmed också hitta fler fall och på sikt minska spridningen av klamydia, säger Lars Rönnbäck, chef för Apotekets läkemedelsenhet, i ett pressmeddelande.

Klamydia ger i två tredjedelar av alla fall inga symtom, men kan ge allvarliga följder. Kvinnor kan få skador på äggledarna och män inflammation i bitestiklarna eller prostata och det kan leda till sterilitet hos kvinnor och nedsatt fertilitet hos män.

Sedan 1997 har antalet upptäckta klamydia fall ökat från 14 000 till 32 000 under 2004. Totalt genomfördes cirka 400 000 klamydiatester 2004. Mörkertalet är okänt, men det finns uppskattningar på att fem procent av alla kvinnor någon gång i livet har klamydia.

Tidig hivbehandling
alltid bättre

Birgitta Gerne
-
0

Dagens rekommendationer att man bör avvakta med att sätta in antiretroviral kombinationsbehandling mot hiv (HAART-highly active antiretroviral therapy) baseras på antagandet att det ökar risken för biverkningar som njursvikt, en typ av nervskador som kallas perifer neuropati samt lipoatrofi som är ett tillstånd där underhusfettet i delar av ansiktet minskar.

Men nu visar en studie från University of Colorado Health Sciences Center i USA att tidig behandling inte ökar risken för biverkningar.

Antalet dödsfall, biverkningar samt allvarliga infektioner som är vanliga hos individer med nedsatt immunförsvar var i studien lägre hos patienter som påbörjat HAART tidigt än de som startat sent.

Forskarna har använt data för 2 304 hivpositiva patienter i åtta städer i USA som ingick i en större hivstudie under åren 1996 och 2005.

Enligt Magnus Gisslén, överläkare på Infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är de svenska rekommendationerna för start av hivbehandling vid cd4 200-300 väl underbyggda. Risken för biverkningar är endast en av de faktorer som vägts in. Han påpekar även att amerikanska förhållanden sällan direkt kan överföras till svenska.

Färre dödsfall vid självmedicinering

Ingert Nilsson
-
0

Forskare vid Oxfords universitet fann efter en genomgång av 14 studier som involverade 3 000 patienter att de som testade sig själva och anpassade dosen warfarin utifrån resultatet hade färre blodproppar och dödsfall än patienter som regelmässigt testades på sjukhus.

? Om man väljer ?rätt patienter? ser man att metoden inte bara är säker, den reducerar också antalet dödsfall, konstaterar forskarna i artikeln som nyligen publicerats i den medicinska tidskriften Lancet.

Forskarna har gått igenom studier från 1989 och framåt. Ingen av studierna har enskilt visat att självtestning är en säkrare metod. Men genom att kombinera resultaten från alla studierna fann man för första gången indikationer på förbättrad överlevnad och färre komplikationer med en kombination av självtestning och självmedicinering.

Radioimmunoterapi ger strålning med ny mekanism

Ewa Lundborg
-
0

Radioimmunoterapi är en relativt ny form av behandling, där radioaktiva substanser kopplas till antikroppar. När de strålningsladdade antikropparna injiceras i cancersjuka patienter kan de finna tumörer som ännu inte hunnit växa sig så stora att de kan påvisas med andra metoder. Antikroppen kan då binda till tumören, och via den radioaktiva substansen ge en lokal strålning under lång tid.
En ny avhandling från Umeå Universitet visar att den nya behandlingsformen kan ge en påtaglig hämning av tumörers tillväxt via andra mekanismer än vid vanlig strålbehandling. När cancercellerna utsätts för denna form av lokal strålning i lägre dos under längre tid aktiveras cellernas försvarssystem, så de slutar dela sig och istället fokuserar på att reparera skador. Metoden kan också innebära att cellerna försöker dela sig med skadat genmaterial, och när de misslyckas induceras istället apoptos.
Doktoranden David Eriksson kunde i sin avhandling också visa på positiva tilläggseffekter när radioimmunoterapi kombinerades med traditionell strålning.



Antikolinergika kan ge förvirring hos äldre

Birgitta Gerne
-
0

Antikolinerga läkemedel används av många äldre för att behandla irriterad tarm, inkontinens och Parkinsons sjukdom.
Det är viktigt att läkare är medvetna om att läkemedlen kan orsaka mild kognitiv störning hos äldre personer så att de inte felaktigt får diagnosen demens.

Det menar forskare i Montpellier, Frankrike som gjort en studie på 372 personer över 60 år utan demens och intervjuat dem om läkemedelsanvändning och sjukdomshistoria.

Tio procent av personerna i studien hade använt antikolinerga läkemedel under en längre tid. Dessa hade i större utsträckning kognitiva störningar jämfört med de som inte använt antikolinergika och 80 procent uppfyllde kriterierna för mild kognitiv störning. Motsvarande siffra för de som inte använde läkemedlen var 35 procent. De som visade förvirringssymtom hade dock inte någon förhöjd risk för att verkligen drabbas av demens.

Forskarna menar att kognitiva störningar hos många äldre kan bero på att personerna använder antikolinergika. Om orsaken inte upptäcks och personerna istället får diagnosen demens kan de hamna i den bisarra situationen att få ett recept på läkemedel som stimulerar kolinerga receptorer för att motverka effekten av ett antikolinergt läkemedel.

1234Sida 4 av 4