Månads arkivering januari 2005

Landstingens kostnader nästan oförändrade

Den utplaning av samhällets läkemedelskostnader som skett i kölvattnet av generikareformen 2002 fortsatte alltså även i fjol.

Landstingen fick 2004 sammantaget ett statsbidrag på 19,6 miljarder kronor för läkemedelsförmånen, vilket man alltså inte fullt ut gjorde av med. Enskilda landsting, bland annat Region Skåne och Västerbottens läns landsting, har dock överskridit sitt bidrag.

I flera landsting har läkemedel under 2004 överförts från öppenvård till slutenvård, vilket gjort att kostnaderna för läkemedel inom slutenvården istället ökat på många håll. Den reella läkemedelskostnadsökningen för landstingen är alltså högre än 0,2 procent.

Förutom generikareformen och patentutgångar beror stabiliseringen av läkemedelskostnaderna under fjolåret, enligt pressmaterial från Apoteket, på att få nya, dyra läkemedel för behandling av stora patientgrupper introducerades 2004 samt att läkemedelskommittéerna i många fall varit framgångsrika i att påverka förskrivarna.

Ökat tryck på Läkemedelsverket

Antalet nyansökningar för nationella och ömsesidiga ärenden ökar stadigt på Läkemedelsverket, enligt en rapport på verkets hemsida. Tack vare resursförstärkningar har man lyckats slutföra fler ärenden under 2004 jämfört med tidigare år. Under 2004 godkändes 36 nya kemiska substanser (NCE) för användning i Sverige.

Under 2004, till den 1 november, har Läkemedelsverket tagit emot fler ansökningar än vad man gjorde under hela 2003, vad gäller ömsesidiga ärenden (+ 41 procent). Ansökningarna består till största delen av så kallade CMS-ärenden (190 av 259 ärenden), där Sverige är berörd part, och inte referensland. CMS-ärendena har ökat med 64 procent.

Fram till den 1 november fick Läkemedelsverket in totalt 225 nationella ärenden. Av dessa är 105 duplikatärenden. 116 ansökningar gäller generika och 71 av dessa är duplikat. Nationella ansökningar minskar dock jämfört med 2003.

Trots EU-utvidgningen med tio länder under 2004 är de centrala ansökningarna något fler än 2003. Verket har fått in 26 ärenden där man är rapportör- och medrapportörskap till den 1 november 2004 jämfört med 20 för 2003.

Läkemedelsföretag enas om global öppenhetspolicy

Enligt ett pressmeddelande från Lif innebär överenskommelsen att läkares och patienters behov av information om pågående kliniska prövningar i framtiden ska tillgodoses genom offentliga prövningsregister. Enligt Lif ska en sådan databas byggas upp av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA.

När ett läkemedel kommit ut på marknaden, oavsett var det skett i världen, skall de kliniska prövningar som genomförts på preparatet göras tillgängliga för alla, oavsett resultat. Detta ska enligt Lif "lämpligen ske på det forskande företagets webbsida". Dessa webbsidor ska kunna nås från Lifs portal Fass.se.

Tidiga så kallade explorativa studier undantas i den internationella överenskommelsen.

? Det ligger i tiden med ökad öppenhet. Alla har legitim rätt till information om den vetenskapliga bakgrunden för nya och gamla läkemedel. Vi hoppas också att industrins nya filosofi även kommer att påverka det svenska Läkemedelsverkets praxis för utlämnande av dokumentation, säger Richard Bergström, vd för Lif, i pressmeddelandet.

? Den överenskommelse som nu finns på global nivå innehåller i
princip de komponenter som Lif lanserade i Sverige i höstas, säger Richard Bergström till nyhetsbrevet Pharma Online.

I höstas krävde redaktörer för elva medicinska tidskrifter att alla studier som publiceras i deras tidskrifter framöver i förhand måste registreras i offentliga register (se artikel länkad i högermarginal).

Antidepressiva kan försämra effekten av tamoxifen

0

Enligt studien kan interaktionen vara särskilt stor hos kvinnor med en särskild typ av genvariation. Forskarna menar att det är för tidigt att säga om interaktionen gör tamoxifen mindre effektivt vid behandling av bröstcancer liksom att man ännu inte kan rekommendera att göra ett genetiskt test för den mutation som identifierades i studien.

