Månads arkivering augusti 2004

Ingen tillfällig subvention av Viagra och Cialis

Läkemedelsvärlden
-
0

Regeringsrätten har i två domar slutgiltigt meddelat att kammarrättens tidigare beslut om tillfällig subvention av Viagra och Cialis inte ska gälla.

Regeringsrätten menar i sin dom att båda målen är en prövning av en ny lagstiftning som saknar tidigare motsvarighet. Någon praxis har inte hunnit utvecklas. Prövningen är förenad med komplicerade medicinska, farmakologiska och samhällsekonomiska överväganden.

Regeringsrätten bedömer sannolikheten som låg att länsrättens dom kommer att stå fast i prövningen i kammarrätten. Därför hade kammarrätten inte bort förordna om omedelbar verkställighet av länsrättens dom. Därför upphäver regeringsrätten kammarrättens beslut om att läkemedlen ska subventioneras under tiden fram till fallet prövas i kammarrätten.

I avvaktan på prövningen i kammarrätten kommer Viagra och Cialis alltså inte att subventioneras.

Monoklonal antikropp ger ny sista chans vid kolorektalcancer

Läkemedelsvärlden
-
0

Det nya läkemedlet är avsett för behandling tillsammans med irinotekan (Campto) hos patienter med metastaserande EGFR-uttryckande kolorektalcancer, efter att irinotekanbaserad cellgiftsbehandling misslyckats.

Receptorn för human epidermal tillväxtfaktor, EGFR, uttrycks i tumörerna hos uppemot 90 procent av patienter med koloncancer. I de kliniska prövningarna selekterades patienter till behandling med hjälp av ett test som mäter genuttrycket av EGFR i tumörceller. Cetuximab är alltså ett av få läkemedel som är avsett att användas kliniskt utifrån farmakogenetiska kriterier (se LMV 7-8/04).

Palett av effekter

Cetuximab, som ges via infusion, fungerar genom att selektivt blockera EGFR, vilket ger en palett av effekter ? bland annat mindre tillväxt av tumörceller i frisk vävnad, färre metastaser och hämning av angiogenesen, bildningen av nya blodkärl. EGF-receptorn uttrycks förutom i tumörerna även i många normala epitelvävnader, inklusive huden och hårfolliklar.

Ungefär tre procent av patienterna i prövningarna utvecklade allvarliga reaktioner kopplade till infusionen med cetuximab som omöjliggjorde fortsatt behandling. I regel inträffade dessa i samband med det första infusionstillfället.

Flera indikationer möjliga

EGFR uttrycks i relativt stora mängder även i många andra tumörformer än kolorektal cancer. Cetuximab kan därför tänkas få fler indikationer än den initiala, och ett brett kliniskt prövningsprogram genomförs för närvarande globalt.

Ansökan om godkännande baserades på en enda större fas III-studie, den så kallade BOND-studien, där drygt 300 patienter på 57 europeiska sjukhus deltog. I den svårbehandlade patientgruppen minskade tumören med mer än hälften hos 23 procent av patienterna, och tumörtillväxt förhindrades hos ytterligare 33 procent.

Cetuximab har utvecklats av det amerikanska bioteknikföretaget ImClone. Merck KgaA kommer att marknadsföra läkemedlet i Europa. Den amerikanska läkemedelsjätten Merck Sharp & Dohme har sitt ursprung i detta tyska företag, som grundades 1668.

Statiner effektiva vid långtidsanvändning

Birgitta Gerne
-
0

Det har hittills funnits lite data om effekten av långtidsanvändning av statiner eftersom studierna i allmänhet inte har sträckt sig över mer än fem år. Men i veckans nummer av Lancet publiceras en tioårsuppföljning av 4S-studien där man jämförde effekten av statiner på mer än 2 200 patienter i Skandinavien som behandlats med simvastain i tio år. Patienterna jämfördes med lika många patienter som fått läkemedlet i fem år efter att ha fått placebo under de tidigare fem åren.
För patienter som fått läkemedlet i tio år var dödligheten i hjärtkärlsjukdom drygt 20 procent lägre än de som behandlats i fem år och minskningen i antalet cancerfall var 12 procent.

