Detta blev klart efter en votering vid förbundets fullmäktigemöte. Eva Nilsson Bågenholm efterträder därmed Bernhard Grewin.
Röstsiffrorna blev 84 för Eva Nilsson Bågenholm mot 54 för motkandidaten Marie Wedin, som blir vice ordförande.
Månads arkivering maj 2004
Återkommande försämringar besvärar KOL-patienter mest
Vid American Thoracic Societys (ATS) konferens idag presenteras en medelstor kvalitativ studie kring sjukdomen KOL. Studien har sponsrats av Astrazeneca, som marknadsför kombinationsläkemedlet Symbicort (budesonid och formoterol) som bland annat används vid KOL.
Enligt företaget utgör studien den största kvalitativa undersökningen hittills av patienter och läkares syn på försämringsperioder i samband med KOL. Den omfattade 105 europeiska män och kvinnor från 50 år och uppåt med diagnosen.
Resultaten visar att patienternas största problem utgörs av återkommande försämringsperioder, som har en stor negativ inverkan på livskvaliteten.
Hela 91 procent av patienterna ansåg att försämringsperioderna innebär stora inskränkningar i den dagliga livsföringen. 46 procent av patienterna upphörde under dessa episoder helt med alla aktiviteter.
Hälsoekonomiska data från två randomiserade studier med över 1800 KOL-patienter presenteras också idag vid konferensen. Denna analys visade att behandling med budesonid/formoterol medförde färre försämringsperioder som krävde medicinsk vård, jämfört med behandling med enbart formoterol.
"Överraskande långtgående kritik"
? Få är nog överraskade över generaladvokatens kritik av försäljningsmonopolet på receptfria läkemedel. Men bara några enstaka personer inom branschen hade trott på en så här långtgående kritik som även omfattar monopolet på receptbelagda läkemedel. Det här är överraskande, säger Richard Bergström.
– Debatten har ju hittills bara handlat om det receptfria, ingen har egentligen ifrågasatt monopolet på det receptbelagda. Denna debatt måste komma igång nu.
? Blir det i slutändan så som generaladvokaten vill är min enda kommentar att det blir väldigt dyrt. Vi på Lif försvarar monopolet på receptbelagda läkemedel. Vi har dock varit väl medvetna om att EU sannolikt skulle ha synpunkter på det svenska apotekssystemet.
Han pekar dock på flera fall, även inom läkemedelsområdet, där domstolen haft en avvikande uppfattning jämfört med generaladvokaten.
? Det är för tidigt att ropa hej. Men generaladvokatens utlåtande är väldigt tydligt. Det här blir mycket spännande att följa.
"Sista ordet är inte sagt"
Apotekets informationsdirektör Thony Björk kommenterar utlåtandet enligt följande:
? Vi kan konstatera att generaladvokaten i sitt utlåtande riktar viss kritik mot delar av det svenska systemet. Men vi fäster större vikt vid de kommande händelserna, det vill säga EG-domstolens och den svenska tingsrättens domar. Det finns flera exempel på ärenden där EG-domstolen gått emot generaladvokaten, till exempel det så kallade Harry Franzén-fallet.
Från handelns sida uttrycker man inte oväntat tillfredsställelse med utlåtandet.
? Det är glädjande att generaladvokaten kommer till samma slutsats som oss. Vi håller nu på att göra en genomgång av dokumentet med en jurist för att få en mer nyanserad bild. Men huvudslutsatsen från generaladvokaten verkar vara glasklar. Vi är försiktigt optimistiska inför fortsättningen, säger Thomas Svaton, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
I mellan sju och åtta fall av tio brukar EG-domstolen följa generaladvokatens utlåtande. Den slutliga domen väntas efter sommaren.
Läkemedelsvärlden återkommer med mer information och kommentarer. Ett pressmeddelande från EG-domstolen kommer att finnas från cirka klockan 12 idag på EG-domstolens hemsida, se länk i högermarginalen.
Internet ger nya möjligheter för traditionella apotek
Farmacevter vid University of Manchester i Storbritannien och Monash University i Australien undersökte effekten av att använda alternativa metoder för leverans av receptläkemedel och farmacevtisk rådgivning i en studie som publicerades i International Journal of Pharmacy Practice.
Resultatet visar att beställning av läkemedel via nätet också kan ge öppenvårdsfarmacevter en möjlighet till mer omväxlande arbetsuppgifter som lätt kan inkorporeras i traditionellt apoteksarbete. Apotekaren kan upplysa patienten om olika möjligheter för leverans av läkemedel och annan service samt påminna patienter via telefon att lämna in sina recept (efter att ha fått tillstånd att göra det). Dessutom kan farmacevterna lämna råd om läkemedel via telefon.
När det gällde internetapotek uppskattade patienterna den omedelbara kontakt det gav med en farmacevt via email, men var besvikna när svaren dröjde eller inte kom alls.
Författarna påpekar sammanfattningsvis att det är viktigt att personalen på apotek får tid och möjligheter att utveckla ny innovativ kundservice.
Generaladvokaten underkänner apoteksmonopolet
Generaladvokaten Phillipe Leger föreslår i sitt förslag till avgörande att domstolen fastställer att "artiklarna 31 EG och 86.2 EG skall tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse som innebär att ett företag sådant som Apoteket AB ges ensamrätt till detaljhandel med läkemedel i syfte att säkerställa en adekvat försörjning av läkemedel till enhetliga priser i hela den berörda medlemsstaten.?
