Formuläret som består av ett tjugotal påståenden ringar in patientens kunskap om sin sjukdom, sina läkemedel, inställning till behandling, förmåga att komma ihåg att ta preparaten med mera.
? Med formuläret som stöd får man en samlad och strukturerad bedömning av patientens möjlighet att följa ordinationen, säger Christel Beckman, som tillsammans med kollegan Annelie Gusdal arbetat fram instrumentet.
Formuläret har nu testats av 25 distriktssköterskor och ska, hoppas Christel Beckman, efter att det finslipats bli ett användbart redskap. Hon ingår i en grupp på Socialstyrelsen som arbetar med hur läkemedelsanvändningen ska förbättras för äldre.
Månads arkivering maj 2005
Poängsystem ska
förbättra följsamheten
Dom om impotensmedel
blir prejudicerande
Vare sig Läkemedelsförmånsnämnden eller företagen som säljer impotensläkemedlen Cialis, Levitra och Viagra är nöjda med den begränsning av subventioneringen som Kammarrätten nyligen beslutade om. LFN var den part som först beslutade om att söka prövning i Regeringsrätten.
? För oss är det viktigt att få så mycket klarhet som möjligt om hur subventionssystemet ska se ut, säger Axel Edling, ordförande i LFN.
? Praxis stakas ju ut efter hand genom våra beslut i LFN, men också genom att fall kommer till Regeringsrätten.
De tre företagen avvaktade LFN:s beslut innan man själva beslutade om att överklaga.
? Rent juridiskt hade det varit dumt av oss att inte överklaga när nu LFN gjorde det, förklarar Carolin Moro Pfizers beslut.
? Bara den som överklagar och har ett yrkande i en viss riktning får tillgodogöra sig beslutet.
Det vill säga om företagen inte överklagat hade Regeringsrätten bara haft LFN:s yrkande att ta ställning till.
LFN anser att medlen inte ska subventioneras alls. De tre företagen vill ha en generell subvention.
Apodos misstänks
driva upp förskrivning
I Halland har läkemedelskommittén initierat ett projekt där man fokuserat på läkemedel som är olämpliga för äldre. Man har bland annat tittat på förskrivningen av bensodiazepiner.
? Meningen är att finna potentiella problemområden i länet och på kommunnivå för att sedan fokusera med insatser på individnivå där de främst behövs, säger Johan Hiselius, informationsapotekare.
Studien omfattar samtliga personer i Halland som är 65 år eller äldre.
Förutom skillnader mellan olika kommuner finns en stor skillnad i förbrukning mellan Apodospatienter och receptpatienter.
Till exempel förskrivs det sex gånger mer bensodiazepiner till Apodospatienter än till receptpatienter i Laholm. Och förbrukningen av antikolinerga läkemedel är nästan tre gånger högre.
? Om det är en rimlig skillnad kan vi inte säga utifrån den här populationsstudien. Men vi vet att elektroniska system driver på förskrivningen, säger Johan Hiselius.
Påfyllnadsdoser kan bli nödvändiga i vuxen ålder
Att man tappar immunitet mot kikhosta är idag visat. Sverige har ännu inte, till skillnad från de flesta europeiska länder, infört någon förnyelsedos. Men Socialstyrelsen har påbörjat en översyn av hela vaccinationsprogrammet. Mycket talar för att man kommer att rekommendera en fjärde dos kikhostevaccin till barn i femårsåldern.
? Vi ser ju att vi inte stoppat kikhostan i samhället med det vaccinationsprogram vi har idag, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
Den har visserligen minskat radikalt sedan vaccineringen infördes igen 1996. Idag utgör den rapporterade kikhostan bara en tiondel jämfört med för tio år sedan. Men den cirkulerar fortfarande och man har också sett en ökning bland skolbarn.
Ett av argumenten för att införa fler doser är att situationen bland de riktigt små barnen, under ett år, inte är tillfredställande. Eftersom det idag inte är möjligt att vaccinera de nyfödda behöver man reducera antalet smittsamma individer för att skydda de allra minsta.
Internationellt pågår också en diskussion om det överhuvudtaget är möjligt att eliminera kikhostan utan en strategi som innefattar återkommande vaccinering även av vuxna.
Påfyllnad för vuxna
Allmän vaccination av vuxna diskuteras också när det gäller ?barnsjukdomar? som vi vaccinerat bort.
Hur länge immuniteten mot till exempel mässling, påssjuka och röda hund, som vi började vaccinera mot i Sverige i mitten på 1970- talet, kommer att hålla vet ingen idag.
? Den livslånga immunitet man trodde på från början har för flera sjukdomar visat sig inte hålla, säger docent emeritus Patrick Olin på Smittskyddsinstitutet.