Alzheimerläkemedel åter ifrågasatta

Birgitta Gerne
-
0

En oberoende forskargrupp i Storbritannien har gjort en utvärdering
av effekten av kolinesterashämmaren donepezil (Aricept) vid Alzheimers sjukdom, kallad AD2000, som åter har satt fart på debatten om de ofta ifrågasatta alzheimerläkemedlen. Studien, som finansierades av brittiska hälsovårdsmyndigheter, är publicerad i Lancet (2004;363:2105-15).
I studien ingick 565 patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Utgångspunkten var att ta reda på om donepezil ger kostnadseffektiv förbättring av funktionsnedsättning, minne, psykologiska symtom, anhörigas välbefinnande eller fördröjer institutionsboende. Man undersökte också vilka patienter som har nytta av medlen, till vilken dos och för hur lång tid.

Inte kostnadseffektivt
Slutsatsen blev att donepezil inte är kostnadseffektivt och inte ger fördelar på sjukdomsförloppet. Enligt studien ger donepezil ingen mätbar minskning i grad av institutionsboende ? en av de viktigaste variablerna som mäter kostnadseffektivitet. Däremot kunde man se vissa små förbättringar av minnesfunktionen samt en icke signifikant minskning i obetald omvårdnad.
Varför gav då AD2000 andra resultat än många tidigare studier som trots måttlig effekt ändå kunnat visa kostnadseffektivitet? En anledning är enligt forskarna att de flesta ekonomiska modeller förutsätter att förbättring i kognitiva funktioner uppskjuter institutionsboende, vilket alltså inte AD2000 ger stöd för.

Motarbetad av företaget
Ett mål med AD2000, som inte uppnåddes, var att snabbt kunna rekrytera fler patienter än i tidigare studier. Det berodde bland annat på att det var svårt att få fram placebotabletter och leverans av läkemedel eftersom företaget motsatte sig studien. Dessutom föll många patienter bort efter publicering av nya behandlingsriktlinjer i Storbritannien.
AD2000 är ändå den största placebokontrollerade kolinesterasstudien räknat i personår. Forskarna menar att man inte kan ta lätt på resultaten och att läkare, patienter och anhöriga bör bli medvetna om vad man kommit fram till.
Slutsatsen är att det behövs bättre läkemedel som klart kan visa förbättring i kognitiva funktioner och bromsa upp sjukdomsförloppet.

Inte förvånad
Lars Lannfelt, överläkare och professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, är inte förvånad över studiens resultat.
? Vi visste redan innan att läkemedlen inte är speciellt effektiva, säger han.
Han tycker att man måste ha en balanserad syn och att läkemedlen försvarar sin existens genom att de har en liten men mycket tydlig effekt. Problemet är att läkemedlens effekt ibland har överdrivits.
Visserligen visar studien att läkemedlen inte skjuter upp institutionsboende, men han menar att sådana vinster är oerhört svåra att mäta.
? För oss läkare är det en markant skillnad att kunna erbjuda dessa medel jämfört med innan läkemedlen fanns.
Problemet är att många patienter inte svarar alls och att det idag inte finns några metoder att förutsäga vilka som får effekt och vilka som inte får det. Man räknar med att 30 till 40 procent svarar på behandlingen och blir lite bättre. Men det finns också vissa, kanske en på tio, som har en väldigt påtaglig effekt, menar Lars Lannfelt.
? Min erfarenhet som kliniker är att dessa rent konkret kan förbättras från att inte klara sin hygien till att kanske kunna duscha själva och plötsligt klarar av att ringa anhöriga och så vidare. Det kan bli en otrolig förbättring, säger han.
I Läkemedelsverkets riktlinjer för behandling som kom 2002 står därför att patienter ska ha rätt att pröva läkemedlen och att behandlingen ska utvärderas efter cirka ett år.
Lars Lannfelt tror och hoppas att studien inte kommer att få effekt rent praktiskt på behandlingsriktlinjerna. De läkemedel som finns idag är bättre än inga alls i väntan på bättre läkemedel.

Angriper fel mål
Det största felet med läkemedelsgruppen är att de angriper fel mål, menar han. Alzheimers sjukdom beror inte på en störning i acetylkolinomsättningen. Det är en effekt av att nervcellerna dör och idag vet man att det beror på en överproduktion av betaamyloid, det visste man inte för 15 år sedan.

? Forskningen går snabbt framåt, men det tar alltid lång tid att få fram ett läkemedel. Jag tror att immunterapi är det som kommer först, säger Lars Lannfelt.