Men kvinnor som använder både tamoxifen och ett antidepressivt läkemedel kan tala med sin läkare om att eventuellt byta till ett SSRI som har mindre effekt på tamoxifen.
I studien ingick 80 kvinnor som nyligen hade börjat behandlas med tamoxifen för bröstcancer. Nivåer av tamoxifens nedbrytningsprodukt endoxifen mättes hos kvinnor som behandlades med olika SSRI. Enligt studien sänkte paroxetin och fluoxetin nivåerna av endoxifen mest medan venlafaxin gav den minsta sänkningen.

Barn till invandrade
använder mer läkemedel

0

? Vi har länge känt till att barn och ungdomars medicinanvändning inte bara förklaras med symtom utan också sociala omständigheter. Nu har vi undersökt om också etnisk tillhörighet har betydelse. Och det har det. Barn som talar ett annat språk än danska använder mellan 50-100 procent mer medicin än dansktalande barn, säger professorn i medicinsk sociologi vid Panuminstituttet, Björn Holstein till tidningen Politiken.

Till exempel uppgav drygt 40 procent av flickorna i undersökningen att de tagit läkemedel mot magvärk medan 25 procent av de danska flickorna gjort det.

Undersökningen visar inte på någon större skillnad beroende på om barnen kommer från västländer eller andra.

? Av någon anledning, som vi inte känner till, har barn i engelsktalande länder en jämförelsevis mycket hög förbrukning av smärtstillande medel. Den kulturen har man kanske tagit med sig till Danmark, tror Björn Holstein.

När det gäller barnen från ickevästliga länder tror Björn Holstein att den högre användningen bland annat beror på att de barnen lever under stor press.

Undersökningen görs vart fjärde år i samarbete med WHO. I den danska undersökningen har 5000 barn, 11,13 och 15 år svarat på frågor om sin läkemedelsanvändning.

Läkemedelsföretag donerar miljardbelopp

Pfizer skänker tio miljoner dollar till lokala och internationella hjälporganisationer, och säger sig tillhandahålla läkemedel och sjukvårdsprodukter till ett uppskattat värde av 25 miljoner dollar.

Svenskbrittiska Astrazeneca har enligt ett pressmeddelande donerat 600 000 dollar till hjälparbetet i regionen, och utöver detta pågår insamlingar på företagets dotterbolag i olika delar av världen.

Sanofi-Aventis vd Jean-Francois Dehecq har rest till Sri Lanka för att överlämna 70 000 förpackningar med antibiotika och andra läkemedel. Bolaget har dessutom donerat en miljon euro till olika hjälporganisationer.

Lilly skänker enligt nyhetsbrevet Pharma Online två miljoner dollar till organisationer som arbetar med hjälparbete efter flodvågen. Dessutom säger sig företaget erbjuda antibiotika och läkemedlet fluoxetin (Prozac/Fontex).

Många andra läkemedelsföretag har också i olika grad bidragit med ekonomiskt bistånd och läkemedel.

Apotekarsocieteten har skänkt 10 000 kronor till Röda Korset för att stödja offren för flodvågskatastrofen i Asien.

Astrazeneca drar tillbaka ansökan för Iressa

Beslutet att dra tillbaka ansökan för Iressa (gefitinib) har fattats efter överläggningar med den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea om överlevnadsresultaten från Iselstudien (Iressa survival evaluation in lung cancer), enligt ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Resultaten i Iselstudien uppfyller inte de kriterier som krävs enligt den inlämnade registreringsansökan. När de fullständiga resultaten från Iselstudien utvärderats kommer Astrazeneca att överväga inlämnandet av en ny registreringsansökan.

De preliminära analyserna av Iselstudien visade en statistiskt relevant minskning av tumörstorleken och av tiden till tumören börjar växa igen, som Läkemedelsvärlden rapporterade den 20 december. De positiva resultaten kunder dock inte överföras till statistiskt relevant förbättrad överlevnad.

Som ett resultat av detta kommer nu alla pågående studier av icke småcellig lungcancer på Astrazenecas initiativ att ses över. När det gäller andra former av cancer kommer studierna dock att fortsätta som planerat.

Diskussioner pågår också med amerikanska, japanska och övriga registreringsmyndigheter om registreringsläget för Iressa.