Månads arkivering juni 2004

Nya resultat måste redovisas inom produktresuméns ram

Läkemedelsvärlden
-
0

Pfizer (P) anmälde Nordic Drugs (ND) för att i sin marknadsföring vid läkarbesök hänvisa till en studie som visar på likvärdig gastrointestinal biverkningsfrekvens för Tradil (dexibuprofen) jämfört med Celebra, trots att detta inte har stöd i gällande katalogtext. P menar att det strider mot artikel 2 i regelverket. Vidare är det onyanserat och vilseledande att utifrån en studie på 148 patienter, följda under 15 dagar, dra långtgående slutsatser kring ett preparats biverkningar, vilket strider mot artikel 11.

I Fass står att de vanligaste biverkningarna för Tradil är gastrointestinala, och att dessa är jämförbara med racemiskt ibuprofen. Under mycket vanliga biverkningar finns dessutom dyspepsi och diarré listade. Något liknande står inte att finna i Celebras Fasstext.

P har påtalat detta för ND i två upphörandeuppmaningar, dels i september 2002 och dels i februari 2004.

I sitt svar menar ND att studien har en underordnad informationsroll. ND menar att det ofta blir diskussioner kring dexibuprofen där ND kommer in på biverkningsprofil. Då får ND alltid frågan om det finns jämförande studier med cox 2-hämmare och om det finns lång-tidsdata. Eftersom intresset är så stort tycker ND att det vore olyckligt om man inte får redovisa dessa relativt nya data. Att det handlar om bara en studie framgår alltid enligt ND, och studieresultaten presenteras huvudsakligen efter fråga från läkare. ND menar att man inte agerar vilseledande.

IGM framhåller än en gång att gällande katalogtext enligt Fass eller produktresumé ska utgöra grunden för all marknadsföring. Det utesluter inte att redovisa nya resultat så länge dessa kan sägas i sakligt hänseende hålla sig inom den ram som följer av produktresumén. Att, som i ND:s fall, framhålla en liten korttidsstudie för att visa på jämförbara biverkningar med Celebra, strider mot gällande produktresumé, samt mot artikel 2 och 4 i regelverket. Därför åläggs Nordic Drugs en IGM-avgift om 80 000 kr.

Ordinerades Diklofenak trots överkänslighet

Läkemedelsvärlden
-
0

En man led av svår astma och var överkänslig mot acetylsalicylsyra. På grund av besvär av vänstersidiga flanksmärtor sökte han akut vård. Efter undersökning ställde AT-läkaren diagnosen misstänkt njurstensanfall och förskrev Diklofenak mot smärtan. Mannen tog ett stolpiller Diklofenak omkring kl 21 och ett stolpiller omkring kl 22.30. Han drabbades omkring kl 23 av andnöd och blev medvetslös. Ambulans tillkallades och hjärtlungräddning påbörjades av ambulanssjukvårdarna vid ankomsten. Trots upplivningsförsök avled mannen vid ankomsten till sjukhuset.

Av journalens övre del framgår klart att mannen var överkänslig mot acetylsalicylsyra. Läkemedlet Diklofenak skall inte ordineras personer med sådan känd överkänslighet. AT-läkaren frågade inte mannen i samband med undersökningen om han var överkänslig mot något och har heller inte journalfört sin ordination.

AT-läkaren har således av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter och Ansvarsnämnden ålägger honom en varning.