Spironolakton i kombination med ACE-hämmare ökar risken för hyperkalemi

Birgitta Gerne
-
2

Förskrivningen av spironolakton ökade efter publiceringen av en studie 1999 (RALES), som visade positiva effekter av läkemedlet vid svår hjärtsvikt. Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada har nu i en studie som publicerade i NEJM (2004;351:543-551) kunnat koppla den ökade förskrivningen till en ökning av antalet fall av hyperkalemi.
Enligt studien trefaldigades antalet sjukhusinläggningar i Ontario på grund av för höga kaliumnivåer och antalet dödsfall på grund av hyperkalemi fördubblades. I studien kunde man inte se någon förbättring av överlevnaden för patienter med svår kronisk hjärtsvikt som visats i RALES. I den kanadensiska studien kunde man också koppla den förhöjda risken till samtidig användning av ACE-hämmare.
Forskarna analyserade data för mer än en miljon patienter i Ontario i åldern 66 år och äldre från 1994 till 2001. Samtliga patienter stod på ACE-hämmare. De fann att antalet patienter som också använde spironolakton ökade från 34 per 1 000 patienter 1994 till 149 per 1 000 patienter i slutet av 2001. Dessutom ökade antalet patienter som lades in på sjukhus för hyperkalemi från 2,5 per 1 000 patienter 1994 till 11 per 1 000 år 2001. Antalet dödsfall ökade från 0,3 per 1 000 patienter 1994 till 2,0 per 1 000 år 2001.
Forskarna menar att man bör vara försiktigare med spironolakton även om det ger god effekt på rätt patientgrupp. Patienter med andra riskfaktorer och patienter som inte kan övervakas noga måste behandlas med större urskiljning. Äldre patienter, patienter som har diabetes och de som har njurproblem har den största risken att utveckla hyperkalemi.
Förutom ACE-hämmare använder hjärtsviktspatienter ofta supplement av kalium samt andra diuretika och antiinflammatoriska läkemedel som också kan öka kaliumnivåerna.

NSAID i gelform ineffektivt efter två veckor

Birgitta Gerne
-
0

Artros är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar cirka 80 procent av alla åttioåringar. NSAID används i stor utsträckning för att behandla smärta vid artros, men få studier har undersökt deras effekt under längre tid än två veckor. Forskare vid universitetet i Nottingham, Storbritannien, jämförde effekten av lokal och oral beredning av NSAID och fann att gelen efter två veckor inte var bättre än placebo. Studien publicerades på British Medical Journals hemsida den 30 juli i år.
Forskarna analyserade 13 studier som jämförde de olika formerna av NSAID hos närmare
2 000 patienter med artros. Förutom att lokalt NSAID inte var bättre än placebo efter två veckor visade analysen att gelen var mindre effektiv än NSAID i tablettform under de två första veckorna och orsakade mer hudbiverkningar som klåda, hudutslag och sveda. Lindringen i stelhet avtog också efter två veckor.
Analysen visade också att jämfört med gel var oralt NSAID en mer effektiv långtidsbehandling. Forskarna menar att NSAID i gelform lämpar sig bäst för akut behandling som exempelvis en idrottsskada och inte vid artros som är ett kroniskt tillstånd. De betonar behovet av ytterligare långtidsstudier som bör sträcka sig över månader snarare än veckor.
Tidigare randomiserade kontrollerade studier har visat effekt av lokalt NSAID i upp till fyra veckor och ligger bakom gällande riktlinjer i Europa och USA, men det tycker forskarna att man bör ändra på.
De menar att den omfattande användningen av både oralt och lokalt NSAID kan ifrågasättas och att det ofta räcker med att behandla med paracetamol ? enbart eller i kombination med kodein

Ny terapi gav fler läkarbesök

Birgitta Gerne
-
0

En studie som publicerades i Archives of Internal Medicine (2004;164: 1525-1530) visar ett tydligt samband mellan lansering av nya läkemedel och en ökning i antalet sjukdomsdiagnoser och läkarbesök för, i det här fallet, osteoporos.
Studien baseras på analys av uppgifter om läkarbesök och förskrivning som gäller benskörhet under åren 1988-2003 i en nationell databas i USA. Fram till 1993 skedde ingen ökning i antalet läkarbesök. Men under perioden 1994 till 2003, samtidigt med lanseringen av läkemedel som bisfosfonaterna alendronat och etidronat samt raloxifen (så kallad SERM), fyrdubblades antalet läkarbesök.