Läkemedelsvärlden återkommer med mer information och kommentarer till generaladvokatens utlåtande.
Oberoende utbildning ska stoppa kostnadsökning i Skåne
När läkemedelskostnaderna i de flesta svenska landsting sjunker ökar de istället i Skåne.
I mars låg Region Skånes totala läkemedelsnota på 236 miljoner kronor inklusive moms, en ökning med 8,2 procent jämfört med mars 2003. Jämfört med genomsnittet i Sverige är läkemedelskostnaden 46 kronor högre per person i Skåne.
? Jag tror att det delvis hänger samman med den decentraliserade läkemedelsbudget vi har i Skåne. Många enheter mutar in sitt revir genom att skriva mycket och dyrare läkemedel. Vi måste få en mer kostnadseffektiv och rationell läkemedelsanvändning i Skåne, säger Bodil Ericsson, administrativ chef vid Läkemedelsrådet.
Sedan årsskiftet är kostnadsansvaret delegerat till förvaltningsnivå, som har uppdraget att delegera vidare till kliniknivå.
? Vi vill att det medicinska ansvaret ska sammanfalla med kostnadsansvaret, säger Bodil Ericsson.
Skriver dyra läkemedel
Helena Lundahl är distriktschef på Apoteket i Skåne, inom affärsområde Vård/Tjänsteutveckling. Enligt henne beror ökningen i Skåne bland annat på den goda tillgängligheten på vård i Skåne.
? Det finns tio sjukhus här nere, två universitetssjukhus och många privatläkare. Det ger en ökad volym. Dessutom skriver läkarna ut dyrare läkemedel jämfört med riksgenomsnittet, som till exempel protonpumpshämmare, coxiber och Plavix.
Helena Lundahl menar att det krävs en attitydförändring och en ökad kostnadsmedvetenhet bland regionens läkare.
? Skånska läkare måste bli bättre på att följa riktlinjer och rekommendationer. De måste koppla sitt medicinska kunnande till ett ekonomiskt tänkande.
Kan inte matcha industrin
För att råda bot på kostnadsutvecklingen köper Läkemedelsrådet in motsvarande sju heltidstjänster från Apoteket. Dessa riktas mot all sjukvårds- och omsorgspersonal och innefattar utbildningsinsatser om läkemedel, information om rekommenderade läkemedel, samt läkemedelsgenomgångar. Till en årlig kostnad på fem miljoner kronor.
? Informationsapotekare och informationsläkare besöker arbetsplatser med information, som läkemedelsindustrins konsulentbesök. Men tyvärr har vi inte vare sig informationsläkare eller medel nog att matcha industrins massiva insatser, säger Bodil Ericsson.
Slutligen upprättas så kallade läkemedelsplaner på i princip alla kliniker, som enligt Bodil Ericsson ska inspirera till egen uppföljning av läkemedelsförskrivning.
? Vi besöker arbetsplatserna med statistik över enhetens läkemedelsförskrivning. Jämförelser görs med statistik från likartad verksamhet och diskuteras utifrån den enskilda enhetens särskilda förutsättningar, berättar Bodil Ericsson.
Ligger långt fram
Projektet med läkemedelsplaner startades som en förberedelse för den decentraliserade läkemedelsbudgeten som Region Skåne har sedan årsskiftet.
Även Apoteket är involverat i arbetet med läkemedelsplaner i Skåne.
? Vår ambition är att inspirera enheterna till att lägga upp egna mål för förskrivningen, baserade på kvalitet i läkemedelsförskrivningen. Det omfattar givetvis god hushållning av enhetens resurser, samt att själva aktivt följa upp dessa.
? Vi är med och gör en nulägesbeskrivning på lokala enheter, kopplar det till landstingets mål, hjälper till att sätta upp mål och genomför olika sorters uppföljningsbesök, säger Helena Lundahl.
I arbetet ingår också att ta fram egna profiler för förskrivare.
? Här är Region Skåne bland de första att ha ett avtal med oss på Apoteket.
Måste visa resultat
Helena Lundahl berättar att Region Skåne arbetar mer kontinuerligt, och köper förhållandevis mer tjänster av Apoteket, än de flesta andra landsting.
? Det handlar om olika former av läkemedelsgenomgångar, oberoende information och utbildning till sjukvården, säger Helena Lundahl.
Bodil Ericsson håller med.
? Vi tillhör några få landsting som verkligen samordnar arbetet. Allt knyts till Läkemedelsrådet och görs sedan tillgängligt för hela regionen.
Bodil Ericsson tror och hoppas att effekterna av arbetet kommer att synas på kostnadsutvecklingen under det kommande halvåret.
? Det är oerhört viktigt att vårt arbete visar resultat i de ekonomiska siffrorna, säger Bodil Ericsson.
Fortsatt positiv inställning till coxiberna
EMEA:s kommitté för utvärdering av humanläkemedel, CPMP, har utvärderat coxibernas säkerhet. CPMP anser att förhållandet mellan nytta och risk för coxiberna alltjämt är gynnsamt, där effekten för både celecoxib (Celebra) och rofecoxib (Vioxx) är överlägsen placebo, och jämförbar med ickeselektiva NSAID.
Däremot tycker CPMP att varningar ska infogas i produktresuméerna rörande gastrointestinal säkerhet angående kombination med acetylsalicylsyra, rörande kardiovaskulär säkerhet angående risken för hjärtinfarkt hos patienter med kardiovaskulär sjukdom samt rörande möjliga allvarliga hudreaktioner och överkänslighetsreaktioner. Förändringarna gäller samtliga på marknaden godkända coxiber.
