Framförallt drabbar uppsägningarna, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, lokalvårdarna. Omkring 640 personer sägs upp när städningen istället läggs ut på entreprenad.
Nu står det klart att också minst 100 personer på huvudkontoret och distriktskontoren förlorar jobbet.
Det kan heller inte uteslutas att också annan personal på apoteken, utöver lokalvårdarna, kommer att beröras av uppsägningarna, skriver TT.
Bakgrunden är att en guideline från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA och nya föreskrifter från Läkemedelsverket kräver att medicinska gaser numera ska ses som läkemedel.
Senast vid årsskiftet måste alla tillverkare av gaser för medicinskt bruk som idag används i vården lämna in en ansökan om registrering.
För att leva upp till de nya säkerhetskraven har Linde Gas, företaget bakom den medicinska syrgas som godkänts, investerat i en ny fabrik i Rotebro utanför Stockholm, skriver företaget i ett pressmeddelande.
Wiholm, en förgrundsfigur inom det nationella och internationella biverkningsarbetet, var sedan 1979 verksam vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning, sedermera Läkemedelsverket. I sin expertroll har han många gånger uttalat sig i Läkemedelsvärldens spalter.
Under de senaste åren arbetade han inom läkemedelsindustrin i USA.
1999 utsågs han till adjungerad professor i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska institutet.
En omfattande genomgång av studier som visat positiva eller negativa resultat av behandling med SSRI visade att läkemedlen inte gav någon fördel jämfört med placebo som är kliniskt meningsfull. Det finns också dåligt stöd för påståendet att SSRI skulle vara effektivare än placebo vid svårare depressioner. Det är slutsatsen av en litteraturgenomgång som publicerades i BMJ (2005;331:155-158).
?Metodiska konstfärdigheter? kan ligga bakom den lilla fördel som visats över placebo, hävdar forskarna. De menar att antidepressiva inte har visat övertygande bevis för att påverka depressionsutveckling i ett långsiktigt perspektiv och inte heller självmordsfrekvensen.
Antidepressiva är sedan årtionden ett av samhällets främsta sätt att möta depressioner. Detta bör enligt författarna omprövas och därför bör det satsas mer på forskning kring olika alternativa behandlingsmodeller.
Slutsatserna är dock inte okontroversiella. Den brittiska myndigheten National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) skrev till exempel nyligen i sina rekommendationer att “det finns större evidens för antidepressiva läkemedels effektivitet vid medelsvår till svår depression än vid mildare former av sjukdomen.”
NICE rekommenderar som en följd av detta att antidepressiva läkemedel bör erbjudas rutinmässigt till patienter med medelsvår till svår depression, innan andra typer av interventioner kommer på fråga.
Försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek har gått över förväntan i Norge. Den slutsatsen drar norska läkemedelsverket i en översyn av verksamheten.
Kontrollen, som gjordes förra året, utfördes på 884 försäljningsställen. På 319 av dessa fann man något att anmärka på.
? Vi tycker det är väldigt bra att så många försäljningsställen klarade sig utan anmärkningar, säger Audny Stenbråten på norska läkemedelsverket till Norsk Farmaceutisk Tidskrift.
? Resultatet är bättre än vi förväntade oss.
Totalt gjordes 385 noteringar om avvikelser på de kritiserade försäljningsställena. 108 av dessa gällde mindre fel i sortimentet av varor, 165 felaktigheter i de skriftliga rutinerna.
För fem butiker drogs rätten till försäljning in.
I rapporten skriver Legemiddelverket att trots att det gjordes färre kontroller än vad som planerats, 884 istället för 1700, så anser man sig kunna dra slutsatsen att verksamheten fungerar bra.
Myndigheten understryker speciellt att man inte upptäckt någon försäljning av otillåtna produkter eller några inköp från icke godkända grossister.
Ögondroppsberedningen Lumigan är ett så kallat me too-läkemedel som liknar Pfizers Xalatan. Lumigan har en marknadsandel på cirka fem procent.
Efter lyckade pilotprojekt i Nyköping och Jönköping sjösätter nu Allergan nationellt en modell som ger patienten och sjukvården pengarna tillbaka om läkemedlet inte fungerar.
Konceptet har tidigare testats i bland annat USA och Danmark (se artiklar länkade i högermarginalen).
Ett viktigt syfte är förstås att öka preparatets marknadsandel, men enligt Johan Marlowe, marknads- och försäljningschef på Allergan, finns fler.
? Det känns rätt i tiden att göra det här. Det kan ses som ett led i att återupprätta läkemedelsindustrins trovärdighet, säger han.