Aknebakterien fullständigt kartlagd

Birgitta Gerne
-
0

Tyska forskare har bestämt hela gensekvensen för organismen Propionbacterium acnes, som bidrar till att utveckla akne och vissa andra sjukdomar.
Upptäckten kan göra det lättare att ta fram bättre läkemedel för akne så att man inte behöver behandla med bredspektrumantibiotika. Resultaten kan också hjälpa till att förklara varför organismen är så utbredd och förekommer vid så många olika tillstånd. Studien publicerades i Science (2004;5684: 671-673).

Lågt HDL ger ökad risk för bröstcancer

Birgitta Gerne
-
0

För äldre överviktiga kvinnor kan låga nivåer av det goda kolesterolet HDL signalera en ökad risk för bröstcancer. Det visar en studie vid universitetet i Tromsö, Norge som publicerades i Journal of the National Cancer Institute (2004? 96:1152-1160).
Forskarna studerade närmare 39 000 norska kvinnor som följdes i 17 år och under perioden utvecklade totalt 708 kvinnor bröstcancer. Resultaten visade att lågt HDL var associerad med en ökad risk för bröstcancer för överviktiga kvinnor efter menopaus. Kvinnor med de lägsta HDL-nivåerna hade tre gånger så hög risk jämfört med de som hade de högsta nivåerna av HDL.

Bröstmjölksprotein verksamt mot vårtor

Birgitta Gerne
-
0

Proteiner med olika tredimensionella former är ett intensivt forskningsområde. Ett naturligt bröstmjölksprotein, kallat HAMLET, i en ovanlig veckningsform har i laboratorieförsök vid Lunds universitet visat sig kunna döda över 40 olika sorters cancerceller.
I en klinisk studie med 40 patienter har Catharina Svanborg och medarbetare visat att proteinet är mycket verksamt mot papillom (vårtor i underlivet), som kan ge en ökad risk för sterilitet och livmoderhalscancer.

Dyrare läkemedel om (s) får bestämma

Läkemedelsvärlden
-
0

Inför de stundande budgetförhandlingarna kan regeringen tänka sig att höja högkostnadsskyddet med 200 kronor, från 1 800 till 2 000 kr, enligt Svenska Dagbladet. Likaså vill man höja dagens tak på 900 kr till 1 100 kr inom sjukvården.

Det var i februari som socialminister Lars Engqvist öppnade för en höjning av högkostnadsskyddet inom vården, som har legat still sedan 1997.

– Men förutsättningen är att de nya inkomsterna som landstingen i så fall får går oavkortat till vården, sade han då till Svenska Dagbladet.

Miljöpartiet kan tänka sig en ?inflationsjustering? på 200 kronor av högkostnadsskyddet i sjukvården, enligt språkröret Maria Wetterstrand.

– De pengarna hamnar ju i landstingens fickor, vilket gör att de får möjlighet att erbjuda vård snabbare. Det är det som skulle vara poängen, säger hon till Svenska Dagbladet

Men vänsterpartiets vice ordförande Ingrid Burman säger definitivt nej till dyrare medicin och läkarbesök.

– Skulle regeringen föreslå att vi höjer högkostnadsskyddet kommer vänsterpartiet att avvisa det. Vi vet vilka som är storkonsumenter av sjukvård och läkemedel och skulle drabbas. Det är i regel äldre personer som ofta har ganska låga pensioner. Vi tycker inte att det är rimligt, säger hon till Svenska Dagbladet.

Eplerenon godkänt i Sverige

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedlet eplerenon (Inspra) godkändes i Sverige den 20 augusti. Det är en selektiv aldosteronantagonist och har testats bland annat i den så kallade Ephesusstudien. Där studerades 6 600 patienter med tecken på hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion efter en akut hjärtinfarkt.

Resultaten från Ephesusstudien visade att tillägg av eplerenon till i övrigt optimal hjärtsviktsbehandling hos patienter tidigt efter hjärtinfarkt med nedsatt vänsterkammarfunktion reducerade mortalitet med 15 procent. Risken för plötsligt hjärtdöd minskade med 21 procent och antalet sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt sjönk med 23 procent.