Upptäck ditt sommarsverige

Läkemedelsvärlden
-
0

Borås
? Medicinhistoriska museet. Öppnar i augusti med utställningar på tema hälsa, folkhälsa och medicinhistoria.
www.boras.se/net/Bor%e5s/Kultur/Medicinhistoriska+museet

Dals Rostock

? Örtagården, Dals Rostock
Örtagården innehåller cirka 350 krydd- och medicinalväxter, färg- och spånadsväxter, häx- och trolldomsörter samt gammeldags prydnadsväxter. En stor del av dem växer vilt i naturen. Örtagården är anlagd till minne av en av Sveriges främsta kännare av medicinalväxter, Johannes Henriksson, som levde och verkade i Dals Rostock kring förra sekelskiftet. Han hade här stora odlingar med medicinalväxter och skrev många böcker i ämnet. Örtagården innehåller även en utställning
om Henriksson och medicinalväxtodlingen.
http://ortagarden.rostock.se/

Enköping
? Westerlundska museet, Kyrkogatan 29. Läkarmottagning och bostad för Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund. www.enkoping.se/ swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=13359

Falun
? Medicinhistoriskt museum, Nisserska huset vid Falu lasarett. Utställning om läkekonst från tidigt 1800-tal och framåt, samt officininredning från apoteket i Nås. www.ltdalarna.se/ templates/ltPage____6114.asp

Gotland
? Krusmyntagården. Örtagård med läkeörter.
www.krusmynta.se/butik/Index.html
? Kattlunds gård i Grötlingbo socken på södra Gotland. Örtagård med medicinalväxter.
www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/
kattlund.htm
? Botaniska trädgården i Visby.
www.guteinfo.com/svenska/45/1260.htm

Grythyttan, Loka Brunn
? Apoteksofficin, ingår i Sveriges Kurortsmuseum. www.lokabrunn.nu/

Göteborg
? Medicinhistoriska museet i Oterdalska huset, Östra Hamngatan 11. Berättar om sjuk- och hälsovårdens utveckling, samt innehåller
en officininredning från Marstrand. www.sahlgrenska.se/templates/Page____14650.aspx
? Psykiatrihistoriska museet, Lillhagsparken 19, Hisings Backa. www. sahlgrenska.se/templates/Page____14666.aspx
? Botanisk trädgård, Carl Skottsbergs gata 22 A. Örtagård, klippträdgård, växthus, planteringar med olika teman, många ovanliga växter.
http://w3.goteborg.se/botaniska/

Helsingborg

? Apoteket Kärnan, fredriksdals friluftsmuseum, Helsingborg
Apoteket Kärnans kungliga privilegier utfärdades av Karl XI år 1676. Till en början bedrevs verksamheten i en byggnad i kvarteret mellan Kullagatan, Strömgränden och Norra Storgatan. 1823 hamnade apoteket i ett hus byggt 1813, mittemot Mariakyrkans absid. Här fanns det kvar fram till 1977. Redan 1880 fick det namnet Kärnan, och blev kungligt Hovapotek år 1894. Då apoteket renoverades och moderniserades 1958-59, skänktes inredningen och en del av laboratorieutrustningen till Helsingborgs museum, och ställdes upp på Fredriksdal 1970-71.
www.museum.helsingborg.se/fredkrta.htm

? Helsingborgs Medicinhistoriska Museum, Bergaliden 20. Samlingar från olika sjukhus, vårdinrättningar och privatläkare i staden.
Tel 042-10 12 79.

? Leo Nostalgicus, Leos farmaciindustrimuseum, Norrbroplats 2, Helsingborg. Industrimuseum över AB Leos 80-åriga verksamhet, tillgängligt för grupper om allra högst 25 personer efter överenskommelse. Tel 042-22 80 01, 14 09 57.

Jokkmokk
? Samemuséet Ájtte. Jokkmokks Fjällträdgård, botanisk trädgård med medicinalväxter.
http://www.ajtte.com/

Järna
? Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark. I Antroposofernas trädgård finns ett stort urval av rosor, buskar, medicinalväxter, pioner och klematis. www.kulturhuset.nu/

Jönköping
? Apoteksmuseet i Munksjöskolan, grundat 1982. Barnarpsgatan 39, tel 036-32 48 00.

Kalmar
? Regalskeppet Kronan med många apoteksfynd
www.kalmarlansmuseum.se/kronan/index.html

Köping
? Köpings apoteksmuseum ? Scheeles Minne, grundat 1984. Östra Långgatan 32, tel 0221-253 41.
? I Köping finns även en Scheelestaty samt ett gravmonument i Köpings kyrka.