? Sett till hjärtkärlkomplikationer är Celebra och Vioxx likvärdiga. Jag känner mig säker med båda, säger Leif Erhardt, professor i kardiologi vid universitetssjukhuset MAS i Malmö.
På Pfizer är man positiv till EMEA:s utvärdering.
? Vi tycker att det är bra eftersom det har varit mycket diskussion kring coxiberna. Genomgången bekräftar att de är lika effektiva som äldre NSAID, men att de har en bättre säkerhetsprofil, säger Petra Eurenius på Pfizer.
Läkemedel saknas i nytt index
I slutet av april lanserade Timbro Hälsa det rikstäckande Svenskt Vårdkonsumentindex.
– Vi vill visa hur tillmötesgående de svenska landstingen och regionerna verkligen är vad gäller vårdkonsumenters inflytande och valmöjligheter, säger Johan Hjertqvist vid Timbro Hälsa.
Den enda läkemedelsrelaterade parametern som ingår är ”Bekväm receptförnyelse”. Med det menar Timbro Hälsa att man kan förnya sitt recept via internet, utan att fysiskt behöva besöka vårdinrättningen. Av 21 landsting är det bara sju som erbjuder det idag.
Vid kommande uppdateringar kommer fler läkemedelsparametrar läggas till.
– Där kan man till exempel jämföra under- respektive överanvändning av vissa spetsläkemedel med rikssnittet, säger Johan Hjertqvist.
Maximalt kan landstingen få 18 poäng i indexet. I topp hamnar Kalmar med tio, Jönköping med nio och Östergötland och Skåne på sju poäng. Genomsnittet är fem poäng.
– Det visar att vården idag inte är speciellt konsumentvänlig, säger Johan Hjertqvist.
Infomedica får läkemedelsavdelning
Sedan i våras innehåller webbtjänsten Infomedica lättfattlig läkemedelsinformation riktad till patienter. Enligt Infomedicas medicinska chef Lars-Olof Hensjö handlar det om att fullfölja sitt uppdrag:
? Vi ska på ett enkelt sätt informera allmänheten om sjukdom, vård och behandling, säger han.
I ett första steg ska Infomedica innehålla information om de cirka 1 000 preparat som finns på de olika läkemedelskommittéernas rekommendationslistor.
? Det är de vanligaste läkemedlen som används av många människor, till de vanligaste sjukdomarna, säger Erika Essen-Möller, projektledare för läkemedelsdelen på Infomedica.
Utgångspunkten är att texten ska vara lättare än bipacksedlarnas text. Lars-Olof Hensjö menar att till och med Patient-Fass är skriven på delvis svår svenska, till exempel vad gäller råd om läkemedel vid graviditet.
Berörda verksamhetschefer måste informeras
I augusti 2003 inbjöd Astrazeneca till en heldags produktinformation i Uppsala kring Crestor och Atacand, samt diskussion kring primär- och sekundärpreventiva strategier för primärvården. Som undertecknare till inbjudan stod fyra namngivna läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, en vid Karolinska sjukhuset i Stockholm samt en representant vid Astrazeneca. Programmet varade från 08.15 till 16.30, med totalt sex timmars vetenskaplig tid. Produktinformation lämnades in i anslutning till lunchen.
På grund av reaktioner från förvaltningsledningen inom primärvården i Uppsala län och vid Akademiska sjukhuset ställdes arrangemanget in. Ledningen menar att inbjudan strider mot avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen, och menar att med tanke på det vetenskapliga programmets stora omfattning borde programmet kallas terapiinriktad utbildning och inte produktinformation. Dessutom har en av de undertecknande läkarna, Christian Berne, inte tillfrågats om sin medverkan. Läkemedelskommittén anser att det råder oklarhet om på vilket sätt denna produktinformation planerats och utarbetats. Varken verksamhetschefen, primärvårdsledningen eller sjukhusledningen har kontaktats.
Astrazeneca svarar att arrangemanget ställdes in på grund av reaktionerna från förvaltningsledningen i Uppsala men bestrider att inbjudan strider mot avtalet. Vidare beklagar företaget Christian Bernes ofrivilliga deltagande. En representant för företaget hade uppfattat ett positivt besked via en kollega till Christian Berne som ett klartecken, utan att säkerställa det med honom själv. Dr Berne har fått en ursäkt för det inträffade. Förutom det anser Astrazeneca att man har handlat i överensstämmelse med avtalet.
NBL menar att Astrazeneca handlat i strid med avtalet när Christian Berne stod med i inbjudan mot sin vilja. Dessutom menar NBL att Astrazeneca inte fullföljt intentionerna i avtalet när man inte informerat de verksamhetschefer som ska aviseras vid produktinformation inom landstinget i Uppsala län. Därför åläggs Astrazeneca en NBL-avgift om 60 000 kr.
Reservationslöst påstående att Opatanol stabiliserar mastceller
Läkemedelsverket har anmält Alcons annons för Opatanol, ett allergiläkemedel för lokal behandling av säsongsbunden allergisk konjunktivit. Verket menar att annonsen strider mot regelverket på två punkter.