Enligt ett pressmeddelande från läkemedelsföretaget Pfizer, som marknadsför eplerenon, ligger dessa resultat till grund för nya riktlinjer som i dagarna antogs av amerikanska AHA (American Heart Association) och ACC (American College of Cardiology). I de nya riktlinjerna sägs att patienter med akut hjärtinfarkt, nedsatt vänsterkammarfunktion och hjärtsvikt i fortsättning ska behandlas med så kallade aldosteronblockerare.

Eplerenon finns dock ännu inte tillgängligt för svenska patienter. Nu vidtar pris- och rabatteringsförhandlingar med Läkemedelsförmånsnämnden. Det beslutet väntas senare i höst, då eplerenon beräknas bli tillgängligt för patienterna.

Konkurrensverket håller ett öga på distansapoteken

Birgitta Gerne
-
0

Konkurrensverket, KKV, har i ett brev till Apoteket begärt att få svar på 15 frå-
gor om företagets planer för distansapoteken. Man kan av deras frågor ana att de tror att Apoteket skulle kringgå partihandelslagen.
? Det är så befängt att jag inte ens vill väcka funderingen, säger Michael Camitz, chef för Apotekets distansapotek.
Han har just fått brevet i sin hand efter semestern och vill inte kommentera det i dagsläget.
? Men frågorna i sig är inte svåra att svara på, säger han.
KKV vill veta hur distansapoteken är utnyttjade idag och om Apoteket har planer på att bygga ut eller investera i fler distansapotek. KKV frågar också om distansapoteken tar emot leveranser direkt från industrin utan att passera partihandelsledet.
Ann-Kristin Sjöström på KKV säger att det är inte något speciellt som föranleder frågorna.
? För ett antal år sedan hade Apoteket storstilade planer, som sedan ändrades, på att ta över en del av den verksamhet som partihandelsföretagen sköter. Och nu vill vi se vad som har hänt, säger hon.
I dagsläget utnyttjas bara cirka tio procent av distansapotekens lokaler, men enligt Mikael Camitz beror det inte på en felsatsning utan på en medveten strategi.
? Man måste börja med en lageryta som är tillräcklig redan från början och som man sedan växer in i successivt. Lokalerna kan inte utnyttjas fullt ut från dag ett.
Den receptbelagda e-handeln är en av orsakerna till att volymen kommer att öka framöver, menar han.

"Receptfria läkemedel ska användas med respekt"

Birgitta Gerne
-
0

I Sverige är det i de allra flesta fall läkemedelsföretaget som ansöker om receptfrihet. Men det har hänt att Läkemedelsverket uppmanat företag att ansöka om receptfrihet. Ansökan om receptfrihet utreds av handläggare i projektgrupper på samma sätt som andra godkännandeärenden. Även kvalitetssäkringen är likartad.

? Det innebär att ansökan passerar utredningsmöten och kvalitetsgrupper innan beslut fattas. Eventuellt konsulteras läkemedelsnämnden eller externa experter, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
För att ett läkemedel ska få bli receptfritt ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Ekonomiska överväganden är däremot inte något som Läkemedelsverket väger in i beslut om receptfrihet.
Det finns även en möjlighet för att den ?omvända? turordningen kan bli aktuell, att ett receptfritt läkemedel blir receptbelagt.
? Det är förstås tänkbart att ett receptfritt läkemedel, om det uppstår problem, åter blir receptbelagt. Men jag kan inte påminna mig att det finns något sådant fall, säger Jane Ahlqvist-Rastad.

En fördel med fler
Läkemedelsverkets ståndpunkt är att det ur patient- och sjukvårdssynpunkt är positivt att vissa sjukdomar kan behandlas enkelt utan att belasta sjukvården, under förutsättning att kriterierna är uppfyllda.
? Det är bra att folk behandlar sig själva med receptfria läkemedel. Ett skäl är att sjukvårdens resurser kan ägnas åt mer komplicerade sjukdomar, säger Jane Ahlqvist-Rastad. Men hon betonar att receptfrihet inte är något självändamål. Det är viktigt att diagnosen är rätt ställd och att det inte leder till en överanvändning av läkemedel. Även receptfria läkemedel ska användas med respekt.
? Receptfrihet innebär inte att effekten är ?svag?, att det inte kan förekomma biverkningar eller att det inte finns risker om läkemedlet överdoseras, säger hon.

