Månads arkivering september 2005

Hon kom som ett yrväder, om än inte med ett höganäskrus om halsen, så med invigningssaxen i full aktion; ??och härmed förklarar jag Apoteket Shop i Eskilstuna öppnad. Välkomna in i butiken.?

Att inviga nya butiker är en liten officiell del av Ulrika Erikssons uppdrag som chef för Kundkanal Centrum där hon varit sedan i våras som en av de nyaste högre cheferna inom Apoteket.

? Jag har alltid jobbat med det som känns roligt. Och när jag fick chansen att komma till Apoteket kände jag direkt att det här kan bli jättekul, säger Ulrika Eriksson.

Hon är civilekonom till sin utbildning och har därefter haft en snabb karriär inom detaljhandeln ? dit man kan räkna en del av Apotekets verksamhet. Att kunden är central är väl begrepp som traditionellt mer förknippas med den branschen än en statligt driven verksamhet som apotek.

Men Ulrika Eriksson menar att även om dessa värderingar växt fram i privatägda företag är de i många fall så allmängiltiga att de även fungerar utmärkt i helt andra slags organisationer som Apoteket.

? Kunden är absolut vår högsta chef även i Apoteket, understryker hon.

Att detta är centralt får till exempel som konsekvens att Apoteket Shop ska ha slimmade förutsättningar; det vill säga det som behövs för att ge kunderna en bra service. Inga extravaganser, som stora personalytor utanför butikslokalen.

Personalutrymmena bakom exempelvis Apoteket Shop i Eskilstuna är verkligen minimala.

? Att jobba rationellt betyder att man inte drar på sig onödiga kostnader, sådana som inte bidrar till kundnyttan, säger Ulrika Eriksson.

Hon hänvisar till det norska begreppet kuttisme, som innebär att man ska skapa så mycket värde som möjligt för kunden för lite satsade pengar. Men det får inte betyda att man bromsar investeringar som höjer kundnyttan.

Att hålla i pengarna är kanske ännu viktigare i en verksamhet som skyddas av ett monopol, statligt eller ej, menar hon.
? Som monopolföretag har vi ett särskilt ansvar i att inte slösa med resurserna. Det vore verkligen att missbruka det förtroende vi fått från staten.

Hur ser du på likheter och skillnader mellan tidigare verksamheter och dina nuvarande arbetsuppgifter?

? Likheterna är större, men samhällsuppdraget är naturligtvis en viktig skillnad.

Det innebär exempelvis att beslut om var apotek ska lokaliseras eller tillgänglighet inte styrs av kommersiella villkor i första hand.

? Flyttas till exempel en vårdcentral är det naturligt att ett apotek i anslutning till vårdcentralen antingen flyttas eller läggs ner, och att man löser läkemedelsdistributionen på ett annat sätt i fortsättningen.

En av de kritiska punkterna, både före och efter EG-domen om apoteksmonopolet, är bristande tillgänglighet.

? Detta hade vi jobbat med, oavsett domen. Ett inslag är att vi ska ha samma öppettider som gäller där vi har våra apotek och shoppar. Apoteket Shop i Eskilstuna har söndagsöppet precis som de andra butikerna i köpcentret.

Men för att ta ett steg tillbaka, varför blev du just civilekonom?

? En viktig faktor för mig var att utbildningen är bred, lägger grund för många olika slags vägar ut i arbetslivet. Därför valde jag också samhällslinjen på gymnasiet och jag visste att jag ville läsa på Handelshögskolan. Men då tänkte jag inte i termer av yrkesval. Jag har aldrig haft en långtidsplanering med de olika karriärstegen utstakade i förväg, säger Ulrika Eriksson.

Ett tag var hon inne på att kanske forska inom marknadsföring, men insåg snabbt att det inte var något för henne. Journalistik var ett annat ämne hon funderade på, men det fanns redan en journalist i familjen, mamma matskribenten, och det fick räcka.
Ulrika Eriksson är i den lyckliga situationen att ha sluppit söka jobb. Efter färdig utbildning kom hon till butikskedjan 7-Eleven. Först som trainee och sedan i olika positioner inom företaget.

? Jag fick från grunden lära mig det mesta inom detaljhandel, inte minst för att jag kom i ett dynamiskt skede med snabb expansion. När jag började på 7-Eleven hade vi tolv butiker, men idag finns 73, säger Ulrika Eriksson.

När hon kom till butikskedjan drevs den i Sverige av det amerikanska företaget Small Shops. Efter åren hos 7-Eleven gick Ulrika Eriksson vidare och arbetade i olika positioner inom Pressbyrån och den norska Reitangruppen som idag står bakom både 7-Eleven och Pressbyrån. När hon rekryterades till Apoteket var hon vice vd i Reitan Servicehandel Sverige AB.