? Det är helt logiskt om immuniteten inte är livslång. Det är skälet till att Smittskyddsinstitutet kartlägger antikroppsnivåer och utifrån dem gör riskbedömningar.
Så länge de här sjukdomarna cirkulerat i samhället har de fungerat som en sorts naturlig boostring till den genomgångna vaccinationen.
? Nu har vi hamnat i den fullt rimliga och inte överraskande situationen att mässling, påssjuka och röda hund är praktiskt taget utrotade i Sverige, vilket innebär att det inte finns någon ?naturlig påfyllnad?, säger Anders Lindberg, smittskyddsläkare i Halland.
Har man gått över till ett samhälle där man konstgjort skapar immunitet, då får man jobba lite på att upprätthålla den, konstaterar han. För den immunitet som skapas genom vaccination är sämre än den som uppstår vid en äkta infektion.
? Men det är ju den äkta infektionen vi vill undvika eftersom den är farlig och ger komplikationer.
Tidiga med två doser
Sverige var bland de första länderna som införde tvådosschema för de här vaccinationerna, vilket var framsynt, säger Patrick Olin.
I områden, bland annat i England, där bara en dos använts har epidemier återkommit bland tonåringar och unga vuxna, vilket speciellt när det gäller påssjuka och röda hund är ett sämre scenario än om sjukdomen uppkommer hos yngre. Den globala rekommendationen är nu två doser.
? Men om det kan behövas någon senare dos vet vi inte än, säger Patrick Olin.
Avvaktar vattkoppsvaccin
I Japan, USA och sedan ganska nyligen Tyskland rekommenderas generell vaccinering mot vattkoppor. Det förefaller dock inte aktuellt i Sverige än på ett tag. Refvac, en referensgrupp för vaccinationsfrågor inom Smittskyddsinstitutet som tittat på det vetenskapliga underlaget, anser att man bör avvakta.
I USA där man sedan 1996 haft allmän vaccinering har man haft en rad infektionsutbrott, trots vaccination. Det tyder på att skyddet inte är så bra.
? Idag ger man en dos av vaccinet vilket sannolikt är otillräckligt, säger Annika Linde, avdelningschef på Smittskyddsinstitutet.
Men bältrosproblematiken är det främsta skälet till att Refvac anser att man ska avvakta.
Vattkoppsvaccination är speciell, eftersom det är ett virus både som sjukdom och när man vaccinerar, som ligger kvar latent i kroppen.
? Ju äldre och skörare vi blir ju större är risken att ens gamla vattkoppor tittar fram i form av bältros. Det kan också vaccinviruset göra. Och idag vet vi inte om vattkoppsvaccinering ökar eller minskar förekomsten av bältros. Man kan spekulera åt båda hållen, säger Anders Lindberg.
? Det är alltid mycket mer känsligt om man så att säga med vilje gör något dumt än om naturen gör något dumt, understryker Annika Linde.
? Man måste ha ett väldigt intervall mellan den risk man utsätter barn för genom att vaccinera dem, jämfört med den risk som naturen utsätter oss för genom att infektera oss.
Distalgesic och Paraflex Comp försvinner inom kort
I april beslöt Läkemedelsverket att inte förnya det så kallade femårsgodkännandet för det vanliga men omtvistade smärtläkemedlet Distalgesic, som innehåller dextropropoxifen (DXP) och paracetamol.
Verkets bedömning gjordes bland annat efter att en särskild utredning, där den svenska myndigheten haft en nyckelroll, under 2004 aktualiserat DXP-preparatens säkerhetsproblem.
Där konstateras att DXP fortfarande har en plats i terapin vid behandling av smärta, men att kombinationsläkemedel där DXP ingår inte är ändamålsenliga.
– Ärendet om Distalgesic är dock inte slutligt avgjort eftersom företaget bakom Distalgesic, Meda, fortfarande har tid på sig att överklaga, säger Ingemar Persson, professor vid Läkemedelsverket.
Enligt Bernt Evers, vd på Meda, har företaget ännu inte bestämt om man avser överklaga LV:s beslut.
– Vi samarbetar med Läkemedelsverket och ställer oss bakom deras bedömning av DXP-preparat som publicerats på deras hemsida, säger han.
Läkemedel som innehåller dextropropoxifen har länge varit omdebatterade och anses ha orsakat många dödsfall. Sedan 1976 finns en varningstext på förpackningarna om att dosen inte ska överskridas, och att samtidigt bruk av alkohol bör undvikas. Förskrivningsreglerna skärptes 2001.