Opatanol beskrivs som ett kombinationspreparat. Men enligt gängse medicinsk terminologi betyder kombinationspreparat ett läkemedel som består av fler än ett ämne, vart och ett med särskilda egenskaper. Emellertid har Opatanol bara olopatadin som aktiv substans och Opatanol är alltså inget kombinationspreparat. Formuleringen är därför vilseledande.
I texten beskrivs Opatanol som att det "kombinerar mastcellsstabiliserarens fördelar med antihistaminets", vilket verket tolkar som att Opatanol stabiliserar mastceller. I produktresumén sägs dock att "data från in vitro-studier antyder att olopatadin kan verka på humana konjunktivala mastceller genom att inhibera frisättning av proinflammatoriska mediatorer". Produktresumén ger enligt Läkemedelsverket inte stöd för på- ståendet att preparatet skulle stabilisera mastceller. Även denna formulering är vilseledande.
I sitt svar har Alcon medgivit att beteckningen "kombinationspreparat" inte är korrekt men har i övrigt bestridit att annonsen är vilseledande. Opatanol har av misstag beskrivits som ett kombinationspreparat. Vad man egentligen menar är att läkemedlet ger två olika effekter genom ett aktivt ämne.
Vad gäller påståendet att läkemedlet skulle ha mastcellsstabiliserande effekt är Alcon övertygat att så är fallet och kommer dessutom att lämna in en ansökan till Emea om förändring av produktresumén. In vivo-studier på människa planeras för att påvisa denna effekt. Hittills har in vitro-försök gjorts på mänskliga konjunktivala mastceller. Slutligen hävdar Alcon att man beskriver sitt läkemedel på ett liknande sätt som andra företag gör. Trots det är man villigt att ändra sina annonser.
I sin bedömning går NBL helt på Läkemedelsverkets linje. Enligt artikel 4 ska läkemedelsinformation vara vederhäftig och får varken direkt eller indirekt vilseleda. Utifrån definitioner är inte preparatet ett kombinationspreparat. Även om det i detta sammanhang inte tillför något positivt för läkemedlet uppfyller annonsen inte kraven i regelverket. NBL menar också att påståendet om mastcellsstabiliserande egenskap inte har sakligt stöd i produktresumén.
NBL menar att Alcon har handlat i strid med artikel 2 och 4 i regelverket och åläggs att betala en NBL-avgift om 60 000 kr.
Farmacevten osynlig i vården
? Farmacevten är osynlig i dagens svenska sjukvård, säger Tommy Eriksson, docent och forskningsapotekare vid sjukhusapoteket i Lund, och nämner ordet resursslöseri när han beskriver att apotekarnas i dag femåriga utbildning inte används i någon större utsträckning i den svenska sjukvården.
? Vi saknar ett nationellt grepp i Sverige, både politiskt och farmacevtiskt. Det finns öar i landet där det fungerar, men ingen systematik. Det finns heller ingen inom farmacin som med kraft driver frågan uppåt.
Klinisk farmaci är ett vitt begrepp och samlar allt farmacevten gör mot patient och vård, inte bara det som sker inne på sjukhus.
Till det viktigaste hör att hitta och förebygga läkemedelsrelaterade problem, till exempel genom läkemedelsgenomgångar och utbildning av andra vårdprofessioner.
? Det måste ske i samarbete med andra professioner i vården, anser Tommy Eriksson.
? Läkaren ska vara ledaren i teamet, den som ordinerar och har den medicinska kunskapen. Det är läkaren som är ansvarig och farmacevten arbetar på läkarens uppdrag.
Hela sjukvården
Anders Carlsten är forskningschef inom Apoteket. Han tycker att det är slöseri av stat och landsting att inte utnyttja de möjligheter som klinisk farmaci erbjuder. För honom är den springande punkten att övergå från försök till verksamhet.
? Det är landstingen som måste ta initiativet. Det finns i dag så mycket bra försök och belägg för att apotekare i vården är en god investering.
Men enligt Margareta Hammarlund-Udenaes, professor vid institutionen för farmacevtisk biovetenskap, Uppsala universitet, bär även Apoteket skulden till den låga aktivitetsnivån.
? Apoteket måste bestämma sig för att satsa på "produkten" kliniska farmacevter. Eftersom man idag har monopol på verksamheten står och faller mycket med centrala beslut där. För att utveckla klinisk farmaci i Sverige krävs en investering som man inte ännu har beslutat sig för på ett tydligt sätt, inte heller i avtalet med staten. Diskussioner har pågått i 15 år, på den tiden har vi hunnit bli omsprungna av bland annat Danmark.
När man frågar Apoteket AB hur många som arbetar med klinisk farmaci är svaren spridda och varierade. Allt från 40-50 till flera hundra personer, dock inte heltidstjänster, beroende på vad man menar med klinisk farmaci.
? Det går inte att bedriva klinisk farmaci på apoteket, men det är en bra bas för arbetet, säger Anne Hiselius, sjukhusapotekare vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Hon menar att klinisk farmaci är ett sätt att tänka och inte en metod. Det handlar om att exponera farmacevtiskt kunnande och engagemang i läkares och sjuksköterskors vardag. Därför fungerar det inte med ett koncept, en mall, som ska följas över hela landet. Farmacevten ska ingå i teamet på avdelningen och arbeta så som ansvarig läkare och avdelningsföreståndare önskar.
? Vi ska anpassa våra arbetsuppgifter efter behovet och arbeta för att underlätta läkarens vardag. Annars arbetar vi fel, säger Anne Hiselius.