Landskrona
? Apoteksofficin från 1897. Landskrona museum, Kasernplan, tel 0418-795 34.

Linköping
? Apoteksmuseum och medicinsk örtagård i Gamla Linköping. Apoteket Kronans officin från 1890 och föremål från 1700-talsapoteket Wasen.
www.linkoping.se/gamlalinkoping
? Östergötlands länsmuseum, Raoul Wallenbergs plats. Medicinhistorisk avdelning med bland annat två livs levande blodiglar.
www3.linkoping.se/lansmuseum/medicin.html

Lund
? Medicinhistoriska museet. Farmacihistorisk avdelning med läkekonstens historia sedd ur lundaperspektiv. Paviljong 7, S:t Larsparken,
tel 046-15 17 39.
? Apoteket Svanen i Lund, inredning från 1898. Kyrkogatan 5, tel 046-14 02 10.

Malmö
? Apoteket Lejonet, Stortorget. Sveriges i dag äldsta apotek med inredning från 1898. Stortorget 8, tel 040-97 90 36.

Mariestad
? Vadsbo museum, Marieholm. En särskild utställning är ägnad Apoteket Lejonet i Mariestad, grundat 1704, tel 0501-632 14.

Motala, Medevi Brunn
? Apoteksmuseum sedan 1939.
http://home.swipnet.se/~w-50413/

Mönsterås
? Apoteksmuseet i Stranda Hembygdsgård, invigt 1968, Kvarngatan 26.
www.galatea.nu/stranda.html

Norrköping
? Vrinnevisjukhuset, farmacihistorisk utställning.

Simrishamn
? Apotekarns Trädgård, Stortorget. En skånsk medelhavsträdgård.www.apotekarns.com/

Skara
? Apoteket i Skara, inredning från 1904. Järnvägsgatan 14, tel 0511-215 04.

? Boskapsapoteket, Skara
Apoteket anlades av Linnélärjungen Peter Hernquist, efter att han 1775 fått Gustaf III:s uppdrag att grunda Veterinärinrättningen i Skara. I byggnadens källarvåning inreddes ett boskapsapotek. Vid Hernquists död 1808 stängdes apoteket för allmänheten och när undervisningen av veterinärelever upphörde 1889 skingrades apoteket och packades ned i lådor. Vid restaureringen av Brogårdsbyggnaden på 1950-talet packades de nästan bortglömda lådorna upp och apoteket rekonstruerades.
Apoteket innehåller skåp och hyllor med ståndskärl i trä, glas och glaserad lera, salvkrukor, ?recepturen? med mortlar och vågar med dåtidens medicinalvikter. Där finns också en eldstad där läkemedel tillreddes. I rummet intill finns en samling glasflaskor
av äldre datum innehållande olika prover av torkade medicinalväxter och andra ämnen som exempelvis bävergäll och spanska flugor av vilka man framställde medikamenter.
www-skara.slu.se/museum/utst.html

Staffanstorp
? Tirups örtagård har ca 500 sorters krydd-, färg- och medicinalväxter. www.tirupsortagard.se/

Stockholm
? Bergianska trädgården. Örtagård med krydd- och medicinalväxter. www.bergianska.se/
? Scheelestaty i Humlegården.
? Farmacihistoriska Museet, Wallingatan 24.
www.swepharm.se/?page=7
? Apoteket Storken, inredning från 1898. Storgatan 28, tel 08-662 55 78.
? Apoteket Korpen, inredning från 1924. Västerlånggatan 16, tel 08-20 28 20.
? Apoteket Ugglan, inredning delvis från 1894. Drottninggatan 59, tel 08-23 14 25.
? Nobelmuseet. Börshuset, Stortorget, Gamla Stan. www.nobel.se/nobel/nobelmuseum/index-sv.html