– Enligt våra uppskattningar är Distalgesic det enskilda läkemedlet som orsakat flest dödsfall någonsin i Sverige och i många andra länder i världen. Enligt våra beräkningar kan de olika DXP-preparaten från åren 1982-2003 förorsakat så många som 3 700 dödliga förgiftningar bara i Sverige, säger Ulf Jonasson, forskare i Uppsala som tillsammans med Birgitta Jonasson bidragit till att utreda preparatens risker.
Enligt Ingemar Persson har Astrazeneca meddelat att man på basis av utredningen inte anser att Paraflex Comp längre är ändamålsenligt och därför kommer att avregistrera medlet i höst.
– Ja, det stämmer, och vi diskuterar nu formerna för detta med Läkemedelsverket, säger Ann-Charlotte Knutsson på Astrazeneca.
I Storbritannien har läkemedelsmyndigheten MHRA tidigare beslutat att kombinationsläkemedel med DXP ska fasas ut från marknaden (se artikel länkad i högermarginal).
Gentest kan ge säkrare behandling med warfarin
Waran toppar listan över läkemedelsbiverkningar. Svårigheten är att patienter är olika känsliga för läkemedlet, en patient kan behöva 20 gånger högre dos av det blodförtunnande medlet än vad en annan patient behöver. Trots de stora variationerna sätts idag alla patienter in på en standarddos, som sedan måste anpassas individuellt genom att testa blodets förmåga att levra sig. Går det snett kan patienterna drabbas av blödningar och i värsta fall dö. Av de 118 dödsfall i samband med läkemedelsbehandling som rapporterades i Sverige förra året gällde nästan hälften blödning på grund av warfarin.
Nu visar en retrospektiv studie på 201 patienter ledd av Mia Wadelius vid Uppsala Universitet att man kan förklara 30 procent av variationerna med ärftliga skillnader i den nyupptäckta vitamin-K-reduktas-genen. Liknande resultat rapporteras enligt Mia Wadelius från amerikanska och italienska forskargrupper. Upptäckten ger hopp om bättre dosinsättning.
– I framtiden hoppas vi kunna stoppa in resultatet från en genetisk analys i en formel så att man kan få rätt dos till patienterna från början. Vi samarbetar med farmakokinetiker också som räknar på doser, säger Mia Wadelius.
Och genom att lägga till information om ärtfliga skillnader i genen för enzymet P 450 2C9 som styr nedbrytningen av warfarin, patientens ålder, vikt, sjukdom och övriga mediciner kan man förklara nästan 60 procent av variationen i dos.
– Vi tittar också på tjugo gener till som vi tror påverkar, och när alla analyser är klara tror vi att vi kommer att kunna förutsäga dosen ännu bättre.
Att göra en analys av patientens genotyp kostar i dag ungefär 2-300 kr, enligt Mia Wadelius. Idag kan man beställa analyser av den sistnämnda genen, CYP 2C9, men ännu finns inga kliniska tester på marknaden för den nyupptäckta vitamin-K-reduktas-genen.
Depression ökar risken för typ 2-diabetes hos unga
Det är känt att det finns ett samband mellan diabetes och depression, men man har inte vetat om det beror på att personer som lidit av depression på något sätt är mer disponerade för sjukdomen än andra.
I en studie som publicerades i tidskriften Diabetes Care (2005;28:1063-1067) analyserade forskare en databas och identifierade 33 257 fall av typ 2-diabetes bland personer över 20 år. Varje patient jämfördes sedan med två kontrollpersoner utan diabetes.
Hos personer med nyligen diagnosticerad diabetes fann man ett större samband med tidigare depression än hos de utan diabetes.
Forskarna har flera tänkbara teorier till vad som kan ligga bakom. Ungdomar som är deprimerade ökar ofta i vikt och motionerar mindre än andra ungdomar. En annan förklaring är att många läkemedel som används för att behandla depression orsakar viktuppgång och slöhet, vilket kan bidra till utvecklingen av diabetes.
Dom mot sjuksköterska för feldosering står fast
I Läkemedelsvärlden 1-2/05 beskrevs ingående det unika rättsfall där en sjuksköterska i Kalmar dömts för att ha orsakat ett spädbarns död via en överdosering med lidokain (se länk i högermarginalen).
Hon dömdes av tingsrätten för vållande till annans död. Domen överklagades, och idag meddelades att hovrätten går på samma linje som tingsrätten. Dessutom får sjuksköterskan dagsböter.
Kommentarer till domen finns i nästa tryckta utgåva av Läkemedelsvärlden.
Individanpassad
behandling lindrar smärtan
Pernilla Åsenlöfs avhandling bygger på en smärtstudie inom primärvården i Uppsala län, i vilken 323 personer med långvarig och återkommande smärta från muskler och leder deltagit. Hon har utvecklat metoder för att anpassa behandling med utgångspunkt från varje individs viktigaste vardagssituationer och därefter utvärderat behandlingen och dess kliniska signifikans.