EU-samordning om receptfrihet
För centralt godkända läkemedel inom EU ingår beslut om läkemedlet ska vara receptbelagt eller receptfritt i godkännandet.
?Det innebär att ett enskilt land inte kan ändra receptstatus för dessa läkemedel, säger Jane Ahlqvist-Rastad. Det gäller till exempel Xenical som har varit aktuellt i diskussioner om receptfrihet. Men eftersom det är centralt godkänt kan det inte ändras i Sverige.
För övriga läkemedel har man ett nationellt ansvar, vilket innebär att länderna kan göra olika bedömningar när det gäller receptfrihet. Det är till exempel förklaringen till att simvastatin nyligen blev receptfritt i lägsta styrka i Storbritannien medan det fortfarande krävs recept i övriga Europa.
Det gör också att andelen receptfria läkemedel varierar mellan länderna.
I de flesta europeiska länder har man som i Sverige tillgång till läkemedel antingen via recept eller receptfritt. En del länder, som exempelvis Tyskland, har en tredje möjlighet där viss försäljning utan recept kräver konsultation med en farmacevt eller bara försäljs där sådan konsultation är tillgänglig.

Inhalerat vaccin mot mjältbrand verksamt i djurförsök

Birgitta Gerne
-
0

Det inhalerade vaccinet har tagits fram i samarbete mellan forskare vid den amerikanska armén och BD Technologies. Vaccinet var i djurförsök lika effektivt som de idag använda vaccinerna avsedda för injektion.
Mjältbrand betraktas idag som ett av de största hoten för biologisk terrorism. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika men den form av mjältbrand som kallas lungantrax har skördat flera dödsoffer i USA.
Konventionellt antraxvaccin ges i serier över flera månader och därför söker man efter ett vaccin som är lättare att administrera. Forskarna räknar med att det inhalerade vaccinet kan testas på människa inom två till tre år. Vaccinet presenterades nyligen vid en konferens i USA.

Stora brister i kunskap om läkemedels miljöpåverkan

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsverket konstaterar i sin rapport att läkemedel kan utgöra en miljöfara, men att påvisade skadeverkningar är mycket få. För att undvika framtida miljöskador måste dock kunskapen om eventuell miljöpåverkan öka. Därför föreslår Läkemedelsverket ökade resurser till läkemedelsinriktad miljöforskning och större miljöhänsyn i den europeiska läkemedelslagstiftningen.

? Det är angeläget att resurser ställs till förfogande för läkemedelsinriktad miljöforskning, säger Gunnar Alvan, Läkemedelsverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

? Inte minst läkemedels långsiktiga effekter på miljön behöver studeras.

Av de cirka 1200 läkemedelssubstanserna på den svenska marknaden valdes 27 ut för en miljöriskbedömning. Av dessa fick två omdömet att risk för påverkan på vattenmiljön föreligger. De är, de för miljöpåverkan sedan tidigare kända, könshormonerna östradiol och etinylöstradiol. För ytterligare två könshormoner samt tre andra substanser kunde risk för miljöpåverkan inte slutligt bedömas på grund av brister i faktaunderlaget. De övriga tjugo substanserna bedömdes inte utgöra någon akut risk för vattenmiljö. Erhållna resultat pekar på att dagens läkemedelsanvändning inte orsakar några akuta miljörisker men utesluter inte långsiktiga miljörisker.

Observerade långtidstoxiska effekter uppträder i vissa fall vid de halter som faktiskt har uppmätts i miljön. För de flesta läkemedelssubstanser saknas sådana uppgifter och det finns därför ett behov av ytterligare långtidsstudier för att med större säkerhet kunna förutsäga en substans potentiella långsiktiga miljörisk. Det saknas dessutom oftast information om hur substanserna påverkas och fördelas i miljön, dvs. nedbrytningsdata, fördelningskoefficienter och bioackumuleringsdata.

I uppdraget ingick bland annat att utreda möjligheten att införa miljöklassificering av läkemedel i Sverige.

? Läkemedel regleras i hög grad av beslut fattade inom EU, och därför är ett miljöklassificeringssystem på europeisk nivå att föredra framför nationella eller regionala system, menar Gunnar Alvan.

1234Sida 1 av 4