? Skansen, Stockholm
Ett av Skansens sommartema är Alla tiders hälsa ? bot och läkekonst i folktro och vetenskap. Besökarna möter äldre tiders syn på sjukdom, dess uppkomst, orsaker och bot. Med Skansens kulturhistoriska miljöer i centrum och genom att belysa vilken betydelse förändrade livsvillkor har för hälsan, kommer Skansen att i ett historiskt perspektiv anknyta till dagens hälsoproblematik. Här träffar du både kloka gumman och apotekaren, och kan besöka ett tandvärksträd och en magisk trädrot. Miljöer som ingår är bland annat Arbetarbostaden, Apoteket, Statarlängan och Örtagården.
www.skansen.se/hgt/hg_2.asp?HGId=8

Säter
? Mentalvårdsmuseet, Säters sjukhus, grundat 1987. Tel 0225-565 09.

Södertälje
? Tom Tits Experiment. www.tomtit.se/

Umeå
? Västerbottens museum, medicinhistoriska samlingar. www.vasterbottensmuseum.se/

Uppsala

? Linnéträdgården, Uppsala
I Linneträdgården odlas bara växter som kunnat beläggas verkligen odlades där av Linné. Dit hör läkemedelsväxter som Aristolochia, Rheum, Digitalis, tidlösa med flera. Sedan tre år tillbaka finns en liten utställning i det gamla Linnéorangeriet. Där presenteras Linnéträdgårdens historia och Linnés vetenskapliga insatser. En del om hans medicinska gärning och synpunkter finns också med, såsom hans smultronkur mot gikt, hans medicinska karriär i Stockholm och några exempel på läkeväxter. www.linnaeus.uu.se/

? Medicinhistoriskt museum med apoteksmuseet. Eva Lagervalls väg 8.
www.medfak.uu.se/medhistmus/

? Psykiatrihistoriska museet. Eva Lagerwalls väg 10. www.akademiska.se/templates/ a_klinik____5856.asp
? Örtagården i Botaniska trädgården. Sveriges äldsta botaniska trädgård. www.botan.uu.se/
? Bibliotheca Walleriana, en av världens största och värdefullaste samlingar av historisk litteratur inom medicin och angränsande områden. www.ub.uu.se/arv/special/waller.cfm
? Linnés Hammarby, strax utanför Uppsala. Här finns bland annat Upplandsträdgården som planterades vid slutet av 1800-talet med gammaldags prydnads- och medicinalväxter.
http://www.hammarby.uu.se/

? Anatomiska teatern, Uppsala
Museum Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad. En av museets huvudattraktioner är Olof Rudbecks anatomiska teater från 1663. Teatern utformades som en påbyggnad på husets tak ? ett åttakantigt tornrum vars kupol utvändigt kröntes av ett solur. I mitten av teatern placerades ett dissektionsbord. Här kom Rudbeck att utföra ett antal spektakulära liköppningar på avrättade brottslingar, då han undervisade i anatomi. Tack vare de smala och brant sluttande bänkraderna i teatern, kunde 200 personer bevista dessa anatomiska demonstrationer, som inte bara vände sig till universitetets studerande, utan till en betalande allmänhet. Den anatomiska teatern i Uppsala är idag den enda bevarade i sitt slag från 1600-talet. Den unika miljön och rummets speciella utformning fortsätter att fascinera även 300 år efter att den byggdes. www.gustavianum.uu.se/anatomen/
anatomen.shtml

Vadstena
? Botaniska trädgården ? Hortus redivivus. Växter med anor från den Heliga Birgittas tid. Här finns örtkryddor, läkeväxter, giftdroger, historiska rosor och prydnadsbuskar.
www.vadstenaortagard.se/
? Hospitalmuséet. Byggnaden uppfördes år 1757 och fick då heta ?Stora Dårhuset?. Samlingarna i museet speglar psykiatrivården från 1500-talets början till våra dagar. www.vadstena.com
? Apoteket i Vadstena, inredning från 1864.
Rådhustorget 7, tel 0143-120 58.