Reitangruppen som grundades av Odd Reitan, har 15 000 medarbetare i Skandinavien och omsätter runt 30 miljarder kronor. Odd Reitan talar Ulrika Eriksson varmt om. Det är en man som skapat ett stort företag från grunden själv och vars verksamhet inte bara handlar om att växa och tjäna pengar. De icke-materiella värdena är också mycket viktiga, betonar Ulrika Eriksson.
En norsk Ingvar Kamprad?
? Ja, det finns likheter, men en skillnad är att Reitan har hunnit längre i att lämna över bestämmandet till en yngre generation.

? Något som jag tagit till mig är Reitangruppens åtta värdegrunder. De handlar bland annat om att kunden är den högsta chefen, att man ska hålla en hög affärsmoral och att det man gör ska vara roligt och lönsamt. Verksamheten ska rimma med värdegrunderna och Reitan är till och med berett att säga nej till en lukrativ affär om den strider mot värdegrunderna, säger Ulrika Eriksson.

I augusti gick Ulrika Eriksson i mål med sin kringresa till samtliga cirka 125 apotek och shoppar hon basar över. Hon berättar att hon blev djupt imponerad när hon upptäckte apoteksfarmacevternas stora kunskaper när hon lärde känna företaget från grunden.

? Där kan jag nästan tycka att vi varit för ödmjuka. Med tanke på den otroliga kompetensen borde vi kunna tuffa till oss och visa att vi kan mycket och är stolta över det. Externt kunde vi hålla en högre profil och tydligare poängtera vilket stort värde detta är för våra kunder, säger Ulrika Eriksson.

Ett uttalande som också kan ses som en markering mot företrädare för dagligvaruhandeln som hävdat att vissa receptfria läkemedel kan säljas utan tillgång till farmacevtisk kompetens.
? Jag står för det. Många kunder vill ha svar på sina frågor om vilka produkter som är bäst för dem. Där kan vi hjälpa till, tack vare vår kompetenta personal.

Inrättandet av Kundkanal Centrum och Apoteket Shop kan ses som steg i en riktning där företaget anpassar sig till en uppluckring av monopolet. Oavsett om takten bestäms av domar i EG-domstolen och/eller politiska beslut i svenska riksdagen. Åtgärderna har ifrågasatts av eventuellt framtida konkurrenter.
Utnyttjar ni den starka ställning monopolet ger för läkemedel för att försvåra för konkurrenterna när det gäller det redan nu konkurrensutsatta sortimentet?

? Det är ju snarare tvärtom! Ekonomin för hanteringen av receptläkemedel är kärv efter reformerna för att dra ner samhällets läkemedelskostnader. Överskott från försäljningen av konkurrensutsatta produkter används för att kompensera underskott för receptläkemedel.

Frågan om monopolet är över huvud taget inte särskilt viktig, anser Ulrika Eriksson. Så länge man inriktar sig på att erbjuda kunderna bästa möjliga service blir arbetssättet detsamma.

? Det är inte ett eventuellt monopol som ska avgöra företagets framtid. Men möjligen skulle en avreglering göra att kundorienteringen skulle bli än viktigare för oss, säger hon.

"Beauty is in the eye of the beholder?, brukar man säga. Det finns ingen objektiv skönhet ? det är betraktaren som avgör vad (eller vem) som är vackert. Likadant är det med innovation. Det är användarna som avgör vilket värde en ny produkt har. Ett patent ger ett skydd för en uppfinning, men det garanterar inte att uppfinningen uppfattas av kunderna som värdefull.

Fallet med nya läkemedel som utgör enantiomerer ställer frågan på sin spets: det finns enantiomerer som jag tycker uppenbart visar stort medicinskt värde. Och det finns andra som bidrar inkrementellt till läkemedelsutvecklingen. I slutändan är det användarna (i vårt fall förskrivare och patienter) som avgör vad som är värt att användas. Vad jag som företrädare för branschen önskar är en större förståelse att alla framsteg ? stora som små ? är av värde. Och att det är först när det kommit ut på marknaden som man ser det sanna, relativa värdet av nya läkemedel. För att man skall få den erfarenheten måste man ha ett öppet sinne att testa det nya ? och sedan bestämma sig för om man gillar det eller inte.

Richard Bergström
Vd, Läkemedelsindustriföreningen

En ny tid randas för effektivare läkemedelsanvändning. Diagnosmetoderna förbättras och allt fler insatser görs för att höja följsamheten. Mycket lovande är också nya tekniker för att dosera läkemedel rätt. Feldosering leder endera till utebliven effekt eller biverkningar. När 70 procent av dopaminreceptorn D2 är blockerad, erhålls antipsykotisk effekt, men när blockeringen är över 80 procent uppträder extrapyramidala biverkningar.

De flesta läkemedel doseras schablonmässigt med hänsyn till kroppsvikt. Samtidigt vet vi i ökande grad att genetisk profil, njurfunktion, sjukdom, tarmflora, livsstil med mera påverkar läkemedlets effekt. Dessutom påverkas resultatet av interaktioner, när på dygnet läkemedlet tas och i vilken ordning olika läkemedel tas. Antalet parametrar blir lätt för många för förskrivaren att ta hänsyn till. Praxis blir trial and error. Man sätter in, justerar dosen efter några veckor eller sätter ut och prövar nytt.