Enligt henne hade den kliniska farmacin varit större i Sverige om de svenska sjukhusen hade ägt sina egna sjukhusapotek. Då hade farmacevterna integrerats på ett helt annat sätt än i dag, och fungerat som en stödfunktion i sjukvården.
Själv ser hon hela sjukhuset som sin arbetsplats.
? Många farmacevter har låst in sig i apotekslokalen och definierat den som sin arbetsplats istället för hela sjukhuset. På apoteket vet du inte vad patienten har varit med om. Då är det svårare att göra nytta.
Förebygg problem
Anne Hiselius menar att Apotekets organisation och finansiering inte främjar ett integrerat arbetssätt för klinisk farmaci, nationellt sett.
? Apoteket måste inse att det finns en värld utanför företaget. Vi måste anpassa oss efter patienten och läkaren, istället för att skapa en egen värld med en definierad metod för läkemedelsgenomgångar. Det kostar så mycket läkartid att endast de mest entusiastiska läkarna har möjlighet att nyttja denna tjänst.
Det betyder att på varje ställe visa att man gör konkret nytta.
? Vi behöver lägga över den farmacevtiska omsorg vi visar receptkunderna på apoteken till sjukvården istället. Det är inte meningsfullt att leta läkemedelsrelaterade problem på apoteken. Det är bättre att motverka dem i sjukvården, i samverkan med läkare och sköterskor.
I kundens händer
De tjänster som faller inom området klinisk farmaci tillhör enligt Apotekets avtal med staten det som Apoteket får men inte måste göra. Dessutom måste tjänsterna finansieras utanför den vanliga receptmarginalen. Men helt klart är det ändå inte var gränsen går.
? Om en läkare ringer till apoteket och ställer en läkemedelsfråga så ingår svaret inklusive eventuell utredningstid i läkemedelsförmånen. Men om samme läkare möter mig när jag arbetar på medicinkliniken och ställer samma fråga så skall landstinget betala för att jag svarar. Det stimulerar knappast landstingen till att köpa farmacevtiska tjänster i vården, säger Anne Hiselius.
Enligt Karin Söderberg, ansvarig för tjänsteutveckling inom Apoteket Vård, är Apoteket i och med avtalet med staten, i händerna på kunderna ? landstingen och kommunerna.
? Vi måste ha en efterfrågan på tjänsten och få betalt för det.
Hon menar att det är många som är intresserade av Apotekets tjänster inom klinisk farmaci. Men alla vill själva pröva och göra en egen studie.
? Trots att vi har gått in och sponsrat vissa projekt i ett till två år, som visat positivt resultat, är man inte beredda att beställa och betala för det.
Skepsis från andra professioners organisationer bidrar också till att det går långsamt. Trots det är Karin Söderberg positiv och väntar på den berömda ketchupeffekten.
? Det tar tid att arbeta i nya banor. Men jag tror att det händer mycket inom två till tre år.
I den förändring av logistik och distribution som Apoteket håller på med, flaggar vd Stefan Carlsson för att flera apotekare kan frigöras från sjukhusapoteken för att arbeta ute i vården.
Apoteket vill dock ha betalt även för dessa, men Stefan Carlsson kan tänka sig olika former av paketlösningar.
? I våra logistikavtal med landstingen kan det bli aktuellt att inkludera olika tjänster inom klinisk farmaci, säger Stefan Carlsson.
Kompletterar läkaren
Vid sjukhusapoteket i Lund bedrivs ett forskningsprojekt för att visa nyttan med läkemedelsgenomgångar i slutenvården.
Ole Torffvit är överläkare vid en akutsjukvårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus och docent vid institutionen för medicin vid Lunds universitet. Hans erfarenheter är positiva och han ser apotekaren som ett komplement istället för en konkurrent.
? Det är bra att apotekaren är med. Jag tror att det är bättre för patienten när det finns en samordnad plan som involverar både sjukvården och apotekaren. Det här är en berikande upplevelse som ger ny input.
I projektet lägger läkaren och apotekaren upp en gemensam plan för vilka mål man ska ha med en patients läkemedelsbehandling. Sedan finns också överordnade mål för avdelningen.
Apotekaren har flera olika uppdrag i projektet.
? Hon går med oss på ronden och granskar det vi gör, kollar vilka läkemedel vi kombinerar och hur vi doserar dem. Dessutom söker hon information till oss, kommer med olika tips och avlastar oss rent allmänt.
? Genom sina kunskaper är apotekaren bra på att förebygga fel. De borde användas mer ute i vården, säger Ole Torffvit.
?Astrazeneca är en fantastisk smältdegel?
Precis som det svenska fotbollslandslaget använder sig Astrazeneca av dubbelt ledarskap på forskningssidan. Vid sidan av Jan Lundberg, ansvarig för att upptäcka nya läkemedel, arbetar Martin Nicklasson med ansvar för läkemedelsutveckling på global nivå.
Redan tidigt i projekten arbetar avdelningarna hand i hand och Jan-Martins medarbetare, framför allt på den kliniska och farmacevtiska sidan, är involverade långt innan man har identifierat kandidatsubstanser.
– Mitt ansvar är att vara med i identifieringen av läkemedelskandidater, för att sedan utveckla dem ända fram tills dess att livscykeln är över. Det innefattar upptäckt, utveckling och marknadsföring. Dessutom ansvarar vi för att dokumentera produkten genom hela livscykeln, säger Martin Nicklasson, vars titel på traditionellt Astrazenecamanér lyder ?Executive Vice President of Global Drug Development?.