Ven/Landskrona
? Uraniborg, Tycho Brahes observatorium, laboratorium och slott. Förutom att studera rymden experimenterade han med mediciner mot feber, epilepsi och pest. www.tychobrahe.com/sv_tychobrahe/index.html

Vindeln
? Apoteket i Vindeln, inredning från 1924. Vårdcentralen, tel 0933-100 02.

Visingsö
? Visingsborgs örtagård, Hamnen. Anlagd i 1650-talets sirliga barockstil och omfattar bland annat läkeörter. www.visingso.net/forening/ortagarden/

Vänersborg
? Medicinhistoriskt museum. Vänersborgs lasaretts historia 1783-1988, sjukhusmat förr och nu, folklig läkekonst, veterinärmedicinsk historia samt en örtagård med medicinalväxter. Gamla lasarettsbyggnaden i Vänerparken.
www.alvlanmus.se/museer/medicin/medstart.htm

Väröbacka
? Åkrabergs Trädgård, 20 km norr om Varberg. Medicinalväxter och fuchsiautställning.
www.akraberg.se/

Västerås
? Farmacihistorisk avdelning i Landstingets medicinhistoriska museum. Claréusgatan 2, tel 021-17 30 00.

? VALLBY friluftsmuseum
Örtagård med läkemedelsväxter och kryddor. I museet finns också Apoteket Hjorten, varav den del av officinen som allmänheten hade tillträde till finns utställd. Inredningen är av masurbjörk och tillverkade 1908 då apoteket låg på Kopparbergsvägen i Västerås. 1959 donerades den till museet tillsammans med ståndkärl och ett fåtal redskap.
proaros.headline.vasteras.se/pres_kult_vallbyfri.asp

Växjö
? Psykiatrihistoriska museet, S:t Sigfrids sjukhus.
www.ltkronoberg.se/psyk/psykmus/psykmus.htm

Öland
? Pinakoteket Galleri, apoteksmuseum, skulpturhall. Torget, Mörbylånga, tel 0485-407 95.

En del tips har tagits från Per Boströms och Bo Ohlssons farmacihistoriska hemsida:
http://home.swipnet.se/PharmHist/

Nytt avtal mellan sjukvården och läkemedelsindustrin

Läkemedelsvärlden
-
0

Den nya överenskommelsen omfattar alla medarbetare inom hälso- och sjukvården och handlar även om uppdrag och sponsring. Den innehåller även riktlinjer för hur samarbetet och relationerna mellan personal i vården och läkemedelsindustrin i stort ska vara. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2005.

I korthet innehåller överenskommelsen, enligt pressmeddelanden från båda Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen:

– Produktinformation ska huvudsakligen ske i grupp, på arbetstid och på arbetsplatsen och får endast genomföras efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen, som även beslutar om formerna för sammankomsten.

– Vid uppdrag åt läkemedelsföretag ska medarbetaren på begäran informera sjukvårdshuvudmannen om uppdraget/bisysslan. Skälig ersättning för utfört arbete och utlägg ska utgå, inga andra förmåner eller ersättningar får förekomma.

– Varumärkesinformation får inte förekomma på utbildningar om inte annat överenskommits med sjukvårdshuvudmannen.

– Fortbildning som riktas till läkare ska vara granskad av IPULS, Institutet för professionell utbildning av läkare i Sverige.

– Inbjudningar till internationella vetenskapliga sammankomster/kongresser får enbart skickas till sjukvårdshuvudmannen som tar ställning till om det finns lämpliga medarbetare som bör delta.

– Vid deltagande i utbildning eller vetenskaplig sammankomst/kongress får industrin bara stå för som mest 50 procent av kostnaden för resa, kost och logi samt hela kongressavgiften, däremot står det sjukvårdshuvudmannen fritt att finansiera en större del.