– Enligt studierna svarar inte cirka 20 procent av patienterna tillräckligt bra på behandlingen. Det känns fel att vi ska håva in pengar i dessa fall.
Patienter som inte fått effekt får tillbaka pengarna genom att skicka in sina apotekskvitton. En läkare måste dock ha intygat att effekten inte varit tillräcklig, närmare bestämt att det intraokulära trycket inte nått en förutbestämd målnivå.
? Även landstingen ersätts via månadsfakturor enligt en 80/20-modell. De får tillbaka 80 procent av den sammanlagda kostnaden eftersom de i genomsnitt betalar ungefär 80 procent.
? Läkemedelsindustriföreningen har indikerat att man ser positivt på det här, även om man tycker vi är tidigt ute.
? Jag tror inte Pfizer kommer att svara på det här, möjligen senare om det uppstår en rejäl debatt, säger Johan Marlowe.
Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för Läkemedelsförmånsnämnden, är kritisk.
– Vi tycker inte att den här typen av återbetalning passar in
i vårt nuvarande subventionssystem, säger hon.
PhRMA’s nye chef, den förre senatorn Billy Tauzin, har i flera intervjuer under sommaren gått ut och krävt en ny inriktning från de egna företagen, skriver Läkemedelsindustriföreningen (Lif) i ett pressmeddelande.
? Läkemedelsindustrin har på kort tid, från att ha legat i topp vad gäller respekt och beundran, förvandlats till en industrigren som uppfattas som att profitera på de sjuka. Min uppgift är att ge företagen tillbaka den värdighet och respekt de en gång hade. Och att lära dem hur de ska förtjäna det, sa Tauzin i en av intervjuerna.
? När den stora inflytelserika branschorganisationen PhRMA nu ändrar riktning kommer det att innebära ett bra stöd för det förändringsarbete som Lif håller på med. Detta är en mycket god signal, säger Richard Bergström, vd för Lif.
I förra veckan berättade företaget Roche som tillverkar influensamedlet oseltamivir (Tamiflu) att företaget ska skänka ?avsevärda? mängder av läkemedlet till WHO. Förhandlingar pågår om köp av ytterligare mängder, uppger BBC.
Redan tidigare har flera i-länder uppgett att de bygger upp beredskapslager mot fågelinfluensa. Sverige köpte enligt nyhetsbyrån TT Tamiflu för 100 miljoner kronor för lagring på hemlig ort i landet.
Inom flera sjukdomsområden som astma och diabetes har man i Storbritannien startat projekt där farmacevterna får en större roll när det gäller att informera och följa upp läkemedelsbehandlingarna.
Farmacevter har också fått rätt till viss kompletterande förskrivning av receptbelagda läkemedel.
Men en undersökning på 1 744 personer visar att det är få bland allmänheten som känner till den nya service som apoteken kan erbjuda. Många är också tveksamma till att farmacevter tar över arbetsuppgifter som traditionellt har tillhört läkarna. De som var mest positiva till att få sådan service på apoteken var yngre välutbildade personer.
Brittiska patienter behöver bli mer medvetna om apotekens nya roll är slutsatsen av undersökningen som publicerades i Pharmaceutical Journal den 6 augusti. Därför ska NPA (National Pharmacy Association) nu satsa mer på att informera allmänheten parallellt med kampanjen ?Ask Your Pharmacist?.
2001 blev ett mindre sortiment av receptfria läkemedel möjliga att handla utanför apoteken. Men liberaliseringen, som innebär att man idag kan köpa bland annat nikotinersättningsmedel och smärtstillande preparat på långt över 1000 olika butiker förutom apotek har inte inneburit någon kraftig ökat försäljning. Det visar en genomgång som det danska läkemedelsverket gjort. Försäljningen är i stort sett på samma nivå som 2001.
Det enda väsentliga undantaget är nikotinersättningsmedlen där försäljningen ökat med femtio procent sedan 2001. Nästan hälften av försäljningen sker utanför apoteken.
Försäljningen av receptfria smärtstillande har däremot minskat något.
Förklaringen antas vara att bara mindre förpackningar får säljas i dagligvaruhandeln. Stora förpackningar får enbart säljas på apotek.
Som följd av detta kommer Apoteksanställdas förbund att lägga ner sin verksamhet, då det inte kommer finnas tillräckligt med medlemmar.
Farmaciförbundet menar i ett pressmeddelande att Apotekets behandling av städpersonalen är "bedrövlig".
Uppsägningarna har på vissa håll lett till protester från andra personalkategorier inom Apoteket.
– I Skåne har personalen på flera apotek skrivit till Apotekets ledning och protesterat mot uppsägningarna, säger Britt-Marie Ögren, ordförande för Apoteksanställdas förbund till tidningen Proletären.