Vad är forskningsmässigt den viktigaste frågan på Astrazeneca i dag?
? Att vi kan ha en långsiktigt bärkraftig projekt- och produktportfölj, så att vi kan tillföra patienter, läkare och marknaden kontinuerligt nya läkemedel. Men för att göra det måste vi bli effektivare, eftersom produktiviteten blir sämre. Antalet nya läkemedel från ?big pharma? blir färre och kostnaderna skjuter i höjden.
Handlar det hela tiden om att effektivisera?
? Det handlar inte om att arbeta hårdare eller mer, utan att arbeta smartare. Därför måste vi så tidigt som möjligt kunna avgöra om en substans kan bli ett läkemedel, om det vi gör i våra försök kan överföras till en sjukdom. Det handlar om att tidigare skilja agnarna från vetet, istället för att ta substansen till senare faser.
Är ni bra på det då?
? Jag tror att vi tillhör de bästa i världen. Vi har lyft upp frågan på vår gemensamma agenda i hela företaget så att våra anställda är medvetna om det. Vi tar initiativ genom att fråga våra forskare hur vi kan arbeta smartare, annorlunda och mer integrerat över disciplingränserna, samt genom att införa nya tekniker.
Trots att ni ligger i topp måste ni alltså bli ännu mer effektiva?
? Ja, eftersom framtidens vinnare inom läkemedelsindustrin är de som tidigt kan identifiera och kontinuerligt leverera nya värdefulla läkemedel till marknaden. Det måste hela tiden vara ett jämnt flöde. Vinnarna blir de som är mest effektiva och produktiva i en hårdnande extern konkurrens.
Var står Astrazeneca forskningsmässigt om 5-10 år?
? Vår målsättning är att bli bäst bland läkemedelsföretagen när det gäller att ta fram för omvärlden betydelsefulla läkemedel.
I dag finns starka krafter i samhället som inte vill betala för nya dyra läkemedel?
? Omvärldens syn på läkemedel och innovation blir hårdare. Det är prispress på många marknader där myndigheter försöker hålla nere kostnader. Det är fullt förståeligt men jag tror att man sparar kortsiktigt och på fel sätt. Det bekymrar både mig och andra att läkemedel ses som en börda.
? Innovation är ingen ?big bang? som händer över en natt. Det är stegvisa förbättringar av vad du en gång hade. Frågan är om den förbättringen är värd något? Om man vill betala för det? Det är vår uppgift att på bästa sätt visa att innovationen inte bara är en kostnad för samhället utan en vinst. Det kan vara av stort värde för en patient att sänka sina farligt höga kolesterolvärden på fyra veckor istället för på sex månader.
Vad gör ni åt det?
? Vi har inlett diskussioner med politiker och regeringar i hela världen om vilka villkor och vilken syn som samhället bör ha på läkemedelsbehandling och på hälso- och sjukvård. I dag är man fångad i ett system där folk budgeterar kostnader på olika ställen i samhället, som inte kommunicerar med varandra. Politikerna förstår det här men de vet inte riktigt var de ska börja.
Finns det risk att forskningen lämnar Sverige när andra länder rycker fram?
? Vi har mot alla odds ökat antalet forskare och personal i Sverige. Men om företrädare för regering och statsmakter inte tycker att det vi gör är viktigt för samhällets välbefinnande och tillväxt får vi se över var vi kan få valuta för vårt arbete. Det finns i dag inga som helst planer att lämna Sverige. Däremot kan nysatsningarna ske i andra delar av världen eftersom det handlar om var vi så snabbt som möjligt kan hitta den kompetens som vi behöver. Det är hela tiden en balansgång mellan de olika delarna i världen. Astrazeneca kommer fortfarande vara kvar i Sverige om 5-10 år men det kanske jobbar fler med utländsk bakgrund hos oss.
Måste ni importera kompetens från andra länder till Sverige?
? Vi söker alltid efter de bästa vi kan få. När vi annonserar jobb går vi ut på nätet och i ledande vetenskapliga tidskrifter. På vissa jobb får vi hundratals ansökningar från hela världen. Om jobbet är placerat i Sverige, och det är en person från Kina, England eller USA som är bäst, så är den personen välkommen till Sverige. Vi har stora grupper i Lund, Mölndal och Södertälje som är utländska medborgare som har jobbat hos oss i många år. Det är en fantastisk smältdegel.
Vilken kompetens är det ni saknar som ni måste importera?
? De vi kan hitta i Sverige som uppfyller de kriterier som jobbet ställer mäter sig kvalitativt mycket väl med utländska forskare. Problemet är mängden. Vi kanske behöver 40 kemister, men det är inte säkert att det finns så många i Sverige med just de spetskunskaper som vi behöver.
Håller den svenska högskoleutbildningen måttet i dag?
? Det syns inte i morgon, men långsiktigt är jag allvarligt bekymrad över att man från regeringen inte har insett att vissa länder har sprungit ifrån oss. Om 10-15 år märks det att vi inte satsar i dag. Det finns för mycket regionalpolitisk hänsyn i Sverige när man sätter upp högskolor i varenda liten stad. Vi har inte råd att plottra bort Sveriges samlade kompetens på för många små ställen, utan vi måste kraftansamla runt de stora utbildningssätena för att få kritisk massa för att kunna bedriva världsklassig forskning och utveckling. Vad det gäller anslagen från statsmakterna måste det satsas mycket mer än i dag.