– Sociala aktiviteter som t ex golf, bowling eller teaterbesök tillåts varken i samband med sammankomster eller i umgänget för övrigt.

– Stor måttfullhet skall tillämpas vid sammankomster. Resor och hotellvistelser skall om möjligt ske i ekonomistandard.

– Sponsring av aktiviteter för personal inom hälso- och sjukvården, exempelvis personalfester, är inte längre tillåtet.

– Läkemedelsföretag får inte erbjuda, och hälso- och sjukvårdens medarbetare, får inte begära förmåner, ersättningar, gåvor eller andra åtgärder som kan vara i strid med överenskommelsen.

För att det ska bli en så bra samverkan som möjligt mellan parterna så ska sjukvårdshuvudmännen bland annat se till att sprida information till medarbetarna om de regler som gäller och gällande lagstiftning samt att arbeta för att även privata vårdgivare omfattas av överenskommelsen genom en hänvisning i vårdavtalen. Motsvarande informationsplikt har läkemedelsföretagen mot sina medarbetare.

Näsblod rapporterat med Risperdal

Läkemedelsvärlden
-
0

En 57-årig kvinna i Nya Zeeland fick ymniga näsblödningar och huvudvärk direkt efter att hon startat behandlingen med risperidon 1 mg dagligen. Hon hade inte hypertoni sedan tidigare och tog inga andra mediciner. Risperidon sattes ut fyra dagar senare och näsblödningarna avtog helt. En 42-årig man utan tidigare historia av näsblod fick spontana näsblödningar när han tog risperidon. Koagulationstester visade på helt normal koagulation.

En sökning i WHO:s internationella biverkningsdatabas visade på ytterligare 54 rapporter angående näsblod associerat med risperidon. 37 av dessa innehöll tillräckligt mycket information för ett kausalsamband.

I 22 av fallen började näsblödningarna inom tre veckor efter behandlingens start. För 10 av 12 patienter, där utsättningsinformation fanns tillgängliga, avtog blödningarna då behandlingen sattes ut.

En rapporterad anledning kan vara trombocytopeni, som är en biverkan med risperidon. Hos nio av de 37 WHO-fallen fanns trombocytopeni rapporterad.

Varken i den Nya Zeeländska, brittiska eller svenska produkttexten nämns näsblod som en biverkan. I den amerikanska motsvarigheten till Fass, Physicians Desk Reference, står att i tidiga studier uppstod näsblod på mellan 1 på 100 till 1 på 1000 patienter.

Paracetamol och ibuprofen lika bra för barn

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien är en metaanalys och har nyligen publicerats i den amerikanska facktidskriften Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine. Enligt den fungerar paracetatmol och ibuprofen lika bra för att behandla smärta hos barn. Däremot är ibuprofen bättre vid feber.

Studiematerialet plockades fram ur databaser till och med maj 2002. Totalt inkluderades 17 randomiserade kliniska prövningar på barn yngre än 18 år gamla som fick läkemedlen för smärta eller feber

Ibuprofen (4-10 mg/kg) och paracetamol (7-15 mg/kg) visade samma effekt avseende smärtlindring (tre studier, 186 barn). Ibuprofen (5-10 mg/kg) var däremot bättre mot feber (nio studier), 1078 barn än paracetamol (10-15 mg/kg) 2, 4, och 6 timmar efter behandlingens start. Metaanalysen kunde inte påvisa någon skillnad mellan läkemedlen eller mot placebo avseende biverkningar (17 studier, 1820 barn).

Astrazeneca varnar för Crestor i högdos

Läkemedelsvärlden
-
0

I samråd med europeiska myndigheter har Astrazeneca i dag skickat ett brev till europeisk sjukvårdspersonal. I brevet understryker man att behandling alltid ska inledas med rosuvastatin 10 mg samt att högsta dosen rosuvastatin, 40 mg, inte ska ges till patienter som har ökad risk för muskelbiverkningar som myopati/rhabdomyolys.