En tidig metod för att förbättra doseringen var mätning av plasmakoncentrationer. Den används fortfarande med framgång vid många behandlingar, till exempel vid dosering av koagulationsfaktorer. Senare forskning har dock visat att för många läkemedel är variationen i effekt mer beroende av sambandet plasmakoncentration?effekt än av sambandet dos?plasmakoncentration.

Farmakogenetiken har gjort stora framsteg sedan Folke Sjöqvist med fleras pionjärforskning på Huddinge sjukhus på 1960-talet. Genotypning är nu en tillgänglig klinisk rutinmetod inom psykiatrin, cancerbehandling och kardiovaskulär sjukdom. Tekniken ger möjligheter att behandla väldefinierade patientgrupper med bättre resultat.

Mätning av relevanta biomarkörer är ytterligare en metod att förbättra doseringsstrategin. Ett exempel är HDL/LDL-kvoten vid behandling med statiner (se LMV 4/05). Mätning av biomarkörer i stora befolkningsgrupper med följande databearbetning ökar möjligheterna att ge rätt dos från början.

Forskningen inom drug delivery är omfattande, som framgår av detta nummer. Så kallad site selective drug delivery bör leda till att lägre doser kan ges. För att tillgodogöra patienterna dessa rön behövs ett utökat kunskapsutbyte mellan galeniker och kliniker.
Dataprogram för förbättrad dosering är på väg in på marknaden. Sjukvården bör ta investeringskostnaderna för dessa och för andra åtgärder att förbättra doseringen.

Alternativet är att begränsa den fria förskrivningsrätten till ett sortiment förskrivaren behärskar. Då hamnar kostnaden hos individen i form av köer och senare tillfrisknande, resekostnader, ledigheter med mera och med minskat förtroende för vården som följd.

Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket:
De extremt stora, straffande skadestånden är samhällsskadliga och knappast effektiva. Det finns ett stort godtycke i proceduren, somliga kan få hundratals miljoner och andra blir utan kompensation. Det blir en härva av processer med oklar juridik och ändringar av domar. Ett aldrig så stort skadestånd kan i alla fall inte ersätta förlusten av en anhörig eller invaliditet. De kompensationer som tillämpas i Sverige är dock något i underkant.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen:
Det nuvarande systemet för ersättning av läkemedelsskador i Sverige är en skamfläck för ett rättssamhälle. Försäkringen styrs av industrin och dess handplockade experter. Ansvarsfrågan för läkemedelsskador är oklar. Systemet är ogenomträngligt för den som drabbas av skada och ersättningsnivån är förnedrande låg. Vi behöver en producentobunden statlig läkemedelsförsäkring!

Kennert Lenhoff, ordförande i läkemedelskommittén i Blekinge län:
Läkemedelsförsäkringen är i grunden ett mycket bra instrument för att reglera patientskador. Bra därför att man minskar behovet av uppslitande och kostsamma juridiska processer där alla blir förlorare, inklusive samhället och många patienter. De orimliga amerikanska skadestånden kan möjligen bidra till en mindre aggressiv marknadsföring från industrins sida. Den svenska nivån är rimligare eller möjligen något låg.

Ronny Weylandt, Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund:
Jag anser att det svenska systemet är att föredra framför det amerikanska. Framför allt därför att det inte är möjligt att värdera till exempel en hjärtinfarkt i pengar. Med detta inte sagt att de svenska ersättningsnivåerna inte borde höjas, men jag tycker att fokus måste ligga på säkerhetsanalyserna innan läkemedlet kommer ut på marknaden.

Rune Dahlqvist, professor, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län:
Ett försäkringssystem ska kunna kompensera en människa för bortfall och lidande när den oväntade olyckan slår till. I ordet kompensation ligger för mig att den sammantagna ersättningen har ett rimlighetsförhållande till bortfallet, det vill säga varken är kränkande liten men inte heller orimligt stor. Vidare är det det sammantagna skyddet för individen som är viktigt, det vill säga om samhället har ett välutvecklat skyddsnät av flera slag behöver inte en enskild försäkringsform täcka hela den verkliga förlusten. Självklart finns här en stor skillnad mot i USA där många saknar adekvat försäkringsskydd.

Pilotprojektet sker inom ramen för Läkemedelsverkets uppdrag att se över biverkningsrapporteringen.

Studien genomförs med hjälp av apoteken i Uppsala och startar i oktober.

? Målet är att se om konsumenternas biverkningsrapportering kan komplettera den information som vi idag får från sjukvårdens rapportering. Om studien visar att så är fallet kan konsumenternas medverkan i biverkningsrapporteringen komma att permanentas, säger Gunilla Sjölin-Forsberg, enhetschef vid Läkemedelsverkets biverkningsenhet i ett pressmeddelande.