Forskningsmässigt inom Astrazeneca, vad är du mest nöjd med?
? Runt millennieskiftet var det många som var bekymrade över Astrazenecas framtid. Stora produkters patent var på väg att gå ut, bland annat Losec, Nolvadex, Zestril och Plendil. Totalt motsvarande de runt 6 miljarder dollar i försäljningsvolym. Man förutsåg ett kraftigt fall i försäljning och spådde att vi måste spara och dra ner. Men vår forskning lyckades tillföra nya och bättre läkemedel som gjorde att vi lyckades fylla det gapet som dessa produkter stod för försäljningsmässigt.
Någon speciell produkt du är särskilt nöjd med?
? Jag är väldigt nöjd med Nexium, trots att många människor var tveksamma när vi gick ut och sa att vi har något som är ännu bättre än Losec. Omvärlden sa då att det var ett marknadstrick, ett sätt att tjäna ytterligare pengar. Men tänk då på alla de läkare som varit med och provat ut läkemedel och som verkligen sett patienterna. Det var en oerhörd uppförsbacke att förklara för massmedia och börsanalytiker att det här verkligen tillför något nytt.
? Ibland var det väldigt smärtsamt, personligt, för det var en trovärdighetsfråga. Dessutom var debattens proportion enorm i Sverige, utomlands var det knappt någonting. Det avspeglar också att frågor kring Astrazeneca tenderar att bli mycket större i Sverige än i andra länder.
Har ni lärt er något av den kritik ni fick?
? Ja, det har vi. Vi måste vara mer försiktiga när vi kommunicerar i ett tidigt skede, vad det nya läkemedlet kan tillföra.
Då kanske ni ska hålla en lägre profil?
? Men samtidigt kräver marknaden informationen. Eftersom vi är ett börsnoterat bolag kan vi inte undanhålla marknaden vad som kallas börspåverkande information.
Hur många produkter måste Astrazeneca lansera varje år för att fortsätta med tillväxten?
? Av tre produkter som når marknaden får du tillbaka pengarna på en av dem. Hittills har vi lyckats med att komma ut med en helt ny produkt per år sedan sammanslagningen med Zeneca. Samtidigt fortsätter vi att uppfinna och ser till att bredda användningen av våra befintliga läkemedel. Det är också viktigt för att skapa tillväxt. Därför är det mindre viktigt att säga att vi måste lansera ett eller två eller tre nya läkemedel om året.
Blir kraven på Astrazeneca och forskningen tuffare i framtiden?
? Ja, men det är inget som vi tycker är besvärligt. I en väldigt nära framtid kommer myndigheter att kräva av oss att vi redan från början kan visa vilket värde det här nya läkemedlet tillför vid behandling. Vi måste designa våra prövningar på ett sätt så att vi kan lägga fram objektiva resultat för andra att bedöma utifrån sina förutsättningar. Vi måste visa att patienten kommer att leva längre och må bättre för att vi sänker blodtrycket några extra millimeter.
Hur ofta är du ?ute i verkligheten? och pratar med vanliga medarbetare?
? Senast för två dagar sedan, men tyvärr för sällan. Det är en del av att vara global chef, folk förutsätter att du är synlig men du kan aldrig tillfredsställa alla. När jag kommer till en forskningsanläggning, förutom att ha möte med ledningsgruppen, ett forskarteam eller ett projekt, försöker jag alltid träffa personer jag inte träffat tidigare och sitta ner och lyssna på vad de har för funderingar.
Skulle du vilja bedriva forskning själv?
? Forskningen var den roligaste tiden, det var verkligen ett skapande. I dag känns det oerhört hedrande att få vara med och leda en så fantastiskt kompetent organisation. Jag tror att vår samlade kompetens, bara här i Sverige, motsvarar ett par universitet i form av professorer, docenter och doktorer som vi har anställt.
? Mitt arbete innebär att hålla mig informerad kring hur projekten löper, genom diskussioner kring strategier hur vi ska utveckla verksamheten. Det ger mig väldigt mycket insikt om hur vetenskapen går framåt i företaget. Även om Astrazeneca är stort känner jag att jag ändå har kvar närheten till forskningen.
Klinisk farmaci måste in i grundutbildningen
De blivande apotekarna får i Sverige en gedigen grundutbildning på fem år, med ett stringent fokus på läkemedel. Sett till utbildningens innehåll borde yrkesgruppen utan tvekan vinna matchen om den slitna titeln samhällets läkemedelsexpert.
Ändå är apotekarna ganska osynliga ute i den svenska sjukvården. Den klassiska sjukhusfarmacin hanterar man bra, men den renodlat kliniska farmacin, vars verksamhetsmässiga kärna är att apotekare i en patientnära miljö analyserar och optimerar läkemedelsbehandlingar, existerar bara i sporadisk form på några håll i landet.
Detta trots att de studier och sammanställningar som gjorts, nu senast en omfattande litteraturgenomgång av Tommy Eriksson och Anders Carlsten (se artikel på nyhetsplats), visar att kliniskt verksamma farmacevter kan tillföra ett stort mervärde i sjukvården. Något som de också gör i många länder.
Det är lätt att instämma när Tommy Eriksson i en av temaartiklarna i detta nummer beskriver situationen som ett resursslöseri av stora mått, inte minst mot bakgrund av den aktuella debatten om läkemedelsanvändningens brister.
Apotekarna borde rimligen kunna utgöra de kvalitetssäkrare av läkemedelsanvändningen som idag ofta saknas.