Den aktuella muskelpåverkan, rhabdomyolys, orsakade ett 50-tal dödsfall och ledde till att statinen cerivastatin (Lipobay), drogs in i augusti 2001. För rosuvastatin finns ett flertal rapporterade fall av rhabdomyolys, dock inga i Sverige.

En säkerhetskommitté, som fungerar som rådgivare åt europeiska läkemedelsmyndigheten, har vid en ordinarie säkerhetsuppdatering upptäckt fall av rhabdomyolys i Europa, som beror på felaktig användning av rosuvastatin. Dessa fall kan kopplas till patienter som fått för hög startdos och flera som också hade riskfaktorer för myopati/rhabdomyolys.

I brevet informeras också om att produktresumén ändrats för rosuvastatin. Ändringarna gäller rekommenderad startdos, riktlinjer för dostitrering och kontraindikationer för speciella patientgrupper. Enligt den nya texten ska alla patienter börja behandlingen med 10 mg rosuvastatin en gång dagligen och ska endast titreras upp till 20 mg om detta anses nödvändigt efter fyra veckors behandling med 10 mg. Titrering till 40 mg ska endast övervägas för patienter med svår hyperkolesterolemi och som inte har särskilda riskfaktorer för myopati. Samråd med specialist rekommenderas när behandling
med 40 mg startas.

Förlorat luktsinne åter med kortison

Birgitta Gerne
-
0

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar att tio dagars kombinerad behandling med kortisontabletter och kortisonspray gav en påtaglig förbättring av luktsinnet.
Polyper i näsan och bihålor visar sig bland annat som nästäppa, snuva och ofta bortfall av luktsinnet. Patienter med näspolyper beskriver många gånger luktsinnesförlusten som det värsta symtomet. Sjukdomen behandlas medicinskt med kortisonpreparat eller kombinerat med kirurgi.
Ebba Hedén-Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete jämfört effekten av olika behandlingsalternativ på luktsinnet. Resultaten visar att operation av polyper gav signifikant mindre nästäppa, jämfört med enbart medicinsk behandling, men det gav inte någon ytterligare förbättring av luktsinnet.

En slutsats är därför att om nästäppa är huvudsymtomet hos patienter med näspolyper så rekommenderas kirurgisk behandling. Om däremot luktnedsättning är huvudsymtomet, tillför kirurgisk behandling i normalfallet inte någon ytterligare förbättring.
En annan studie har undersökt hur luktsinnesförlust påverkar patienternas livskvalitet och resultaten visar att patienter som drabbas av luktnedsättning kan uppleva en påtaglig försämring av livskvaliteten.

Försäljningen av läkemedel sjönk under maj

Ingert Nilsson
-
0

Enligt statistik från Läkemedelsstatistik AB sålde företagen läkemedel till Apoteket för 1,89 miljarder kronor under maj månad. Det är en minskning med 2,24 procent jämfört med maj förra året.

Den totala försäljningen av humanläkemedel under det här året, till och med maj blev cirka 9,75 miljarder vilket är 1,35 procent lägre än motsvarande period i fjol.

Rituximab minskade dödligheten kraftigt

Läkemedelsvärlden
-
0

Det visar en studie som offentliggjordes vid cancerkonferensen ASCO i New Orleans häromdagen.

Studien har till stor del genomförts i Sverige.

Undersökningen, med akronymen MINT, är den första fas III-studien med preparatet där yngre patienter (18-60 år) valts ut. 326 patienter ingick i studien.

Enligt studien var kombinationsbehandlingen där rituximab ingick bättre avseende alla undersökta parametrar jämfört med enbart cytostatika. Efter en genomsnittlig uppföljningstid på två år var överlevnaden i gruppen som fick kombinationsbehandling 95 procent, jämfört med 85 procent i gruppen som enbart fick cytostatika.