Den experimentella delen av studien omfattar 97 patienter varav hälften fick genomgå den nya behandlingen. Patienterna fick rangordna sina viktigaste mål med behandlingen och vad de ansåg vara mest angeläget att kunna utföra i vardagslivet, med eller utan smärta. Fysisk aktivitet och träning att utföra de utvalda vardagsaktiviteterna under handledning av sjukgymnaster, men också på egen hand ingick i programmet.
Resultaten visar att den skräddarsydda beteendemedicinska behandlingen var effektivare än den idag fysiskt inriktade träning som idag anses mest framgångsrik.
Med en individanpassad behandling förbättrades förmågan att utföra dagliga aktiviteter, att kontrollera smärta och minska rädslan.
Cirka 60 procent av patienterna använde också smärtlindrande läkemedel. I en uppföljning av studien ska Pernilla Åsenlöf följa upp om patienternas läkemedelsanvändning och sjukvårdskonsumtion förändrats av behandlingen.
Pernilla Åsenlöf försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
Bättre tillgänglighet efter norsk avreglering
Slutsatserna i den jämförande undersökningen är bland annat att apoteksverksamheten i Sverige är förenad med låga kostnader men också låg tillgänglighet. I Norge har tillgängligheten förbättrats avsevärt efter de senaste reformerna men kostnaderna har också ökat något.
Tillgängligheten är dock jämförelsevis låg i såväl Norge som Sverige i ett europeiskt perspektiv.
Sveriges apoteksombud har inte tagits med i analysen.
Undersökningen har utförts av Niklas Rudholm, filosofie doktor vid Umeå universitet, på uppdrag av KKV.
EXTRA: Domen om apoteksmonopolet kommer den 31 maj
Den åtskilligt försenade domen, som kan komma att öppna för försäljning av läkemedel för andra än statliga Apoteket, kommer alltså den 31 maj, uppger Svenska Dagbladets nätupplaga. Personal vid EG-domstolen har bekräftat uppgiften för Läkemedelsvärlden.
Långverkande betastimulerare granskas av FDA
Den 13 juli ska det amerikanska läkemedelsverket, FDAs, kommitté diskutera säkerheten för läkemedelsklassen som inkluderar bland annat läkemedlen salmeterol och formoterol. Salmeterol var på tapeten redan i november förra året i samband med indragningen av Vioxx.
Det har kommit rapporter om ökad risk för av allvarliga komplikationer som livshotande kramper i bronkerna. Trots att FDA varnar för riskerna betonar man samtidigt att läkemedlets nytta överväger riskerna.
Långverkande betastimulerare tas vanligtvis två gånger dagligen som tillägg till inhalationssteroider för att förebygga astmaanfall.
Läkemedelskommittéerna fokuserar på de gamla
? Vi hoppas hitta överbryggande arbetsmetoder mellan förskrivarna och de som arbetar inom den kommunala äldrevården, säger Sten Iwarson.
Omkring 95 procent av alla som är äldre än 80 år behandlas med läkemedel. De använder i snitt fyra till fem olika läkemedel om dagen. I kommunernas äldreboenden använder de äldre cirka tio olika läkemedel varje dag.
Socialstyrelsen har tidigare kritiserat de ofta oklara behandlingsindikationerna, den bristande uppföljningen och behandlingen när äldre behandlas med läkemedel
Apotekspersonal vill inte kontrollera Viagrarecept
Enligt kammarrätten ska det första receptet till en patient med svår erektil dysfunktion skrivas ut av en urolog, om läkemedlet ska subventioneras. Sedan kan andra läkare också skriva ut impotensläkemedlen till kunden ifråga med subvention.
Idag anges det dock inte på recepten om läkemedlen ifråga skrivs ut för första gången; man kan bara se om en urolog skrivit ut det aktuella receptet eller inte. När patienten vill ha ett läkemedel som inte är utskrivet av urolog subventionerat, kan apotekspersonalen alltså inte se om samma läkemedel skrivits ut av en urolog tidigare. Det enda sättet att säkerställa detta är att kontakta förskrivaren eller den urolog som uppges av patienten.
? Min personliga uppfattning är att vi inte kan ringa förskrivaren varje gång för att kontrollera det här. Vi lär inte ifrågasätta det om läkaren markerat subvention med sin signatur, säger Barbro Forsberg, chefsfarmacevt på apoteket CW Scheele i Stockholm.
Hon ser en risk för kraftigt ökad förskrivning på samma sätt som senast när läkemedlen ifråga var subventionerade. Personalen på CW Scheele påpekade nyligen denna risk i ett brev till Läkemedelsförmånsnämnden, där man menar att endast urologer bör få skriva ut läkemedlen med subvention.