Man ska inte undervärdera de svårigheter som finns att vinna mark med dagens vårdstrukturer, arbetssätt, hierarkier och revir. Läkarförbundets rigida hållning (se sidan 28) är talande och känns inte konstruktiv. Den är knappast helt representativ för läkarkåren, men i nuläget finns inte många som väntar på att apotekarna ska komma som frälsare till klinikerna. Det finns inte heller någon patentlösning på frågan om exakta uppgifter och arbetsformer.
Att visa sjukvårdshuvudmän och makthavare möjligheterna på övergripande nivå ankommer på fackförbund, intresseorganisationer och ? framför allt ? det företag som sitter på de apoteksverksamma farmacevternas kompetens. Vid sidan av detta krävs ett tålmodigt nätverksbyggande av apotekare ute på sjukhusen, med syfte att stegvis vinna de övriga vårdprofessionernas förtroende på vägen mot klinikerna.
Apoteket driver en rad samarbetsprojekt inom klinisk farmaci och har ambitioner som kan beskrivas som höga. Vd:n Stefan Carlsson pushade nyligen för apotekare i vården i en välmenande debattartikel i en av de stora morgontidningarna, men i temablocket i detta nummer höjs kritiska röster om att det saknas en genomtänkt, samlad satsning från företaget. Anne Hiselius har kanske rätt när hon säger att aktivitetsnivån antagligen hade varit högre om sjukhusen eller landstingen ägt sjukhusapoteken själva. Internationella erfarenheter tyder också på att andra apotekssystem än det nuvarande svenska är bättre på att skapa drivkrafter som bereder väg för apotekare på klinikerna.
Utöver ovan nämnda svårigheter finns ett kliniska farmacins moment 22; det är svårt att propagera för att apotekare i stor skala ska ut på klinikerna så länge deras grundutbildning faktiskt inte räcker till för detta. Det fåtal svenska apotekare som arbetar med klinisk farmaci i egentlig mening är alla vidareutbildade.
Den bästa lösningen på problemet är att klinisk farmaci på sikt införlivas som en omfattande, praktiskt inriktad del av apotekarnas grundutbildning. Först då kan apotekarna bli den självklara, accepterade och nyttiga resurs som de rimligen bör vara ? mitt i sjukvården.
VI TYCKER
Temablocket i denna utgåva handlar om klinisk farmaci. Kärnan i verksamheten utgörs av specialutbildade farmacevter som analyserar och optimerar enskilda patienters läkemedelsordinationer i nära samarbete med övriga vårdprofessioner. Läkarorganisationerna uttrycker på central
nivå tveksamhet till detta (se sidan 22), trots att flera försöksprojekt visat positiva resultat.
Bör farmacevter medverka mer än idag i den kliniska miljön? Vad kan de isåfall tillföra?
Berndt Nilsson, ordförande, Handikappförbundens samarbetsorgan:
Ja, farmacevter kan tillföra mycket, framför allt genom att utföra genomgångar av patienters läkemedelsanvändning. Många äldre har läkemedel som förskrivits av olika läkare, och ofta uppstår olämpliga kombinationer. En bredare satsning på genomgångar av denna typ skulle höja patientsäkerheten och innebära ett stort mervärde för många, framför allt äldre, patienter.
De försöksprojekt som Apoteket drivit lovar gott och innebär en bra breddning av servicen.
Cecilia Bernsten, apotekare, Socialstyrelsen
Självklart! De kan tillföra kompetens i form av specifikt intresse och kunskap för läkemedel. Effekten skulle utan tvekan bli en tryggare förskrivningsmiljö och mer ordning och reda på läkemedelsanvändningen. Farmacevter i vården skulle bidra till större patientsäkerhet och högre kompetens hos den övriga sjukvårdspersonalen.
En förutsättning är att dessa personer verkligen är spjutspetsar med hög farmacevtisk och social kompetens.
Mikael Hoffman, ordförande, Östergötlands läns läkemedelskommitté
Beslut om, när och i vilken utsträckning farmacevter eventuellt bör delta i vården ska inte, som Apoteket hävdar, fattas utifrån vilken nytta en farmacevt kan göra i förhållande till kostnaden. Istället bör alternativkostnaden beaktas! Med andra ord, vad är bäst ? mer tid till läkare, klinisk farmakolog, sjuksköterska, eller farmacevt? Ett sådant beslut fattas bäst i samråd med berörda yrkesgrupper av en verksamhetschef med kostnadsansvar för alla alternativ.
Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen
Ja, naturligtvis. Det är ju de som har den mest gedigna utbildningen om läkemedel. Vi vet att läkemedelsanvändningen fungerar bättre där farmacevter involverats direkt i sjukhusmiljön, till exempel genom att utföra läkemedelsgenomgångar. Jag tycker också det är viktigt att andra yrkesgrupper medverkar runt de här frågorna. För patienterna är det också bra att ha med en mer neutral expert, vilket farmacevten är, som kan svara på frågor.
Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund
Ja, de ska in och vara en i teamet runt patienten. Främst behövs de när det gäller behandling av de äldre multisjuka som är de stora läkemedelsanvändarna. Farmacevtens roll är att se till att det regelbundet görs läkemedelsgenomgångar och att signalera till den kliniskt anvariga när faktorer som läkemedelskombinationer, många läkemedel eller dosering kan göra att den äldre snarare mår dåligt av sina läkemedel än bra.