Studien avbröts 2003, två år tidigare än planerat, då säkerhetskommittén bedömde det oetiskt att inte ge alla patienter rituximab.

Glaxosmithkline anklagas för att mörka studieresultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Delstaten New York, ledd av statsåklagare Eliot Spitzer, anklagar nu Glaxosmithkline (GSK) för att försöka mörka studieresultat med paroxetin (Seroxat). Spitzer menar att GSK har försökt dölja att paroxetin kan ge ökad risk för självmord hos barn och ungdomar.

I stämningen menar Spitzer att GSK genomförde minst fem studier på paroxetin, men bara publicerade resultaten på en av dem. De andra studierna visade inte de positiva resultat som GSK ville, utan snarare en ökad risk för självmord.

I stämningen kräver Spitzer att GSK återbetalar sina vinster från försäljning av paroxetin. Under 2002 uppgick de till 55 miljoner dollar.

Pionjärstudie av angiogeneshämning publicerad

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien visade att tillägg av bevacizumab, en monoklonal antikropp mot vaskulär endoteltillväxtfaktor (VEGF), till så kallad IFL-kemoterapi ger statistiskt signifikanta och kliniskt meningsfulla förbättringar hos patienter med metastaserande kolorektal cancer.

I studien fick 402 behandlingsnaiva patienter med metastaserande kolorektalcancer IFL plus bevacizumab, medan 411 fick IFL och placebo. Medelöverlevnaden i den första gruppen var 20,3 månader, jämfört med 15,6 månader i gruppen som fick IFL och placebo.

Studieresultaten presenterades vid ASCO-konferensen i fjol och har legat till grund för godkännandet av bevacizumab i USA på den aktuella indikationen i februari i år.

Preparatet marknadsförs i USA med produktnamnet Avastin av Roche/Genentech.

En minoritet av deprimerade patienter får antidepressiva läkemedel

Birgitta Gerne
-
0

En undersökning av depressionsbehandlingen i Jämtlands län visar att den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel varit till nytta för de deprimerade personer som fått behandling. Den kan också ha förebyggt ett antal självmord.
Som underlag för överläkare Svante Henrikssons avhandling har flera delstudier om användningen av antidepressiva läkemedel genomförts i Jämtland.

Förskrivningsmönster hos moderna och gamla antidepressiva läkemedel jämfördes och orsaken till förskrivningen och effekten av behandlingen undersöktes. Uttag av läkemedel inklusive antidepressiva som gjorts av självmordsfall och förekomsten av läkemedel i blodet analyserades.
Förekomsten av depression i befolkningen kartlades med hjälp av enkäter och intervjuer och jämfördes med uttag av antidepressiva läkemedel.
Resultaten från delstudierna visade att 8 av 10 patienter som fått moderna antidepressiva preparat hade det på indikationen depression. De moderna antidepressiva hade bättre effekt än de gamla. Få, om ens några självmordsfall stod på antidepressiv behandling när de dog. Bland befolkningen led en av 20 av depression och av dessa behandlades endast en av fyra med antidepressiva läkemedel.

Metadon i höga doser kan orsaka hjärtproblem

Ingert Nilsson
-
0

Metadon, som används som ersättningsmedel vid behandling av heroinister och vid behandling av svåra smärttillstånd kan vid höga doser orsaka olika typer av hjärtarytmier.
På senare år har metadonprogrammens rekommendation att inte överskrida en dagsdos på 130 mg metadon allt oftare passerats, vilket föranlett Läkemedelsverket att gå ut med information om riskerna för hjärtarytmier.

Det är den schweiziska läkemedelsmyndigheten som informerat om kardiella biverkningar vid metadonbehandling under de senaste tio åren.

Sammantaget rör det sig om ett drygt trettiotal inrapporterade fall, från förutom Schweiz, även Danmark, Frankrike, England och Spanien.

Risken för hjärtproblem kommer främst vidhöga doser, främst över 200 mg om dagen.

1234Sida 4 av 4